Stöd till trossamfund m.m.

Betänkande 1990/91:KrU14

Kulturutskottets betänkande 1990/91:KRU14

Stöd till trossamfund m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1990/91
KrU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslagen i budgetpropositionen om
stöd till trossamfund m.m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelsanvisningar och avstyrker en motion om en
större uppräkning av bidraget till trossamfund än vad regeringen
föreslagit.

Utskottet avstyrker tre motioner avseende kompensation för
skattereformens effekter för de fria trossamfunden och, i två av
motionerna, andra folkrörelser.

En motion om besiktning av kyrkobyggnader avstyrks. Utskottet
anför dock vissa synpunkter om angelägenheten av att rutiner för
besiktningar skapas på området och om svenska kyrkans,
länsmuseernas och riksantikvarieämbetets uppgifter i
sammanhanget.

En reservation och tre särskilda yttranden har fogats vid
betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:100 bil. 15
(civildepartementet) under G. Stöd till trossamfund m.m.

dels under punkt G 1 (s. 95--96) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 67736000kr.,

dels under punkt G 2 (s. 97) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till ekumenisk verksamhet för budgetåret 1991/92 anvisa
ett anslag på 876000kr.,

dels under punkt G 3 (s. 97--98) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
1350000kr.

Motionerna

1990/91:Kr402 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär tilläggsdirektiv till 1990 års
kyrkobyggnadsutredning i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1990/91:Kr403 av Rune Backlund och Kersti Johansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande kompensation till de fria
trossamfunden för ökade kostnader som blir följden av
skatteomläggningen.

1990/91:Kr409 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det statliga stödet till de fria
trossamfunden och övriga folkrörelser.

1990/91:Kr410 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det statliga stödet till trossamfunden och
övriga folkrörelser.

1990/91:Kr411 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen till Bidrag till trossamfund (G 1) för budgetåret
1991/92 anvisar 3000000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit, dvs. ett reservationsanslag på 70736000 kr.

Utskottet

Bidrag till trossamfund (G 1)

Från detta anslag betalas statsbidrag till andra trossamfund
än svenska kyrkan för religiös verksamhet (verksamhetsbidrag),
lokaler för sådan verksamhet (lokalbidrag) och teologiska
seminarier m.m. (utbildningsbidrag). En mindre del av anslaget
står till regeringens disposition. Föreskrifter om statsbidragen
har meddelats i förordningen (1989:271) om statsbidrag till
andra trossamfund än svenska kyrkan. I förordningen anges vilka
trossamfund som har bedömts vara berättigade till statsbidrag
enligt de grunder som riksdagen har beslutat om (prop.
1988/89:100 bil. 15, bet. KrU10, rskr. 111) och till vilka
utbildningar utbildningsbidrag får beviljas. Ursprungligen
utgick statsbidrag endast till församlingar som var anslutna
till Sveriges frikyrkoråd. Bidrag utgår numera också till
anglikanska kyrkan, estniska evangelisk-lutherska kyrkan, de
islamiska församlingarna i Sverige, de judiska församlingarna i
Sverige, de ortodoxa och österländska kyrkornas ekumeniska råd,
Stockholms katolska stift och ungerska protestantiska kyrkan.

Frågor om bidrag till de i förordningen angivna trossamfunden
prövas av samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund.
Nämnden består av företrädare för alla dessa samfund.

Efter förslag av kulturutskottet uttalade riksdagen förra året
att regeringen i årets budgetproposition borde föreslå en real
uppräkning av verksamhetsbidraget. Även en uppräkning av
lokalbidraget ansågs motiverad. Skälet för riksdagens
ställningstagande var främst den omständigheten att antalet
medlemmar i invandrarnas trossamfund ökat kraftigt under
1980-talet (bet. 1989/90:KrU13).

Regeringen erinrar i årets budgetproposition om riksdagens
begäran och föreslår med hänvisning till denna en uppräkning av
anslaget med 10 milj.kr. till 67 736 000 kr.

I motion Kr411 (fp) föreslås en uppräkning av anslaget med
ytterligare 3 milj.kr. Motionärerna menar att den av regeringen
föreslagna uppräkningen inte är så stor att den motsvarar vad
kulturutskottet åsyftade i sitt betänkande.

Utskottet konstaterar att den av regeringen föreslagna
uppräkningen innebär en ökning av anslaget med över 17 %. En
uppräkning av denna storleksordning överstiger väsentligt
beräknad inflation liksom merparten av övriga bidragsanslag på
statsbudgeten. Med hänvisning härtill anser utskottet att
riksdagens önskemål om en real uppräkning får anses
tillgodosedd. Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.

I tre motioner, Kr403 (c), Kr409 (s) och Kr410 (fp),
framställs yrkanden med krav på riksdagsuttalanden syftande till
kompensation för skattereformens effekter för de fria
trossamfunden. I motionerna Kr409 och Kr410 avser yrkandena även
andra folkrörelser. Bl.a. framhålls att idrottsrörelsen och
handikapprörelsen föreslås få särskild kompensation för
skatteomläggningens effekter för rörelserna men att de fria
trossamfunden, nykterhetsorganisationerna och vissa andra
organisationer inte får någon sådan kompensation. Motionärerna
framhåller i sammanhanget, direkt eller indirekt, att den i det
föregående redovisade uppräkningen av förevarande anslag
uteslutande är en följd av riksdagens begäran förra året om en
uppräkning av anslaget, en begäran som enligt motionärerna inte
har något samband med skattereformen. Beträffande innehållet i
övrigt i motionerna hänvisar utskottet till dessa.

Utskottet får anledning att i samband med behandlingen av
främst idrotts- och ungdomsfrågor ytterligare diskutera frågor
om kompensation till folkrörelser för konsekvenserna av
omläggningen av skattesystemet. I detta sammanhang finns skäl
att understryka att utskottet inte har något att erinra mot att
den av regeringen föreslagna kompensationen till folkrörelserna
för skatteomläggningen fått en stark inriktning mot ett ökat
stöd till barn- och ungdomsverksamhet. Av det material som är
tillgängligt för utskottet framgår att bl.a. trossamfund och
nykterhetsorganisationer för den barn- och ungdomsverksamhet de
bedriver i betydande utsträckning får del av bidrag som fördelas
av statens ungdomsråd i form av generellt stöd till central
verksamhet, bidrag till lokal verksamhet och -- i vissa fall --
särskilt bidrag. Sistnämnda slag av bidrag utgår till vissa
organisationer som bedriver omfattande ungdomsverksamhet men som
ej uppfyller reglerna för statsbidragsberättigade
ungdomsorganisationer. Utskottet vill framhålla att trossamfund
och nykterhetsorganisationer lika väl som andra organisationer
med barn- och ungdomsverksamhet vid ett bifall till regeringens
förslag till särskilt bidrag till folkrörelserna (prop.
1990/91:100 bil. 15, s. 115) kan påräkna en icke obetydlig
förbättring av det hittillsvarande stödet.

Med beaktande av att även stödet till andra folkrörelser än de
fria trossamfunden aktualiserats i två av motionerna vill
utskottet här också erinra om att riksdagen efter förslag av
kulturutskottet uttalat sig för att en översyn av lotterilagen
skall göras. Huvudsyftet med översynen skall vara att
lotterilagstiftningen skall ges ett sådant innehåll att den i
förhållande till nuvarande lagstiftning ger ett ökat utrymme --
för de folkrörelser som så önskar -- att finansiera sin
verksamhet genom lotterier och spel (bet. 1990/91:KrU8).
Utskottet har inhämtat att utredningen kommer att tillsättas
inom kort.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionerna
Kr403, Kr409 och Kr410 inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Bidrag till ekumenisk verksamhet (G 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Detta innebär att
riksdagen bör anvisa ett anslag på 876 000 kr. till Bidrag till
ekumenisk verksamhet.

Bidrag till restaureringen av äldre domkyrkor m.m. (G 3)

Utskottet tillstyrker förslaget av regeringen att det till
Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor m.m. skall anvisas
ett reservationsanslag på 1 350 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motion Kr402 (m) om
vård och underhåll av kyrkobyggnader. I motionen anförs bl.a.
följande.

Försöksvisa besiktningar av samtliga kyrkobyggnader och deras
inventarier har genomförts i samarbete med länsmuseet i
Skaraborgs län. Dessa genomgångar har följts av
åtgärdsprioriteringar och rekommendationer av lämpliga åtgärder
inom pastoraten som helhet. Dessa försök har gett pastoraten
möjlighet att långsiktigt prioritera och budgetera underhålls-
och reparationsbehovet för sina kyrkobyggnader och därigenom
minska riskerna för oförutsedda och kostsamma
reparationsåtgärder.

Motionären menar att det inom den kyrkliga organisationens ram
bör vara möjligt att tillsammans med lämpliga antikvariska
myndigheter medverka till att regelbundna besiktningar av
kyrkobyggnader kommer till stånd. Enligt motionären bör 1990 års
kyrkobyggnadsutredning få i uppdrag att undersöka
förutsättningarna för sådana besiktningar.

Den av motionären åsyftade utredningen tillsattes av svenska
kyrkans centralstyrelse i september förra året. Utredningen
skall i en första etapp kartlägga och analysera de problem som
kan vara förknippade med övertaliga kyrkor samt därutöver bl.a.
belysa de principiella frågorna kring kostnadsfördelning
beträffande kulturhistoriskt värdefulla kyrkobyggnader m.m.

Utskottet konstaterar att utredningen tillsatts av svenska
kyrkans centralstyrelse och att regeringen därför inte kan ge
den tilläggsdirektiv. Av formella skäl bör därför motionen inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad som anförs i motionen ger emellertid utskottet anledning
att anföra följande.

Kyrkobyggnaderna är en viktig del av det svenska kulturarvet.
Det löpande underhållet kan vara betydande för pastoraten, och
många gånger händer det att dessa ställs inför oförutsedda
åtgärdsbehov till följd av smygande skador på t.ex. tak- och
tornkonstruktionen. Regelbundet återkommande besiktningar av det
slag som förekommit i Skara stift skulle otvivelaktigt kunna
minska riskerna för sådana smygande skador och leda till att de
materiella och antikvariska skadorna minskade, eftersom det
skulle bli möjligt att åtgärda skadorna innan kostnaderna blev
alltför höga.

Enligt utskottets mening har länsmuseerna en viktig uppgift
att fylla genom att ställa sin sakkunskap till förfogande för
besiktningar av angivet slag. Bl.a. i samband med utskottets
prövning våren 1988 av regeringens förslag till kulturminneslag
underströk utskottet att länsmuseerna har ett stort ansvar och
en viktig uppgift att fylla för kulturminnesvården på regional
nivå (bet. KrU1987/88:21 s. 10). Utskottet anser också att det
kan vara motiverat att svenska kyrkan och riksantikvarieämbetet
samverkar för att skapa rutiner för en besiktningsverksamhet.
Sådana kan komma till uttryck exempelvis i form av allmänna råd
från riksantikvarieämbetet. Med beaktande av att den ovan
angivna utredningen nu gör en probleminventering och då svenska
kyrkan måste ha ett stort eget ansvar anser utskottet att det
inte i detta sammanhang finns skäl för något riksdagens
initiativ i angivna hänseende.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Bidrag till trossamfund

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motion 1990/91:Kr411 till Bidrag till trossamfund
för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 67736000 kr.,
res. (fp)

2. beträffande kompensation för skatteomläggningen till de
fria trossamfunden m.fl.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr403, 1990/91:Kr409
och 1990/91:Kr410,

3. beträffande Bidrag till ekumenisk verksamhet

att riksdagen till Bidrag till ekumenisk verksamhet för
budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
anslag på 876000 kr.,

4. beträffande Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor
m.m.

att riksdagen till Bidrag till restaurering av äldre
domkyrkor m.m. för budgetåret 1991/92 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1350000kr.,

5. beträffande besiktning av kyrkobyggnader

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr402.

Stockholm den 21 februari 1991

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan
Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia
Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars
Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c),
Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp) och Ulla Berg (s).

Reservation

Bidrag till trossamfund (mom. 1)

Lars Ernestam och Margareta Fogelberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "under
anslaget" bort ha följande lydelse:

Den av regeringen föreslagna uppräkningen är enligt utskottets
mening inte av en sådan storleksordning att den tillgodoser det
önskemål om en real uppräkning som riksdagen efter förslag av
utskottet uttalade sig för förra året. Utskottet erinrar om att
inflationstakten varit hög under senare år (se årets finansplan,
bil. 1:1 s. 50, där det bl.a. redovisas att KPI steg år 1989 med
6,7 % och år 1990 med 11,1 %). Utskottet anser mot denna
bakgrund att det i och för sig varit befogat med en avsevärt
större uppräkning än som föreslås i motion Kr411. Det är därför
i hög grad befogat med den i motionen angivna uppräkningen med 3
milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. Motionen tillstyrks
således.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

l. beträffande Bidrag till trossamfund

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr411 och med
anledning av proposition 1990/91:100 till Bidrag till
trossamfund för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 70 736 000 kr.

Särskilda yttranden

Effekterna av skatteomläggningen för de fria trossamfunden
m.fl.

1. Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m)
anför:

Vi vill i detta sammanhang hänvisa till att företrädare för
moderata samlingspartiet i motioner som väckts under allmänna
motionstiden lägger fram förslag som syftar till att lindra
effekterna för folkrörelser av skatteomläggningen. I motion
Kr513 om bättre villkor för idrotten anges att det i en särskild
partimotion läggs fram förslag om en substantiell sänkning av
skattetrycket. En sådan sänkning skulle gynna även
idrottsrörelsen. Vidare förordas i motion Kr513 bl.a. att det
bör övervägas om ideella föreningar skall göras tekniskt
skattskyldiga och därmed ges full avdragsrätt för erlagd
mervärdeskatt på varor och tjänster. Systemet skulle kunna
kompensera en stor del av de ökade kostnader som
skatteomläggningen medför. Det häremot svarande yrkandet
framställs i motion Sk665.

2. Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anför:

Vi vill i detta sammanhang erinra om att företrädare för
centerpartiet i motioner som behandlas av kulturutskottet i
betänkanden om idrott (KrU17) och om ungdoms- och
folkrörelseverksamhet m.m. (KrU18) yrkat en väsentligt större
kompensation till folkrörelserna för effekterna av
skattereformen än vad regeringen föreslagit.

3. Lars Ernestam och Margareta Fogelberg (båda fp) anför:

Vi vill med anledning av motionerna Kr409 (s) och Kr410 (fp)
framhålla följande.

I proposition 1989/90:110 om reformerad inkomst- och
företagsbeskattning uttalade föredragande statsrådet bl.a.
följande.

Enligt min mening bör därför skattereformens effekter för
folkrörelserna följas upp med särskild uppmärksamhet. Skulle det
vid sidan av en sådan genomgång visa sig att icke avsedda
effekter uppkommer bör självfallet motverkande åtgärder vidtas.
Dessa bör redovisas senast i budgetpropositionen.

Som framgår av den i betänkandet gjorda hänvisningen till
regeringens förslag till särskilt bidrag till folkrörelserna
kommer, om riksdagen bifaller förslaget, barn- och
ungdomsverksamhet som bedrivs av bl.a. trossamfunden att få viss
kompensation för skattereformens effekter. Däremot kommer bl.a.
trossamfunden inte att få någon sådan särskild kompensation som
-- utöver stöd till barn- och ungdomsverksamhet -- föreslås utgå
till idrottsrörelsen och handikapporganisationerna.

Utskottet hänvisar i betänkandet också till pågående översyn
av lotterilagen. Vi vill anföra att utökade möjligheter att
anordna lotterier och spel i stort sett saknar betydelse för
trossamfunden som finansierar sin verksamhet genom frivilliga
gåvor.

Av vad vi anfört framgår att det finns brister vad avser
kompensationen till trossamfunden och vissa andra folkrörelser,
exempelvis nykterhetsrörelsen. Vi förutsätter att regeringen
snarast möjligt söker finna lämpliga former för att rätta till
dessa brister.