Statligt bildade stiftelser m.m.

Betänkande 2000/01:UbU7

Utbildningsutskottets betänkande 2000/01:UBU07

Statligt bildade stiftelser m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut
• Bilaga

2000/01

UbU7

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagens revisorer har på eget initiativ genomfört
en granskning av stiftelser bildade efter
utskiftningen av löntagarfondsmedel. Granskningen
har dels omfattat generella frågor rörande tillsyn
och kontroll av statliga stiftelser, dels mer
specifika frågor rörande de s.k.
löntagarfondsstiftelserna.

Resultatet av granskningen har redovisats i
Stiftelser bildade med löntagarfondsmedel (rapport
1999/2000:6) samt i separata bilagor till nämnda
rapport.

Rapporten har remissbehandlats. Remissyttranden
har inkommit från Justitiedepartementet,
Riksrevisionsverket, Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska
forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet,
Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Länsstyrelsen i
Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län,
Länsstyrelsen i Västra Götaland, Länsstyrelsen i
Västernorrlands län, Stiftelsen för vård- och
allergiforskning, Stiftelsen Innovationscentrum,
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Stiftelsen
för internationalisering av högre utbildning och
forskning, Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling och Stiftelsen för strategisk
forskning.

I det nu aktuella förslaget till riksdagen
redovisar revisorerna sina slutliga överväganden och
förslag med anledning av granskningen. Förslagen som
avser tillsyn över stiftelser, revision av
stiftelser, stiftelsernas verksamhet samt
utvärdering återges i bilaga till detta betänkande.

Inga motioner har väckts med anledning av
revisorernas förslag.

Utbildningsutskottet har berett såväl lagutskottet
som finansutskottet tillfälle att yttra sig över
revisorernas förslag. Båda utskotten har beslutat
att inte avge yttrande i ärendet.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet Riksdagens
revisorers förslag till riksdagen angående statligt
bildade stiftelser, med särskild inriktning på de
forskningsstiftelser och andra stiftelser som
bildats med löntagarfondsmedel. Förslagen rör
tillsynen över stiftelser, effektivitetsrevision av
bl.a. forskningsstiftelserna, information till
styrelseledamöter i statliga stiftelser och
utvärderingen av forskningsstiftelsernas m.fl.
verksamhet.

Utskottet föreslår avslag på förslagen,
huvudsakligen med hänvisning till regeringens
planerade utvärdering av stiftelselagen och till
pågående utredningsarbete om författningsregler för
verksamheten vid en sammanhållen revisionsmyndighet
under riksdagen, Riksrevisionen, som skall inrättas
2003.

Utskottets överväganden

Inledning

Revisorernas förslag rör till stor del de
forskningsstiftelser som bildats med
löntagarfondsmedel och tillsynen och kontrollen av
dessa stiftelser. Som en bakgrund till behandlingen
av förslagen vill utskottet därför i korthet nämna
följande.

Under åren 1993 och 1994 bemyndigade riksdagen
regeringen att inrätta sammanlagt elva stiftelser
med medel från de avvecklade löntagarfonderna (prop.
1992/93:171, bet. UbU16, rskr. 387; prop.
1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405; prop.
1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399; prop.
1993/94:206, bet. NU25, rskr. 398). Av de stiftelser
som då bildades har sju till ändamål att främja
forskning och därtill anknytande verksamhet,
nämligen Stiftelsen för forskning inom områden med
anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa,
Stiftelsen för internationalisering av högre
utbildning och forskning, Stiftelsen för
Internationella institutet för industriell
miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen för
kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen för
miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för strategisk
forskning och Stiftelsen för vård- och
allergiforskning. De övriga är Stiftelsen Framtidens
kultur och Stiftelsen Innovationscentrum samt
Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen
Högskolan i Jönköping. Stiftelsehögskolorna
innefattas dock inte i revisorernas granskning.

Stiftelselagen (1994:1220) trädde i kraft den 1
januari 1996 (prop. 1993/94:9, bet. LU12, rskr.
225). Före stiftelselagen fanns det inte någon
generell lagstiftning om stiftelser. Lagen
innehåller en civilrättslig reglering av
stiftelseinstitutet samt bestämmelser om tillsyn.
Den gäller såväl för stiftelser som har bildats av
enskilda som för stiftelser bildade av staten eller
andra offentliga organ. Enligt lagens definition
bildas en stiftelse genom att egendom enligt
förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för
att varaktigt förvaltas som en självständig
förmögenhet för ett bestämt ändamål. Föreskrifterna
i ett stiftelseförordnande skall följas vid
förvaltningen av stiftelsens angelägenheter, om inte
föreskrifterna strider mot stiftelselagen. Styrelsen
eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i
stiftelseförordnandet följs.

Hösten 1996 antog riksdagen - efter förslag i
propositionen Statliga stiftelser - en ny
bestämmelse i stiftelselagen av innebörd att
regeringen, såvitt gäller stiftelser som har bildats
av staten, får ändra sådana föreskrifter i
stiftelseförordnandet som inte avser stiftelsens
ändamål och att detta får ske utan ansökan och utan
styrelsens samtycke (prop. 1996/97:22, bet. LU2,
rskr. 62). Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1
januari 1997.

Samtidigt - hösten 1996 - godkände riksdagen att
riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena
för stiftelser bildade med löntagarfondsmedel skulle
vara att regeringen utser och entledigar ledamöterna
i stiftelsernas styrelser (prop. 1996/97:5, bet.
UbU3, rskr. 99). I januari 1997 beslutade regeringen
om sådan ändring i berörda stiftelsestadgar.

Sedan den 1 januari 1998 är reglerna om
handlingsoffentlighet - genom en ändring i
sekretesslagen (1980:100) - tillämpliga på de
stiftelser som bildats med löntagarfondsmedel (prop.
1996/97:142, bet. 1997/98:KU2, rskr. 17).

Tillsyn över stiftelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers
förslag angående mål och riktlinjer för
tillsynen över stiftelser, översyn av
tillsynsverksamhetens framtida organisation
och placering samt utökad tillsyn över
offentligt bildade stiftelser med hänvisning
till den av regeringen planerade
utvärderingen av stiftelselagen.

Gällande bestämmelser

Bestämmelser om tillsyn över stiftelser återfinns i
9 kap. stiftelselagen. Alla stiftelser är knutna
till en tillsynsmyndighet. Denna myndighet är i
regel länsstyrelsen i det län där stiftelsens
styrelse eller förvaltare har sitt säte. I
tillsynsmyndighetens befattning med stiftelser ingår
tre huvuduppgifter, nämligen kontroll, ingripande
och service.

Kontrollen bygger i huvudsak på att
tillsynsmyndigheten alltid har rätt att begära
information av en stiftelse. Tillsynsmyndigheten får
i princip alltid begära in handlingar eller
upplysningar från vilken stiftelse som helst (9 kap.
4 § första stycket 1). Som ett led i
kontrollfunktionen får tillsynsmyndigheten också
kalla till och delta vid sammanträde med stiftelsens
styrelse eller förvaltare samt, om någon särskild
anledning föreligger, utföra inspektion hos
stiftelsen (9 kap. 4 § första stycket 2 och 3).
Myndigheten utövar också en återkommande kontroll
genom att granska årsredovisning och
revisionsberättelse om stiftelsen är
årsredovisningsskyldig.

Tillsynsmyndigheten är skyldig att ingripa, om det
kan antas att stiftelsens förvaltning eller revision
inte utövas i enlighet med stiftelseförordnandet
eller bestämmelserna i stiftelselagen. Myndigheten
skall också ingripa om det kan antas att en
styrelseledamot eller förvaltaren annars missköter
sitt uppdrag (9 kap. 3 § första stycket).
Tillsynsmyndigheten kan vid ingripanden använda sig
av olika åtgärder; den kan bl.a. utfärda
förelägganden och meddela förbud (9 kap. 5 § första
stycket 2 och 3).

Tillsynsmyndighetens uppgift att utföra service
gentemot stiftelserna består i att ge råd och
upplysningar (9 kap. 3 § andra stycket).

Vissa stiftelser omfattas av en särskild
tillsynsordning som innebär att de är undantagna
från de centrala bestämmelserna om kontroll och
ingripande. Det betyder bl.a. att
tillsynsmyndigheten normalt är förhindrad att begära
information av dessa stiftelser. Tre grupper av
stiftelser berörs; för det första stiftelser som har
bildats av eller tillsammans med staten, en kommun
eller ett landsting, för det andra stiftelser som
förvaltas av en statlig myndighet och för det tredje
stiftelser som enligt stiftarens förordnande skall
vara undantagna från tillsyn enligt stiftelselagen
och som varken under innevarande eller de tre
närmast föregående räkenskapsåren har utövat
näringsverksamhet eller varit moderstiftelse (9 kap.
10 § första stycket). Nu angivna stiftelser är
undantagna från bestämmelserna om
tillsynsmyndighetens rätt att ingripa (9 kap. 3 §
första stycket), myndighetens rätt att begära in
handlingar m.m. (9 kap. 4 §) samt
tillsynsmyndighetens möjligheter att meddela
förelägganden och förbud (9 kap. 5 § första stycket
2 och 3).

De stiftelser som normalt är undantagna från
tillsyn kan dock under vissa förutsättningar bli
föremål för ingripanden från tillsynsmyndigheten. Om
det kan antas att en stiftelse saknar namn eller har
åsidosatt reglerna om årsredovisning och revision
m.m., är nämligen de centrala tillsynsbestämmelserna
tillämpliga även beträffande dessa stiftelser (9
kap. 10 § andra stycket).

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad de anför om tillsyn
över stiftelser, nämligen

1. att regeringen bör formulera mål för tillsynen
över stiftelser som möjliggör en uppföljning och
utvärdering av verksamheten. Regeringen bör
vidare utarbeta riktlinjer för tillsynen över
stiftelser för att åstadkomma en mer enhetlig
tillsyn,
2.
3. att regeringen bör göra en översyn av
tillsynsverksamhetens framtida organisation och
placering. Under förutsättning att regeringen
finner att länsstyrelsen i fortsättningen skall
vara tillsynsmyndighet över stiftelser, bör
regeringen från effektivitets- och resurssynpunkt
pröva om tillsynsverksamheten kan koncentreras
till ett färre antal länsstyrelser. Dessa behov
bör dock vägas mot värdet av att nyttja
länsstyrelsernas regionala kännedom,
4.
5. att frågan om en utökad tillsyn över offentligt
bildade stiftelser bör behandlas av regeringen i
samband med den aviserade översynen av
stiftelselagen.
6.

I motiveringen till det första delförslaget anmärker
revisorerna att regeringen i regleringsbrev som ett
generellt mål för länsstyrelsernas
tillsynsverksamhet fastställt att denna skall vara
effektiv. Några mer preciserade eller kvantifierbara
mål har inte angivits. Revisorerna anser att sådana
uppföljningsbara mål bör formuleras. Revisorernas
granskning har vidare visat att det finns skillnader
mellan olika länsstyrelser i fråga om hur tillsynen
bedrivs. Gemensamma riktlinjer för tillsynen av
stiftelser bör därför utformas utifrån
lagstiftningens intentioner, i syfte att få till
stånd en mer enhetlig tillsynsverksamhet.

Som skäl för en översyn av tillsynsverksamhetens
organisation och placering anförs följande.
Revisorerna konstaterade i granskningsrapporten att
länsstyrelsernas tillsyn över stiftelser är
förhållandevis passiv. Sedan stiftelselagens
tillkomst har en stor del av tillsynsverksamhetens
resurser gått åt till att registrera stiftelserna i
det s.k. stiftelseregistret. Antalet registrerade
stiftelser uppgår till ca 14 200 för hela landet. Av
dessa står omkring 11 000 under fullständig tillsyn
medan resterande, ca 3 000, står under begränsad
tillsyn. De registrerade stiftelserna är starkt
koncentrerade till storstadslänen. Vissa
länsstyrelser med mycket få ärenden om tillsyn över
stiftelser kan därigenom få svårt att upprätthålla
och utveckla kompetens på området. Revisorerna anser
därför att regeringen bör pröva - under de
förutsättningar som angivits i förslagspunkten - om
den nuvarande tillsynsorganisationen är
ändamålsenligt utformad.

Revisorerna har i sin granskning inte funnit några
egentliga skäl eller förklaringar till att en mer
begränsad tillsyn skall utövas över offentligt
bildade stiftelser. Att exempelvis staten en gång
bildat en stiftelse utgör enligt deras mening inte
en tillräcklig garanti för att tillsynen och därmed
kontrollen av stiftelsen är tillräcklig. De
offentligt bildade stiftelserna har ingen skyldighet
att lämna årsredovisning till länsstyrelsen. Enligt
stadgarna för vissa av de stiftelser som bildats med
löntagarfondsmedel skall stiftelserna efter avslutad
revision överlämna kopia av årsredovisning och
årsberättelse till regeringen. Vid granskningen har
framkommit att berörda departement tar del av dessa
handlingar, men att det sedan inte görs någon
egentlig återkoppling till stiftelserna. Enligt
revisorerna bör regeringen pröva om även offentligt
bildade stiftelser bör lämna årsredovisning till
länsstyrelsen och därmed bli föremål för en
fullständig tillsyn.

Utskottets ställningstagande

Ärenden rörande lagstiftning om stiftelser tillhör
lagutskottets beredningsområde, medan
utbildningsutskottet haft att bereda frågor om
inrättande av forskningsstiftelser,
stiftelsehögskolor och andra stiftelser med
löntagarfondsmedel som stiftelsekapital. Som nämnts
i föregående avsnitt om ärendet och dess beredning
har lagutskottet beslutat att inte yttra sig till
utbildningsutskottet över revisorernas förslag.

Utbildningsutskottet vill från sina utgångspunkter
framhålla följande.

För forskningsstiftelser och andra stiftelser som
bildats med löntagarfondsmedel har tillskapats
särskilda regler för att garantera att användningen
av medel som härrör från det allmänna står under
demokratiskt inflytande och demokratisk kontroll.
Sålunda innebär nuvarande ordning att regeringen
utser och entledigar samtliga ledamöter i
stiftelsernas styrelser. Riksrevisionsverket får för
varje stiftelse utse en revisor som tillsammans med
revisorer, valda av stiftelsen, utför den årliga
granskningen och revisionen av verksamheten.
Stiftelserna omfattas av samma offentlighet när det
gäller handlingar som myndigheter. Dessutom får
enligt stiftelseförordnandet för flertalet av
stiftelserna någon eller några av de vetenskapliga
akademierna utvärdera stiftelsernas verksamhet.

Utskottet har uppmärksammat att
Justitiedepartementet i sitt remissyttrande över
revisorernas rapport påpekar att det i
departementets arbetsplanering ingår att genomföra
en utvärdering av stiftelselagen för att utröna
behovet av lagändringar. Detta har också
förutskickats i propositionen om ny bokförings-lag
m.m. som riksdagen behandlade hösten 1999. Enligt
remissyttrandet står det redan nu klart att
utvärderingen bör innefatta några av de frågor som
tas upp i revisorernas rapport. En fråga är om
nuvarande regler om tillsyn och registrering av
stiftelser är ändamålsenligt utformade eller om
reglerna bör ges annat innehåll. När det gäller
riktlinjer för tillsynen vill Justitiedepartementet
för sin del inte utesluta att det finns ett behov av
sådana riktlinjer. Uppenbarligen kräver emellertid
riktlinjer av detta slag omsorgsfulla överväganden
och mycket talar därför för att de helst bör
utarbetas inom ramen för eller i anslutning till en
översyn av stiftelselagens tillsynsregler. Enligt
departementet synes det naturligt att också frågan
om en utökad tillsyn över offentligt bildade
stiftelser prövas vid utvärderingen. Som regeringen
har uttalat i den nämnda propositionen kan det i
samband med en kommande utvärdering av
stiftelselagen bli aktuellt att ompröva olika slag
av särbestämmelser vad gäller stiftelsers
upprättande och offentliggörande av årsredovisning.

Reglerna om stiftelser är förhållandevis nya och
bör inte ändras på något mera genomgripande sätt
innan de har hunnit utvärderas. Enligt vad utskottet
inhämtat är utvärderingen av stiftelselagen nu
planerad att inledas under år 2002. Då utvärderingen
enligt vad som anförts från Justitiedepartementet
torde komma att innefatta sådana frågor om tillsyn
som revisorerna fört fram i sitt förslag, finns det
enligt utskottets mening inte anledning för
riksdagen att göra något särskilt tillkännagivande
till regeringen. Revisorernas förslag i denna del
bör alltså avslås.

Revision av statliga stiftelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers
förslag om en genomgång av förordningen som
reglerar Riksrevisionsverkets rätt att
effektivitetsgranska statliga bolag och
stiftelser, med hänvisning till den nyligen
tillkallade utredningen med uppgift att lämna
förslag till författningsregler om
Riksrevisionen och dess verksamhet.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets
granskning av statliga aktiebolag och stiftelser får
verket granska den verksamhet som staten bedriver i
form av aktiebolag eller stiftelse, om verksamheten
är reglerad i lag eller någon annan författning
eller om staten som ägare eller genom tillskott av
anslagsmedel eller genom avtal eller på något annat
sätt har ett bestämmande inflytande över
verksamheten. Dessutom får verket granska verksamhet
som bedrivs av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola
och Stiftelsen Högskolan i Jönköping och deras
dotterbolag.

I förordningen (1993:958) om Riksrevisionsverkets
granskning av statliga aktiebolag och stiftelser
namnges de bolag och stiftelser vilkas verksamhet
omfattas av verkets granskningsrätt. De stiftelser -
förutom högskolorna - som bildats med
löntagarfondsmedel finns inte medtagna i
förteckningen.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad de anför om revision
av stiftelser, nämligen

- att regeringen bör göra en genomgång av vilka
bolag och stiftelser som bör finnas upptagna i den
förordning som reglerar Riksrevisionsverkets (RRV)
rätt att effektivitetsgranska bolag och stiftelser.
-

Enligt revisorerna borde det råda en bättre
överensstämmelse mellan å ena sidan de bolag och
stiftelser i vilka RRV har rätt att utse revisorer
och å andra sidan de bolag och stiftelser vilka
verket har rätt att effektivitetsgranska. Bland
annat bör prövas om inte stiftelser bildade med
löntagarfondsmedel bör finnas upptagna i
förordningen, i syfte att stärka den statliga
kontrollmöjligheten.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har nyligen beslutat att en sammanhållen
revisionsmyndighet under riksdagen - Riksrevisionen
- med ansvar för den statliga redovisnings- och
effektivitetsrevisionen skall bildas under det
första halvåret 2003 (riksdagsstyrelsens förslag
1999/2000:RS1, bet. 2000/01:KU8, rskr. 116-119).

Samtidigt har riksdagen begärt att regeringen
efter utredning lägger fram förslag till riksdagen
om de grundlagsändringar och den övriga lagstiftning
som krävs för att den föreslagna reformen av den
statliga revisionens organisation och ledning skall
kunna genomföras. I en ny revisionslag skall slås
fast att Riksrevisionen reviderar den statliga
verksamheten, också sådan verksamhet som staten
bedriver i form av aktiebolag eller stiftelse, om
verksamheten är reglerad i lag eller någon annan
författning eller om staten som ägare eller genom
tillskott av statliga anslagsmedel eller genom avtal
eller på något annat sätt har ett bestämmande
inflytande över verksamheten. Beslutsregler om
tillägg eller undantag från denna grundregel skall
finnas i lagen. En genomgång bör göras av de
regelverk som reglerar den statliga revisionen i
syfte att se vilka bestämmelser som är lämpliga att
inordna i den nya lagen.

Regeringen har den 11 januari 2001 beslutat
tillkalla en särskild utredare med uppgift att lämna
förslag till författningsregler om Riksrevisionen
och dess verksamhet. Förslagen skall avse regler i
riksdagsordningen, i en ny revisionslag samt i en
lag med instruktion för myndigheten. Utredarens
förslag till författningsreglering skall lämnas
senast den 1 december 2001. Enligt direktiven (dir.
2001:3) skall utredaren även gå igenom de regler som
i dag styr den statliga revisionen, däribland lagen
(1987:519) respektive förordningen (1993:958) om
Riksrevisionsverkets granskning av statliga
aktiebolag och stiftelser.

Utskottet finner att revisorernas begäran om en
genomgång av nämnda författningar därmed är
tillgodosedd, varför förslaget bör avslås av
riksdagen.

Information till styrelseledamöter i
statliga stiftelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers
förslag att regeringen skall utarbeta
riktlinjer för information till
styrelseledamöter i statligt bildade
stiftelser.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad de anför om
stiftelsernas verksamhet, nämligen

- att regeringen bör utarbeta riktlinjer för
information till styrelseledamöter i statligt
bildade stiftelser i syfte att klargöra
ledamöternas ansvar. Sådana riktlinjer bör även
omfatta annan verksamhet med ansvar i enlighet med
stiftelselagen. Som exempel kan nämnas myndigheter
med s.k. anknuten förvaltning av stiftelse.
-

Revisorerna erinrar om att regeringen sedan januari
1997 utser samtliga styrelseledamöter i de
forskningsstiftelser som bildats med
löntagarfondsmedel. De menar att regeringen genom
sin utnämningsmakt har ansvaret för att informera
nya styrelseledamöter om det ansvar som är
förknippat med styrelseposten. På stiftelsernas
styrelser ankommer att i första hand se till att
verksamheten bedrivs utifrån stiftelsernas stadgar.
Av stadgarna framgår att styrelsen ansvarar för att
stiftelsens förmögenhet förvaltas på betryggande
sätt, så att riskerna begränsas och möjligheterna
till god avkastning tillvaratas. Regeringen bör
enligt revisorerna låta utarbeta riktlinjer för
information till styrelseledamöter i statligt
bildade stiftelser, så att en systematisk
information kan ges inför nyutnämningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att riksdagen skall göra något
uttalande i frågan om hur styrelseledamöter i
statliga stiftelser skall informeras om det ansvar
som är förenat med uppdraget. Det är givetvis
rimligt att styrelseledamöter ges information om
uppdragets innebörd. Riksdagen bör kunna utgå från
att regeringen tillgodoser detta. Likaså bör
riksdagen kunna utgå från att regeringen finner
former för rekryteringen av nya ledamöter till
stiftelsers styrelser som tillgodoser berättigade
krav på lämplighet och kompetens hos ledamöterna.

Med det anförda föreslår utskottet avslag på
revisorernas förslag.

Utvärdering av verksamheten inom
stiftelser bildade med
löntagarfondsmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers
förslag om förtydligande i
forskningsstiftelsernas m.fl. stadgar av
kraven på utvärdering av verksamheten.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad de anför om
utvärdering, nämligen

- att regeringen med stöd av stiftelselagen bör
pröva om kraven på utvärdering av de
löntagarfondsbildade stiftelsernas verksamhet
behöver förtydligas i stiftelsernas stadgar.
-

I motiveringen till detta förslag understryker
revisorerna betydelsen av att verksamheten inom
forskningsstiftelserna och andra stiftelser bildade
med löntagarfondsmedel regelbundet utvärderas av
oberoende utvärderare. Detta är väsentligt, menar
revisorerna, för att avgöra i vilken mån
stiftelserna uppnått avsett resultat, satt i
relation till de ambitioner statsmakterna hade vid
stiftelsernas bildande. För samtliga stiftelser,
utom Stiftelsen Framtidens kultur, gäller att någon
eller några av vetenskapsakademierna i enlighet med
stiftelsernas stadgar har rätt att granska
verksamheten. Stiftelserna har dock i skiftande grad
varit föremål för akademiernas utvärderingar. Några
tydliga riktlinjer för akademiernas val av
utvärderingsinsatser finns inte. Revisorerna ser
positivt på att flera stiftelser själva tagit
initiativ till att låta externa oberoende
utvärderare följa upp verksamheten. Emellertid bör
regeringen pröva om stiftelsernas stadgar behöver
förtydligas när det gäller kraven på utvärdering.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser det som självklart att
forskningsstiftelsernas verksamhet följs upp och
utvärderas av oberoende utvärderare. Den utvärdering
som görs av bl.a. vetenskapsakademierna fyller en
viktig funktion, då det gäller att ur strikt
vetenskaplig synpunkt bedöma kvaliteten i den
forskning som finansieras med stöd av stiftelserna.

Riksrevisionsverket har i sitt remissyttrande över
revisorernas rapport fört fram att
vetenskapsakademiernas granskning bör kompletteras
med en effektivitetsrevision som granskar
måluppfyllelsen utifrån statsmakternas intentioner.

Utskottet hänvisar återigen till att det åligger
den särskilde utredare som skall lägga fram förslag
om regler för Riksrevisionen att gå igenom de
författningar som i dag styr den statliga
revisionen, bl.a. bestämmelserna om
effektivitetsgranskning av statliga aktiebolag och
stiftelser, för att se vilka bestämmelser som bör
tas in i en ny revisionslag. Utredarens förslag till
författningsreglering av Riksrevisionen skall lämnas
senast den 1 december 2001. I avvaktan på detta bör
riksdagen enligt utskottets mening inte göra något
sådant tillkännagivande till regeringen om
förtydligande av kraven på utvärdering som
revisorerna begärt. Revisorernas förslag bör alltså
avslås.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Tillsyn över stiftelser

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag
1999/2000:RR12 punkt 1.

2. Revision av statliga stiftelser

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag
1999/2000:RR12 punkt 2.

3. Information till styrelseledamöter i
statliga stiftelser

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag
1999/2000:RR12 punkt 3.

4. Utvärdering av verksamheten inom
stiftelser bildade med löntagarfondsmedel

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag
1999/2000:RR12 punkt 4.

Stockholm den 22 februari 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne
Andersson (kd), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas
Högström (m), Torgny Danielsson (s), Lennart
Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson
(fp), Anders Sjölund (m) och Nils-Erik Söderqvist
(s).

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Förslaget

I Riksdagens revisorers förslag 1999/2000:RR12
Statligt bildade stiftelser m.m. föreslår
revisorerna

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad revisorerna anfört i avsnitt 2.1 om
tillsyn över stiftelser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad revisorerna anfört i avsnitt 2.2 om
revision av stiftelser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad revisorerna anfört i avsnitt 2.3 om
stiftelsernas verksamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad revisorerna anfört i avsnitt 2.4 om
utvärdering.