Staten och trossamfunden (vilande förslag)

Betänkande 1998/99:KU5

Konstitutionsutskottets betänkande 1998/99:KU05

Kyrkan och trossamfunden - vilande förslag

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottet
• Hemställan

1998/99
KU5

Sammanfattning

I detta betänkande anmäler utskottet för slutligt
beslut vilande förslag till lagar om ändring i
regeringsformen och i tryckfrihetsförordningen samt
vilande förslag till lag om trossamfund, lag om
Svenska kyrkan och lag om införande av lagen
(1999:000) om svenska kyrkan.
Syftet med de vilande grundlagsförslagen är att
möjliggöra genomförandet av riksdagens principbeslut
om ändrade relationer mellan staten och Svenska
kyrkan. I fråga om regeringsformen innebär förslaget
att det införs särskilda regler för lagstiftning om
Svenska kyrkan och andra trossamfund samtidigt som
en rad övergångsbestämmelser med
normgivningsföreskrifter avseende Svenska kyrkan
upphävs. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen
gäller allmänna handlingar hos Svenska kyrkan.
Förslaget till lag om trossamfund innehåller bl.a.
bestämmelser om en ny associationsform, registrerat
trossamfund, och om statlig hjälp med att ta in
avgifter från dem som är medlemmar i eller tillhör
trossamfund. I förslaget till lag om Svenska kyrkan
preciseras kyrkans grundläggande identitet, och
lagen innehåller även bestämmelser om grunder för
Svenska kyrkans organisation och verksamhet samt om
den kyrkliga egendomen.

Vilande förslag
Riksdagen beslutade den 3 juni 1998 att anta som
vilande de av utskottet i betänkande 1997/98:KU20
framlagda förslagen till
1. lag om ändring i regeringsformen
2. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,
3. lag om trossamfund,
4. lag om Svenska kyrkan,
5. lag om införande av lagen (1999:000) om Svenska
kyrkan.
Lagförslagen är intagna i bilagorna 1-5.

Utskottet

Vilande grundlagsförslag
Det vilande förslaget till ändringar i
regeringsformen innebär dels att de
övergångsbestämmelser till regeringsformen som
direkt eller indirekt har att göra med normgivning
avseende Svenska kyrkan upphävs, dels att det införs
en ny paragraf, 8 kap. 6 §, enligt vilken
föreskrifter om trossamfund samt föreskrifter om
grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund
meddelas i lag som beslutas på samma sätt som
riksdagsordningens huvudbestämmelser. Vidare innebär
ändringsförslaget att det görs ett tillägg i 11 kap.
6 § som innebär att förvaltningsuppgifter skall
kunna överlämnas till registrerat trossamfund.
Förslaget till ändring i tryckfrihetsförordningen
innebär att kyrkomötet utgår ur bestämmelserna i 2
kap. 5 och 7 §§, eftersom Svenska kyrkan efter
relationsförändringen inte skall utgöra en del av
det allmänna. Vidare innebär förslaget till
ändringar i tryckfrihetsförordningen att ett nytt
andra stycke tillkommer för att de handlingar som
före år 2000 har kommit in till eller upprättats hos
myndigheter med uppgifter som hänför sig till
Svenska kyrkans verksamhet eller Svenska kyrkans
beslutande församlingar skall kunna förvaras hos
Svenska kyrkan även efter relationsförändringen utan
att därigenom upphöra att vara allmänna.
Ändringarna i regeringsformen och
tryckfrihetsförordningen föreslås träda i kraft den
1 januari 2000, liksom lagen om trossamfund och
lagen om Svenska kyrkan.

Lagförslag som vilar i enlighet med punkt 9
övergångsbestäm-melserna till
regeringsformen
Det vilande förslaget till lag om trossamfund
innebär att det införs en ny associationsform,
registrerat trossamfund. Lagen innehåller vidare
bestämmelser om registrerat trossamfunds namn och om
statlig hjälp med att beräkna, debitera, redovisa
och ta in avgifter från dem som är medlemmar i eller
tillhör trossamfund.
I förslaget till lag om Svenska kyrkan preciseras
kyrkans grundläggande identitet för att denna skall
vara oförändrad över relationsförändringen. Vidare
innehåller lagen bestämmelser om grunderna för
Svenska kyrkans organisation och verksamhet samt om
den kyrkliga egendomen. Förslaget till lag om
införande av lagen (1999:000) om Svenska kyrkan
innehåller bestämmelser bl.a. om upphävande av vissa
lagar, befogenheter för kyrkomötet under år 1999,
ledighet för förtroendevalda och egendomsfrågor.

Utskottets anmälan och yttrande
Under riksmötet 1997/98 har riksdagen som vilande
antagit de ovan redovisade förslagen till lagar om
ändring i regeringsformen och
tryckfrihetsförordningen. Riksdagen har samtidigt
som vilande antagit lag om trossamfund samt lag om
Svenska kyrkan och lag om införande av denna lag.
Genom detta betänkande anmäls nu de vilande
förslagen till kammaren för slutligt beslut. Med
hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendenas
första behandling tillstyrker utskottet att
riksdagen slutligt antar de ovan angivna
lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande regeringsformen
att riksdagen slutligt antar det i bilaga 1 intagna förslaget
till lag om ändring i regeringsformen,
2. beträffande tryckfrihetsförordningen
att riksdagen slutligt antar det i bilaga 2
intagna förslaget till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen,
3. beträffande trossamfund
att riksdagen slutligt antar det i bilaga 3 intagna förslaget
till lag om trossamfund,
4. beträffande Svenska kyrkan
att riksdagen slutligt antar det i bilaga 4 intagna förslaget
till lag om Svenska kyrkan,
5. beträffande införandet av lag om
Svenska kyrkan
att riksdagen slutligt antar det i bilaga 5 intagna förslaget
till lag om införande av lagen (1999:000) om
Svenska kyrkan.

Stockholm den 29 oktober 1998

På konstitutionsutskottets vägnar

Göran Magnusson

I beslutet har deltagit: Göran Magnusson (s), Barbro
Hietala Nordlund (s), Ingvar Svensson (kd), Jerry
Martinger (m), Mats Berglind (s), Inger René (m),
Kerstin Kristiansson (s), Tommy Waidelich (s), Mats
Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik
Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c),
Helena Bargholtz (fp), Per-Samuel Nisser (m), Peter
Pedersen (v) och Pär-Axel Sahlberg (s).

Särskilda yttranden

1. Svenska kyrkans ställning
Mats Einarsson (v), Per Lager (mp), Helena Bargholtz
(fp) och Peter Pedersen (v) anför:
Vid den föregående behandlingen i utskottet vände
sig ledamöterna från Folkpartiet liberalerna,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna mot den
särställning för Svenska kyrkan som lagförslagen
innebär. Vi vidhåller denna bedömning. Vi vill inte
motsätta oss den relationsförändring lagförslagen
syftar till men anser att den borde gått längre.
Religionsfriheten förutsätter att staten förhåller
sig neutral i trosfrågor. Alla trossamfund bör i
lagstiftningen behandlas på ett likvärdigt sätt. Det
är enligt vår mening från denna utgångspunkt inte
rimligt att Svenska kyrkan - annat än övergångsvis
- får inta en särställning i lagstiftningen. Det
gäller framför allt införandet av en särskild lag om
Svenska kyrkan, men också den särställning Svenska
kyrkan ges i förslaget till lag om trossamfund.
Principen om att staten skall vara neutral i
trosfrågor gör det också angeläget att reglerna om
statschefens bekännelse, liksom om prinsars och
prinsessors trosbekännelse i regeringsformen resp.
successionsordningen upphävs. Regeringen ansåg
hösten 1997 att reglerna för närvarande inte skall
ändras. Vi anser att det är angeläget att frågan
tas upp igen snarast möjligt.

2. Statlig hjälp med avgift till
trossamfund
Mats Einarsson (v), Per Lager (mp) och Peter
Pedersen (v) anför:
Vid den föregående behandlingen i utskottet vände
sig ledamöterna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet
de gröna mot förslaget om statlig hjälp till
trossamfund med att ta in avgifter. Vi anser
fortfarande att det inte är rimligt att staten skall
kunna ge uppbördshjälp till religiösa organisationer
men inte till profana organisationer. Det är inte
förenligt med religionsfriheten och den viktiga
principen att staten skall förhålla sig neutral i
trosfrågor. Bestämmelsen om uppbördshjälp är - med
hänsyn till att den som omfattas av uppbördshjälpen
kan tvingas uppge sin religiösa tillhörighet -
tveksam också mot bakgrund av 2 kap. 2 §
regeringsformen, som ger varje medborgare ett skydd
mot tvång att ge till känna sin åskådning i
religiöst hänseende. Vi avser att senare återkomma i
frågan.

3.Den kyrkliga egendomen
Ingvar Svensson (kd), Jerry Martinger (m), Inger
René (m), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik
Aurelius (m), Helena Bargholtz (fp) och Per-Samuel
Nisser (m) anför:
Vid den föregående behandlingen i utskottet vände
sig ledamöterna från Moderata samlingspartiet och
Folkpartiet liberalerna i en reservation mot
förslaget om äganderätten till den kyrkliga
egendomen. Kristdemokraterna, som inte var
representerade i utskottet, röstade för
reservationen i kammaren. Förslaget innebär att det
kvarstår en oklarhet om tillgångarnas
stiftelseliknande karaktär och om vad som kan hända
med egendomen på längre sikt. Själva grundtanken i
den historiska reformen är att Svenska kyrkan
skall bli så självständig som möjligt i förhållande
till staten. Vi anser att detta bort innebära att
ägandeförhållandena renodlas och
prästlönetillgångarna därför förs över till Svenska
kyrkan.

4. De förtroendevaldas rätt till ledighet
samt underlaget för beräkningen av avgift
Jerry Martinger (m), Inger René (m), Nils Fredrik
Aurelius (m) och Per-Samuel Nisser (m) anför:
Vid den förgående utskottsbehandlingen vände sig
ledamöterna från Moderata samlingspartiet mot
förslaget att de förtroendevalda inom Svenska kyrkan
skall ha rätt till ledighet när församlingarnas och
samfälligheternas kommunstatus upphör. Vi anser
fortfarande att behovet av en ökad likställighet
mellan Svenska kyrkan och övriga trossamfund talar
mot att en sådan ordning skall gälla längre än
innevarande mandatperiod.
Vid den föregående utskottsbehandlingen framhölls
vidare i ett särskilt yttrande av ledamöterna från
Moderata samlingspartiet att det bör finnas en hög
beredskap för att tillmötesgå framtida önskemål från
Svenska kyrkan om ett ändrat beräkningssätt för
uttagande av kyrkoavgift när sådana önskemål
framöver kan komma att framföras. Vi gör fortfarande
samma bedömning. Om kyrkoavgiften skall beräknas
proportionellt och utan tak i förhållande till den
beskattningsbara inkomsten av tjänst innebär det
nämligen att den som enbart har kapitalinkomster
helt slipper avgift, medan de som har en hygglig
inkomst av tjänst kan få betala ett belopp som kan
ses som orimligt högt med tanke på att det är fråga
om en frivillig tillhörighet till ett samfund. Många
som i och för sig skulle vara beredda att kvarstå i
kyrkan kan komma att begära sitt utträde, och detta
kan allvarligt påverka kyrkans ekonomi. Till detta
kommer att kopplingen till den kommunala
beskattningsbara inkomsten innebär att avgifterna
påverkas varje gång det sker en förändring av
kommunalskattelagens regler.

2

Förslag till lag om ändring i
regeringsformen
Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen[1]
dels att punkterna 9-13 övergångsbestämmelserna
skall upphöra att gälla,
dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1976:871) om ändring i regeringsformen skall
upphöra att gälla,
dels att punkterna 2 och 3 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1982:937) om
ändring i regeringsformen skall upphöra att gälla,
dels att 11 kap. 6 § skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny paragraf, 8 kap.
6 §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

8 kap.

6 §
-----------------------------------------------------
Föreskrifter om
trossamfund meddelas i
lag. I lag skall också
meddelas föreskrifter om
grunderna för Svenska
kyrkan som trossamfund.
Vid stiftande, ändring
eller upphävande av sådan
lag gäller vad som sägs i
16 § om stiftande av
riksdagsordningen.
-----------------------------------------------------

11 kap.

6 §
Under regeringen lyder Justitiekanslern,
Riksåklagaren, de centrala ämbetsverken och
länsstyrelserna. Annan statlig förvaltningsmyndighet
lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt
denna regeringsform eller annan lag är myndighet
under riksdagen.
Förvaltningsuppgift kan anförtros åt kommun.
-----------------------------------------------------
Förvaltningsuppgift kan Förvaltningsuppgift kan
överlämnas till bolag, överlämnas till bolag,
förening, samfällighet, förening, samfällighet,
stiftelse eller enskild stiftelse, registrerat
individ. Innefattar trossamfund eller någon
uppgiften av dess organisatoriska
myndighetsutövning, skall delar eller till enskild
det ske med stöd av lag. individ. Innefattar
uppgiften
myndighetsutövning, skall
det ske med stöd av lag.
-----------------------------------------------------
------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

**FOOTNOTES**

[1]: Regeringsformen omtryckt 1994:1483

Förslag till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen

Förslag till lag om trossamfund

Förslag till lag om Svenska kyrkan

Förslag till lag om införande av lagen
(1999:000) om
Svenska kyrkan