Socialförsäkringsfrågor

Betänkande 1994/95:SfU17

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SFU17

Socialförsäkringsfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1994/95

SfU17

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1994/95:197
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m. jämte motioner.

I propositionen föreslås att en arbetsmarknadsavgift på 2,2 %
av avgiftsunderlaget införs för den som har inkomster av annat
förvärvsarbete än anställning och som skall betala egenavgifter
enligt lagen om socialavgifter. Samtidigt föreslås att
sjukförsäkringsavgiften för samma grupp avgiftsskyldiga sänks
med lika mycket.

Regeringen lägger också fram förslag till ändringar i
föräldraförsäkringen som innebär att en förälder, som
tillsammans med den andra föräldern har gemensam vårdnad om ett
barn, själv skall kunna uppbära föräldrapenning för hela den för
föräldrar avsedda gemensamma tiden om den andra föräldern inte
omfattas av den svenska socialförsäkringen eller inte uppfyller
inskrivningsvillkoret för rätt till föräldrapenning. Det
föreslås också regler för avräkning av tid med
föräldrapenningförmån enligt utländsk lagstiftning.

Vidare föreslås för försäkringskassorna vissa ändringar med
anledning av omläggningen av det statliga budgetåret till
kalenderår, att de lokala försöksverksamheterna med finansiell
samordning får pågå ytterligare ett år samt en ändring av
arbetsvillkoret i lagen om delpensionsförsäkring.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.

Utskottet behandlar också några motioner angående utvidgning
av försöksverksamheten med finansiell samordning där även
arbetsmarknadsmyndigheterna ingår. Utskottet föreslår med
anledning härav ett tillkännagivande om att regeringen bör
bereda frågan och återkomma till riksdagen med förslag.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen och avstyrker
bifall till övriga motioner.

Till betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt
yttrande.

Propositionen

I proposition 1994/95:197 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.
har regeringen (Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen

dels antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1992:863) om lokal
försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring och hälso- och sjukvård, dels ändring i samma
lag,

4. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1994:566) om lokal
försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels
ändring i samma lag,

5. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

dels medger att, för den tid försöksverksamheterna med
finansiell samordning förlängs, femte huvudtitelns anslag
Sjukpenning och rehabilitering och Allmänna försäkringskassor
får disponeras för utgifter på motsvarande sätt som enligt
tidigare riksdagsbeslut.

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

Motion väckt med anledning av propositionen

1994/95:Sf18 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en återgång till de beslut som hade
fattats före höstens s.k. återställare beträffande egenavgifter
till en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95

1994/95:Sf203 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjlighet till förlängning av pågående
försök inom socialsektorn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheten att utvidga försöken inom
socialsektorn.

1994/95:Sf211 av Pär-Axel Sahlberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försöksverksamhet för optimering av
rehabiliteringsinsatser.

1994/95:Sf216 av Inge Carlsson och Sonia Karlsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utökad lagstiftning beträffande
rehabiliterande och förebyggande insatser.

1994/95:Sf226 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökat samarbete mellan
försäkringskassa och landsting.

1994/95:Sf237 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar avskaffa delpensionen för
nytillträdande fr.o.m. den 1 januari 1996 i enlighet med vad som
anförts i motionen,

1994/95:Sf242 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försäkringskassornas möjlighet att köpa
yrkesinriktade tjänster.

1994/95:Sf251 av Laila Bjurling m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt försökstid för finansiell
samordning.

1994/95:So452 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av
möjligheterna till transfereringar mellan sjukvården och
försäkringskassan enligt vad som anförts i motionen.

1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffad
delpension enligt vad som anförts i motionen,

1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

10. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar om avveckling av delpensionen.

Utskottet

Införande av arbetsmarknadsavgift för inkomster av annat
förvärvsarbete

Enligt lagen (1981:691) om socialavgifter finansieras den
allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål av
arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter
betalas av den som är arbetsgivare och egenavgifter av den som
är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL)
och har inkomst av annat förvärvsarbete.

Den 1 januari 1994 infördes en allmän avgift för enskilda på 1
% för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet. Denna
avgift avsågs bli höjd till 2 % fr.o.m. år 1995. Den 1 juli 1994
infördes i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd bestämmelser om en
allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Under hösten
1994 upphävdes nämnda bestämmelser liksom avgiften för dess
finansiering. Vidare beslöts om en avgiftsväxling med innebörd
att arbetsgivarnas avgift till sjukförsäkringen sänktes med 2,2
procentenheter samtidigt som deras arbetsmarknadsavgift höjdes i
motsvarande mån. Vidare höjdes den allmänna egenavgiften till
sjukförsäkringen med två procentenheter till 2,95 % för
arbetstagare.

Arbetsmarknadsavgiften för arbetsgivare utgör sedan den 1
januari 1995 4,32 % av avgiftsunderlaget. Arbetsmarknadsavgiften
finansierar bl.a. kostnader för arbetslöshetsersättning och
kontant arbetsmarknadsstöd. Rätt till sådana förmåner har både
anställda och företagare. För inkomst av annat förvärvsarbete
tas dock inte någon arbetsmarknadsavgift ut.

Eftersom den som har inkomst av annat förvärvsarbete får del
av bl.a. arbetslöshetsersättning föreslås i propositionen att en
arbetsmarknadsavgift på 2,2 % skall tas ut även på sådana
inkomster. För att inte det totala avgiftsuttaget för inkomster
av annat förvärvsarbete skall öka föreslås samtidigt att
sjukförsäkringsavgiften sänks med 2,2 procentenheter från 9,12
till 6,92 %.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1995 och
tillämpas första gången i fråga om egenavgifter som beräknas på
grundval av 1997 års taxering.

Sigge Godin m.fl. (fp) begär i motion Sf18 i yrkande 1 avslag
på förslaget om ändring av lagen om socialavgifter och i yrkande
2 tillkännagivande om en återgång till de beslut som hade
fattats före höstens s.k. återställare beträffande egenavgifter
till en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Motionärerna
motsatte sig såväl beslutet att avskaffa den obligatoriska
arbetslöshetsförsäkringen som den därpå följande
avgiftsväxlingen. Som en konsekvens härav avstyrker de den nu
föreslagna avgiftsväxlingen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att en
arbetsmarknadsavgift bör införas även för inkomster av annat
förvärvsarbete och att sjukförsäkringsavgiften som en följd
härav bör sänkas lika mycket. Utskottet tillstyrker därför
regeringens förslag och avstyrker bifall till motion Sf18
yrkandena 1 och 2.

Föräldrapenning

Enligt 4 kap. 1 § AFL har en försäkrad förälder som är
inskriven hos allmän försäkringskassa rätt till föräldrapenning
och tillfällig föräldrapenning. Som villkor för rätt till
föräldrapenning gäller enligt 4 kap. 9 § AFL att föräldern har
varit inskriven hos allmän försäkringskassa under minst 180
dagar i följd närmast före den dag för vilken föräldrapenningen
skall utbetalas.

Enligt 4 kap. 3 § AFL utges föräldrapenning med anledning av
ett barns födelse under högst 450 dagar sammanlagt för
föräldrarna. Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet,
har varje förälder rätt att uppbära föräldrapenning under
hälften av den för föräldrarna gemensamma tiden. En förälder som
ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära
föräldrapenningen under 450 dagar. En förälder kan avstå rätt
att uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern
med undantag för en tid om 30 dagar med föräldrapenning
motsvarande förälderns sjukpenning.

Enligt vad som anförs i propositionen har en förälder, om den
andra föräldern inte är berättigad till föräldrapenning t.ex. på
grund av att han eller hon inte varit inskriven hos
försäkringskassa under 180 dagar i följd närmast före den dag
för vilken föräldrapenning skall utbetalas eller därför att
föräldern inte omfattas av den svenska socialförsäkringen,
endast rätt till hälften av antalet ersättningsdagar. Som
exempel anges den situationen att båda föräldrarna är bosatta i
Sverige och har vårdnaden om barnet men där en av dem inte
omfattas av den svenska socialförsäkringen på grund av
förvärvsarbete i annat land. Från barnets synpunkt är det enligt
propositionen emellertid viktigt att åtminstone en förälder ges
möjlighet att vara hemma med föräldrapenning under samtliga de
dagar som föräldrapenning kan utges för ett barn. En förälder,
som ensam har vårdnaden om barnet, har själv rätt till samtliga
föräldrapenningdagar.

I propositionen föreslås därför att en förälder, som
tillsammans med den andra föräldern har gemensam vårdnad om ett
barn, själv skall kunna uppbära föräldrapenning för hela den för
föräldrar avsedda gemensamma tiden om den andra föräldern till
följd av bestämmelserna i 4 kap. 1 och 9 §§ AFL inte är
berättigad till föräldrapenning.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas
i fråga om föräldrapenning för vård av barn som är fött den 1
januari 1995 eller senare.

Förslaget har inte föranlett några motionsyrkanden och
utskottet biträder förslaget.

Avräkning av tid med föräldrapenningförmån enligt utländsk
lagstiftning

Den svenska föräldraförsäkringen är utformad så att den ger
föräldrarna rätt till föräldrapenning under ett visst antal
dagar för varje barn samtidigt som den medger föräldrarna stor
valfrihet i fråga om förläggningen i tiden av dagarna med
föräldrapenning. Föräldrapenning kan t.ex. enligt 4 kap. 3 § AFL
tas ut längst till dess barnet fyllt åtta år eller till den
senare tidpunkt då barnet avslutat det första skolåret.

För att undvika att oavkortade föräldrapenningförmåner
samtidigt utges från två eller flera länder för vård av samma
barn föreslås i propositionen en ändring i 4 kap. 16 § AFL så
att föräldrapenning inte skall kunna utges för samma barn och
tid som en motsvarande förmån utges enligt utländsk
lagstiftning.

Vidare förslås att en ny paragraf införs i AFL, 4 kap. 9 a §,
med innebörd att från det antal dagar som berättigar till svensk
föräldrapenning skall avräknas det antal dagar som en
motsvarande förmån enligt utländsk lagstiftning har utgetts för
barnet. Avräkning skall göras enligt en i paragrafen särskilt
angiven ordning.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.

Förslagen har inte föranlett några motionsyrkanden och
utskottet biträder förslagen.

De allmänna försäkringskassornas budgetår

Enligt 18 kap. 14 § AFL skall en försäkringskassas räkenskaper
omfatta perioden den 1 juli--den 30 juni (budgetår). Vidare
skall styrelsen senast den 1 oktober varje år till revisorerna
lämna en årsredovisning.

I propositionen föreslås att en allmän försäkringskassas
budgetår fr.o.m. år 1997 skall omfatta perioden
januari--december (kalenderår) och att det budgetår som börjar
den 1 juli 1995 skall löpa t.o.m. den 31 december 1996. Vidare
föreslås att årsredovisning skall lämnas årligen.

Förslagen har inte föranlett några motionsyrkanden och
utskottet biträder förslagen.

Försöksverksamhet med finansiell samordning

Propositionen

Med stöd av lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet med
finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och
sjukvård bedrivs lokal försöksverksamhet inom fem försöksområden
under tiden den 1 januari 1993--den 31 december 1995.
Verksamheten, som bygger på avtal mellan respektive
sjukvårdshuvudman och försäkringskassa, syftar till att
pröva möjligheterna till en effektivare användning av
tillgängliga resurser. Medel för verksamheten disponeras från
femte huvudtitelns anslag Sjukpenning och rehabilitering.

I propositionen hänvisas till en lägesrapport från
Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen (RFV Redovisar 1994:7
FINSAM), varav framgår bl.a. att de lokala satsningarna ute i
vården varit av relativt blygsam omfattning och att
försöksområdena uppvisat ett tämligen lågt risktagande i
förhållande till tillgången på medel. Enligt rapporten fick
detta emellertid bedömas mot bakgrund av den korta tid som
FINSAM pågått och de förberedelsearbeten och administrativa
satsningar som de lokala projektledningarna haft att vidta innan
projekt kunnat startas ute i verksamheten.

Enligt vad som anförs i propositionen har under senare år i
ett flertal rapporter tagits upp nödvändigheten av bättre
samordnade resurser för rehabiliteringsarbetet. Regeringen anser
att det av flera skäl är lämpligt att de försöksverksamheter som
bedrivs med finansiell samordning mellan socialförsäkring och
hälso- och sjukvård får fortsätta under ytterligare en tid.

I propositionen föreslås därför att lagen om lokal
försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring och hälso- och sjukvård förlängs att gälla till
utgången av år 1996 och att medel för finansiering av
verksamheten för år 1996 får disponeras från anslaget
Sjukpenning och rehabilitering.

Enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med
finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och
sjukvård och socialtjänst får, om regeringen medger det, en
allmän försäkringskassa, ett landsting och en kommun som har
kommit överens om det bedriva sådan försöksverksamhet i syfte
att pröva möjligheterna till en effektivare användning av
tillgängliga resurser. Försöksverksamheten, som är begränsad
till högst fem försöksområden, startade den 1 juli 1994 och
skall avslutas senast vid utgången av år 1997. Medel för
verksamheten disponeras från femte huvudtitelns anslag Allmänna
försäkringskassor och Sjukpenning och rehabilitering.
För närvarande bedrivs försöksverksamhet av Bohuslandstinget,
Stenungsunds kommun och Bohusläns allmänna försäkringskassa, det
s.k. Stenungsundsprojektet.

Enligt vad som anförs i propositionen visar erfarenheter från
Stenungsundsprojektet bl.a. att det tar lång tid att komma i
gång med en försöksverksamhet av detta slag. Försöket måste
förankras både bland politiker och tjänstemän inom de olika
organisationerna. Enligt regeringens bedömning är det inte
troligt att någon ytterligare försöksverksamhet kan starta före
år 1996. För att en försöksperiod skall kunna ge underlag för en
tillfredsställande utvärdering bör den helst omfatta tre år.
Eftersom försöksverksamheten kan pågå längst till utgången av år
1997 och några försöksområden utöver Stenungsunds kommun ännu
inte beslutats är det enligt regeringen angeläget att en
förlängning sker.

I propositionen förslås därför att lagen om lokal
försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst förlängs
till utgången av år 1998 och att medel för finansiering av
försöksverksamheten för år 1998 får disponeras från anslagen
Allmänna försäkringskassor och Sjukpenning och rehabilitering.

Motioner

I motion Sf203 yrkandena 1 och 2 av Ulla-Britt Hagström (kds)
begärs dels tillkännagivande om att pågående försök inom
socialsektorn skall förlängas till år 1998, dels att försöken
skall utvidgas till att även omfatta arbetsmarknadsåtgärder.

Pär-Axel Sahlberg m.fl. (s) begär i motion Sf211
tillkännagivande om försöksverksamhet för optimering av
rehabiliteringsinsater. Motionärerna anser att
försöksverksamheterna bör omfatta insatser inom
försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst som i
samarbete med vårdinstitutioner, arbetslöshetskassor etc.
genomför beslutat rehabiliteringsprogram.

Inge Carlsson och Sonia Karlsson (s) begär i motion Sf216
tillkännagivande om att lagstiftningen beträffande
rehabiliterande och förebyggande insatser bör utökas till att
omfatta även länsarbetsnämnderna. Enligt motionärerna har en
förstudie som gäller rehabilitering och förebyggande insatser
genomförts i Finspångs kommun, det s.k. Finspångsprojektet.
I förstudien, som bedrivits under tiden december 1993--september
1994, har arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsinstitutet, hälso-
och sjukvården, försäkringskassan, arbetslivsfonden och kommunen
deltagit. Förstudien i Finspångsprojektet visar enligt
motionärerna att en fyrpartssamverkan ökar möjligheterna att nå
bättre resultat vad gäller rehabilitering och förebyggande
insatser.

I motion Sf251 av Laila Bjurling m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om fortsatt försökstid för finansiell
samordning. Motionärerna, som anser att det skulle vara
olyckligt med ett avbrott i den pågående verksamheten, begär att
försöken skall få fortsätta till dess regeringen slutligt tagit
ställning till om verksamheten skall upphöra, förändras eller
permanentas.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot att tiden för redan beslutade
försöksverksamheter förlängs och att disposition av medel härför
medges. Motionerna Sf203 yrkande 1 och Sf251 är tillgodosedda
genom regeringens förslag och påkallar därför ingen åtgärd från
riksdagens sida.

Vad beträffar frågan om en utvidgning av försöksverksamheten
till att omfatta även arbetsmarknadsmyndigheterna togs denna upp
av utskottet i samband med behandlingen av prop. 1993/94:205 med
förslag om finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso-
och sjukvård och socialtjänst. Utskottet uttalade visserligen i
betänkandet 1993/94:SfU19 att utskottet delade regeringens
uppfattning att några ytterligare parter då inte borde ingå in
en finansiell samordning av den art som föreslogs i
propositionen. Med anledning av ett motionsyrkande (s), vari
föreslogs att som ett nästa steg borde inledas en
försöksverksamhet med samarbete mellan försäkringskassa, hälso-
och sjukvård, socialtjänst och arbetsförmedling, uttalade
emellertid utskottet att arbetsmarknadsmyndigheterna hade en
viktig roll i samarbetet med de övriga sektorerna, och att stora
fördelar måste kunna vinnas med helhetsbedömningar där även
medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder ingick. Utskottet såg
därför gärna att en sådan försöksverksamhet kom till stånd.

Något förslag om försöksverksamhet av detta slag läggs inte
fram i den förevarande propositionen. Regeringen har dock
nyligen beslutat om nya direktiv till Sjuk- och
arbetsskadeberedningen (dir. 1995:54). Enligt direktiven skall
beredningen utforma förslag till en av staten organiserad allmän
ohälsoförsäkring, som ger ersättning för inkomstbortfall orsakat
av temporärt eller varaktigt nedsatt arbetsförmåga till följd av
sjukdom, skada eller funktionshinder. Utgångspunkten skall bl.a.
vara att ersättningsnivån vid kort eller medellång frånvaro
skall uppgå till 75 % av den förmånsgrundande inkomsten, att det
skall finnas en karensdag samt att arbetsförmågans nedsättning
mer renodlat än enligt nuvarande regler skall baseras på
medicinska grunder. I beredningens uppdrag ingår även att
föreslå regler för beräkning av förmånsgrundande inkomst och
ersättningsnivå vid långvarig nedsättning av arbetsförmågan i
syfte att ersätta dagens förtidspensionering.

Sjuk- och arbetsskadeberedningen skall vidare analysera
samspelet mellan ohälsoförsäkringen och andra försäkringssystem
och lämna förslag till hur en bättre samordning kan åstadkommas.
Enligt vad som anförs i direktiven samspelar olika delar av den
allmänna försäkringen inte bara sinsemellan utan även med
arbetslöshetsförsäkringen. I många fall orsakas den nedsatta
arbetsförmågan av en blandning av medicinska, sociala och
arbetsmarknadsrelaterade problem. En tydligare avgränsning av
socialförsäkringens roll kan medföra att kraven på
arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkring ökar. Sjuk-
och arbetsskadeberedningen bör därför enligt direktiven ägna
särskild uppmärksamhet åt samspelet mellan olika
ersättningssystem. En strävan bör vara att på ett bättre sätt
harmonisera reglerna i olika delar av trygghetssystemet. För att
klagöra dessa gränsdragningsfrågor bör beredningen samarbeta med
Arbetsmarknadspolitiska kommittén (A 1994:01). Samtidigt som
gränsdragningen mellan olika försäkringsgrenar görs tydlig är
det enligt direktiven viktigt att upprätthålla en helhetssyn på
individens situation och att regelsystemen samspelar så att en
arbetslivsinriktad rehabilitering kommer till stånd. Sjuk- och
arbetsskadeberedningen och Arbetsmarknadspolitiska kommittén bör
därvid tillsammans undersöka hur en bättre samverkan kan uppnås
mellan olika inblandade parter vad gäller förebyggande insatser
och rehabilitering. Utgångspunkten bör vara att förslagen skall
utformas så att försäkringarna ger drivkrafter för aktivt
förebyggande och rehabiliterande insatser.

Utskottet har tagit del av "Finspångsprojektet -- rapport från
en förstudie om samverkan och samordning av insatser och
resurser". I rapporten föreslås bl.a. ett fortsatt
utredningsarbete med uppgift att pröva förutsättningarna för en
samfinansiering mellan socialförsäkring, socialtjänst, hälso-
och sjukvård och arbetsmarknadsmyndigheter. En fyrpartssamverkan
skulle enligt rapporten kunna ge tydligare incitament för
samarbete, utvärdering och ett totalt sett mer effektivt
användande av samhällets resurser till gagn för den enskilde och
andra användare.

Vad som redovisats ovan om inriktningen av de nya direktiven
till Sjuk- och arbetsskadeberedningen och om resultatet av
förstudien i det s.k. Finspångsprojektet har stärkt utskottet i
uppfattningen att det är dags att ta ett ytterligare steg i
utvidgningen av försöksverksamheten med finansiell samordning
mellan olika parter och inleda en försöksverksamhet där även
arbetsmarknadsmyndigheterna ingår. Utskottet anser därför att
regeringen bör bereda frågan och återkomma till riksdagen med
förslag. Det anförda bör riksdagen med anledning av motionerna
Sf203 yrkande 2, Sf211 och Sf216 som sin mening ge regeringen
till känna.

Delpension

Delpension kan enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring
efter ansökan utges till en förvärvsarbetande i åldern 61--64 år
som minskar sin arbetstid. Försäkrad för delpension är den som
är bosatt i Sverige och under en ramtid av ett år omedelbart
före den dag då pension avses börja utgå eller den tidigare dag
då ansökan görs har förvärvsarbetat i minst 75 dagar fördelade
på minst fyra månader. För rätt till delpension fordras vidare
att den försäkrade fr.o.m. det år då han fyllde 45 år
tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst under minst tio års
tid. Delpension utges med 55 % av pensionsunderlaget.

I propositionen förelås att arbetsvillkoret ändras så att det
överensstämmer med reglerna i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring. För att vara försäkrad för delpension
skall därför enligt förslaget den sökande ha försvärvsarbetat
under minst 80 dagar fördelade på minst fem månader under året
omedelbart före det att delpension avses börja utgå eller den
tidigare dag då ansökan görs.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas
på dem som ansöker om delpension fr.o.m. den 1 juli 1995 och där
delpensionen börjar betalas ut för tid efter ikraftträdandet.

I tre motioner tas frågan om att avskaffa
delpensionsförsäkringen upp. I motion Sf237 yrkande 3 av Gullan
Lindblad m.fl. (m) begärs beslut om att avskaffa delpensionen
för nytillträdande fr.o.m. den 1 januari 1996. Besparingen kan
enligt motionärerna beräknas till 400 miljoner kronor budgetåret
1995/96 och till 1,5 miljarder kronor år 1998. I motion Fi211
yrkande 11 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs förslag om att
avskaffa delpensionen. Motionärerna framhåller att det
visserligen finns en överenskommelse mellan de tidigare
regeringspartierna och den nuvarande regeringen om att
delpensionen skall avskaffas i det nya ålderspensionssystemet
men att det statsfinansiella läget gör det angeläget att
aktualisera förslaget. Motionärerna uppskattar besparingen till
500 miljoner kronor år 1998. Alf Svensson m.fl. (kds) begär i
motion Fi216 yrkande 10 beslut om att delpensionen skall
avvecklas helt fr.o.m. år 1998. Motionärerna beräknar
besparingen till 500 miljoner kronor budgetåret 1995/96 och till
1,5 miljarder kronor år 1998.

Riksdagen beslöt under det föregående riksmötet om riktlinjer
för en reformering av det allmänna pensionssystemet. I samband
därmed ansåg såväl regeringen (prop. 1993/94:250) som utskottet
(bet. 1993/94:SfU24) att delpension inte skulle kunna nybeviljas
efter år 1999. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och
tillstyrker regeringens förslag om ändrade arbetsvillkor för
rätt till delpension samt avstyrker bifall till motionerna Sf237
yrkande 3, Fi211 yrkande 11 och Fi216 yrkande 10.

Övriga frågor väckta i motioner

Yrkesinriktade rehabiliteringstjänster

Från och med budgetåret 1990/91 avsätts särskilda medel som
får användas av försäkringskassorna för köp av yrkesinriktade
rehabiliteringstjänster. För budgetåret 1994/95 har avsatts 700
miljoner kronor för detta ändamål.

Monica Öhman m.fl. (s) begär i motion Sf242 tillkännagivande
om försäkringskassornas möjlighet att köpa yrkesinriktade
rehabiliteringstjänster. Enligt motionärerna bör medel från
förtidspensionsanslaget kunna användas som lönebidrag för den
som riskerar arbetslöshet. Vidare bör försäkringskassan vara
huvudman för den som är sjukskriven och arbetslös samt kunna
disponera medel från anslaget för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för arbetslösa, ges ansvar för lönebidrag och få
möjlighet att hänvisa till Samhall. Försäkringskassan bör även
ansvara för att sjuka, ej sjukpenningförsäkrade personer
erhåller rehabilitering.

Utskottet vill erinra om vad utskottet ovan har uttalat
angående en utökad försöksverksamhet där även
arbetsmarknadsmyndigheterna bör ingå. Med hänsyn härtill och då

Sjuk- och arbetsskadeberedningen enligt sina nya direktiv bl.a.
har att analysera samspelet mellan ohälsoförsäkringen och andra
försäkringssystem och lämna förslag till hur en bättre
samordning kan åstadkommas anser utskottet att de frågor som
tagits upp i motion Sf242 kommer att uppmärksammas utan något
särskilt tillkännagivande från riksdagens sida.

Samarbete mellan sjukvårdshuvudman och försäkringskassa

Inom ramen för den årliga överenskommelsen mellan regeringen
och företrädare för sjukvårdshuvudmännen om vissa ersättningar
till sjukvårdshuvudmännen m.m. har under senare år avdelats
särskilda medel för rehabiliterings- och behandlingsinsatser
inom hälso- och sjukvården. Medlen fördelas på de olika
försäkringskassorna efter en särskild fördelningsmodell som är
baserad på det s.k. ohälsotalet och invånarantalet. Medlen
utbetalas av försäkringskassan efter det att en överenskommelse
träffats mellan kassan och huvudmannen om medlens användning.

I överenskommelsen för år 1995 angavs att
uppföljningsrapporter från Riksförsäkringsverket avseende
medlens användning för åren 1991--1993 sammanfattningsvis visade
att ersättningsformen hittills givit positiva effekter och att
det gällde även utöver vad som direkt kunde mätas eller
uppskattas i ekonomiska termer. Beloppet fastställdes till 435
miljoner kronor för år 1995.

I motion Sf226 av Ingrid Andersson m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om behovet av ökat samarbete mellan
försäkringskassa och landsting. Försäkringskassorna i respektive
län bör enligt motionärerna i samråd med sjukvårdshuvudmännen
själva kunna besluta om omfattningen och inriktningen av
samarbetet inom ramen för Dagmar-medel. Vidare anser
motionärerna att i förväg fastställda belopp utgör hinder för
att på bästa sätt använda de ekonomiska resurserna. I motion
So452 yrkande 2 av Per Lager m.fl. (mp) begärs utredning av
möjligheterna till transfereringar mellan sjukvården och
försäkringskassan. För att motverka långa och dyra
sjukskrivningar bör försäkringskassan kunna betala för en
operation där den snabbast kan utföras.

Utskottet har i betänkandet 1993/94:SfU19 behandlat en i
huvudsak likalydande motion. Utskottet uttalade då att frågan om
en avgränsning av medel för ifrågavarande ändamål i första hand
fick avgöras av regeringen efter förhandlingar med
Landstingsförbundet. Möjligheterna till ett friare
resursutnyttjande av sjukförsäkringsmedel fick i övrigt anstå i
avvaktan på resultaten av de olika försöksverksamheterna. Något
uttalande från riksdagens sida med anledning av motionen borde
enligt utskottet således inte göras. Utskottet vidhåller denna
uppfattning och avstyrker bifall till motion Sf226. Även motion
So452 yrkande 2 avstyrks med hänvisning till det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande införande av arbetsmarknadsavgift för
inkomster av annat förvärvsarbete

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sf18 yrkandena 1
och 2 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter,
res. 1 (m, c, fp, kds)

2. beträffande föräldrapenning m.m.
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. beträffande förlängning av försöksverksamhet med
finansiell samordning
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf203 yrkande 1
och 1994/95:Sf251,

dels antar regeringens förslag till

a) lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1992:863) om lokal
försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring och hälso- och sjukvård, dels ändring i samma
lag,

b) lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1994:566) om lokal
försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels
ändring i samma lag,

dels medger att, för den tid försöksverksamheterna med
finansiell samordning förlängs, femte huvudtitelns anslag
Sjukpenning och rehabilitering och Allmänna försäkringskassor
får disponeras för utgifter på motsvarande sätt som enligt
tidigare riksdagsbeslut,

4. beträffande utvidgning av försöksverksamhet med
finansiell samordning
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sf203
yrkande 2, 1994/95:Sf211 och 1994/95:Sf216 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande delpension
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf237 yrkande
3, 1994/95:Fi211 yrkande 11 och 1994/95:Fi216 yrkande 10 antar
regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring,
res. 2 (m, fp, kds)

6. beträffande yrkesinriktade rehabiliteringstjänster
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf242,

7. beträffande samarbete mellan sjukvårdshuvudman och
försäkringskassa
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf226 och
1994/95:So452 yrkande 2.

Stockholm den 4 maj 1995

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Maj-Inger Klingvall

I beslutet har deltagit: Maj-Inger Klingvall (s), Gullan
Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Margareta Israelsson (s), Maud
Björnemalm (s), Margit Gennser (m), Bengt Lindqvist (s), Rune
Backlund (c), Anita Jönsson (s), Gustaf von Essen (m), Sven-Åke
Nygårds (s), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kds),
Mona Berglund Nilsson (s), Margareta E Nordenvall (m), Bo
Könberg (fp) och Alice Åström (v).

Reservationer

1. Införande av arbetsmarknadsavgift för inkomster av annat
förvärvsarbete (mom. 1)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c),
Gustaf von Essen (m), Rose-Marie Frebran (kds), Margareta E
Nordenvall (m) och Bo Könberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "yrkandena 1 och 2" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag om införande av
arbetsmarknadsavgift för inkomster av annat förvärvsarbete bör
avslås och att den förra regeringens beslut om egenavgifter till
en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring bör återinföras.
Riksdagen bör därför dels avslå regeringens förslag om införande
av arbetsmarknadsavgift för inkomster av annat förvärvsarbete,
dels som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

1. beträffande införande av arbetsmarknadsavgift för
inkomster av annat förvärvsarbete
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf18 yrkandena 1
och 2
dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1981:691) om socialavgifter,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Delpension (mom. 5)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m),
Rose-Marie Frebran (kds), Margareta E Nordenvall (m) och Bo
Könberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Riksdagen beslöt" och slutar med "yrkande 10" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att delpensionsförsäkringen för nytillträdande
bör avskaffas helt fr.o.m. år 1998. Utskottet konstaterar att
det finns en överenskommelse mellan de tidigare
regeringspartierna och den nuvarande regeringen om att
delpensionen skall avskaffas i det nya ålderspensionssystemet.
Det statsfinansiella läget är emellertid enligt utskottet sådant
att det borde vara angeläget för samtliga partier som står bakom
överenskommelsen att aktualisera en tidigareläggning av
avskaffandet. Utskottet anser därför att regeringen bör
återkomma med förslag om att avveckla delpensionsförsäkringen
fr.o.m. nämnda tidpunkt. Vad utskottet anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

5. beträffande delpension
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf237 yrkande
3, 1994/95:Fi211 yrkande 11 och 1994/95:Fi216 yrkande 10
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1979:84) om delpensionsförsäkring,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Samarbete mellan sjukvårdshuvudman och försäkringskassa
(mom. 7)

Ragnhild Pohanka (mp) anför:

Miljöpartiet anser att möjligheterna till transfereringar
mellan sjukvården och försäkringskassan bör utredas i syfte att
ge försäkringskassorna möjlighet att betala för en operation där
den snabbast kan utföras. På så sätt kan man motverka långa och
dyra sjukskrivningar.

I propositionen framlagda lagförslag

Bilaga