Standarder för sändning av TV-signaler, m.m.

Betänkande 1997/98:KU12

Konstitutionsutskottets betänkande 1997/98:KU12

Standarder för sändning av TV-signaler, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
KU12

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1997/98:34 Standarder för
sändning av TV-signaler m.m, jämte en följdmotion. I propositionen föreslås en
ny lag om standarder för sändning av TV-signaler. Lagen föreslås införas för
att genomföra ett EG-direktiv om tillämpning av standarder för sändning av TV-
signaler. Därutöver föreslås i propositionen ändringar i kategorierna av
kulturföremål som kan återlämnas enligt 6 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen
m.m. Också detta förslag syftar till att genomföra ett EG-direktiv.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen. Två reservationer
har fogats till betänkandet.

Propositionen

1997/98:34 vari yrkas att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om standarder för sändning av TV-signaler,
2. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Lagförslagen framgår av bilaga.

Motionen
1997/98:K1 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1997/98:34 Standarder för
sändning av TV-signaler, m.m.,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att konsumentaspekterna måste belysas bättre.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår en ny lag om standarder för sändning av TV-signaler. Den
nya lagen föreslås införas för att genomföra ett EG-direktiv om tillämpning av
standarder för sändning av TV-signaler.
I den föreslagna lagen finns bestämmelser om standarder för TV-tjänster som
sänds i bredbildsformat, har hög upplösning eller använder digitala
sändningssystem. Enligt dessa bestämmelser skall TV-program sändas med
användning av vissa sändningsstandarder och TV-mottagare utrustas på visst
sätt. Vidare uppställs krav på utrustning och tjänster för villkorad tillgång
till digitala TV-tjänster. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer föreslås bemyndigas att meddela föreskrifter i dessa avseenden.
Regeringen föreslår att den näringsidkare som bryter mot lagens bestämmelser
eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av lagen vid vite skall kunna
föreläggas att följa bestämmelserna.
I propositionen föreslås också att regeringen skall få bestämma vilka
myndigheter som skall utöva tillsyn över att lagen följs.
Därutöver föreslår regeringen ändringar i kategorierna av kulturföremål som
kan återlämnas enligt bestämmelserna i 6 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen
m.m.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 mars 1998.

Bakgrund

Ärendet och dess beredning
Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog den 24 oktober 1995 ett
direktiv (95/47/EG) om tillämpning av standarder för sändning av
televisionssignaler. Direktivet trädde i kraft den 23 november 1995.
Inom Kulturdepartementet har upprättats promemorian Genomförande av EG:s
direktiv för TV-standarder (Ds 1997:21). I promemorian lämnas förslag till en
ny lag om standarder för sändning av TV-signaler m.m. Promemorian har
remissbehandlats.
Den 17 februari 1997 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ett
direktiv (96/100/EG) om ändring av bilagan till direktiv 93/7/EEG om
återlämnande av kulturföremål som olagligt förts bort från en medlemsstats
territorium. Av direktivet framgår direkt hur det skall genomföras och det
saknas egentliga valmöjligheter. Regeringen har därför bedömt det vara
obehövligt med en remissbehandling.

Framväxten av EG-direktivet om TV-standarder och pågående svenskt arbete
EU har under flera år försökt underlätta införandet av nya avancerade TV-
tjänster. Utvecklingen av sådana tjänster sker jämsides med utvecklingen av
digital TV.
För att stimulera införandet av avancerade TV-tjänster har EU i flera
direktiv föreskrivit att vissa standarder skall användas. Direktivet (95/47/EG)
av den 24 oktober 1995 om tillämpning av standarder för sändning av TV-signaler
är ett led i det arbetet.
I ett tidigare direktiv från den 11 maj 1992 om standarder för
satellitsändning av TV-signaler, det s.k. MAC-direktivet, fastställdes ett
regelverk med olika standarder för inte helt digital högupplösnings-TV och för
annan inte helt digital satellitsändning och kabeldistribution i
bredbildsformat. Flera medlemsländer har inte genomfört detta direktiv.
Direktivet upphörde att gälla genom ikraftträdandet av det nya direktivet om
TV-standarder.
Den 22 juli 1993 antog EU en handlingsplan för att stimulera införandet av
avancerade TV-tjänster i 16:9-format. Handlingsplanen var neutral ur teknisk
synpunkt och betonade endast att 16:9-format skulle användas för TV-sändningar
i bredbildsformat, oavsett TV-standard och distributionssätt. Denna
handlingsplan upphörde att gälla den 30 juni 1997.
Direktivet TV utan gränser (89/552/EEG) från den 3 oktober 1989 innebär att
den sändande staten skall svara för att TV-sändningar som den ansvarar för
uppfyller vissa minimikrav i fråga om innehållet. Den mottagande staten skall å
sin sida tillåta mottagning och inte hindra återutsändning av TV-program från
andra medlemsstater. Direktivet innehåller regler om europeiskt
programinnehåll, reklam och sponsring, skydd för barn och ungdom samt rättelse
av felaktiga sakuppgifter. Direktivets regler är införlivade i svensk
lagstiftning genom bl.a. radio- och TV-lagen. Ett reviderat direktiv (97/36/EG)
med i stort sett samma regler som det ursprungliga antogs av Europaparlamentet
och Europeiska unionens råd i juni 1997.
Med anledning av proposition 1996/97:67 Digitala TV-sändningar har riksdagen
beslutat att digital marksänd TV skall införas i Sverige i flera steg med
möjlighet för regering och riksdag att successivt ta ställning till om och på
vilket sätt verksamheten skall fortsätta (bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:
178).
En särskild utredare har fått i uppdrag att förbereda starten av digital
marksänd TV (dir. 1997:19). Utredaren har hittills lämnat förslag på orter där
sändningar skall påbörjas (SOU 1997:103) och skall vidare bl.a. utarbeta former
för samarbete i tekniska frågor mellan TV-företagen.

EG:s direktiv för TV-standarder
Direktivet (95/47/EG) om tillämpning av standarder för sändning av TV-signaler,
som trädde i kraft den 23 november 1995, syftar i huvudsak till följande:
- Direktivet skall fastställa standarder för TV-sändningar och främja
övergången till bredbildsformat.
- Direktivet skall underlätta anslutningen av tillbehör till TV-mottagare,
bl.a. avkodare, genom fastställande av ett standardiserat gränssnitt mellan TV-
mottagaren och avkodaren.
- Direktivet skall skapa ett enhetligt regelverk för operatörer av digitala
betal-TV-tjänster.

Reglernas konstitutionella karaktär

Gällande regler
Enligt 2 kap. 1 § regeringsformen (RF) är varje medborgare gentemot det
allmänna tillförsäkrad bl.a. yttrandefrihet och informationsfrihet.
Med yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat
sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Informationsfrihet består i frihet att inhämta och motta upplysningar samt
att i övrigt ta del av andras yttranden.
Begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten får endast göras
genom lag i den utsträckning det särskilt anges i RF (2 kap. 12 §).
Meddelande av föreskrifter som, utan avseende på yttrandes innehåll, närmare
reglerar visst sätt att sprida eller motta yttranden anses enligt 2 kap. 13 §
tredje stycket RF inte som begränsning av yttrandefriheten och
informationsfriheten (s.k. ordningsföreskrifter).
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) reglerar skyddet för yttrandefriheten i radio,
television, filmer, videogram och ljudupptagningar m.m. (1 kap. 1 § första
stycket YGL).
Enligt 1 kap. 3 § tredje stycket YGL får det inte utan stöd i YGL förekomma
att myndigheter och andra allmänna organ på grund av innehållet i radioprogram
förbjuder eller hindrar innehav eller användning av sådana tekniska hjälpmedel
som behövs för att kunna ta emot radioprogram. Detsamma gäller förbud mot
anläggande av trådnät för sändning av radioprogram.
I 1 kap. 6 § tredje stycket YGL sägs att det i lag får föreskrivas undantag
från YGL i fråga om bl.a. radioprogram som sänds genom tråd men som inte är
avsedda att tas emot av någon större allmänhet.
Enligt 3 kap. 1 § första stycket YGL har varje svensk medborgare och svensk
juridisk person rätt att sända radioprogram genom tråd.
Av andra stycket framgår dock att föreskrifter kan meddelas om skyldighet för
nätinnehavare att ge utrymme för vissa program i den utsträckning som behövs
med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning.
Föreskrifter kan också meddelas om ingripanden mot fortsatt sändning av ett
utbud som inriktas på våldsframställningar, pornografiska bilder och hets mot
folkgrupp.
I 3 kap. 2 § första stycket YGL anges att rätten att sända radioprogram på
annat sätt än genom tråd får regleras genom lag som innehåller föreskrifter om
tillstånd och villkor för att sända.
Vidare sägs i 3 kap. 3 § YGL att i fråga om sådana begränsningar av
sändningsrätten som avses i 1 och 2 §§ gäller vad som föreskrivs om
begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 12 § andra-femte
styckena och 13 § RF.

Propositionen
Regeringen konstaterar att EG:s direktiv för TV-standarder uppställer krav på
att alla TV-tjänster som sänds till publik, oavsett om det rör sig om
kabeldistribution, satellitsändning eller markbunden sändning, skall använda
vissa sändningssystem vid sändning i bredbildsformat, med högupplösning eller
helt digitalt. I direktivet sägs vidare att helt digitala nät bör vara
utformade så att de kan överföra TV-tjänster i bredbildsformat (artikel 2).
Direktivets artikel 5 stadgar att vidaresändning i kabelnät av TV-tjänster i
bredbildsformatet 16:9 åtminstone skall ske i samma format. Vad gäller
sistnämnda krav framhåller regeringen att regleringen gäller vidaresändning och
inte s.k. egensändning. Den frihet att sända radioprogram (ljudradio,
television m.m.) genom tråd som gäller enligt YGL omfattar emellertid både
vidaresändning och andra sändningar (jfr prop. 1990/91:64 s. 54).
Enligt regeringen är det i första hand fråga om direktivets krav på tekniska
standarder och förhållningsregler på TV-området utgör ordningsföreskrifter
enligt 2 kap. 13 § tredje stycket RF. I så fall skall de inte anses utgöra en
begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten.
I sammanhanget konstaterar regeringen att 2 kap. 13 § tredje stycket RF bör
tolkas restriktivt. Avgörande för om ordningsföreskrifter skall vara ?tillåtna?
är att dessa behandlar åsiktsriktningar lika och alltså inte tar hänsyn till
yttrandes innehåll varvid det ligger i sakens natur att de materiellt sett
endast perifert berör yttrandefriheten.
Enligt regeringen får det anses klart att också frågor rörande tekniska
standarder hör till en kategori som i detta fall inryms under begreppet
ordningsföreskrifter. Regeringen anser att även vid en mycket strikt tolkning
av begreppet bör regler med nu aktuellt innehåll och som på intet sätt påverkar
sändningarnas innehåll eller gör skillnad mellan olika åsiktsriktningar och
inte heller reglerar vem som ägnar sig åt sändningsverksamheten, bedömas på
detta sätt.
Vidare anför regeringen att det, trots att det saknar omedelbar relevans för
bedömningen av vad som utgör ordningsföreskrifter, förefaller angeläget att
påpeka att direktivets huvudsakliga syfte är att främja användandet av ny
teknik och att konsumentintresset utgjort ett tungt vägande skäl för
bestämmelsernas införande. Till bilden hör enligt regeringen också att
direktivets regler underlättar det framtida informationsinhämtandet samt bidrar
till att TV-mediet används på ett effektivt och för samhället och enskilda
tillfredsställande sätt.

Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att EG:s direktiv för TV-standarder, som nu föreslås
införlivas genom en ny lag om standarder för sändning av TV-signaler,
innehåller krav på tekniska standarder och förhållningsregler på TV-området. I
likhet med regeringen anser utskottet att de aktuella bestämmelserna inte på
något sätt påverkar sändningarnas innehåll eller gör skillnad mellan olika
åsiktsriktningar. De reglerar inte heller vem som ägnar sig åt
sändningsverksamhet. Utskottet delar därför regeringens bedömning att reglerna
är att anse som sådana ordningsföreskrifter som avses i 2 kap. 13 §
regeringsformen. Ett genomförande av direktivet kan således inte anses innebära
någon inskränkning i yttrandefriheten och informationsfriheten.

En särskild lag om TV-standarder

Propositionen
Regeringen föreslår att regler om vissa avancerade TV-tjänster samlas i en
särskild lag om standarder för sändning av TV-signaler.
Regeringen framhåller att regleringen i direktivet är detaljerad och nästan
uteslutande av teknisk karaktär. Det är enligt regeringen önskvärt att behålla
den svenska lagstiftningstraditionen med förhållandevis kortfattad lagstiftning
samtidigt som skyldigheten gentemot EU uppfylls. Regeringen påpekar att
direktivet inte bara innehåller generella regler som kan behöva konkretiseras.
Det innehåller också regler med hög konkretion. Lagtexten bör därför inte
tyngas med föreskrifter i dessa avseenden. Med ett regelverk av det föreslagna
slaget kommer, enligt regeringen, förväntade lagstiftningsinsatser på grund av
t.ex. den tekniska utvecklingen att underlättas. Således blir det tämligen
enkelt att anpassa reglerna allteftersom exempelvis nya standarder fastställs.
Regeringen anser att genomförandet av dessa ändringar lämpligen bör överlåtas
till de instanser som har lättast att övervaka utvecklingen på området.
Regeringen påpekar vidare att direktivet inte är ett s.k. minimidirektiv, som
kan frångås till förmån för en högre skyddsnivå (kravnivå). Oavsett på vilken
konstitutionell nivå som direktivet införlivas med svensk rätt, måste därmed de
föreskrivande organen hålla sig inom de gränser som direktivet anger i fråga om
standarder m.m.
Regeringen anför att det, som nyss konstaterats, föreligger ett praktiskt
behov av att inte göra lagstiftningen så detaljerad att den hindrar följsamhet
till den tekniska utvecklingen på bl.a. TV-standardområdet. Härvid framhåller
regeringen att den tekniska utvecklingen medför att gränserna mellan tele-,
data- och massmediekommunikation blir alltmer otydlig. Tjänster som tidigare
varit hänvisade till en viss distributionsteknik kan nu nå sina konsumenter på
olika vägar.
Därutöver framhåller regeringen att Konsumentverket gjort gällande att den
tekniska utvecklingen redan kommit längre än vad direktivet ger uttryck för.
Också Teracom AB har påpekat att direktivet baseras på det tekniska
utvecklingsläge som rådde för cirka fem år sedan.
Regeringen anger att den har beslutat att tillkalla en särskild utredare för
att beskriva den tekniska utvecklingen av elektroniska informationstjänster som
kan antas få betydande inverkan på samhället och som därigenom påverkar
bedömningen av behovet av en samordning och harmonisering av lagstiftningen på
området (dir. 1997:95). Utredarens huvuduppgift är att utreda behovet av,
förutsättningarna för samt konsekvenserna av en samordning av lagstiftningen
för ljudradio, television, annan radiokommunikation och televerksamhet.
Vidare nämner regeringen att Europeiska kommissionen avser att presentera en
grönbok om konvergensen under år 1997. Syftet är i första hand att beskriva
utvecklingen och dess tänkbara effekter samt införskaffa ett underlag för
fortsatta diskussioner på området.
Enligt regeringen bör i sammanhanget också beaktas, vilket framhållits av
bl.a. Konsumentverket, att hänsyn måste tas till konsumentaspekterna när det
gäller utvecklingen på området. Regeringen anför att vad som sagts om
konvergensproblematik och önskvärdheten i att konsumentfrågorna beaktas i
större utsträckning emellertid inte möjliggör för Sverige att nu undandra sig
skyldigheten att genomföra direktivet. Det är enligt regeringen därför inte
heller lägligt att i detta sammanhang, såsom föreslagits av Konsumentverket,
särskilt behandla konsumenters möjligheter att överblicka programutbud eller
att i övrigt analysera konsumenters behov och önskemål på området. I samband
med en eventuell översyn och revidering av direktivet finns det anledning att
återkomma till dessa frågor.

Motionen
I motion 1997/98:K1 av Ewa Larsson (mp) anförs att Miljöpartiet de gröna
motsätter sig regeringens förslag till lag om standarder för sändning av TV-
signaler. Partiet menar att den tekniska utvecklingen från analog till digital
TV-teknik går så snabbt fram att man inte kan låsa sig för vissa lösningar för
tidigt. I motionen framhålls, som flera remissinstanser påpekat, att den
tekniska utvecklingen på området redan kommit längre än vad EG-direktivet ger
uttryck för. Enligt motionären är vidare en allvarlig brist i regeringens
förslag att konsumentaspekterna inte tillräckligt har tillvaratagits.
Motionären pekar på att det på områden med snabb teknisk utveckling ofta blir
problem för konsumenterna. Miljöpartiet de gröna anser därför att denna fråga
måste belysas bättre för att förebygga de konsumentproblem som annars kan
uppstå. I motionen hemställs att riksdagen avslår propositionen (yrkande 1)
Alternativt yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att konsumentaspekterna måste belysas bättre (yrkande 2).

Utskottets bedömning
Regeringens förslag innebär att regler om vissa avancerade TV-tjänster samlas i
en särskild lag om standarder för sändning av TV-signaler. Regeringen har valt
att göra lagen relativt kortfattad. I stället för att överföra alla
bestämmelser i direktivet direkt till lagtext, innehåller lagförslaget
bemyndiganden för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att
meddela föreskrifter i olika avseenden. Regeringen anför att härigenom behålls
den svenska lagstiftningstraditionen med förhållandevis kortfattad lagtext. Med
ett regelverk av det föreslagna slaget kommer vidare, enligt regeringen,
förväntade lagstiftningsinsatser på grund av den tekniska utvecklingen att
underlättas. Utskottet har inget att invända mot den av regeringen valda
lösningen för genomförandet av direktivet.
I motion 1997/98:K1 anförs att Miljöpartiet de gröna motsätter sig
regeringens förslag till lag om standarder för sändning av TV-signaler. Partiet
anser att den tekniska utveckligen går så snabbt att man inte kan låsa sig för
vissa lösningar för tidigt.
Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen framhåller att den
tekniska utvecklingen medför att gränserna mellan tele-, data- och
massmediekommunikation blir alltmer otydlig. Regeringen har därför i juli 1997
tillkallat en särskild utredare med huvuduppgift att utreda behovet av,
förutsättningarna för samt konsekvenserna av en samordning av lagstiftningen
för ljudradio, television, annan radiokommunikation och televerksamhet. Även
inom EU pågår arbete med konvergensfrågan. Regeringen påpekar vidare att, när
det gäller utvecklingen på detta område, hänsyn måste tas till konsument-
aspekterna. I likhet med regeringen vill utskottet härvid framhålla att Sverige
dock inte nu kan undandra sig skyldigheten att genomföra direktivet. Utskottet
anser således att propositionen bör godkännas när det gäller förslaget till en
lag om standarder för sändning av TV-signaler. Motionens förslag om avslag på
propositionen i denna del avstyrks därför (yrkande 1).
Vidare konstaterar utskottet att regeringen anser att det i samband med en
eventuell översyn och revidering av direktivet finns anledning att återkomma
till bl.a. frågor om konsumenters behov och önskemål på området. Mot denna
bakgrund anser utskottet att vad som anförts i motionen om att regeringen bör
ges till känna att konsumentaspekterna bör belysas bättre inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks även i denna del (yrkande 2).

Återlämnande av kulturföremål

Propositionen
Regeringen föreslår att bilagan till 6 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen
m.m. ändras på så sätt att det införs en ny kategori, 3 a. Akvareller, gouacher
och pasteller med en värdegräns om 256 000 kr. Följdändringar bör göras i
kategori 3 och 4.

Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande lag om standarder för sändning av TV-signaler
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:K1 yrkande 1 antar regeringens
förslag till lag om standarder för sändning av TV-signaler,
res. 1 (mp)
2. beträffande belysning av konsumentfrågan
att riksdagen avslår motion 1997/98:K1 yrkande 2,
res. 2 (mp) - villk. res. 1
3. beträffande lagen om kulturminnen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:950)
om kulturminnen m.m.

Stockholm den 2 december 1997

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Axel
Andersson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Birgitta Hambraeus (c),
Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry Martinger (m), Mats Berglind (s), Frank Lassen
(s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Bo Könberg (fp), Nikos Papadopoulos
(s) och Nils Fredrik Aurelius (m).

Reservationer

1. Lag om standarder för sändning av TV-signaler (mom. 1)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Regeringens
förslag? och på s. 8 slutar med ?(yrkande 1)? bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag innebär att regler om vissa avancerade TV-tjänster samlas
i en särskild lag om standarder för sändning av TV-signaler. Genom denna lag
genomförs ett EG-direktiv om vissa TV-standarder. Utskottet vill härvid
framhålla att den tekniska utvecklingen från analog till digital TV-teknik går
mycket snabbt. Enligt utskottets mening bör man inte alltför tidigt låsa sig
för vissa lösningar på detta område. Som har påpekats av flera remissinstanser
har den tekniska utvecklingen redan kommit längre än vad det nu aktuella
direktivet ger uttryck för. Mot bakgrund av vad som nu har anförts anser
utskottet med bifall till motion 1997/98:K1 yrkande 1 att regeringens förslag
bör avslås i denna del.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande lag om standarder för sändning av TV-signaler
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:K1 yrkande 1 avslår regeringens
förslag till lag om standarder för sändning av TV-signaler,

2. Belysning av konsumentfrågan (mom. 2)
Under förutsättning av avslag på reservation 1
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Vidare
konstaterar? och slutar med ?(yrkande 2)? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är en allvarlig brist i regeringens förslag att
konsumentaspekterna inte har tillvaratagits på ett tillfredsställande sätt.
Utskottet vill härvid framhålla att det på områden med en snabb teknisk
utveckling ofta uppstår problem för konsumenterna. Utskottet anser att
konsumentfrågan måste belysas bättre för att förebygga de problem som annars
kan uppstå efter det att EG-direktivet har genomförts. Vad som nu anförts bör
med bifall till motion 1997/98:K1 yrkande 2 ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande belysning av konsumentfrågan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:K1 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Propositionens lagförslag

1. Förslag till lag om standarder för sändning av TV-signaler
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................1
Motionen..............................................1
Utskottet.............................................1
Propositionens huvudsakliga innehåll................1
Bakgrund............................................2
Ärendet och dess beredning........................2
Framväxten av EG-direktivet om TV-standarder och pågående svenskt
arbete 2
EG:s direktiv för TV-standarder...................3
Reglernas konstitutionella karaktär.................3
Gällande regler...................................3
Propositionen.....................................4
Utskottets bedömning..............................5
En särskild lag om TV-standarder....................6
Propositionen.....................................6
Motionen..........................................7
Utskottets bedömning..............................7
Återlämnande av kulturföremål.......................8
Propositionen.....................................8
Utskottets bedömning..............................8
Hemställan..........................................8
Reservationer.........................................9
1. Lag om standarder för sändning av TV-signaler (mom. 1)9
2. Belysning av konsumentfrågan (mom. 2)............9
Bilaga Propositionens lagförslag...................11