Skolans internationalisering

Betänkande 1992/93:UbU12

Utbildningsutskottets betänkande 1992/93:UBU12

Skolans internationalisering

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1992/93
UbU12

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i
proposition 1992/93:158 om skolans internationalisering.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Till betänkandet
fogas en reservation (nyd) om studiebidrag för studier
utomlands och en reservation (s) om viss begränsning i
hemkommunens skyldighet att betala ersättning för
IB-utbildning. Meningsyttring föreligger från Vänsterpartiet,
som yrkar avslag på propositionen.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:158 Skolans
internationalisering föreslagit

1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
skollagen (1985:1100),
2. att riksdagen godkänner riktlinjerna för statsbidrag till
utlandsundervisningen (avsnitt 5),
3. att riksdagen under åttonde huvudtitelns
reservationsanslag Stöd för utveckling av skolväsendet för
budgetåret 1993/94 anvisar 16000000 kr utöver vad som
föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 9.

Lagförslaget är fogat som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1992/93:158

1992/93:Ub97 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1992/93:158 och hos regeringen
begär ett nytt förslag om skolans internationalisering.

1992/93:Ub98 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en modell och resurser för skolans
internationalisering.

1992/93:Ub99 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärares fortbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kostnader för International
Baccalaureate-utbildning.

1992/93:Ub154 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
studiebidrag vid studier utomlands.

Motioner från allmänna motionstiden 1993

1992/93:Ub436 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om meritvärdering för lärare som undervisar i
svenska skolor utomlands.

1992/93:Ub476 av Roland Lében (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om kommunal ersättning för svenska elever som studerar vid
svensk utlandsskola.

1992/93:A209 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheter för hemvändande barn att
upprätthålla sina språkkunskaper.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens
proposition 1992/93:158 Skolans internationalisering jämte
motioner som väckts dels med anledning av propositionen, dels
under den allmänna motionstiden år 1993.

Insatser för skolans internationalisering

Regeringen konstaterar i propositionen att
internationaliseringen av det svenska samhället påskyndats
under de senaste årtiondena. Ett viktigt skäl till detta är de
framsteg som gjorts i strävandena inom EG att skapa ett
gränslöst Europa. Insatserna för skolans internationalisering
måste därför också ses som en följd av det europeiska
integrationsarbetet och de nya förutsättningar för det arbete
som skapats genom frigörelsen och demokratiseringen i Öst- och
Centraleuropa.

Sveriges ökade kontakter med omvärlden ställer enligt
regeringen skolan inför nya och stimulerande utmaningar.
Regeringens långsiktiga ambition är att stödja internationella
kontakter och utbyten på skolans område och att i möjligaste
mån verka för att fler svenska elever bereds tillfälle att
studera i utlandet under en tid. Ett EES-avtal bör på sikt
innebära att svenska elever ges möjlighet att delta i de
utbytesprogram som finns inom EG. Elev- och lärarutbytet med
våra grannländer växer, inom Norden genom Nordplus junior, men
framför allt genom lokala initiativ av enskilda skolor. I
växande utsträckning sker utbytet också med de baltiska
länderna samt med Frankrike och Tyskland. Vidare framhålls i
propositionen att många har genom biståndsarbete och ideellt
intresse byggt upp kontakter och skolutbyte med tredje världen.
Elevutbytet på gymnasienivå med främst USA har stor omfattning
och en stark tradition. Slutligen är intresset för Asien,
Australien och Latinamerika också växande och viktigt för
skolans utveckling.

Regeringen framhåller att internationaliseringen ökar behovet
och betydelsen av de svenska utlandsskolorna och riksinternaten
i Sverige. Det växande antal svenska familjer som under någon
tid verkar i ett annat land måste kunna göra det utan att deras
barn riskerar att förlora sambandet med den egna kulturen och
det egna språket.

Lärare och skolledare är enligt regeringen en nyckelgrupp för
skolans internationalisering. Utbytesprogram för lärare och
skolledare kan höja lärarkompetensen, samtidigt som det tillför
skolan och dess elever nya perspektiv och erfarenheter.
Invandrare och den växande gruppen elever med ett annat
modersmål än svenska utgör också en stor tillgång i skolans
dagliga arbete för internationell kunskap och förståelse.

Regeringen föreslår att resurserna för skolans
internationalisering förstärks med totalt 16 miljoner kronor
för budgetåret 1993/94. Bl.a. föreslås att resurser satsas på
lärares, skolledares och elevers internationella kontakter samt
introduktionskurser i svenska för elever från utlandet som tas
emot i gymnasieskolan. En funktion bör finnas som kan ge råd
och stöd till huvudmän och enskilda skolor när det gäller
internationella kontakter. Regeringen föreslår även vissa
ändringar i skollagen, bl.a. att en elev på ett program i
gymnasieskolan skall ha rätt att fullfölja sin utbildning på
det aktuella programmet efter högst ett läsårs ledighet för
utlandsstudier, att en kommun eller en fristående skola som så
önskar vid sidan av sin gymnasieskola skall få anordna
IB-utbildning (International Baccalaureate) utan godkännande av
regeringen och att hemkommunen blir skyldig att betala
ersättning till utbildningsanordnaren för kostnaderna för
IB-utbildningen (exkl. vissa avgifter till International
Baccalaureate Office i Genève). Slutligen dras i propositionen
riktlinjerna upp för ett ändrat och förbättrat bidrag till
utlandsundervisningen från den 1 juli 1994.

I motion 1992/93:Ub97 (v) yrkas avslag på regeringens
förslag om skolans internationalisering. Motionärerna anser
att frågan om skolans internationalisering bör kopplas till det
pågående läroplansarbetet om utbildningens mål och innehåll.
Enligt motionärerna är regeringens perspektiv på skolans
internationalisering för snävt. Det kan inte begränsas till den
västeuropeiska integrationen utan bör också inbegripa de
grundläggande frågorna om förhållandet mellan rika och fattiga
länder, de globala problemen, mänskliga rättigheter, arbetet
mot rasism och fredsfostran. Motionärerna avstyrker regeringens
förslag om inrättandet av en funktion för skolans
internationella kontakter. Möjligheten att fullfölja
gymnasieutbildningen efter avbrott för studier utomlands bör
vidare inte begränsas till högst ett läsår. Slutligen
accepterar motionärerna inte regeringens förslag till
finansiering av insatserna för skolans internationalisering.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag
om skolans internationalisering i samband med förslag om nya
läroplaner för skolan.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

I direktiven (dir. 1991:9 och dir. 1991:117) till
Läroplanskommittén tas internationaliseringen upp som ett
viktigt kunskapsområde. Som föredragande statsrådet anför i
direktiven (dir. 1991:62) till den särskilda utredaren för
vissa frågor om skolans internationalisering
(Internationaliseringsutredningen) skall det genom
Läroplanskommitténs arbete och det kommande kursplanearbetet
inom Statens skolverk bli möjligt att tillgodose behovet av
internationalisering av skolan när det gäller utbildningens mål
och innehåll samt riktlinjer för undervisningen. Andra frågor
såsom åtgärder som främjar och underlättar rörlighet och utbyte
mellan Sverige och andra länder på skolans område samt formerna
för svensk undervisning i utlandet ansåg statsrådet det
naturligt att utreda i ett sammanhang.

Läroplanskommittén har i sitt betänkande (SOU 1992:94) Skola
för bildning och i sitt förslag till läroplan för grundskolan
särskilt markerat vikten av att eleverna får utveckla förmågan
att förstå och leva sig in i andras villkor och
värderingsgrunder samt att kontakten med skolor och ungdomar i
andra länder kan bidra verksamt till detta. Internationella
kontakter, utbyte och praktik i andra länder skall främjas. I
kommitténs förslag till läroplan för gymnasieskolan och komvux
anförs bl.a. att det genom internationaliseringen ställs höga
krav på vår förmåga att leva med kulturell mångfald. Skolan har
som social och kulturell mötesplats en möjlighet och ett ansvar
för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.

Regeringen avser återkomma till riksdagen med förslag i
läroplansfrågan. Emellertid vill föredragande statsrådet (prop.
s. 6) redan nu markera regeringens avsikt att låta den ökande
internationaliseringen få ett genomslag i läroplanerna för alla
skolformer. Med detta slår staten fast att
internationaliseringen är en central uppgift för skolan.

Utskottet har inget att erinra mot att regeringen väljer att
lägga fram förslag om organisatoriska ramar och medel för att
stärka skolans internationalisering utan en direkt koppling
till kommande läroplansförslag. Utskottet utgår från att de
aspekter på skolans internationalisering som framförs i motion
1992/93:Ub97 kommer att finnas med i ett kommande
regeringsförslag till läroplaner när det gäller undervisningens
mål och innehåll.

I såväl Internationaliseringsutredningens betänkande (SOU
1992:93) som propositionen ges exempel på skolors
internationella kontakter. Dessa kan omfatta stödprojekt,
brevskivning till vänskolor, utbytesresor och studieresor m.m.
Självfallet kan det därvid vara lockande för unga människor att
i första hand vilja knyta kontakter med avlägsna och exotiska
länder. Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att
betona värdet av kontakter med länder utanför EG och med länder
utanför Europa. Utskottet vill dock i detta sammanhang
understryka vikten av att arbetet med att stärka och fördjupa
förbindelserna med våra grannländer i Norden kan fortsätta.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det i första hand
är de enskilda skolorna och kommunerna som bär ansvaret för
internationaliseringen i skolan och för den konkreta
utformningen av den. Utskottet ser föreliggande
regeringsförslag som en viktig förutsättning för enskilda
skolor och kommuner att vidareutveckla sina internationella
kontakter. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1992/93:Ub97.

Utbyten och andra internationella kontakter

Enligt motion 1992/93:Ub98 (s) delvis bör ett svenskt centrum
för internationella kontakter skapas. Detta centrum bör bl.a.
ha kontakt med likartade centra i andra länder. Det bör vidare
hjälpa till med att finna vänskolor i andra länder, sprida
information till lärare och elever och genomföra regionala
kurser om skolans internationalisering för lärare.

Internationaliseringsutredningen föreslog i sitt betänkande
(SOU 1992:93) att ett centrum för skolans internationella
kontakter skulle skapas. Utredningen diskuterade en anknytning
av detta centrum till antingen Svenska institutet eller
Skolverket. Ett fristående centrum avstyrktes av ett flertal
remissinstanser. I stället förordades en anknytning till i
första hand Skolverket.

Regeringen föreslår att medel bör anvisas för en funktion
som kan ge sådant stöd som huvudmän och enskilda skolor kan
behöva för internationella kontakter. Regeringen vill
stryka under att det bör ankomma på varje kommun och varje
skola
att bära ansvaret för sina internationella kontakter och för
den praktiska hanteringen av dem. När det gäller
organisationsfrågan bör den lösas tillsammans med andra frågor
om rollfördelningen på central nivå när det gäller
internationella kontakter inom utbildningsområdet.

Utskottet anser att de idéer som förs fram i motion
1992/93:Ub98 när det gäller uppgifterna för ett centrum för
internationalisering bör kunna tas till vara i arbetet med att
förstärka skolans internationalisering. De ligger likaså i
linje med vad som föreslås i propositionen. Det bör ankomma på
regeringen att i samråd med berörda myndigheter lösa
organisationsfrågan på central nivå för skolans internationella
kontakter. Även utlandsskolornas behov av ett kontaktorgan när
det gäller såväl pedagogiska som administrativa skolfrågor bör
därvid beaktas.

Utskottet tillstyrker vad som i proposition 1992/93:158
förordats om en funktion för skolans internationalisering och
finner att syftet med motionärernas yrkande i huvudsak är
tillgodosett, varför motion 1992/93:Ub98 i denna del avstyrks.

I samma motion framläggs ett förslag om en modell för skolans
internationalisering. Bl.a. framhålls att alla elever oavsett
skolform bör genom dagens kommunikationsteknik och ett
engagerat skolprogram få delta i en dialog med en vänskola i
utlandet. Ett sådant utbyte kan omfatta allt ifrån
brevskrivande, datakommunikation till ett par veckors
studiebesök vid vänskolan, framhåller motionärerna. Vidare bör
projekt beträffande miljösamarbete, internationell säkerhet och
konfliktlösning främjas.

Regeringen föreslår att särskilda medel skall anvisas för
särskilt stöd till internationella kontakter på
skolområdet. För budgetåret 1993/94 beräknas medel för
förstärkning av resurserna för lärares, skolledares och elevers
internationella kontakter med 14000000 kronor. En viss del
av medlen bör användas till stöd för skolor vilka, som en väl
integrerad del av undervisningen, utnyttjar utbyten och andra
internationella kontakter, där också elever blir berörda.

Utskottet anser i likhet med regeringen att varje kommun och
varje skola bör bära ansvaret för sina internationella
kontakter och för den praktiska hanteringen av dem. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att vänskolor i utlandet är ett
utmärkt sätt att utveckla den enskilda skolans internationella
kontakter. Inom ramen för i propositionen anvisade medel bör
sådana projekt kunna stödjas. I
Internationaliseringsutredningens betänkande (SOU 1992:93,
bilaga 2) ges en provkarta på svenska skolors internationella
kontakter och utbytesverksamhet. Det bör vara möjligt för
Skolverket att i sitt arbete med att utveckla skolväsendet
sprida information om olika modeller för kontakter mellan
svenska och utländska skolor på olika nivåer.

Med hänvisning till regeringens förslag om stöd till
internationella kontakter och till vad utskottet i övrigt
anfört anser utskottet att syftet med motion 1992/93:Ub98 i
denna del i huvudsak är tillgodosett, varför den avstyrks.

För att underlätta det internationella utbytet bör skolan
enligt vad som anförs i motion 1992/93:Ub99 (s) vara öppen för
nya undervisningsformer. Det kan t.ex. gälla att undervisa i
olika ämnen på engelska eller tyska. För att lärarna skall få
tillfälle att hålla sina språkkunskaper levande bör det vara
möjligt att anordna studiedagar på annat språk än svenska.
Hemspråkslärarna är enligt motionärerna en resurs som kan tas
till vara i skolans internationalisering. De bör ges möjlighet
att genom fortbildning bli behöriga att undervisa i andra ämnen
(yrkande 1).

För lärares fortbildning med inriktning mot
internationalisering finns i dag statliga medel för
resestipendier och fortbildningsstipendier som Svenska
institutet resp. Skolverket administrerar (totalt 3,5 miljoner
kronor för budgetåret 1992/93). I propositionen betonas att
frågor som rör internationalisering måste ges hög prioritet i
de samlade fortbildningsinsatserna för skolans personal. En
förstärkning av resurserna för bl.a. lärares internationella
kontakter föreslås. Regeringen anser det angeläget att stödja
enskilda lärares och skolledares deltagande i internationellt
skolsamarbete i form av konferenser m.m. Vidare bör särskilda
medel anvisas för direkt riktade insatser för fortbildning av
lärare som medverkar i s.k. bilingual education, dvs.
undervisning i olika ämnen på annat språk än svenska.

En förutsättning för att öka den svenska skolans
internationella kontakter är enligt utskottets mening
engagerade och aktiva lärare och skolledare. Initiativ till ett
ökat utbyte med andra länder måste komma från enskilda skolor
och kommuner. Utskottet delar såväl motionärernas som
regeringens uppfattning om vikten av lärares fortbildning när
det gäller skolans internationalisering. Utskottet finner att
de idéer och förslag om fortbildningen i språk som framförs i
motion 1992/93:Ub99 bör kunna genomföras inom ramen för den
förstärkning av insatserna för fortbildning som föreslås i
propositionen. Hemspråkslärarnas kompetens bör självfallet tas
till vara på det lokala planet när det gäller att utveckla den
enskilda skolans internationella verksamhet.

Beträffande frågan om hemspråkslärarnas
fortbildning/vidareutbildning, vilken aktualiseras i
motionen, vill utskottet erinra om att riksdagen sedan
budgetåret 1990/91 anvisat särskilda medel för att förbättra
lärartillgången. Riksdagen beslutade (prop. 1991/92:75, bet.
UbU20, rskr. 282) att medel även fortsättningsvis bör användas
för utbildning av oexaminerade lärare i områden där många sådan
finns. Dessa medel bör också användas för vidareutbildning av
bl.a. hemspråkslärare. I detta sammanhang vill utskottet också
peka på att det inom ramen för anslaget B 6. Fortbildning m.m.
sedan budgetåret 1990/91 anvisats medel (jfr prop. 1992/93:100,
bet. UbU21, rskr. 275) för fortbildning och kompletterande
utbildning för lärare i svenskundervisning för invandrare m.m.
(5 714 000 kr budgetåret 1992/93).

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att syftet
med motion 1992/93:Ub99 yrkande 1 i huvudsak är tillgodosett,
varför den avstyrks.

Enligt motion 1992/93:Ub154 (m) är det angeläget att öka
antalet elever som deltar i det internationella skolutbytet.
Ett år i en utlandsskola berikar inte bara den enskilda eleven
utan också den svenska skolan och det svenska samhället.
Rekryteringen till studier utomlands skulle enligt motionären
underlättas om eleverna fick behålla det studiesociala stödet
under utlandsvistelsen. Regeringen bör kunna ta upp denna fråga
i samband med beredningen av rapporten Målrelaterade
statsstipendier.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.

Internationaliseringsutredningen behandlade i sitt betänkande
(SOU 1992:93) Svensk skola i världen studiehjälpsfrågan för
ungdomars studier utomlands. Enligt utredningen är det
angeläget att ge studiestöd till ungdomar som deltar i
utbytesverksamhet eller studerar utomlands för en begränsad
period. Utredningen föreslog att studiebidrag och ett
merkostnadstillägg skulle utgå till svenska ungdomar för högst
ett års studier på gymnasial nivå utomlands. Studiebidraget
skulle utgå med samma belopp som vid studier i Sverige och
merkostnadstillägget skulle utgå med 1 150 kr i månaden. Den
totala kostnaden för 4 000 extra studiestödsår beräknades till
drygt 86 miljoner kronor. Därvid beräknades studiebidraget till
835 kr i månaden under tolv månader och merkostnadstillägget
enligt ovan under tio månader, dvs. till sammanlagt 21 520 kr
per år. På förslag av regeringen har riksdagen beslutat (prop.
1992/93:100 bil. 9, bet. SfU13, rskr. 208) att studiebidraget
för budgetåret 1993/94 skall uppgå till 750 kr per månad under
högst tio månader per år.

Med hänvisning till riksdagens nyligen fattade beslut om
studiebidraget för budgetåret 1993/94 skulle kostnaden för
4000 extra studiestödsår inklusive merkostnadstillägget
uppgå till 76 miljoner kronor, dvs. drygt 10 miljoner kronor
mindre än vad utredningen beräknat. Om studiehjälpen för
utlandsstudier begränsas till att omfatta endast studiebidraget
kan kostnaden beräknas till 30 miljoner kronor, dvs. 7 500 kr
per elev och år.

Enligt regeringens bedömning (prop. s. 6) är det inte möjligt
att i nuvarande statsfinasiella läge genomföra utredningens
förslag om studiesociala förmåner vid studier utomlands.

Utskottet delar regeringens uppfattning om svårigheten att i
dagens ekonomiska situation finansiera studiehjälp vid
ungdomars utlandsstudier under ett år, även om de nya
förutsättningarna för beräkningen av studiebidraget skulle
minska kostnaderna med ca 10 miljoner kronor i jämförelse med
tidigare beräkningar. Med hänvisning härtill föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub154.

I motion 1992/93:A209 (m) yrkande 1 aktualiseras vissa
problem för familjer som efter tjänst i utlandet återvänder
till Sverige. Bl.a. anses det angeläget att de hemvändande
barnen får möjlighet att bevara de språkkunskaper som de
tillägnat sig utomlands.

I propositionen (s. 22) understryker regeringen vikten av att
från utlandet hemvändande elever ges tillfälle att underhålla
och utveckla sina språkfärdigheter. För bl.a. dessa elever bör
studierna i gymnasieskolan planeras individuellt i likhet med
de elever som studerat utomlands under ett år. Skolledningen
bör pröva möjligheterna till stöd för dessa elever i varje
enskilt fall.

Utskottet ansluter sig till såväl motionärens som regeringens
uppfattning att elever som genom vistelse i utlandet förvärvat
kunskaper i ett främmande språk bör få möjlighet att utveckla
sina språkfärdigheter i den svenska skolan. Det bör ankomma på
den lokala skolledningen och lärarna att i samråd med eleven
finna former för sådana insatser. Utskottet anser det angeläget
att elevers språkkunskaper och erfarenheter av ett främmande
lands samhällsförhållanden tas till vara på ett pedagogiskt
sätt i olika undervisningssituationer.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning beträffande
hemvändande elevers språkfärdigheter och finner att syftet
med motion 1992/93:A209 yrkande 1 är tillgodosett, varför den
avstyrks.

Internationell studentexamen

International Baccalaureate (IB) är en utbildning som leder
till examen godkänd för inträde till universitet i alla länder
som valt att ansluta sig till systemet att jämställa IB-examen
med nationella examina. IB administreras centralt av en
internationell organisation, International Baccalaureate Office
(IBO) i Genève. I Sverige finns IB-utbildning i dag i Stockholm
(Kungsholms gymnasium/Stockholms musikgymnasium), Göteborg
(Hvitfeldtska gymnasiet) och Sigtuna (Sigtunaskolan
Humanistiska Läroverket). IB-utbildningen i Stockholm och
Göteborg sker vid sidan av resp. kommuns gymnasieutbildning,
eftersom det bl.a. är nödvändigt för kommunerna att ta ut
elevavgifter. Utbildningen omfattar två läsår, men i Sverige
tillämpas tre, varav ett år som ett introduktionsår.
Undervisningen i Sverige sker på engelska. Den svenska staten
betalar till IBO dels anslutningsavgiften, dels baskostnaden,
dels en per capitaavgift för eleverna i årskurs tre. Skolorna
betalar själva resterande avgifter. Särskilt statsbidrag lämnas
till utbildningsanordnarna.

När det gäller IB-utbildningen innebär regeringens förslag
att en kommun i fortsättningen vid sidan av sin gymnasieskola
skall få anordna IB-utbildning utan godkännande av regeringen.
Ett godkännande av IBO förutsätts dock. Utbildningen skall
vidare omfattas av Skolverkets tillsyn. Staten skall även i
fortsättningen betala basavgifterna till IBO.

Om en elev väljer att gå en IB-utbildning i Sverige bör
enligt regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) hemkommunen vara skyldig att betala ersättning för
kostnaderna för utbildningen. I första hand bör elevens
hemkommun och utbildningsanordnaren komma överens om
ersättningens storlek. Om de inte kan komma överens i
ersättningsfrågan skall den avgöras av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen bör kunna
fastställa olika ersättningsbelopp för olika fall, bl.a. med
hänsyn till att särskilt statsbidrag kan utgå till vissa
anordnare av IB-utbildning. Regeringens förslag om kommunernas
betalningsskyldighet för IB-utbildning förutsätter att en ny
bestämmelse (26 a §) införs i 5 kap. skollagen.

Frågan om hemkommunens skyldighet att betala esättning för
IB-utbildning tas upp i motion 1992/93:Ub99 (s) yrkande 2.
Enligt motionärerna bör betalningsåtagandet från hemkommunen
motsvara samma kostnad som eleven i fråga skulle ha haft i den
egna gymnasieskolan eller i reguljär gymnasieutbildning i annan
kommun.

Utskottet delar regeringens bedömning att IB-utbildning i
Sverige av de skäl som framförs i propositionen inte kommer att
få någon större spridning. Det särskilda statsbidrag som lämnas
till nuvarande tre utbildningsanordnare kommer enligt vad som
redovisas i propositionen att ges i oförändrad omfattning. Mot
denna bakgrund och med hänsyn till den föreslagna bestämmelsen
i skollagen -- att regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer skall avgöra ersättningsfrågan om
hemkommunen och utbildningsanordnaren inte kommer överens --
anser utskottet att det finns garantier för att kommunerna inte
drabbas av oskäliga ersättningskrav för IB-utbildning.
Utskottet hemställer således att riksdagen med avslag på motion
1992/93:Ub99 yrkande 2 antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5kap. 26a§.

När det gäller lagförslaget i övrigt föreslår regeringen
att bestämmelserna i 5 kap. 5 och 13 §§ skollagen ändras så
att det framgår att hemkommunen inte är skyldig att erbjuda den
elev som avlagt IB-examen utbildning i den vanliga
gymnasieskolan. Vidare föreslås att det i 5 kap. 16 och 20 §§
skollagen införs en bestämmelse om rätt för den elev som
påbörjat utbildning på program i gymnasieskolan -- såväl
nationella som specialutformade och individuella program -- att
fullfölja sina studier i kommunen, samverkansområdet eller
landstinget efter ett studieavbrott på ett läsår för studier
utomlands. Motsvarande rätt skall gälla även för en elev som
fått s.k. grengaranti.

Utskottet, som inte har något att erinra mot lagförslaget i
förevarande del, vill i sammanhanget klargöra följande.
Utbildningen i gymnasieskolan kan enligt 5 kap. 1 § skollagen
påbörjas fram till och med det första kalenderhalvåret det år
eleven fyller 20 år. Den nu aktuella ändringen i skollagen
innebär att rätten att fullfölja påbörjade studier i
gymnasieskolan efter ett års utlandsstudier kommer att gälla
även elever som uppnått 20 års ålder i gymnasieskolan.

Utskottet tillstyrker sålunda att riksdagen antar
lagförslaget i övrigt i den mån det inte omfattas av vad
utskottet hemställt i det föregående.

Statsbidrag till utlandsskolor

I förordningen (1978:591, senaste ändring 1992:748) regleras
statsbidraget till svensk undervisning i utlandet. I
propositionen (s. 28 f.) föreslås riktlinjer för ett nytt
statsbidragssystem för utlandsskolorna, som avses träda i kraft
den 1 juli 1994. Förslaget överensstämmer delvis med vad
Internationaliseringsutredningen föreslog i sitt betänkande
(SOU 1992:93).

Enligt regeringens förslag skall statsbidraget beräknas med
ett schablonbelopp per elev i olika undervisningsformer -- dels
grundskoleundervisning, dels gymnasieundervisning, dels ock
kompletterande svensk undervisning. Beloppen fastställs av
regeringen för varje budgetår. Regeringen kommer därvid att
överväga om olika belopp skall användas för skolorna med
utgångspunkt i vissa kostnadsjämförelser. Huvudmannen för
utbildningen beslutar själv hur bidraget skall användas. Med
hänsyn till att det kommer att bli allt vanligare att människor
erbjuds arbete utomlands anser regeringen det rimligt att
staten ger ett visst ökat bidrag till utlandsskolorna så att
elevavgifterna kan hållas på en lägre nivå än i dag. En höjning
av bidraget bör bestämmas i samband med beräkningen av anslaget
för budgetåret 1994/95. Lokalbidraget, som i dag uppgår till 60
% av årskostnaden för de lokaler som behövs för undervisningen,
föreslås öka till 75 % av lokalkostnaderna. Statsbidraget för
kompletterande svensk undervisning bör schabloniseras och
beräknas med i princip oförändrat belopp per elev. Huvudmannen
för en utlandsskola skall även i fortsättningen ha rätt att ta
ut avgifter för kostnader som inte täcks genom statsbidrag.

Skolverket föreslås få besluta om en utlandsskola är
berättigad till statsbidrag för årskurserna 1--6 i grundskolan.
Regeringen bör besluta om en statsbidragsberättigad skola skall
få fullt och självständigt ansvar för högre årskurser i
grundskolan resp. för gymnasieundervisning. Studiebidrag inom
studiehjälpen bör lämnas till de elever som deltar i
gymnasieundervisningen.

I motion 1992/93:Ub476 (kds) föreslås att principen om
interkommunal ersättning skall tillämpas för kommunens elever
som studerar vid svensk statsbidragsberättigad utlandsskola.
Skyldigheten bör omfatta elever i grundskolan och
gymnasieskolan.

Enligt Internationaliseringsutredningens uppfattning (jfr SOU
1992:93, s. 80--95) bör statsbidraget för utlandsskolorna i
princip motsvara de kostnader som för skolorna i Sverige täcks
av stat och kommun tillsammans. Som regeringen framhåller i
propositionen är det rimligt att en höjning av statsbidraget
till utlandsskolorna sker från budgetåret 1994/95, då det nya
bidragssystemet för utlandsskolorna kommer att träda i kraft.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till
riktlinjer för statsbidrag till utlandsundervisningen från
budgetåret 1994/95. Det finns således inte skäl att komplettera
det av regeringen föreslagna systemet med ytterligare bidrag i
form av "interkommunal ersättning" från elevens hemkommun till
huvudmannen för utlandsskolan. Utskottet utgår från att
regeringen noggrant kommer att följa utfallet av de nya
riktlinjerna för statsbidraget till utlandsundervisningen och i
sammanhanget även bevaka frågan om behörighetsreglerna för
utlandsundervisning.

Riksdagen bör med bifall till proposition 1992/93:158 och med
avslag på motion 1992/93:Ub476 godkänna riktlinjerna för
statsbidrag till utlandsundervisningen.

Enligt motion 1992/93:Ub436 (m) är det viktigt att få så bra
lärare som möjligt till de svenska utlandsskolorna. Nu gällande
turordningsregler vid uppsägning försvårar för utlandsskolorna
att få kvalificerade lärare. Tjänstgöring utomlands bör vara en
merit och räknas in i tjänstgöringstiden för lärare, framhåller
motionärerna.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Enligt 22 § lagen om anställningsskydd (1982:80, senaste
ändring 1992:324) gäller vissa turordningsregler vid uppsägning
på grund av arbetsbrist. Arbetstagarnas plats i turordningen
bestäms med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda
anställningstid hos arbetsgivaren.

När det gäller frågan om att värdera tjänstgöring som lärare
utomlands vill utskottet erinra om att utskottet nyligen på
förslag av regeringen i budgetpropositionen tillstyrkt (prop.
1992/93:100, bet. UbU11) att den nu gällande
meritvärderingsförordningen, som utfärdats med stöd av 15 kap.
12 § skollagen, avskaffas. Utskottet hänvisade bl.a. till
skollagens bestämmelse om skyldigheten för kommunerna att
anlita behöriga lärare och reglerna om villkor för
tillsvidareanställning som lärare.

I samband med frågan om lärares ledighet för tjänstgöring vid
utlandsskola framhålls i propositionen (s. 31) att det borde
vara av värde för en kommun att ha lärare med erfarenhet från
andra länder, eftersom de vid återkomsten till Sverige kan
utnyttjas i den egna skolans internationaliseringsverksamhet.
Utskottet delar till fullo regeringens uppfattning och utgår
från att kommunerna vid anställning m.m. av lärare tar hänsyn
till värdet av utlandstjänstgöring. Mot bakgrund av att
kommunerna har det fullständiga arbetsgivaransvaret för lärare
och med hänsyn till utskottets tidigare ställningstagande
beträffande avskaffandet av meritvärderingsförordningen anser
utskottet det inte påkallat att riksdagen gör något uttalande i
enlighet med vad som i motion 1992/93:Ub436 yrkas om
meritvärdering för lärare vid svensk utlandsskola, varför
den avstyrks.

Medel för skolans internationalisering

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1993/94
anvisar 16 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i
proposition 1992/93:100 under åttonde huvudtitelns
reservationsanslag B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet.
Regeringen beräknar 14 miljoner kronor för särskilt stöd till
internationella kontakter och sammanlagt 2 miljoner kronor för
en funktion för internationella kontakter, introduktionskurser
i svenska för elever från utlandet som tas emot i
gymnasieskolan, vissa statsbidrag till avgifter för
IB-utbildning och Skolverkets administration och utökade
tillsyn m.m. av utlandsskolorna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medel för
skolans internationalisering och föreslår att riksdagen med
bifall till proposition 1992/93:158 för budgetåret 1993/94
anvisar 16 miljoner kronor utöver vad riksdagen tidigare
beslutat (prop. 1992/93:100, bet. UbU21, rskr. 275) under
åttonde huvudtitelns reservationsanslag Stöd för utveckling av
skolväsendet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 1992/93:158
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub97,

men. (v)

2. beträffande en funktion för skolans internationella
kontakter
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub98 (delvis)
godkänner vad som förordats i proposition 1992/93:158,

3. beträffande särskilt stöd till internationella
kontakter
att riksdagen med avslag på 1992/93:Ub98 (delvis) godkänner
vad som förordats i proposition 1992/93:158,

4. beträffande lärares fortbildning när det gäller skolans
internationalisering
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub99 yrkande 1,

5. beträffande studiebidrag för studier utomlands
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub154,

res. 1 (nyd)

6. beträffande hemvändande elevers språkfärdigheter
att riksdagen avslår motion 1992/93:A209 yrkande 1,

7. beträffande hemkommunens skyldighet att betala
ersättning för IB-utbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:158 och med
avslag på motion 1992/93:Ub99 yrkande 2 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 26a§,

res. 2 (s)

8. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:158 antar
det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
skollagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet
hemställt i det föregående,

9. beträffande riktlinjerna för statsbidrag till
utlandsundervisningen
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub476 bifaller
proposition 1992/93:158

10. beträffande meritvärdering för lärare vid svensk
utlandsskola
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub436,

11. beträffande medel för skolans internationalisering
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:158 för
budgetåret 1993/94 anvisar 16000000 kr utöver vad riksdagen
tidigare anvisat (prop. 1992/93:100, bet. UbU21, rskr. 275)
under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Stöd för
utveckling av skolväsendet.

Stockholm den 22 april 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Berit Löfstedt (s),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Ingrid Näslund (kds),
Stefan Kihlberg (nyd),
Ulf Melin (m),
Inger Lundberg (s),
Krister Örnfjäder (s),
Christer Lindblom (fp) och
Birgitta Carlsson (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Studiebidrag för studier utomlands (mom.5)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.8
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motion
1992/93:Ub154" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionären att det är viktigt
att på olika sätt öka antalet elever som deltar i det
internationella skolutbytet. Erfarenheter från de etablerade
utbytesorganisationerna visar att rekryteringsbasen i dagsläget
är alltför snäv. Det krävs nämligen en stor ekonomisk satsning
av familjen för att sända ett barn utomlands under ett
studieår. Mot denna bakgrund delar utskottet motionärens
uppfattning att rekryteringen skulle underlättas och breddas om
eleverna fick behålla det studiesociala stödet under det år de
är utomlands. Nu förlorar familjen inte bara studiebidraget för
det barn som är utomlands utan i många fall också
flerbarnstillägget.

Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen i
nästa års budgetproposition med förslag om studiebidrag för ett
års studier på gymnasial nivå utomlands och i sin beräkning av
kostnaderna utgå från riksdagens beslut (prop. 1992/93:100
bil.9, bet. SfU13, rskr. 208) om en reducering av
studiebidraget från budgetåret 1993/94. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1992/93:Ub154 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

5. beträffande studiebidrag för studier utomlands
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub154 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Hemkommunens skyldighet att betala ersättning för
IB-utbildning (mom.7)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Krister
Örnfjäder (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.9
börjar med "Utskottet delar" och på s.10 slutar med "5kap.
26a§" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att hemkommunens
betalningsåtagande för en IB-utbildning på annan ort måste
begränsas. Den bör i princip motsvara samma kostnad som eleven
skulle haft i den egna gymnasieskolan eller i reguljär
gymnasieutbildning i annan kommun. I annat fall kan elever som
väljer en IB-utbildning kosta betydligt mer för kommunen än
andra elever. Detta är inte rimligt med hänsyn till kommunernas
alltmer begränsade resurser och principen om likabehandling av
kommuninvånarna.

Med hänvisning härtill bör regeringen återkomma till
riksdagen med ett nytt förslag till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 5 kap. 26a§. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1992/93:Ub99 yrkande 2 och med avslag på
proposition 1992/93:158 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

7. beträffande hemkommunens skyldighet att betala
ersättning för IB-utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub99 yrkande 2
och med avslag på proposition 1992/93:158 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Meritvärdering för lärare vid svensk utlandsskola (mom.10)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Krister
Örnfjäder (allas) anför:

I budgetpropositionen 1992/93:100 bil. 9 meddelade regeringen
att meritvärderingsförordningen skulle upphävas. I en
reservation till utbildningsutskottets betänkande 1992/93:UbU11
Vissa skollagsfrågor har vi motsatt oss detta. Riksdagen
fattade beslut i frågan den 16 april 1993 varvid vår
reservation avslogs. Vi kvarstår vid vår uppfattning men avstår
nu från att på nytt aktualisera ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Vänsterpartiet anser att ett beslut om skolans
internationalisering måste fattas i samband med beslut om
skolans läroplaner i övrigt och kopplas till utbildningens mål
och innehåll.

Enligt min mening föreslås inte några insatser för verklig
internationalisering av skolan i föreliggande proposition trots
att behovet är uppenbart. Den snabba internationaliseringen av
företagen, de globala problemen -- inte minst miljöhoten -- och
det växande internationella engagemanget är frågor som bör
återspeglas i skolans internationalisering. Vänsterpartiet
anser vidare att regeringens perspektiv på
internationaliseringen är för snävt. Det kan inte begränsas
till den västerländska integrationen utan bör också inbegripa
de grundläggande frågorna om förhållandet mellan rika och
fattiga länder, de globala problemen, mänskliga rättigheter,
arbetet mot rasism och uppfostran för fred.

Det saknas dessutom en diskussion om undervisningens mål
utifrån de behov som internationaliseringen idag ställer.
Vilka språkkunskaper kommer att efterfrågas? Vilka språk och
vilken art -- tal/skrift -- kommer exempelvis att behövas inom
olika yrkesgrenar på den västeuropeiska arbetsmarknaden?

Vänsterpartiet instämmer med vissa remissinstanser som
avstyrkt förslaget om en ny funktion för de internationella
kontakterna på skolområdet. En sådan funktion kommer endast att
leda till mer byråkrati. Möjligheten att fullfölja
gymnasieutbildningen efter avbrott för studier utomlands bör
enligt min uppfattning inte begränsas till högst ett läsår.
Slutligen kan jag inte acceptera regeringens förslag till
finansiering av insatserna för skolans internationalisering.

Vänsterpartiet anser att regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett nytt förslag om skolans internationalisering
i samband med att den lägger fram förslag om nya läroplaner för
skolan.

Slutligen instämmer jag i Socialdemokraternas särskilda
yttrande beträffande meritvärdering för lärare vid svensk
utlandsskola.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom. 1 borde ha hemställt:

1. beträffande avslag på proposition 1992/93:158
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub97 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

Regeringens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Bilaga