Strandskydd m.m.

Betänkande 1993/94:JoU28

Jordbruksutskottets betänkande 1993/94:JOU28

Strandskydd m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Proposition 1993/94:125
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga 1

1993/94
JoU28

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1993/94:125 om
förslag om ytterligare anslag på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m., fjortonde
huvudtiteln (Miljö- och naturresursdepartementet). Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under
punkt A 2, Utredningar m.m.

Utskottet behandlar vidare proposition 1993/94:229 om
strandskydd jämte fyra följdmotioner och fem motioner från den
allmänna motionstiden 1994. Samtliga motioner avstyrks.

Utskottets ställningstagande innebär att bestämmelserna om
strandskydd i naturvårdslagen (1964:822), som i dag är ämnade
att trygga allmänhetens tillgång till platser för bad och
friluftsliv vid havet, insjöar och vattendrag, utvidgas till att
omfatta livsvillkoren för växter och djur. Utskottets
ställningstagande innebär vidare att, i glesbygder där
tillgången på sjöar och vattendrag är riklig,
strandskyddsbestämmelserna bör kunna tillämpas differentierat
inom områden som angetts i antagen översiktsplan.

Utskottet föreslår i betänkandet en redaktionell ändring i 40
§ naturvårdslagen.

Till betänkandet har fogats två reservationer (s), ett
särskilt yttrande (nyd) och en meningsyttring (v).

Proposition 1993/94:125

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) har i
proposition 1993/94:125 under fjortonde huvudtiteln föreslagit

A. Miljö- och naturresursdepartementet

(A 2) att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 625 000 kr.

Proposition 1993/94:229

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) har i
proposition 1993/94:229 föreslagit att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i naturvårdslagen
(1964:822).

Lagförslaget fogas som bilaga 1 till detta betänkande.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Bestämmelserna om strandskydd i naturvårdslagen (1964:822) har
tillkommit för att åt allmänheten trygga tillgången till platser
för bad och friluftsliv vid havet, insjöar och vattendrag. I
propositionen föreslås att detta skydd utvidgas till att även
omfatta livsvillkoren för växter och djur.

Det fordras enligt gällande lag dispens från länsstyrelsen för
att inom strandskyddat område få uppföra en helt ny byggnad, att
ändra en byggnad för att tillgodose ett väsentligen annat
ändamål än det den tidigare har använts till, att vidta
förberedelsearbeten för ny bebyggelse samt för att uppföra andra
anläggningar eller anordningar varigenom allemansrätten inom
strandområdet inskränks. Dispens får meddelas om det finns
särskilda skäl. Undantag gäller för vissa byggnader som behövs
för de areella näringarna. Regeringen redovisar i propositionen
sin bedömning av hur en differentierad tillämpning av
bestämmelserna om strandskyddsdispens skall kunna ge ett mer
flexibelt strandskydd i mer glest befolkade områden av landet.

Motioner

Motioner med anledning av proposition 1993/94:229

1993/94:Jo65 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:229,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den före 1 januari
1995 återkommer med förslag om hur strandskyddet skall
förstärkas.

1993/94:Jo66 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens proposition om
strandskyddsbestämmelserna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändringar i 15 § naturvårdslagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om strandskyddsdispenser.

1993/94:Jo67 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att differentierad tillämpning av
strandskyddsinstitutet endast bör bli aktuell för inre Norrland
samt norra och västra Svealand.

1993/94:Jo68 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1993/94:229.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994

1993/94:Jo603 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förändra naturvårdslagens
strandskyddsbestämmelser.

1993/94:Jo622 av Bertil Danielsson och Inga Berggren (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avskaffande av det generella förbudet att
bygga vid strand samt om införande av ett strandnaturskydd.

1993/94:Jo650 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvidgning av strandskyddet till gagn för
den biologiska mångfalden.

1993/94:Jo658 av Tage Påhlsson och Kjell Ericsson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av
nuvarande strandskyddsbestämmelser så att kommunerna i sina
översikts- och detaljplaner får rätt att reglera strandskyddet.

1993/94:Jo677 av Jan Jennehag och Bengt Hurtig (v) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med
förslag om hur strandskyddet skall förstärkas.

Utskottet

Proposition 1993/94:125, fjortonde huvudtiteln (Miljö- och
naturresursdepartementet)

Utredningar m.m. (A 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under A 2 (s. 19).

Proposition 1993/94:229 om strandskydd

Skrivelser

Från Svenska Kommunförbundet och De små kommunernas samverkan,
Småkom, Bergslagsgruppen, har inkommit skrivelser.

Yttrande

Bostadsutskottet har yttrat sig över de frågor i propositionen
och i vissa motioner som rör överväganden huruvida
strandskyddsbestämmelserna bör hävdas inom ramen för plan- och
bygglagen och hur i så fall en ordning som tillgodoser detta
önskemål skall utformas (se bilaga).

Gällande regler

Enligt 15 § naturvårdslagen (1964:822) gäller strandskyddet
vid havet, insjöar och vattendrag för att åt allmänheten trygga
tillgången till platser för bad och friluftsliv. Strandskyddet
omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från
strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde).
Regeringen eller länsstyrelsen får utvidga strandskyddsområdet
när det behövs för att tillgodose syftet med strandskyddet, dock
högst intill 300 meter från strandlinjen.

I motiven till införandet av det generella strandskyddet
anfördes att strandskyddsförordnanden enligt de tidigare
gällande bestämmelserna inte kommit till stånd i sådan
omfattning att tillträdet till de från friluftslivssynpunkt
värdefulla stränderna i önskvärd omfattning har kunnat bevaras
för den icke strandägande befolkningen (prop. 1974:166).
Vidare anfördes att dispens för bebyggelse inom
strandskyddsområde hade getts i förhållandevis stor
utsträckning. Det fanns därför anledning att skärpa
bestämmelserna om strandskydd. Strandskyddet skulle liksom
tidigare ha till väsentligt syfte att bevara allemansrätten vid
stränder. I praktiken torde strandskyddet i allmänhet
automatiskt också få till effekt att de egenskaper hos
naturmiljön bevaras som vid sidan av närheten till vatten gör
ett strandområde lämpat för friluftsliv.

Inom strandskyddsområde råder förbud mot att uppföra helt nya
byggnader, att ändra befintliga byggnader för att tillgodose ett
väsentligt annat ändamål, att vidta förberedelser för ny
bebyggelse samt att uppföra andra anläggningar eller anordningar
varigenom allemansrätten inom strandområdet inskränks.
Sistnämnda förbud kan gälla vägar, bryggor,
båtuppläggningsplatser samt anläggningar för camping, sport
eller klubbverksamhet.

De med strandskyddet förenade förbuden gäller inte
anläggningar eller åtgärder som behövs för jordbruket, fisket,
skogsskötseln eller renskötseln och som inte tillgodoser
bostadsändamål.

Länsstyrelsen kan förordna att strandområde som uppenbart
saknar betydelse för bad och friluftsliv inte skall omfattas av
strandskydd. Som exempel anges obetydliga bäckar och tjärnar
(prop. 1974:166). Länsstyrelsen får, om det finns särskilda
skäl, förordna att ett strandområde som avses ingå i detaljplan
eller omfattas av områdesbestämmelser inte skall omfattas av
strandskydd.

Dispens från byggnadsförbudet får lämnas av länsstyrelsen om
det finns särskilda skäl, och länsstyrelsen kan delegera
dispensbefogenheten till kommunerna. I princip har
länsstyrelserna behållit beslutanderätten endast över vissa
speciellt känsliga områden.

Frågor om strandskyddsdispens blir ofta aktuella i samband med
kommunala beslut enligt plan- och bygglagen, dvs. beslut att
anta en detaljplan eller bevilja bygglov eller meddela
förhandsbesked.

Strandskyddets syften

Propositionen

Stränderna är särskilt värdefulla miljöer för djur och växter
och ger utrymme för en rad olika livsmiljöer. Det finns därför
enligt miljöministern skäl för att utvidga grunden för
strandskyddet till att innefatta inte bara skydd för
friluftslivet utan även skydd för växt- och djurlivet. I syfte
att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och
att bevara goda livsvillkor för växter och djur föreslås därför
att strandskydd skall råda vid havet, insjöar och vattendrag.

Motionerna

Vänsterpartiet framhåller i motion Jo65 att regeringens
förslag bl.a. innebär en försvagning av strandskyddet i
glesbygd. Propositionen bör därför avslås (yrkande 1) och
regeringen bör före den 1 januari 1995 återkomma med förslag om
hur strandskyddet skall förstärkas (yrkande 2 och Jo677). I
motion Jo66 redovisar Socialdemokraterna en i grunden positiv
inställning till regeringens förslag men yrkar avslag på
propositionen, eftersom ändringen i 15 § naturvårdslagen enligt
motionärerna bör behandlas i samband med miljöbalken
(yrkandena 1 resp. 2). Enligt motion Jo68 (nyd) bör
propositionen avslås, eftersom förslaget innebär ytterligare
inskränkningar i äganderätten. Motionären i motion Jo650 (fp)
begär att strandskyddet utvidgas till gagn för den biologiska
mångfalden.

Utskottets överväganden

Strandområdena representerar inte bara stora värden för
allmänheten. De erbjuder även särskilt värdefulla miljöer för
djur och växter och utrymme för en rad olika livsmiljöer. Det
finns därför enligt utskottets mening skäl att utvidga grunden
för strandskyddet till att innefatta inte bara skydd för
friluftslivet utan även skydd för växt- och djurlivet. I syfte
att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och
att bevara goda livsvillkor för växter och djur skall därför
strandskydd råda vid havet, insjöar och vattendrag. Utskottet
tillstyrker således regeringens förslag om utvidgning av
strandskyddet. Med det anförda finner utskottet motion Jo650
tillgodosedd. Motionen, som väcktes innan regeringen framlade
det nu aktuella förslaget, bör inte påkalla någon vidare åtgärd
från riksdagens sida.

Som närmare framgår av utskottets överväganden i det följande
bör frågan om bevarande av stränderna ses i ett långsiktigt
perspektiv. I glesbygder med riklig tillgång på sjöar och
vattendrag bör emellertid strandskyddsbestämmelserna enligt
utskottets mening kunna tillämpas differentierat inom områden
som angetts i antagen översiktsplan. Som anförs i propositionen
skall vid bestämning av vilka områden som härvidlag kan komma i
fråga gälla att allemansrättsligt tillgängliga områden kan
bevaras oexploaterade både på lång och kort sikt samt att endast
begränsade strandområden tas i anspråk för bebyggelse. Den
tillkommande bebyggelsen får dock inte innebära hinder eller
stegvisa inskränkningar för friluftslivet. Mot denna bakgrund
finner utskottet de farhågor som kommer till uttryck i
motionerna Jo65 och Jo677 i huvudsak ogrundade. Motionerna
avstyrks.

Utskottet avstyrker även motion Jo68.

Enligt propositionen har reglerna om strandskydd sin egentliga
plats i det förslag till miljöbalk som för närvarande bereds i
regeringskansliet. Miljöbalken förutses emellertid inte träda i
kraft förrän den 1 juli 1995. I likhet med miljöministern anser
jordbruksutskottet, som i detta avseende inte delar
bostadsutskottets uppfattning, det angeläget att de i
propositionen framlagda förslagen om strandskydd träder i kraft
tidigare, dvs. den 1 juli 1994. Jordbruksutskottet ansluter
sig även till förslaget att förordnanden som meddelats före den
1 juli 1994 och som innefattar undantag från strandskydd i vissa
fall skall omprövas före utgången av juni 1999. Det anförda
innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motion Jo66 yrkandena 1 och 2.

Utskottet föreslår en redaktionell ändring som innebär att i
40 § naturvårdslagen orden Statens vägverk utbyts mot ordet
Vägverket.

Differentierat strandskydd

Propositionen

Miljöministern framhåller att frågan om bevarande av
stränderna bör ses i ett långsiktigt perspektiv. De naturliga
förhållandena och befolkningens täthet varierar starkt mellan
olika delar av landet. Även om tillämpningen av föreskrifterna
om dispens från strandskyddsbestämmelserna generellt sett bör
vara restriktiv, finns det enligt miljöministern mot denna
bakgrund ett visst utrymme för att tillämpa de föreskrifter som
gäller strandskyddet med hänsyn tagen till lokala förhållanden.

Motionerna

Enligt Socialdemokraterna är förslaget om differentierat
strandskydd och ändrade dispensregler ett sätt att successivt
avskaffa strandskyddet. En ändring av reglerna för dispens kan
därför få större effekt än vad som framgår av propositionen.
Nuvarande regler är enligt motion Jo66 (s) yrkande 3 fullt
tillräckliga för en differentierad tillämpning av strandskyddet.
Motionären i motion Jo67 (kds) framhåller att en differentierad
tillämpning av strandskyddsinstitutet bör bli aktuell endast för
inre Norrland samt norra och västra Svealand. Enligt motion
Jo603 (m) bör naturvårdslagens strandskyddsbestämmelser
förändras så att det generella strandskyddet avskaffas och
ersätts med det skydd som kommunerna anger i sina
översiktsplaner. Motionärerna i motion Jo622 (m) vill avskaffa
det generella förbudet att bygga vid strand och införa ett
strandnaturskydd. I motion Jo658 (c) begärs förslag om ändring
av nuvarande strandskyddsbestämmelser så att kommunerna i sina
översikts- och detaljplaner får rätt att reglera strandskyddet.

Utskottets överväganden

Bostadsutskottet behandlade hösten 1991 frågan om behovet av
strandskydd och möjligheterna till en differentierad tillämpning
av reglerna (1991/92:BoU2). Med anledning av motioner om
införande av bestämmelser i plan- och bygglagen, som ger
möjlighet att reglera strandskyddet, anförde bostadsutskottet
att ett generellt strandskydd som inte tar hänsyn till faktiska
förhållanden inte i alla lägen kan motiveras. På många håll,
anförde bostadsutskottet, råder ett lågt eller inget tryck i
fråga om bebyggelse i strandnära områden, medan på andra håll
däremot ett skydd behövs mot exploatering av strandzoner. De
strandskyddsbestämmelser som anses nödvändiga borde enligt
bostadsutskottets mening utformas så att det med tillämpning av
dem blir möjligt att i enskilda planfrågor göra en avvägning
främst mellan ett bevarandeintresse för olika former av
friluftsliv och ett intresse från en markägare att i rimlig
omfattning bebygga också markområden i strandnära lägen.
Bostadsutskottet, som förutsatte att regeringen följde frågan
med uppmärksamhet, avstyrkte de då behandlade motionerna. I nu
återgiven del var bostadsutskottet enhälligt. Riksdagen anslöt
sig till bostadsutskottets ställningstagande.

I sitt yttrande till jordbruksutskottet i det nu aktuella
ärendet finner bostadsutskottet nuvarande regler för
dispensgivning fullt tillräckliga för en differentierad
tillämpning. Bostadsutskottet anser vidare att det finns
anledning att hysa oro för att reglerna om differentierat
strandskydd ger markägaren större rättigheter än vad som framgår
av propositionen. Jordbruksutskottet delar inte denna
uppfattning. Även om tillämpningen av föreskrifterna om dispens
från strandskyddsbestämmelserna generellt sett bör vara
restriktiv, bör det, inte minst mot bakgrund av den stora
variation som råder mellan olika delar av landet i fråga om
naturliga förhållanden och befolkningstäthet, finnas visst
utrymme för att tillämpa föreskrifterna med hänsyn tagen till
lokala förhållanden. I likhet med bostadsutskottets minoritet
kan jordbruksutskottet acceptera den lagtekniska lösning som
föreslås i propositionen om att strandskyddet i vissa glesbygder
bör kunna differentieras inom områden som angetts i antagen
översiktsplan. Det kan emellertid finnas anledning att återkomma
till frågan om strandskyddets behandling i översiktsplanen när
beredningen av Plan- och byggutredningens nyligen redovisade
betänkande Miljö och fysisk planering (SOU 1994:36) med förslag
bl.a. om översiktsplanens former och innehåll m.m. avslutats.
Utskottet gör således samma bedömning som miljöministern och
avstyrker mot denna bakgrund motion Jo66 yrkande 3.

I propositionen redogör miljöministern för de kriterier som
bör ställas upp för att ett differentierat strandskydd skall
kunna tillämpas och anför att Naturvårdsverkets bedömning bör
tjäna som vägledning för den fortsatta tillämpningen av reglerna
om dispens från strandskyddet. Bl.a. bör i översiktsplanearbetet
avseende södra Sveriges glesbygder särskilt analyseras vilken
betydelse närheten till storstadsområden och kontinenten har för
efterfrågan på strandnära mark för friluftsliv och
fritidsbebyggelse. Vidare bör vid prövning av enskilda ärenden
gälla att allemansrättsligt tillgängliga områden kan bevaras
oexploaterade både på lång och kort sikt samt att endast
begränsade strandområden tas i anspråk för bebyggelse. Den
tillkommande bebyggelsen får inte heller innebära stegvisa
inskränkningar för friluftslivet som blir kännbara, och den får
vid en bedömning av förhållandena på platsen inte bli till
hinder för friluftslivet. Områden av riksintresse för naturvård,
friluftsliv eller kulturminnesvård enligt 3 kap. 2--5 §§
naturresurslagen (1987:12) skall inte kunna bli aktuella för
differentierad tillämpning av strandskyddet. Områden som enligt
2 kap. 6 § samma lag är av betydelse från allmän synpunkt på
grund av områdenas natur- eller kulturvärden eller med hänsyn
till friluftslivet bör endast undantagsvis komma i fråga i detta
sammanhang. I sitt remissvar uttalar Naturvårdsverket sin avsikt
att efter tre år göra en samlad utvärdering av dispensreglernas
tillämpning. Mot denna bakgrund anser utskottet, som förutsätter
att regeringen uppmärksammar de frågor som tas upp i motion
Jo67, att syftet med motionen i allt väsentligt kan tillgodoses
utan något särskilt uttalande från riksdagen.

Som anförs i propositionen bör länsstyrelserna i dialog med
kommunerna kunna definiera vilka områden som kan bli aktuella
för differentierad tillämpning. I områden där en sådan
tillämpning kan komma i fråga bör kommunen efter samråd med
länsstyrelsen i översiktsplan ange under vilka förutsättningar
ett differentierat strandskydd kan tillämpas och peka ut områden
där strandskyddsdispensen kan bli aktuell. Genom att
tillämpningen av bestämmelserna om dispens från strandskydd
behandlas i den kommunala översiktsplaneringen, kommer frågan
att handhas inom ramen för ett heltäckande beslutsunderlag som
blir föremål för en bred och offentlig prövning. Kommunernas
intentioner med strandskyddet blir därmed en del i en samlad
miljö- och markanvändningsstrategi. Med detta förfarande finner
utskottet att syftet med motionerna Jo603, Jo622 och Jo658 i
allt väsentligt kommer att tillgodoses. Motionerna bör inte
medföra någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida. Som
utskottet anfört ovan kan det dessutom finnas anledning att
återkomma till frågan om strandskyddets behandling i
översiktsplanen när beredningen av Plan- och byggutredningens
betänkande slutförts.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utredningar m.m.

att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 625 000 kr,

2. beträffande naturvårdslagen

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Jo65,
1993/94:Jo66 yrkandena 1 och 2, 1993/94:Jo68, 1993/94:Jo650
och 1993/94:Jo677 antar regeringens förslag till lag om ändring
i naturvårdslagen (1964:822) med den ändringen att i 40 §
orden Statens vägverk ersätts av ordet Vägverket,

res. 1 (s)
men. (v)

3. beträffande differentierat strandskydd

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo66 yrkande 3 och
1993/94:Jo67,

res. 2 (s)

4. beträffande avskaffande av det generella strandskyddet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo603, 1993/94:Jo622
och 1993/94:Jo658.

Stockholm den 19 maj 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar
Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s),
Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s),
Mona Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Max Montalvo (nyd),
Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s),
Lennart Fremling (fp) och Carl Olov Persson (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Naturvårdslagen (mom. 2)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka Bohlin
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Strandområdena representerar" och på s. 6 slutar
med "ordet Vägverket" bort ha följande lydelse:

I propositionen framläggs förslag om ändring av bestämmelserna
om strandskydd i naturvårdslagen. Förslaget innebär att
strandskyddet stärks genom att lagen utvidgas till att omfatta
inte endast skydd för friluftslivet utan även skydd för växt-
och djurlivet. Utskottet, som i princip ställer sig positivt
till regeringens förslag, anser emellertid att frågan bör
behandlas i samband med den av regeringen aviserade
propositionen om miljöbalk. Mot denna bakgrund finner utskottet,
som därmed ansluter sig till motion Jo66 yrkande 1, att
regeringens förslag bör avslås. Regeringen bör i stället
återkomma med förslaget om ändring i 15 § naturvårdslagen i
samband med riksdagens behandling av en samlad
miljölagstiftning. Vad utskottet anfört med anledning av
motionens yrkande 2 bör ges regeringen till känna. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna Jo65, Jo68 och Jo677.

Det ovan anförda innebär att syftet med motion Jo650 kommer
att bli tillgodosett. Motionen bör inte medföra någon
ytterligare riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande naturvårdslagen
att riksdagen dels med bifall till motion 1993/94:Jo66
yrkande 1 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo65,
1993/94:Jo68, 1993/94:Jo650 och 1993/94:Jo677 avslår förslaget
till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822), dels med
anledning av motion 1993/94:Jo66 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Differentierat strandskydd (mom. 3)

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka Bohlin
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Bostadsutskottet behandlade" och slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Regeringens skäl för en förändring av möjligheterna till
dispens från strandskyddsbestämmelserna måste enligt utskottets
mening ses mot bakgrund av de förslag om ändringar i plan- och
bygglagen (1987:19) som framläggs i Plan- och byggutredningens
nyligen redovisade betänkande Miljö och fysisk planering
(SOU 1994:36). I likhet med motionärerna i motion Jo66 gör
utskottet liksom bostadsutskottet den bedömningen att ett
differentierat strandskydd i enlighet med propositionen kommer
att medföra en försvagning av strandskyddet. De regler som i dag
gäller för dispens från strandskyddsbestämmelserna är enligt
utskottets mening fullt tillräckliga för en differentierad
tillämpning med den inriktning som anges i propositionen. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo66 yrkande 3 bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande differentierat strandskydd
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo66 yrkande 3
och med avslag på motion 1993/94:Jo67 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Generellt strandskydd

Max Montalvo (nyd) anför:

Ny demokrati anser att äganderätten bör stärkas och inte
försämras, vilket blir fallet om de generella regler som
föreslagits i propositionen kommer att tillämpas. Vi anser
vidare att det inte kan ligga i svenska folkets intresse att
endast låta ett fåtal "som har råd" åtnjuta den trevliga
boendeform som det innebär att bo vid en sjö. Med tanke på att
Sverige har 90 000 sjöar och en lång kust bör det enligt vår
mening finnas utrymme för både rekreationsområden och ett
trivsamt boende.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

Naturvårdslagen

Strandskyddet har funnits sedan 1950-talet och tillkom för att
skydda stränderna och bevara deras tillgänglighet för
allmänheten. Eftersom stränderna ofta utgör högproduktiva
biotoper med ett varierat biologiskt liv, och hotade arter ofta
är knutna till strandmiljöer, har strandskyddet på senare år
fått allt större betydelse för bevarande av den biologiska
mångfalden.

Strandskyddet hotas nu från två håll. Dels försöker starka
markägarintressen försvaga strandskyddet i stället för att
förstärka det genom att bl.a. luckra upp strandskyddet i
glesbygd, dels följer många kommuner inte intentionerna bakom
strandskyddet utan medger undantag från skyddet eller negligerar
överträdelser. I motsats till vad som sägs i propositionen
innebär regeringens förslag ytterligare en försvagning av
strandskyddet. Vänsterpartiet yrkar därför avslag på
propositionen och anser att regeringen före den 1 januari 1995
bör återkomma med förslag om förstärkning av strandskyddet.
Riksdagen bör således bifalla motionerna Jo65 och Jo677
(Hemställan mom. 2).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
2 borde ha hemställt:

2. beträffande naturvårdslagen

att riksdagen dels med bifall till motion 1993/94:Jo65
yrkande 1 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo66,
1993/94:Jo68 och 1993/94:Jo650 avslår förslaget till lag om
ändring i naturvårdslagen (1964:822), dels med anledning av
motionerna 1993/94:Jo65 yrkande 2 och 1993/94:Jo677 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)

Bilaga 1

Bostadsutskottets yttrande

1993/94:BoU8y

Bilaga 2
Strandskydd

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att
avge yttrande över proposition 1993/94:229 Strandskydd jämte
över de med anledning av propositionen avlämnade motionerna
1993/94:Jo65 (v), Jo66 (s), Jo67 (kds) och Jo68 (nyd). Frågor om
strandskydd har också tagits upp i de under allmänna
motionstiden 1994 väckta och till jordbruksutskottet hänvisade
motionerna 1993/94:Jo603 (m), Jo622 (m), Jo650 (fp), Jo658 (c)
och Jo677 (v).

Propositionens huvudsakliga innehåll, tidigare
riksdagsbehandling m.m.

I propositionen föreslås ändringar i naturvårdslagen
(1964:822) (NVL) i avsikt att i vissa hänseenden förändra lagens
regler om strandskydd.

Enligt propositionen skall strandskydd råda vid havet, insjöar
och vattendrag. Syftet skall vara att trygga förutsättningarna
för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor för
växter och djur. Strandskyddsbestämmelserna föreslås kunna
tillämpas differentierat i glesbygdsområden som angetts i
antagen översiktsplan och där tillgången på sjöar och vattendrag
är riklig.

Ändringarna i NVL föreslås träda i kraft den 1 juli 1994. För
undantag från strandskydd som meddelats före den 1 juli 1994
föreslås i vissa fall gälla att de skall omprövas före utgången
av juni 1999.

Förslag om förändring av strandskyddsbestämmelserna har lagts
fram av Miljöskyddskommittén.

Enligt propositionen har reglerna om strandskydd sin egentliga
plats i en miljöbalk. Detta ärende bereds för närvarande.
Miljöbalken förutses träda i kraft den 1 juli 1995. Regeringen
bedömer det emellertid angeläget att de i propositionen
framlagda förslagen om strandskydd träder i kraft tidigare.

Miljöskyddskommitténs förslag i denna del har därför brutits
ut och ligger till grund för det i propositionen framförda
förslaget om ändring i NVL. Förutom Miljöskyddskommitténs
betänkande är i sammanhanget av intresse ett uppdrag som i juni
1992 gavs åt länsstyrelserna i Norrbottens, Jämtlands och
Kronobergs län att undersöka förutsättningarna för att uppföra
bostadsbyggnader för permanentboende och fritidsändamål på
strandområden i glesbygder i inlandet, där tillgången till sjöar
och andra vattendrag är riklig. Naturvårdsverket överlämnade med
ett yttrande i april 1993 rapporterna till regeringen. Med
inland avser verket i detta sammanhang inre Norrland, norra och
västra Svealand samt Sydsvenska höglandet.

Frågan om behovet av strandskydd och möjligheterna till en
differentierad tillämpning av reglerna behandlade
bostadsutskottet hösten 1991 (bet. 1991/92:BoU2). Med anledning
av motioner i vilka förordades att i plan- och bygglagen borde
införas bestämmelser som ger möjlighet att reglera strandskyddet
anförde utskottet att ett generellt strandskydd som inte tar
hänsyn till faktiska förhållanden inte i alla lägen kan
motiveras. På många håll, anförde utskottet, råder ett lågt
eller inget tryck i fråga om bebyggelse i strandnära områden
medan på andra håll däremot ett skydd behövs mot exploatering av
strandzoner. De strandskyddsbestämmelser som anses nödvändiga
borde enligt utskottets mening utformas så att det med
tillämpning av dem blir möjligt att i enskilda planfrågor göra
en avvägning främst mellan ett bevarandeintresse för olika
former av friluftsliv och ett intresse från en markägare att i
rimlig omfattning bebygga också markområden i strandnära lägen.
Utskottet, som förutsatte att regeringen följde frågan med
uppmärksamhet, avstyrkte de då behandlade motionerna.
Betänkandet i nu refererad del var enhälligt. Riksdagen följde
utskottet.

Utskottet

Vad bostadsutskottet närmast har att lägga synpunkter på i det
nu aktuella ärendet är de frågor i propositionen och i vissa
motioner som rör överväganden om strandskyddsbestämmelserna bör
hävdas inom ramen för plan- och bygglagen och hur i så fall en
ordning som tillgodoser detta önskemål skall utformas.
Strandskyddets utformning som sådant och möjlighet till
differentierade skyddsbestämmelser är frågor som det närmast får
anses tillkomma jordbruksutskottet att förbereda för riksdagens
beslut.

De motioner i vilka tas upp frågan om differentierat
strandskydd är de med anledning av propositionen väckta
motionerna Jo66 (s) yrkande 3 och Jo67 (kds). Frågan om att
reglera strandskyddsbestämmelserna i PBL har också tagits upp i
de under allmänna motionstiden 1994 väckta motionerna Jo603 (m),
Jo622 (m) och Jo658 (c).

I motion Jo66 (s) anförs att de nuvarande reglerna för
dispensgivning är fullt tillräckliga för en differentierad
tillämpning. I motion Jo67 (kds) föreslås att de i propositionen
föreslagna reglerna om differentierad tillämpning inte skall
gälla Sydsvenska höglandet utan endast avse det inre av Norrland
samt norra och västra Svealand.

Med den ovan gjorda begränsningen vill bostadsutskottet anföra
följande.

Som anförs i motion Jo66 (s) finns tyvärr anledning att hysa
oro för att reglerna om differentierat strandskydd ger
markägaren större rättigheter än vad som framgår av
propositionen. De nuvarande reglerna för dispensgivning är fullt
tillräckliga för en differentierad tillämpning.

Att nu -- några veckor innan arbetet med en miljöbalk
avslutats i Lagrådet -- lägga fram förslag till ändrade
strandskyddsbestämmelser anser utskottet olyckligt och
omotiverat. Lägg därtill att förändringar i plan- och
bygglagstiftningen om bl.a. översiktsplanens innehåll m.m.
övervägs i regeringens kansli med utgångspunkt från förslag som
nyligen lagts fram av plan- och byggutredningar. Även denna
omständighet borde fått regeringen att avvakta med att lägga
fram förslaget om ändrade strandskyddsbestämmelser.

Vad utskottet nu anfört innebär en anslutning till förslaget i
motionerna Jo65 (v) och Jo66 (s) om avslag på propositionen i
vad motionerna behandlas i detta yttrande. Vad i motion
Jo677 (v) föreslagits får anses tillgodosett vid ett bifall till
utskottets ställningstagande. Övriga motioner om ändringar i
strandskyddsbestämmelserna som tagits upp i ingressen till detta
yttrande avstyrks av utskottet då de antingen inte är förenliga
med utskottets ställningstagande eller, beträffande motion Jo67
(kds), inte längre är relevanta.

Stockholm den 5 maj 1994

På bostadsutskottets vägnar

Oskar Lindkvist

I beslutet har deltagit: Oskar Lindkvist (s), Knut Billing
(m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager
(fp), Lennart Nilsson (s), Mikael Odenberg (m), Ulf Björklund
(kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne
Carlström (s), Lars Stjernkvist (s), Björn Ericson (s), Birgitta
Carlsson (c) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).

Avvikande meningar

1. Avslag på propositionen

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Erling Bager (fp),
Mikael Odenberg (m), Ulf Björklund (kds), Birger Andersson (c),
och Birgitta Carlsson (c) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Utskottet börjar med "Som anförs"
och slutar med "är relevanta" bort ha följande lydelse:

Den lagtekniska lösning som föreslås i propositionen om att
strandskyddet i vissa glesbygder bör kunna differentieras inom
områden som angetts i antagen översiktsplan kan utskottet ställa
sig bakom. Det bör i sammanhanget noteras vad i propositionen
anförts om att det kan finnas anledning att återkomma till
frågan om strandskyddets behandling i översiktsplanen när
beredningen av Plan- och byggutredningens förslag bl.a. om
översiktsplanens former och innehåll m.m. avslutats.

Utskottet har, som framgått ovan, redan 1991 uttalat sig för
möjligheten till ett differentierat strandskydd. Utskottet har
inte funnit anledning att revidera sin uppfattning härvidlag.
Den temporära lösning som föreslås i propositionen kan utskottet
acceptera. Motion Jo66 (s) yrkande 3 bör avslås av riksdagen.

Förslagen i de tre under allmänna motionstiden väckta
motionerna om att med stöd av plan- och bygglagen i viss mån
reglera strandskyddet kommer enligt utskottets uppfattning att
realiseras om riksdagen bifaller propositionen i nu behandlad
del. I den mån syftet med motionerna Jo603 (m), Jo622 (m) och
Jo658 (c) inte kan anses tillgodosett föreslår utskottet att de
avstyrks.

Vad gäller den avgränsningsfråga som tagits upp i motion Jo67
(kds) vill utskottet fästa uppmärksamheten på vad i
propositionen (s. 12--13) anförts om vilka kriterier som bör
ställas upp för att ett differentierat strandskydd skall kunna
tillämpas. Bl.a. anförs i propositionen att i
översiktsplanearbetet avseende södra Sveriges glesbygder
särskilt bör analyseras vilken betydelse närheten till
storstadsområden och kontinenten har för efterfrågan på
strandnära mark för friluftsliv och fritidsbebyggelse. Vad i
propositionen i denna del anförts innebär att regeringen har sin
uppmärksamhet riktad på den i motionen aktualiserade frågan. Ett
tillkännagivande enligt motionärernas förslag kan inte anses
nödvändigt.

I motion Jo66 (s) i vad den inte behandlats ovan samt i
motionerna Jo65 (v), Jo68 (nyd), Jo650 (fp) och Jo677 (v) tas
upp frågor som får anses ligga inom jordbruksutskottets
beredningsområde. De föranleder därför inget ställningstagande
från bostadsutskottets sida.

2. Avslag på propositionen

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser att den del av
utskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med "Som
anförs" och slutar med "är relevanta" bort ha följande lydelse:

Även om förslaget i propositionen till den del det behandlas i
detta yttrande kan anses innebära ökade möjligheter för en
markägare att i vissa delar av landet bygga vid stränder och i
strandnära områden anser utskottet det olämpligt att, som anförs
i motion Jo68 (nyd), hävda strandskyddet genom generella regler.
Som motionären anför finns exempel på hur myndigheterna hävdat
rekreationsvärden för områden med ogästvänlig terräng där
friluftsliv i praktiken inte är tänkbart.

I och för sig får det anses vara positivt att med stöd av
regler inom plan- och bygglagstiftningen kunna hävda
strandskyddet. Detta ger kommunerna större möjligheter än i dag
att fatta beslut i sådana frågor. Som emellertid framgår av
propositionen har Plan- och byggutredningen nyligen lämnat
förslag bl.a. om översiktsplanens former och innehåll.
Resultatet av det beredningsarbete som pågår med anledning av
utredningens förslag bör avvaktas. Riksdagen bör därefter
föreläggas förslag om hur strandskyddet bör hävdas med stöd av
plan- och bygglagen och då inte bara inom sådana
glesbygdsområden som föreslås i propositionen.

Ett sådant förslag bör föreläggas riksdagen i så god tid att
det kan träda i kraft vid årsskiftet 1994/95.

Vad nu anförts ligger delvis i linje med vad i motion Jo68
(nyd) förordats. Riksdagen bör med anledning av motionen som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet nu anfört. Övriga
motioner avstyrks i den mån de inte kan anses förenliga med vad
nu anförts.

I den fortsatta beredningen av propositionerna och motionerna
får det naturligen anses vara en uppgift för jordbruksutskottet
att överväga frågan utan den begränsning bostadsutskottet, inom
ramen för sitt beredningsområde, gjort.