Statliga betalningar och postgirot

Betänkande 1990/91:FiU34

Finansutskottets betänkande 1990/91:FIU34

Statliga betalningar och postgirot (prop. 1990/91:150 bil. I:1)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
FiU34

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande att bankerna och
bankgirot ges utvidgade möjligheter att medverka i vissa delar
av den statliga betalningsförmedlingen. Det gäller utbetalning
av överskjutande skatt, återbetalning av studiemedel,
betalningar av vissa bidrag från boverket och statens
jordbruksverk. Dessa transaktioner skall, efter regeringens
medgivande, kunna ske via bankgiro. Ett antal motioner från
allmänna motionstiden med yrkanden härom blir därmed
tillgodosedda. Förslag i motioner om att helt förändra
postgirots ställning inom det statliga betalningssystemet
avvisas av utskottet med hänvisning till postgirots betydelse
för postverkets ekonomi och möjligheter att hålla en
rikstäckande kassaservice.

Utskottet tillstyrker också propositionens förslag att låta
postgirot ge ränta på innestående medel och att ge kortfristiga
krediter till juridiska personer.

I en reservation från moderata samlingspartiet och folkpartiet
liberalerna yrkas att postgirots gynnade ställning vid statliga
betalningar skall upphävas, vilket bl.a. innebär att
inbetalningar av mervärdeskatt och punktskatter skall kunna ske
också via bank.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1990/91:150 bilaga I:1 Reviderad
finansplan, i vad avser avsnitt 9 Statliga betalningar och
postgirot,

dels de med anledning av proposition 1990/91:150 väckta
motionerna

1990/91:Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) i vad avser yrkande 15,

1990/91:Fi41 av Anne Wibble m.fl. (fp),

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1990/91:Fi701 av Lars Tobisson m.fl. (m),

1990/91:Fi712 av Ines Uusmann m.fl. (s),

1990/91:Sk802 av Knut Wachtmeister och förste vice talman
Ingegerd Troedsson (m).

Propositionen

I proposition 1990/91:150 bilaga I:1 har regeringen
(finansdepartementet) i avsnitt 9 Statliga betalningar och
postgirot (s. 74--81) -- efter föredragning av statsrådet Allan
Larsson -- föreslagit riksdagen att

17. godkänna att regeringen i den omfattning som förordats i
propositionen beslutar

dels om ökade möjligheter för bankerna/bankgirot att
förmedla statliga betalningar,

dels om rätt för postgirot att bestämma räntan på
juridiska personers postgirokonton samt bevilja krediter till
juridiska personer i samband med betalningsförmedling.

Motionerna

Bankernas medverkan i den statliga betalningsförmedlingen

1990/91:Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

15. att riksdagen i syfte att bidra till postverkets
möjligheter att upprätthålla en rikstäckande kassa- och
kontorsservice beslutar att postgirot även framgent och utan
inskränkningar skall förmedla statens betalningar.

1990/91:Fi41 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
postens gynnade ställning vid statliga betalningar bör upphävas,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade
bestämmelser för betalning av moms, tull och punktskatter enligt
vad som anförts i motionen.

1990/91:Fi701 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att postgirots gynnade ställning vid
statliga betalningar bör upphävas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om snabbare överföring till och från
riksbanken av statens betalningar,

3. att riksdagen begär att regeringen ändrar bestämmelserna om
inbetalning och återbetalning av mervärdeskatt (inkl. tull) och
punktskatter så att sådan betalning kan ske via bank,

4. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om
utbetalning av överskjutande skatt i enlighet med vad i motionen
anförts,

5. att riksdagen begär att regeringen ändrar reglerna om
utbetalningar av överskjutande skatt så att betalningsmottagaren
fritt får välja bank eller postgiro för direktinsättning på
konto,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppbörd av studiemedelsavgift och
betalningar på statliga bostadslån,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betalningar från staten,

8. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt statens löne-
och pensionsverk att föranstalta om upphandling hos en eller
flera banker avseende förmedling av statliga löner, pensioner
och utfallande belopp på grupplivförsäkringar.

1990/91:Sk802 av Knut Wachtmeister och förste vice talman
Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade
utbetalningsrutiner för överskjutande skatt.

Postgirots rätt att ge ränta på kontobehållningar och att ge
krediter

1990/91:Fi701 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om villkoren för räntegottgörelse och
övertrassering på postgirokonton.

1990/91:Fi712 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om postens möjligheter att agera på
penningmarknaden.

Utskottet

Bankernas medverkan i den statliga betalningsförmedlingen

Finansutskottet har vid ett flertal tillfällen de senaste åren
behandlat frågor rörande det statliga betalningssystemet. Vid
det senaste tillfället i mars 1990 anförde utskottet i sitt av
riksdagen godkända betänkande (1989/90:FiU24) att ett
grundläggande krav bör vara att betalningar till och från staten
skall kunna ske på ett för allmänheten och näringslivet
rationellt sätt. Betalningssystemet skall vara
kostnadseffektivt, passa statens redovisningssystem och
tillgodose statens informationsbehov. Betalningssystemet skall
från kassahållningssynpunkt minimera upplåningsbehovet.

Utskottet anförde vidare att de ekonomiska återverkningarna av
en ökad medverkan från bankernas och bankgirots sida vid
förmedlingen av statliga betalningar skulle få avsevärda följder
för postverket. Den ekonomiska situationen skulle avsevärt
försämras om de betalningsströmmar som angavs i de då aktuella
motionerna skulle undandras postgirosystemet. Den ökade
valfrihet som medverkan av bankerna och bankgirot skulle medföra
måste enligt utskottet vägas mot vikten av att postgirot och
postverket har ett sådant underlag för sin verksamhet att en
rikstäckande postservice kan bibehållas. Enligt vad utskottet
anförde bör denna målsättning för postverkets verksamhet inte
rubbas, varför frågan om alternativa ersättningsformer till
postverket vid eventuellt intäktsbortfall bör utredas närmare
innan några förändringar vidtas.

I kompletteringspropositionen föreslås att bankerna skall få
ökad möjlighet att delta i den statliga betalningsförmedlingen.
Förslagen gäller endast en mindre del av de statliga
betalningarna.

Återbetalning av överskjutande skatt bör kunna ske direkt till
postgirokonto och bankkonto. Enligt propositionen talar
serviceskäl, kostnadsskäl och säkerhetsskäl för en ändring av
utbetalningsrutinerna.

Effektivitets- och serviceskäl talar också för att ge centrala
studiestödsnämnden (CSN) möjlighet att, efter samråd med RRV,
använda bankgiro för hanteringen av återbetalning av studielån
även efter budgetåret 1991/92.

Likaså bör statens jordbruksverk och boverket ges möjlighet
att kunna betala ut bidrag direkt till postgirokonto och
bankkonto.

I motionerna Sk802 av Knut Wachtmeister och förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m) och Fi701 av Lars Tobisson
m.fl. (m) som väcktes under den allmänna motionstiden yrkas att
den överskjutande skatten skall kunna utbetalas direkt till
post- och bankkonton. I den senare motionen nämns även
studiemedelsavgift, löner och pensioner. Dessutom yrkas, liksom
i motion Fi41 av Anne Wibble m.fl. (fp), att
inbetalningar av t.ex. moms, tull och punktskatter bör kunna
göras via bankgiro. Enligt de båda motionerna bör postens
gynnade ställning vid statliga betalningar upphävas.

I motion Fi38 Lars Werner m.fl. (v) sägs att om bankgirot
får medverka som betalningsförmedlare finns risk för allvarliga
försämringar. Postgirots rätt att förmedla statliga betalningar
bör därför vara kvar utan inskränkningar.

Som utskottet tidigare anfört bör strävan vara att utforma det
statliga betalningssystemet så att betalningar till och från
staten kan ske på ett för allmänheten och näringslivet
rationellt sätt.

Att utbetala överskjutande skatt direkt till konto i post
eller bank innebär vissa fördelar för allmänheten samtidigt som
det minskar statens kostnader. Effektivitets- och serviceskäl
talar även för de övriga förslagen i propositionen. De bedöms ha
begränsade negativa effekter på postverkets ekonomi som kan
motverkas genom att postgirots konkurrensmöjligheter på
betalningsmarknaden stärks. Utskottet tillstyrker därför att
möjlighet ges för bankgirot att förmedla de betalningar som
föreslås i propositionen. Motionsyrkandena härom i Fi701 (m) och
Sk802 (m) är därmed tillgodosedda. Motion Fi38 yrkande 15 om att
inte företa några förändringar i det statliga betalningssystemet
bör emellertid avslås av riksdagen.

Utskottet anser dock alltjämt att större förändringar i det
statliga betalningssystemet, som föreslås i motionerna Fi701 (m)
och Fi41 (fp), inte kan företas förrän frågan om
ersättningsformerna till postverket för att tillhandahålla en
rikstäckande kassaservice har utretts närmare. Utskottet
avstyrker därför motionerna Fi41 och Fi701 yrkandena 1--8.

Postgirots rätt att ge ränta på kontobehållningar och att ge
krediter

I finansutskottets betänkande 1989/90:FiU24 framhölls att en
ökad medverkan från bankernas och bankgirots sida i den statliga
betalningsförmedlingen, t.ex. vid utbetalning av överskjutande
skatt, måste kombineras med vidgade verksamhetsramar för
postgirot innebärande bl.a friare möjligheter att ge ränta på
postgiromedel och att lämna betalningskredit samt vidgad
placeringsrätt för likvida medel. I annat fall hämmas postgirots
möjligheter att på likartat sätt konkurrera med bankerna.

I kompletteringspropositionen föreslås att postgirot skall ges
rätt att fritt sätta ränta på juridiska personers postgirokonton
och att lämna kortfristig kredit på upp till 30 dagar i samband
med betalningsförmedling. Någon motsvarande rätt för fysiska
personer föreslås inte nu. För förvaltningen av postgirots
likvida medel beslutade regeringen under hösten 1990 om
utvidgade placeringsmöjligheter inom ramen för de riktlinjer som
tidigare angetts av riksdagen.

Enligt motionerna Fi41 (fp) och Fi701 (m) bör i
princip bankverksamhet inte utvecklas inom posten. I motion
Fi41 accepteras dock det nu föreslagna undantaget. Enligt
motion Fi701 (m) har nuvarande räntegottgörelse inte godkänts av
statsmakterna. Om återstående monopol avvecklas bör det vara
möjligt att godta att räntegottgörelse lämnas och att
övertrasseringsrätt medges.

I motion Fi712 av Ines Uusmann m.fl. (s) krävs att posten
ges möjlighet att bedriva egen bankverksamhet för att
konkurrensen skall ske på lika villkor.

Propositionens förslag motsvarar vad utskottet tidigare
anfört. Det stärker postverkets konkurrenskraft, vilket kan
uppväga det inkomstbortfall som förändringarna i
betalningsförmedlingen kan medverka till. Utskottet tillstyrker
därför förslaget i propositionen och avstyrker motion Fi701
yrkande 9.

Enligt utskottets mening innebär propositionens förslag en
balanserad förändring av postgirots villkor. Det ger postgirot
möjligheter att konkurrera på rimliga villkor. Förslagen bör
också leda till ökad konkurrens på betalningsmarknaden vilket
gynnar kunderna. Utskottet ser mot denna bakgrund inte anledning
att vidga postgirots möjligheter till att bedriva egen
bankverksamhet. Motion Fi712 avstyrks därför.

Alternativa ersättningsformer till postgirot för förmedling av
statliga betalningar

Det är tekniskt möjligt att minska floattiden för statliga
inbetalningar med en dag. Det skulle emellertid påverka
postgirots ränteintäkter negativt. Floattiden har alltmer kommit
att ses som en ersättning till postverket för att upprätthålla
en daglig och rikstäckande kassaservice. I propositionen anförs
att det är otillfredsställande att postgirots intäkter i så stor
utsträckning är beroende av allmänna ränteläget. Vid en lägre
räntenivå försvåras postgirots möjligheter att bidra till
postverkets kostnader för den rikstäckande och dagliga
kassaservicen. I propositionen föreslås mot denna bakgrund att
RRV får i uppdrag att belysa frågan om alternativa
ersättningsformer.

I motion Fi701 (m) föreslås att floattiden förkortas. Det
ger staten en räntevinst. I motionerna Fi41 (fp) och
Fi701 (m) anförs att den viktiga frågan om finansieringen av
postservicen i glesbygd måste lösas på annat sätt än genom en
extra floatdag.

Nuvarande system bör behållas enligt motion Fi38 (v).

Utskottet ser mot denna bakgrund med tillfredsställelse att
frågan nu utreds och att konsekvenser av olika alternativ
närmare belyses. Utskottet anser alltjämt att förändringar inte
bör genomföras som får negativa konsekvenser för postverkets
ekonomi och möjligheter att upprätthålla en rikstäckande
kassaservice.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bankernas medverkan i den statliga
betalningsförmedlingen

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi38 yrkande
15, 1990/91:Fi41, 1990/91:Fi701 yrkandena 1--8 och
1990/91:Sk802 godkänner att regeringen i den omfattning som
förordats i proposition 1990/91:150 bilaga I:1 mom. 17 i
motsvarande del beslutar om ökade möjligheter för
bankerna/bankgirot att förmedla statliga betalningar,

res. 1 (m, fp)
res. 2 (v)

2. beträffande postgirots rätt att ge ränta på
kontobehållningar och att ge krediter
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi701
yrkande 9 och 1990/91:Fi712 godkänner att regeringen i den
omfattning som förordats i proposition 1990/91:150 bilaga I:1
mom. 17 i motsvarande del beslutar om rätt för postgirot att
bestämma räntan på juridiska personers postgirokonton samt
bevilja krediter till juridiska personer i samband med
betalningsförmedling.

res. 3 (m)

Stockholm den 21 maj 1991

På finansutskottets vägnar

Hans Gustafsson

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Lars
Tobisson (m), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c),
Per Olof Håkansson (s), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s),
Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Lars-Ove Hagberg (v),
Carl Frick (mp), Sonia Karlsson (s), Ing-Britt Nygren (m),
Gunilla André (c), Börje Nilsson (s) och Kjell Nordström (s).

Reservationer

1. Bankernas medverkan i den statliga betalningsförmedlingen
(mom. 1)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m),
Lars De Geer (fp) och Ing-Britt Nygren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Finansutskottet har" och på s. 4 slutar med "förändringar
vidtas" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att staten måste medverka till att skapa
rationella, billiga och bekväma betalningsrutiner i samhället.
En väsentlig förutsättning för detta är att fri konkurrens
skapas mellan olika institutioner och betalningsformer. Såväl
formella som praktiska hinder för en sådan konkurrens bör därför
undanröjas snarast möjligt. Genom att staten för sina
betalningar i huvudsak endast anlitar postgirot saknas en av
förutsättningarna för att låta olika betalningsrutiner
konkurrera på lika villkor med varandra. Enligt utskottets
mening borde denna typ av banktjänster upphandlas på samma
villkor som övriga tjänster och varor i statsförvaltningen, dvs.
i enlighet med upphandlingsförordningens krav på
affärsmässighet. Genom ett sådant förfarande skulle olika
betalningsförmedlare kunna jämställas i konkurrenshänseende.

I begreppet rationell betalningsförmedling inbegrips, enligt
utskottets mening, att utforma betalningsrutiner på ett för
enskilda personer och företag smidigt sätt. Praktiskt taget hela
den vuxna befolkningen i vårt land innehar bankkonton. Det
framstår därför som närmast självklart att betalningsmottagare
eller inbetalare fritt bör kunna välja betalningsform.
Ränteförluster till följd av fördröjande omvägar i
postgirosystemet skulle därmed kunna undvikas.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Att utbetala" och på s. 5 slutar med "yrkandena 1--8" bort
ha följande lydelse:

Att utbetala överskjutande skatt direkt till konto i post
eller bank innebär vissa fördelar för allmänheten samtidigt som
det minskar statens kostnader. Effektivitets- och serviceskäl
talar även för de övriga förslagen i propositionen. Förslagen
bedöms ha begränsade negativa effekter på postverkets ekonomi.
Utskottet tillstyrker därför att möjlighet ges för bankgirot att
förmedla de betalningar som föreslås i propositionen.
Motionsyrkandena 4--6 i Fi701 (m) och Sk802 (m) är därmed
tillgodosedda. Motion Fi38 (v) yrkande 15 om att inte företa
några förändringar i det statliga betalningssystemet bör
emellertid avslås av riksdagen.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionerna Fi41
(fp) och Fi701 (m) att det också bör vara möjligt att göra
inbetalning av mervärdeskatt (inkl. tull) och punktskatter
direkt via bank och bankgiro.

Beträffande utbetalning av löner, som berörs i motion Fi701
(m), finns det enligt utskottets mening möjligheter till
besparingar för staten genom att låta olika betalningsförmedlare
konkurrera om betalningsuppdraget. Regeringen bör därför
uppdra åt berörda myndigheter att föranstalta om upphandling
avseende förmedling av statliga löner, pensioner och utfallande
belopp på grupplivförsäkringar till kontohavare i andra banker
än PKbanken.

Utskottet anser sammanfattningsvis att postgirots gynnade
ställning vid statliga betalningar bör upphävas. Det statliga
betalningssystemet bör vara så utformat att det ger valfrihet
för allmänheten och myndigheterna att välja postgirot eller
bankerna som betalningsförmedlare. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker med det
anförda motionerna Fi41 och Fi701 yrkandena 1--3 samt 7 och 8.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande bankernas medverkan i den statliga
betalningsförmedlingen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Fi41 och
1990/91:Fi701 yrkandena 1--3, 7 och 8 samt med anledning av vad
som förordats i proposition 1990/91:150 bilaga I:1 mom. 17 i
motsvarande del samt motionerna 1990/91:Fi701 yrkandena 4--6 och
1990/91:Sk802 och med avslag på motion 1990/91:Fi38 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
att upphäva postgirots gynnade ställning vid statliga
betalningar,

2. Bankernas medverkan i den statliga betalningsförmedlingen
(mom.1)

Lars-Ove Hagberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Att utbetala" och på s. 5 slutar med "yrkandena 1--8" bort
ha följande lydelse:

Postgirots service är enligt utskottets mening väl utbyggd och
tillgodoser mycket högt ställda krav på rationalitet och
bekvämlighet såväl från medborgarnas som från myndigheternas
sida. Det finns därför enligt utskottets mening inte anledning
undergräva postgirots möjligheter att vidmakthålla och utveckla
denna service genom att överlåta en del av de lönsamma
betalningstransaktionerna till bankerna och bankgirot. Tvärtom
utgör dessa transaktioner förutsättningen för att postverket
skall kunna upprätthålla en rikstäckande kassaservice, även till
glesbygden i form av lantbrevbärare. Propositionens förslag att
låta bankerna och bankgirot ta hand om vissa statliga
betalningsförmedlingsuppdrag bör därför avvisas av riksdagen.
Utskottet delar således uppfattningen i motion Fi38 att det
nuvarande systemet med postgirot som förmedlare av statliga
betalningar skall vara kvar utan inskränkningar. Övriga motioner
med yrkanden om att fösvaga postgirots ställning inom det
statliga betalningssystemet avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande bankernas medverkan i den statliga
betalningsförmedlingen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi38 yrkande
15 samt med avslag på proposition 1990/91:150 bilaga I:1 mom. 17
i motsvarande del och motionerna 1990/91:Fi41, 1990/91:Fi701
yrkandena 1--8 samt 1990/91:Sk802 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om att bibehålla postgirots
ställning vid statliga betalningar utan inskränkning,

3. Postgirots rätt att ge ränta på kontobehållningar och att
ge krediter (mom. 2)

Lars Tobisson, Filip Fridolfsson och Ing-Britt Nygren (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "I finansutskottets" och slutar med "med bankerna" bort
utgå,

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Propositionens förslag" och slutar med "avstyrks därför"
bort ha följande lydelse:

De i propositionen föreslagna förändringarna vad gäller
bankernas medverkan vid statliga betalningar är av mindre
betydelse för postverkets ekonomi. Det finns därför ingen
anledning företa några förändringar i postgirots möjligheter att
ge ränta och kortfristiga krediter. Enligt utskottets mening är
det först när postgirots gynnade ställning vid statliga
betalningar upphävs som det blir möjligt att medge undantag från
principförbudet mot räntegottgörelse och övertrasseringsrätt på
postgirokonton. Därvid skulle en ombildning av postgirot till
ett aktiebolag underlättas.

I avvaktan härpå bör motion Fi712 avslås av riksdagen.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi701 yrkande 9
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande postgirots rätt att ge ränta på
kontobehållningar och att ge krediter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi701
yrkande 9 samt med avslag på proposition 1990/91:150 bilaga I:1
mom. 17 i motsvarande del och motion 1990/91:Fi712 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om rätt
för postgirot att bestämma räntan på juridiska personers
postgirokonton samt bevilja krediter till juridiska personer i
samband med betalningsförmedling.

4. Alternativa ersättningsformer till postgirot för förmedling
av statliga betalningar

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m),
Lars De Geer (fp) och Ing-Britt Nygren (m) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet ser" och
slutar med "rikstäckande kassaservice" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att alla möjligheter
att minska statens lånebehov och därmed minska statens
räntekostnader prövas. Som framgår av propositionen finns det
tekniska möjligheter att minska postgirots handhavandetid för
inbetalningar. Därmed skulle statens räntekostnader kunna
minskas. Frågan om hur postverket skall täcka sina kostnader för
sitt rikstäckande kontorsnät och sin lantbrevbärarservice bör
klaras ut på annat sätt än att bibehålla ett ineffektivt och
kostnadskrävande betalningssystem.

Utskottet ser mot denna bakgrund med tillfredställelse att
frågan om ersättning till postverket nu utreds och att
konsekvenser av olika alternativ närmare belyses.