Socialavgifter

Betänkande 1996/97:SfU13

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1996/97:SFU13

Socialavgifter

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1996/97
SfU13

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett motionsyrkande från den allmänna
motionstiden 1994/95 och sex yrkanden från den allmänna motionstiden 1996/97
om socialavgifter. Utskottet avstyrker bifall till samtliga yrkanden.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer och fyra särskilda yttranden.

Motionerna

Motion från allmänna motionstiden 1994/95
1994/95:N274 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avskaffa den extra skattebelastningen på vinstandelssystem.

Motioner från allmänna motionstiden 1996/97
1996/97:Sf213 av Margareta Andersson och Roland Larsson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om differentierade
arbetsgivaravgifter.
1996/97:Sf233 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en parlamentarisk utredning om egenavgiftssystemet, i
enlighet med motionens syfte.
1996/97:Sf243 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fördubbla
arbetsgivaravgiften för varje övertidstimme för att finansiera
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
1996/97:Fi420 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hopslagning av
arbetsgivaravgifter till en post i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkta arbetsgivar- och
egenföretagaravgifter 1998 och 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk370 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnitt 4.0 angående egenavgifter.

Utskottet

Allmänt om socialavgifter och särskild löneskatt
Socialavgifter betalas enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i form av
arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Efter beslut av riksdagen under hösten
1996 (prop. 1995/96:209, bet. 1996/97:SfU4, rskr. 1996/97:22) har
procentsatsen för vissa socialavgifter ändrats. Således utgör den totala
avgiftssumman innevarande år för arbetsgivare 30,32 % och för egenföretagare
28,65 % av avgiftsunderlaget. För år 1998 kommer arbetsgivaravgifterna att
uppgå till 29,22 % och avgifterna för egenföretagare till 27,55 % av
avgiftsunderlaget. Arbetsgivaravgifterna beräknas i princip på lönesumman och
egenavgifterna på inkomsten av annat förvärvsarbete.
Även de särskilda löneskatterna har ändrats enligt riksdagens ovan angivna
beslut. På inkomst av passiv näringsverksamhet, som inte grundar rätt till
socialförsäkringsförmåner, betalas enligt lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster särskild löneskatt som år 1997 uppgår
till 22,42 % och år 1998 kommer att uppgå till 23,52 %. Sådan löneskatt
betalas även på lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets
ingång är 65 år eller äldre. Enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader skall den som utfäst en tjänstepension betala motsvarande
avgift på kostnaden för pensionsutfästelsen.
Den som har inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete som är
pensionsgrundande betalar allmänna egenavgifter i form av pensionsavgift och
sjukförsäkringsavgift. Innevarande år uppgår pensionsavgiften till 1 % och
sjukförsäkringsavgiften - likaledes enligt riksdagens ovan angivna beslut -
till 4,95 %. Sistnämnda avgift kommer år 1998 att utgöra 5,95 %. Avgifterna,
som beräknas på inkomster som inte överstiger 7,5 basbelopp, är avdragsgilla
vid taxeringen.

Högre arbetsgivaravgift vid övertidsarbete
I motion Sf243 av Christina Axelsson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om
att fördubbla arbetsgivaravgiften för varje övertidstimme för att finansiera
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enligt motionärerna skulle en sådan åtgärd
minska övertidsarbetet och därmed leda till nyanställningar.
En liknande uppfattning framförs i motion Sf213 av Margareta Andersson och
Roland Larsson (c). I motionen begärs en utredning om differentierade
arbetsgivaravgifter. Motionärerna anser att lägre avgifter på normal arbetstid
och högre på övertidsarbete bör införas i syfte att öka antalet
arbetstillfällen.
Utskottet noterar att arbetsmarknadsutskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande 1995/96:AU9 har behandlat ett motionsyrkande om att taket för
tillåtet övertidsuttag omedelbart skulle sänkas. Enligt motionärerna borde
dessutom en extra arbetsgivaravgift införas på all övertid och mertid.
Yrkandet avstyrktes med hänvisning till att övertidsfrågan var föremål för
utredning av 1995 års arbetstidskommitté.
Utskottet noterar vidare att Arbetstidskommittén i sitt slutbetänkande
Arbetstid - längd, förläggning och inflytande (SOU 1996:145) inte har lämnat
något förslag som rör ändrade arbetsgivaravgifter på övertidsarbete. Däremot
har kommittén föreslagit en skärpning av arbetstidslagens övertidsbegränsning
från 200 timmar under ett kalenderår till 100 timmar. Kommitténs betänkande är
för närvarande föremål för remissbehandling.
Utskottet, som konstaterar att förslag om att begränsa antalet
övertidstimmar för närvarande är föremål för beredning inom Regeringskansliet,
anser att resultatet av det pågående beredningsarbetet bör avvaktas. Utskottet
avstyrker bifall till motionerna Sf243 och Sf213.

Vinstandelsstiftelser
För åren 1988-1990 var en arbetsgivare skyldig att erlägga arbetsgivaravgifter
i form av andra avgifter än sjukförsäkringsavgift och arbetsskadeavgift för de
bidrag som arbetsgivaren lämnade till en vinstandelsstiftelse. Till följd av
skattereformen kom även sjukförsäkringsavgift och arbetsskadeavgift att tas ut
på bidrag som lämnades under år 1991. Arbetsgivarens avgiftsskyldighet
slopades fr.o.m. den 1 januari 1992. Avgift skulle inte helller tas ut på
utbetalning från vinstandelsstiftelsen. Fr.o.m. den 1 januari 1993 gäller dock
för avgiftsfrihet för utbetalning från en vinstandelsstiftelse att de bidrag
som arbetsgivaren lämnat skall ha varit avsedda att vara bundna under minst
tre kalenderår, tillkomma en betydande del av de anställda och lämnas till dem
på likartade villkor. Om dessa villkor inte är uppfyllda eller om ersättning
lämnas till bl.a. delägare eller företagsledare i ett fåmansbolag gäller i
princip inte avgiftsfrihet. Avgifter skall dock aldrig grundas på ersättning
från stiftelsen som härrör från bidrag som arbetsgivaren lämnat under åren
1988-1991.
Under hösten 1994 aviserade regeringen att avgiftsfriheten för
vinstandelsstiftelserna skulle slopas. På förslag i proposition 1996/97:21
beslöts emellertid att fr.o.m. den 1 januari 1997 skall särskild löneskatt tas
ut på bidrag som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse (bet.
1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53). I propositionen anfördes att en av
grundtankarna bakom skattereformen är att alla typer av förvärvsinkomster
skall behandlas likformigt. I de fall inkomsterna grundar rätt till
socialförsäkringsförmåner tas socialavgifter ut. Beträffande inkomster som
inte grundar rätt till sådana förmåner begränsas uttaget till den särskilda
löneskatten. Det fanns enligt propositionen stora likheter mellan överföringar
till vinstandelsstiftelser och avsättningar till pension, för vilka det tas ut
särskild löneskatt. Vidare var det svårt att veta hur mycket av utbetalda
medel från en vinstandelsstiftelse som har sin grund i den anställdes eget
arbete respektive värdestegringen på andelen. I propositionen föreslogs därför
att särskild löneskatt skulle tas ut på bidrag som en arbetsgivare lämnat till
en vinstandelsstiftelse.
I motion 1994/95:N274 yrkande 4 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om att avskaffa den extra skattebelastningen på
vinstandelssystem.
Enligt utskottet bör riksdagen vidhålla sin tidigare bedömning att särskild
löneskatt skall tas ut på arbetsgivares bidrag till en vinstandelsstiftelse.
Vad gäller det ytterligare avgiftsuttag som i de speciella situationer som
redovisats ovan kan komma att belasta utbetalningen från vinstandelsstiftelsen
finner utskottet nu inte skäl att föreslå något tillkännagivande i frågan. Med
hänsyn till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1994/95:N274
yrkande 4.

Allmänna egenavgifter
Sedan regeringen i proposition 1994/95:25 förklarat att den allmänna egen-
avgiften i form av sjukförsäkringsavgift avsågs bli höjd med 1 procentenhet
per år under åren 1996-1998 beslöt riksdagen att höja nämnda avgift med
1 procentenhet fr.o.m. den 1 januari 1996 (bet. 1995/96:SfU2, rskr.
1995/96:87) och med 1 procentenhet per år åren 1997-1998 (bet. 1996/97:
SfU4, rskr. 1996/97:22).
I motion Sf233 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) begärs en parlamentarisk
utredning om egenavgiftssystemet. Motionärerna anser att de under
mandatperioden vidtagna höjningarna av de allmänna egenavgifterna inte kan
betraktas annat än som en dold skatt eftersom avgifterna inte är riktade.
Motionärerna påpekar att avgiften till sjukförsäkringen har höjts trots att
sjukförsäkringen visar överskott. Vidare är enligt motionärerna de allmänna
egen-avgifterna särskilt kännbara för låginkomsttagare, samtidigt som de
minskar kommuners och landstings skatteintäkter.
Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion Sk370 yrkande 7 ett tillkännagivande
om egenavgifter. Motionärerna framhåller att utformningen av de allmänna
egenavgifterna innebär en ren skattelättnad för dem med inkomster över 7,5
basbelopp, samtidigt som marginaleffekterna ökar väsentligt för dem med
inkomster under 7,5 basbelopp. De anser att avgifter bör tas ut även på
inkomster över 7,5 basbelopp och inte vara avdragsgilla vid taxeringen.
Avgiftshöjningen med 1 procentenhet per år under åren 1996-1998 bör vidare
växlas över till arbetsgivaravgifter eller finansieras på annat sätt.
Utskottet har i betänkande 1996/97:SfU4 behandlat ett motionsyrkande med
begäran om en översyn av allmänna egenavgifter som finansieringsform.
Utskottet erinrade om att regeringen i proposition 1994/95:25 hade uttalat att
det kan finnas skäl att ytterligare överväga det samlade uttaget av allmänna
egenavgifter och fördelningen mellan allmänna egenavgifter och
arbetsgivaravgifter när slutresultatet av den s.k. Genomförandegruppens arbete
med att reformera ålderspensionssystemet föreligger. Därvid kunde enligt
propositionen också den närmare utformningen av egenavgifterna till
sjukförsäkringen fastställas. Utskottet, som hänvisade till den förutskickade
avgiftsöversynen, avstyrkte bifall till yrkandet i fråga.
Utskottet har vidare i sitt av riksdagen godkända betänkande 1995/96:SfU7
avstyrkt ett yrkande om marginaleffekter och allmänna egen-avgifter. Utskottet
uttryckte då sin förståelse för de problem som motionärerna hade beskrivit och
som enligt utskottet har sin grund i att avgifterna är avdragsgilla och inte
tas ut på inkomster över 7,5 basbelopp. Utskottet anförde att för inkomster
under brytpunkten innebär avdragsrätten för allmänna egenavgifter att
avgifterna (vid 30 % kommunalskatt) reduceras med 30 %. För inkomster mellan
brytpunkten och 7,5 basbelopp utgör reduceringen 55 %. För inkomster över 7,5
basbelopp tas inga avgifter ut, varför marginaleffekten förblir oförändrad.
Eftersom låginkomsttagares marginalskatt är lägre än höginkomsttagares blir
enligt utskottet skattelättnaden för dem följaktligen mindre än för
höginkomsttagaren med en marginalskatt på 55 %. Utskottet ansåg, oaktat dessa
ofördelaktiga effekter, att den prövning av det samlade uttaget av allmänna
egenavgifter som enligt regeringen skall ske när resultatet av
Genomförandegruppens arbete föreligger borde avvaktas.
Utskottet noterar att Sjuk- och arbetsskadekommittén i slutbetänkandet En
allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113) har
presenterat två principförslag med innebörd dels att basbeloppstaket avseende
förmåner skall höjas från 7,5 basbelopp till 10 basbelopp, dels att taket för
allmänna egenavgifter skall slopas helt. Kommitténs betänkande är för
närvarande föremål för beredning inom Socialdepartementet. Med hänsyn härtill
och då Genomförandegruppen ännu inte har slutfört sitt arbete med ett
reformerat ålderspensionssystem avstyrker utskottet bifall till motionerna
Sf233 och Sk370 yrkande 7.

Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter m.m.
I motion Fi420 yrkande 12 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) begärs förslag om
att slå ihop arbetsgivaravgifterna till en inkomstpost. Avgifternas tidigare
koppling till speciella ändamål har enligt motionärerna i stort sett
försvunnit i och med det nya budgetsystemet. Den föreslagna åtgärden skulle
innebära en administrativ förenkling samtidigt som den leder till besparingar.
I samma motion yrkande 13 begärs förslag till sänkta arbetsgivar- och
egenavgifter åren 1998-1999. Motionärerna anser att - inom ramen för en
skatteväxling med höjda energi- och råvaruskatter m.m. och lägre skatter på
arbete - arbetsgivaravgifterna bör sänkas med 0,5 procentenheter år 1998 och
med ytterligare 1 procentenhet år 1999. Totalt bör, enligt motionärerna,
avgifterna sänkas med 6 procentenheter fram till år 2010.
Beträffande förslaget att slå ihop arbetsgivaravgifterna till en post anser
sig utskottet inte kunna förorda en sådan ordning. Enligt utskottets mening är
det i stället angeläget att söka upprätthålla ett samband mellan olika
förmåner och de avgifter som finansierar dessa. För att åstadkomma detta
fordras att respektive avgift redovisas och tas ut för sig. Utskottet vill i
detta sammanhang erinra om att utskottet tidigare har framhållit dels att det
är angeläget inte minst för människors förtroende för
socialförsäkringssystemet att social-avgifter som riksdagen beslutar om också
används för de angivna ändamålen, dels vikten av att statens inkomster och
utgifter redovisas på ett tydligt sätt (1995/96:SfU6y). Mot bakgrund av det
anförda avstyrker utskottet bifall till motion Fi420 yrkande 12.
Vad gäller frågan om sänkta arbetsgivaravgifter inom ramen för en
skatteväxling noterar utskottet att Skatteväxlingskommittén i sitt
slutbetänkande Skatter, miljö och sysselsättning (SOU 1997:11) har uttalat att
en växling mellan miljö- och energiskatter och skatt på arbete kan vara ett
viktigt redskap såväl i omställningen till ett mer ekologiskt hållbart
samhälle som för att bekämpa arbetslösheten. Kommitténs betänkande är för
närvarande föremål för remissbehandling. Utskottet anser att resultatet av
denna och av regeringens beredning av frågan om skatteväxling bör avvaktas.
Motion Fi420 yrkande 13 avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande högre arbetsgivaravgift vid övertidsarbete
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sf213 och 1996/97:Sf243,
2. beträffande vinstandelsstiftelser
att riksdagen avslår motion 1994/95:N274 yrkande 4,
res. 1 (m, c, fp, kd)
3. beträffande allmänna egenavgifter
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sf233 och 1996/97:Sk370 yrkande 7,
res. 2 (v)
4. beträffande arbetsgivaravgifter som en inkomstpost
att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi420 yrkande 12,
res. 3 (mp)
5. beträffande sänkta socialavgifter
att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi420 yrkande 13.
res. 4 (mp)

Stockholm den 18 mars 1997

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta
Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m),
Lennart Klockare (s), Ingrid Skeppstedt (c), Sven-Åke Nygårds (s), Sigge Godin
(fp), Ronny Olander (s), Mona Berglund Nilsson (s), Ragnhild Pohanka (mp),
Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m), Karin Israelsson (c) och Marie
Engström (v).

Reservationer

1. Vinstandelsstiftelser (mom. 2)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Ingrid Skeppstedt (c), Sigge Godin
(fp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Karin Israelsson (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ?Enligt
utskottet? och på s. 4 slutar med ?yrkande 4.? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det förhållandet att särskild löneskatt generellt tas ut
på en arbetsgivares bidrag till en vinstandelsstiftelse är ett effektivt sätt
att minska förekomsten av vinstandelssystem. Enligt utskottets mening innebär
möjligheten att göra avsättningar till vinstandelsstiftelser att såväl de
anställdas arbetsglädje och motivation som förståelsen för näringslivets
villkor ökar. Utskottet anser därför att varken socialavgifter eller
löneskatter skall belasta arbetsgivares avsättningar till respektive
utbetalningar som görs från vinstandelsstiftelse utöver vad som gällde redan
före den 1 januari 1997. Vad nu sagts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande vinstandelsstiftelser
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N274 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Allmänna egenavgifter (mom. 3)
Marie Engström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Utskottet har?
och på s. 5 slutar med ?yrkande 7.? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening innebär utformningen av de allmänna egenavgifterna
en ren skattelättnad för dem som har inkomster över 7,5 basbelopp, samtidigt
som marginaleffekterna ökar för dem med inkomster därunder. Utskottet anser
att avgifter av fördelningspolitiska skäl bör tas ut även på inkomster över
7,5 basbelopp och inte vara avdragsgilla vid kommunal och statlig taxering.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande allmänna egenavgifter
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk370 yrkande 7 och med avslag på
motion 1996/97:Sf233 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Arbetsgivaravgifter som en inkomstpost (mom. 4)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?Beträffande
förslaget? och slutar med ?yrkande 12.? bort ha följande lydelse:
Uppdelningen av arbetsgivaravgifter på ett antal olika delposter har enligt
utskottet främst historiska orsaker. Avgifternas koppling till speciella
ändamål har i stort sett försvunnit sedan det nya budgetsystemet infördes.
Utskottet anser därför att arbetsgivaravgifterna bör slås ihop till en
inkomstpost. En sådan åtgärd skulle innebära en administrativ förenkling
samtidigt som den leder till besparingar. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om att slå ihop avgifterna till en post. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande arbetsgivaravgifter som en inkomstpost
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi420 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Sänkta socialavgifter (mom. 5)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?Vad gäller?
och slutar med ?avstyrks därför.? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att arbetsgivar- och egenavgifterna bör sänkas under åren
1998-1999. Enligt utskottets mening bör - inom ramen för en skatteväxling med
höjda energi- och råvaruskatter m.m. och lägre skatter på arbete -
arbetsgivaravgifterna kunna sänkas med 0,5 procentenheter år 1998 och med
ytterligare 1 procentenhet år 1999. Totalt bör avgifterna sänkas med 6
procentenheter fram till år 2010. Regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag om sänkta avgifter för åren 1998-1999. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande sänkta socialavgifter
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi420 yrkande 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Högre arbetsgivaravgift vid övertidsarbete (mom. 1)
Marie Engström (v) anför:
Det totala övertidsuttaget är i många företag mycket högt. Vänsterpartiet
anser att det är viktigt att något görs för att begränsa antalet
övertidstimmar, bl.a. i syfte att öka antalet arbetstillfällen. Ett sätt att
åstadkomma detta är, som vi ser det, att i enlighet med Arbetstidskommitténs
förslag skärpa arbetstidslagens övertidsbegränsning från 200 timmar till 100
timmar. Vänsterpartiet anser dock att detta skall ske utan kvittningsrätt.
Vänsterpartiet har vid ett flertal tillfällen motionerat om att en extra
arbetsgivaravgift skall tas ut på övertid utöver det s.k. övertidstaket. Vi
noterar att förslag om att begränsa antalet övertidstimmar för närvarande är
föremål för översyn inom Regeringskansliet. Vi kommer därför att återkomma i
samband med att frågan åter tas upp till behandling i riksdagen.

2. Allmänna egenavgifter (mom. 3)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp), Rose-Marie Frebran
(kd) och Åke Sundqvist (m) anför:

Enligt vår uppfattning har de under mandatperioden vidtagna höjningarna av de
allmänna egenavgifterna flera negativa effekter. De är särskilt kännbara för
låginkomsttagare, samtidigt som avdragsrätten minskar kommuners och landstings
skatteintäkter. Eftersom avgifterna inte är riktade kan de inte betraktas
annat än som en dold skatt. Det framgår inte minst av det förhållandet att
avgiften till sjukförsäkringen har höjts trots att sjukförsäkringen visar
överskott. Avgifterna används med andra ord till helt andra ändamål än de
avsedda. Detta är oacceptabelt och vi menar därför att behovet av en översyn
av egenavgiftssystemet är stort. En utredning för översyn av systemet med
allmänna egenavgifter bör därför, på sätt förutskickats i proposition
1994/95:25, tillsättas så snart Genomförandegruppens arbete med det
reformerade ålderspensionssystemet föreligger.

3. Allmänna egenavgifter (mom. 3)
Marie Engström (v) anför:
Vänsterpartiet har i flera sammanhang framhållit nackdelarna med allmänna
egenavgifter. Vi anser att dessa avgifter måste betraktas som skatter och att
de därför skall behandlas som sådana. Utformningen av avgifterna är på olika
sätt fördelningspolitiskt felaktig. Låginkomsttagare missgynnas samtidigt som
kommunsektorn belastas hårt.
I förhandlingar med regeringen under hösten 1994 förband sig Vänsterpartiet
att godta en höjning av den allmänna sjukförsäkringsavgiften med sammanlagt 3
procentenheter under förutsättning att den inom det reformerade
ålderspensionssystemet planerade växlingen från arbetsgivaravgifter till
egenavgifter inte genomförs. Om däremot en sådan växling sker är det enligt
vår mening inte möjligt att bibehålla de redan genomförda höjningarna om
3 procentenheter. Dessa bör i stället omvandlas till arbetsgivaravgifter eller
finansieras på annat sätt. Den utlovade översynen av systemet med allmänna
egenavgifter har ännu inte kommit till stånd. Vänsterpartiet upprepar därför
sitt krav om en sådan översyn.

4. Allmänna egenavgifter (mom. 3)
Ragnhild Pohanka (mp) anför:
Miljöpartiet anser att allmänna egenavgifter har flera nackdelar. En av dem är
att höginkomsttagare endast behöver betala en mindre del av avgiften, eftersom
avgifterna är avdragsgilla vid både statlig och kommunal taxering. En annan är
att inga avgifter utgår över avgiftstaket vid 7,5 basbelopp. Det är därför vår
uppfattning att dessa avgifter på sikt skall avskaffas. Detta kan ske dels
inom ramen för en skatteväxling med höjda skatter på energi och miljöutsläpp,
dels inom ramen för en arbetstidsförkortning som leder till minskade kostnader
för arbetslösheten.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Motion från allmänna motionstiden 1994/95 1
Motioner från allmänna motionstiden 1996/97 1
Utskottet.............................................2
Allmänt om socialavgifter och särskild löneskatt 2
Högre arbetsgivaravgift vid övertidsarbete 2
Vinstandelsstiftelser 3
Allmänna egenavgifter 4
Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter m.m. 5
Hemställan 6
Reservationer.........................................6
1. Vinstandelsstiftelser (mom. 2) 6
2. Allmänna egenavgifter (mom. 3) 7
3. Arbetsgivaravgifter som en inkomstpost (mom. 4) 7
4. Sänkta socialavgifter (mom. 5) 8
Särskilda yttranden...................................8
1. Högre arbetsgivaravgifter vid övertidsarbete (mom. 1) 8
2. Allmänna egenavgifter (mom. 3) 8
3. Allmänna egenavgifter (mom. 3) 9
4. Allmänna egenavgifter (mom. 3) 9