Anf. 171 Carina Ohlsson (S)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet
Strategiska utmaningar - En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling
och avslag på reservationerna.
Hållbar utveckling är ett övergripande mål för socialdemokratisk politik. Sedan den 1 januari 2003 står det i regeringsformen att det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det gäller såväl nationellt som internationellt.
I visionen om det hållbara samhället är politikens mål solidaritet och rättvisa i alla länder, mellan länder och mellan generationer. Utgångspunkten är att vi människor inte får leva i dag på ett sätt som förstör våra barns eller framtida generationers möjlighet att leva ett gott liv. Hållbar utveckling är ett förhållningssätt som aktivt måste prägla och forma politiken.
Ledord på vägen är: långsiktighet - inte kortsiktighet, nyttja - inte utnyttja. Hit hör naturresurser, av människan skapade resurser som bebyggelse och infrastruktur och också mänskliga resurser, alla kvinnor, män, flickor och pojkar, deras hälsa, kompetens och kreativitet.
Andra ledord är: understödja - inte undergräva. Det handlar om insikten om att en god ekonomi är grunden för social rättvisa och skydd av miljön. Men även det omvända är giltigt - det som är bra för människan och miljön är långsiktigt bra också för ekonomin.
Ytterligare ledord är: samverka - inte motverka. Alla människor och samhällsnivåer ska ges förutsättningar att involveras och känna delaktighet. Ett samspel krävs därför mellan regering, riksdag, myndigheter, arbetsmarknadens parter och frivilligorganisationer. Det är så bra att just anslaget till frivilligorganisationerna har höjts under innevarande år. Vi vet att det är väl investerade pengar. De ideella organisationerna gör stora insatser för att driva verksamhet, utbilda ledare, informera, värna om allemansrätt och vårda lokala grönområden. Inte minst har de en viktig roll i arbetet med våra barn och ungdomar.
Samverkande insatser fordras såväl lokalt som regionalt, nationellt, inom EU och globalt. Det finns många goda exempel. Kommuner som Botkyrka arbetar mycket aktivt med hållbar utveckling på ett långsiktigt sätt med flerårsplaner och mätbara mål.
Sverige har som land allt att vinna på att vara ett föregångsland inom hållbar utveckling. Vi kan bidra till ökad solidaritet och en rättvisare resursfördelning i världen. Sverige spelar en aktiv roll på många internationella arenor som rör hållbar utveckling. Genom denna politik och världens största utvecklingssamarbete räknat i procent av bni - 1 % just i år - bidrar Sverige aktivt till att uppnå FN:s mål om att halvera fattigdomen i världen till 2015 och till att inspirera andra länder till ytterligare ansträngningar.
En politik för hållbar utveckling är en viktig drivkraft för förnyelse, tillväxt och sysselsättning i vårt eget land. Precis som sociala reformer alltjämt bidrar till ekonomiska framsteg, kommer en miljömässig omställning att kräva nya lösningar, nya sätt att tillföra energi, modern och miljöanpassad teknik och framtida innovationer som ger arbete och utveckling.
Enligt en rapport från Exportrådet från oktober 2005 har den svenska exporten av miljöteknik under 2004 ökat med nära 15 % till ett exportvärde på 25 miljarder kronor. Enligt en rapport publicerad av Statistiska centralbyrån hade miljötekniksektorn 2003 en total omsättning på 240 miljarder kronor, och antalet sysselsatta var 90 000.
Efterfrågan på miljöanpassade produkter och produkter tillverkade av material från förnybara råvaror ökar. Den gröna sektorn, som avser de areella näringarnas material- och tjänsteproduktion med tillhörande förädlingsindustri, är central för omställningen till ett hållbart samhälle. Här har LRF rätt, som vi har hört, och vi har hört detta budskap många gånger. Den gröna sektorn innefattar produktion av livsmedel, ett konkurrenskraftigt jord- och skogsbruk, ett långsiktigt hållbart fiske och en levande landsbygd för boende, rekreation och turism.
Ett exempel på detta är projektet med Gröna jobb som pågår. Skogsstyrelsen erbjuder långtidsarbetslösa runtom i landet en projektanställning där arbetsuppgifterna kretsar kring kultur- och naturvård. Det kan exempelvis handla om att leta efter kulturmiljölämningar i skogen eller att röja gångstigar och promenadstråk för att öka tillgängligheten för besökare i skog och mark.
I anställningen ingår att deltagaren aktivt söker efter arbete hos annan arbetsgivare eller söker till vidare utbildning. Samtliga ges möjlighet till individuell kompetensutveckling.
I våras fanns ca 2 700 deltagare i olika Gröna jobb-projekt. Av de ca 700 deltagare som redan lämnat projektet hade 47 % gått vidare till annan anställning, och 5 % hade gått till studier eller startat eget. De flesta av deltagarna är kvar i projekten under 12-18 månader. Det är alltså en väldigt bra åtgärd.
Viktiga utvecklingsområden är, som jag sade tidigare, bioenergi och vidareförädling av råvaror med ökat teknik- och kunskapsinnehåll.
Ett försprång för Sverige inom utvecklingen av biobränslen och miljöbilar kan förväntas ge ökade marknadsandelar inom områden där svenska företag verkar, bland annat produktion av personbilar och lastbilar, biobränsleteknik samt tjänster knutna till biobränsleteknik.
Fru talman! Vi kan läsa rubriker till exempel i Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts tidning: "Rusning till pumpen". Där kan man läsa följande: "Etanolens genombrott som mer miljövänligt bilbränsle har fått E 85-pumparna att växa upp som svampar i asfalten."
Vidare kan man läsa: "Gödsel och matavfall håller trafiken rullande."
En annan rubrik som man kan läsa i Dagens Samhälle är: "Biogas skapar tryck i Kristianstads miljöarbete".
Detta har kommit till stånd delvis tack vara först LIP-pengar och sedan Klimpbidrag. Vi måste som politiker våga besluta och använda oss av olika verktyg för en hållbar utveckling, och då menar jag lagstiftning, till exempel miljöbalken, grön skatteväxling och smörjmedel, eller om ni vill kalla det morötter, som Klimpbidrag.
Hur ser det ut i alliansen? Tycker ni att Klimpbidragen ska finnas kvar? Hur blir det med fortsatta satsningar på biologisk mångfald? Ja, det finns många frågor.
Fru talman! Som ett led i den svenska strategin för hållbar utveckling har en uppsättning indikatorer tagits fram med hjälp av Statistiska centralbyrån. Regeringen redovisar i skrivelsen en lägesrapport genom tolv huvudindikatorer. Indikatorerna har delats in i sex områden: hälsa, hållbar konsumtion och produktion, ekonomisk utveckling, social sammanhållning, miljö och klimat samt global utveckling. Sex indikatorer visar en positiv trend, två negativa och fyra varken eller.
Vi socialdemokrater är helt övertygade om att det är möjligt att förena tillväxt och god miljö. Ett exempel på detta är området miljö och klimat där utsläpp av växthusgaser är en huvudindikator.
I Sverige har utsläppen av växthusgaser uppvisat en svagt minskande trend, mycket beroende på fjärrvärmeutbyggnad. Jag menar inte att den är liten, utan att det faktiskt är fråga om en minskning. Det har ofta kommit till stånd med smörjmedel i form av LIP- och Klimppengar. Under samma period har Sveriges bnp ökat reellt med ca 27 %.
Man kan ta fram fler goda exempel. Ett är att medellivslängden har ökat under tiden.
Men det finns också det som inte är bra och som vi skulle kunna göra bättre. Och i skrivelsen kan man läsa till exempel om hot om våld. Och här ser man tydligt att hot om våld mot unga kvinnor har ökat. Och här har vi mycket att göra framöver.
Vi hörde Alf Eriksson i sin inledning redogöra för de fyra strategiska målen. Så det behöver jag inte ta upp igen. Men för att kunna nå dessa strategiska utmaningar måste det finnas mål och åtgärder, och det kan ni hitta i 99-punktsprogrammet.
Låt oss tillsammans anta utmaningen och bygga det hållbara samhället, eller som vi socialdemokrater säger, det gröna folkhemmet.