Skärpta krav för närradiotillstånd, m.m.
Betänkande 2004/05:KU4
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 10 november 2004
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Skärpta krav på närradiotillstånd ska stoppa bulvaner (KU4)
Företag ska inte kunna sända närradio med hjälp av bulvaner. Kraven på tillstånd skärps så att ideella föreningar som sänder närradio måste ha anknytning till sändningsområdet. Närradion finns för att ge ideella föreningar med lokal anknytning möjlighet att sända radio. På så sätt ska den lokala demokratin gynnas. Kommersiella intressen, till exempel företag, får inte sända närradio.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag
Motioner: 1
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Skärpta krav för närradiotillstånd, m.m.Proposition 2003/04:182
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2004-10-21
Justering: 2004-10-28
Trycklov till Gotab och webb: 2004-11-02
Trycklov: 2004-11-02
Justering: 2004-10-28
Trycklov till Gotab och webb: 2004-11-02
Trycklov: 2004-11-02
Reservationer: 1
Betänkande 2004/05:KU4
Betänkande 2004/05:KU4
Alla beredningar i utskottet
2004-10-14, 2004-10-21
Skärpta krav på närradiotillstånd ska stoppa bulvaner (KU4)
Företag ska inte kunna sända närradio med hjälp av bulvaner. Kraven på tillstånd skärps så att ideella föreningar som sänder närradio måste ha anknytning till sändningsområdet. Närradion finns för att ge ideella föreningar med lokal anknytning möjlighet att sända radio. På så sätt ska den lokala demokratin gynnas. Kommersiella intressen, till exempel företag, får inte sända närradio. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2004-11-10
Debatt om förslag 2004/05:KU4
Webb-tv: Skärpta krav för närradiotillstånd, m.m.
Dokument från debatten
- 2004-11-10Protokoll 2004/05:26
Protokoll från debatten
Anf. 16 Henrik S Järrel (M)
Herr talman! Regeringen föreslår i propositionen som rör närradion en ändring i radio- och TV-lagen från 1996 som innebär att skärpta krav ska ställas på anknytning till ett sändningsområde för att ideella föreningar ska få tillstånd att sända närradio.
Motivet bakom förslaget är att det föreligger en rapport från Radio- och TV-verket som heter
Närradion i förändring
. Av den framgår bland annat att den praxis som kommit att utvecklas på området innebär att tillstånd ges till radioföreningar trots att dessa föreningar har ringa eller liten anknytning, eller kanske ingen anknytning alls, till sändningsområdet utöver att sändningarna sker där.
Enligt regeringen bör därför åtgärder vidtas för att motverka den utvecklingen. En skärpning av kravet på lokal anknytning är enligt regeringen också motiverad som en klar markering av att utvecklingen mot en kommersialisering av närradion inte accepteras.
Låt mig inledningsvis säga att vi moderater inte fruktar kommersialiseringen av närradion. Vi anser nämligen att den är rätt nödvändig om det ska finnas en långsiktig överlevnadsmöjlighet även för närradion. Trots att mycket av det arbete som läggs ned i närradioföreningarna är oavlönat ideellt arbete konstaterar vi att det ändå kostar att sända närradio.
Kostnaderna belöper sig till exempel om hyra för sändarutrustningen om man inte äger den själv och STIM-avgifter. Kostnader till upphovsrättsorganisationer är ganska kännbara för flera av dessa stationer. Det kostar också att betala till Post- och telestyrelsen för sändarlicenser för att få sändningsrätten.
Enligt Moderaterna ska medierna stå fria och oberoende gentemot staten. Det är viktigt att klargöra att statens roll som aktör i mediesamhället måste präglas av återhållsamhet och begränsning för att inte stå i konflikt med mediernas frihet. Under vissa förutsättningar kan det dock även i ett fritt och demokratiskt samhälle vara nödvändigt att ha en lagstiftning som inskränker etableringsfriheten.
Lagstiftning som innebär begränsning av yttrandefriheten i form av tillstånd och villkor för att sända program är endast tillåten enligt yttrandefrihetsgrundlagen om det finns behov av att på något sätt ordna användningen av frekvenserna för TV och radio för att utrymmet i etern är begränsat. I de fall sändningstillstånd är tillåtet bör dessa enligt vår mening fördelas på ett sådant sätt att det minimerar statens möjlighet att styra och reglera programinnehållet.
Ett auktionsförfarande utestänger enligt vår bedömning ingen från möjligheten att delta och gynnar snarare dem som har ett utbud som kan förväntas nå en bred publik. Sändningstillstånden bör därför vara långa och med goda möjligheter till förlängning för att säkra självständighet och oberoende samt medge långsiktiga investeringar i såväl teknik som programinnehåll.
Regeringens förslag att skärpa kraven för att få tillstånd för att sända närradio med motiveringen att det är en markering att man inte accepterar en kommersiell utveckling av närradion anser vi moderater inte vara godtagbart. Staten ska inte genom lagstiftning villkora sändningstillstånd genom närmare krav på ägarformer eller programinnehåll. Vi moderater vill inte avskaffa närradion. Men vi vill gärna öppna för större frihet och ekonomiska existensförutsättningar för närradion.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationen.
Anf. 17 Anders Bengtsson (S)
Herr talman! I mitten av 1990-talet var jag med och byggde upp en lokal närradioverksamhet i min hemort. Vår station hette Radio Göinge. Vi var flera som förutom att delta i allt det som hörde till det vanliga föreningslivet också fick en chans att ta fram och föra ut ett budskap och en information om vår förening och dess verksamhet via en ny kanal. Vi var entusiastiska och arbetade energiskt för att få uppmärksamhet kring våra sändningar och våra föreningars övriga verksamheter.
Närradion blev för oss ett utmärkt komplement till det traditionella föreningslivet. Det blev en källa till rekrytering av personer som kunde tänkas engagera sig i föreningen och en helt ny kontaktyta ut mot allmänheten. Närradion var ett nytt medium som var reserverat för det lokala föreningslivet. I och med sändningarna fick vi också träffa andra föreningar som via radion ville föra ut sitt budskap, och vi gjorde därigenom helt nya bekantskaper.
Herr talman! Varför berättar jag detta för kammarens ledamöter? Hur närradion startade och det syfte som då fanns ger en bakgrund inför dagens debatt och beslut som är viktig att komma ihåg och hålla levande. Närradion var och är tänkt för de små lokala föreningarna som saknar ekonomiska möjligheter att brett kunna nå ut med ett budskap och information om sin verksamhet. Närradion var och är tänkt som en kanal för dem som bedriver verksamhet i samhället med en huvudsakligen ideell grund i stället för en kommersiell grund.
I dagens närradiovärld finns det alltfler som söker använda den nuvarande lagstiftningen för att kringgå det ursprungliga syftet och i stället söka föra in mer av regionprogram eller till och med rikstäckande program i olika närradiostationer. Dessutom finns det helt andra vinstintressen hos dessa aktörer än vad som var tänkt. Denna utveckling måste stävjas för att inte närradion ska utvecklas åt fel håll.
Regeringens proposition om en starkare lokal anknytning till sändningsområdet ligger därför helt rätt i tiden. En bred majoritet i konstitutionsutskottet föreslår därför att propositionen ska bifallas. Endast Moderaterna går i utskottet emot detta. Man resonerar i sin motion utifrån helt andra utgångspunkter än de jag här har redovisat som de ursprungliga syftena med närradion. Moderaterna menar att man ska minimera statens möjlighet att styra och i stället gynna det utbud som kan förväntas ha en bred publik. Detta syfte ska nås genom ett auktionsförfarande. Det finns flera skäl till att avslå motionen.
Staten ska även fortsättningsvis genom till exempel lagstiftning bevaka att det ursprungliga syftet med närradion inte förvanskas. Detta innebär inte en styrning av verksamheten utan ett säkerställande av föreningslivets möjligheter att sända närradio. Ett auktionsförfarande har redan provats. Det ledde inte direkt till någon mångfald och kvalitet i utbudet. Det som då styr blir i stället vilka program som kan maximera reklamintäkterna för att få ekonomin att gå ihop. Detta synsätt på närradion ligger mil ifrån det som alla föreningsmedlemmar runtom i Sverige har när de sänder sin närradio.
Den moderata motionen förespråkar att närradion ska kommersialiseras och i praktiken avskaffas som det lokala föreningslivets kanal. Vi socialdemokrater förespråkar tvärtom att närradion även fortsättningsvis ska vara till för det ideella föreningslivet. Därför yrkar jag bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande och avslag på den moderata motionen.
Anf. 18 Henrik S Järrel (M)
Herr talman! Jag noterade att Anders Bengtsson sade att det ursprungliga syftet med närradioförslaget och lagen till varje pris inte ska ruckas på. Jag konstaterar bara att det i likhet med i Radio- och TV-verkets undersökning har visat sig att det många gånger för flera närradioföreningar saknas ekonomiska förutsättningar att driva sin verksamhet. Då söker man samarbete för att om möjligt anamma överlevnadsstrategin att överleva morgondagen.
Som jag sade i mitt huvudanförande kostar det att driva lokal föreningsradio eller närradio även om det är ideella krafter som i grunden jobbar med verksamheten. Det kostar med sändningstillstånd, sändningslicenser, STIM-avgifter och hyra av till exempel utrustning. Även de ekonomiska lagarna har nått in i närradions existensvillkor.
Det har man kanske lite svårt att acceptera från regeringens sida. Hur tänker man sig då att verksamheten ska finansieras framöver om det inte får finnas möjlighet att till exempel sända reklam?
Anf. 19 Anders Bengtsson (S)
Herr talman! Jag har själv suttit och räknat STIM-avgifter, sändningsavgifter och allt vad det är för någonting, Henrik S Järrel. Jag vet mycket väl vad närradio kostar, precis som all annan föreningsverksamhet. Nu vet jag inte om Henrik S Järrel är medveten om att närradion faktiskt har möjlighet att sända reklam. Det är egentligen en helt annan diskussion. Det är inga problem med det.
Närradioverksamhet ska finansieras som all annan föreningsverksamhet. Det får man göra genom att sälja lotter, ha viss sponsring av program och genom all annan verksamhet man kan göra inom föreningslivet. Det vi inte vill vara med om är det auktionsförfarande som vi har sett tidigare. Där köps de små radiostationerna upp av de stora kommersiella intressena. Det är Bonniers, Stenbeck och allt vad de nu kan heta, till exempel.
Då försvinner själva grundtanken med närradioverksamheten att det ska vara lokalt producerat, att den lokala föreningsverksamheten ska kunna nå ut och att det inte ska vara samma musik och samma program över hela landet. Det hör vi tyvärr från många av de kommersiella stationerna. Det är det som vi inte vill ha. Vi vill inte ha den likriktning som den kommersiella marknaden ger om man gör det som Moderaterna vill göra när det gäller närradion.
Vi är för en öppenhet, vi är för mångfald och vi är för yttrandefriheten när det gäller mediepolitiken.
Anf. 20 Henrik S Järrel (M)
Herr talman! Vi har sagt att auktionsförfarandet kan vara
ett
sätt, som vi dock tycker är bättre än att man har någon form av programgranskning eller strikta lokala anknytningskrav.
Det måste också för det lokala föreningslivet vara angeläget att det kan nå så stora lyssnarskaror som möjligt, kan man tycka, inom ett i och för sig begränsat område. Det kan inte vara fel att man söker sig till lyssnare som kanske inte har detta som sitt primära intresse och är med i den här föreningen men som kanske skulle kunna bli medlemmar i föreningen. Man vill väl nå nya lyssnargrupper också och inte bara medlemskretsen?
Auktionsförfarandet har också den fördelen att det ger en form av ekonomisk styrkeposition hos den som vill driva verksamheten eftersom det återigen, herr talman, kostar pengar att inte bara förvärva möjligheten utan också att driva verksamheten och skapa kvalitet i det programutbud man vill servera lyssnarna. För att få behålla lyssnarna måste man ju ha kvalitet i programmen. Ingen verksamhet överlever utan kunder, lyssnare eller tittare. Det gäller den här verksamheten också.
Vi ser som sagt var inte auktionsförfarandet som det allena saliggörande. Vi skulle gärna vara öppna för en kanske ännu bättre metod. Den är inte fullt idealisk, men vi tycker att den är bättre än skönhetstävlingar, granskning av programinnehåll eller strikta krav på väldigt lokal anknytning.
Anf. 21 Anders Bengtsson (S)
Herr talman! Henrik S Järrel blandar ihop olika saker. Det finns ingenting som säger att vi ska ha någon granskning av programinnehåll mer än vad som redan regleras av yttrandefriheten och i sändningslagen. Det är inte det vi diskuterar när det gäller granskning eller innehåll i verksamheten.
Moderaterna envisas med att diskutera auktionsförfarandet. Jag förstår inte hur det skulle kunna ge mer pengar till själva verksamheten. Ett auktionsförfarande leder ju till att den som betalar mest får tillstånd att sända. Jag kan inte förstå hur de lokala, små föreningarna ska kunna delta i det. De ramlar ur ganska snabbt. Och om de tvingas delta och lyckas med det har de inga pengar kvar att använda till själva programinnehållet. Jag får inte den ekvationen att gå ihop. Kanske Henrik Järrel kan visa mig hur den ekvationen ska gå ihop.
Som jag sade i mitt tidigare inlägg har vi redan sett vad auktionsförfarandet innebär. Det har tidigare inneburit överpriser på de kanaler som har auktionerats ut. Det har inneburit att många av de här radiostationerna har gått i konkurs. Det har inneburit att de för att kunna ta sig ur den problematiken många gånger har fått sälja till större aktörer som likriktar programmen. Det är absolut ingen mångfald inom många av de privata kommersiella radiostationer vi har i dag i Sverige.
På punkt efter punkt kan jag peka på att Moderaternas mediepolitik när det gäller närradio inte är framgångsrik. Den är inte för mångfald, medan vår är det.
Anf. 22 Tobias Krantz (Fp)
Herr talman! Det senaste kvartsseklet har varit ett frihetens kvartssekel för radio och TV. För 25 år sedan rådde formellt och reellt ett statligt monopol på radio- och TV-utsändningar i Sverige. Under den process som sedan dess har pågått har motståndet mot en ökad frihet inom radio och TV också varit stort. Vi minns alla hur ledande socialdemokrater exempelvis ville förbjuda parabolantenner.
Under 1980-talet och inte minst 1990-talet genomfördes en liberal medierevolution i Sverige. Vi fick fler radio- och TV-kanaler. Vi fick mångfald i stället för enfald i den svenska radion och den svenska TV:n.
Försöken med närradio, herr talman, inleddes 1979. År 1986 permanentades verksamheten med närradio i Sverige. Tanken med närradioverksamheten var att ge utrymme för det lokala föreningslivet att sända radio på ideell basis. Närradion var första spiken i kistan för det statliga monopolet på radio och TV i Sverige.
Det finns enligt min mening all anledning att i högsta grad slå vakt om närradion också i dag. Det fortsätter att vara en viktig kanal där det ideella föreningslivet kan sända till sina medlemmar och andra som är intresserade av föreningens verksamhet.
Vi ser i dag, tack vare många liberala insatser, ett mycket mångfasetterat medielandskap. I huvudsak tror jag att man kan säga att det är tre kategorier i det etermedielandskap som vi i dag ser.
För det första har vi
public service
inom Sveriges Television, inom Sveriges Radio och inom Utbildningsradion. För det andra har vi en fri kommersiell radio, ett antal olika lokala radiokanaler och också ett antal rikstäckande nätverk av reklamfinansierade kanaler, i Sverige. För det tredje har vi närradion som bygger på att föreningar på ideell basis ska kunna sända radio.
Jag tycker att alla dessa tre kategorier av radioutsändningar är viktiga, och alla behövs. Vi behöver
public service
-radion för att kunna förmedla kunskapsinnehåll, för att kunna förmedla nyheter, för att förmedla kultur och sådana saker som i dag inte täcks in av det som är den kommersiella radion.
Jag tror att vi också behöver den fria kommersiella radion för att erbjuda ett alternativ till det som finns inom
public service,
för att kunna få en ökad mångfald.
Vi behöver också närradion för att se till att det lokala föreningslivet har utrymme för att få kontakt med sina medlemmar och dem som är intresserade av föreningens verksamhet. Alla dessa tre behövs.
Tidigare under debatten har det ibland framställts som att vi ska ställa de här alternativen i motsatsställning till varandra. Men både
public service
och den fria kommersiella radion liksom närradion behövs. De kompletterar varandra, och jag tror att alla dessa kategorier av radiosändningar kompletterar varandra och bidrar till den mångfald som är så viktig, inte minst för dem vi alla borde värna, det vill säga radiolyssnarna.
Därför kan jag med gott samvete yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Anf. 23 Mats Einarsson (V)
Herr talman! Den här debatten och det här betänkandet har illustrerat två tämligen olikartade uppfattningar om yttrandefrihetens innebörd i allmänhet och yttrandefrihetslagstiftningens roll i synnerhet.
Enligt det ena synsättet, som Henrik S Järrel och Moderaterna har gjort sig till tolk för, ser man i princip yttrandefrihet som ett minimum av statlig reglering. Punkt och slut.
Det andra synsättet, som ju är det som bär upp den svenska lagstiftningen på det här området, skulle jag vilja påstå, är något vidare. Man skulle kunna formulera det så här: Yttrandefrihetslagstiftningens syfte är att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett fritt meningsutbyte.
Vad är då skillnaden mellan de där två synsätten? Jo, det andra synsättet innebär bland annat det som Moderaterna också säger, ett minimum av statliga ingrepp i yttrandefriheten. Men det innebär också, tillåter också och kanske till och med kräver regleringar som motverkar till exempel privat monopolisering av vissa mediekanaler, alltså regleringar som motverkar en faktisk begränsning av yttrandefriheten och mångfalden i debatten.
Det är med detta synsätt som det blir naturligt att ha den typ av lagstiftning som vi nu diskuterar. Med Moderaternas mer minimalistiska syn på yttrandefriheten blir det tvärtom naturligt att gå emot den typen av regleringar som syftar till att skapa faktiska goda förutsättningar för ett fritt meningsutbyte - i det här fallet när det gäller närradioverksamheten.
Det framgick tydligt av Järrels anförande att det som bekymrar Moderaterna i första hand inte är yttrandefriheten och det fria meningsutbytet, utan det som bekymrar Moderaterna är naturligtvis möjliga begränsningar i en affärsverksamhet. Det är också naturligtvis helt i linje med Moderaternas program att se det så.
Jag tror att yttrandefriheten mår väl av att inte enbart ses som affärsverksamhet. All erfarenhet talar för att detta bredare synsätt på yttrandefrihetens innebörd och erkännandet av betydelsen av inte bara ett minimum av regleringar och lagstiftning från statens sida utan också vikten av de faktiska möjligheterna för människor att utnyttja sin yttrandefrihet är oerhört väsentligt för lagstiftaren i det här fallet.
Mot denna bakgrund kan jag med kraft yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.
Anf. 24 Henrik S Järrel (M)
Herr talman! I yttrandefrihetsgrundlagen står det att begränsning i yttrandefriheten i form av tillstånd och villkor för att sända program är tillåten endast om det finns ett behov av att på något sätt ordna användningen av frekvenserna för TV och radio för att utrymmet i etern är begränsat.
Det är precis vad vi tycker också. Därest det finns sådan begränsning i etern måste man naturligtvis tillhandahålla någon form av regelverk för att avgöra möjligheterna till att få sända om fler vill sända i det begränsade utrymmet. Då tycker vi att auktionsförfarandet trots allt är en bättre ordning, om än inte idealisk, än de detaljregleringar som regeringen och dess närstående samarbetspartier tycker är bra. Jag vet att jag har de övriga borgerliga som ställer upp bakom förslaget i betänkandet emot mig i den frågan också. Vi har vår uppfattning i frågan.
Vi konstaterar, Mats Einarsson, att om man vill föra ut ett budskap, i radio och TV, vilken nivå man än sänder på, är det alltid publiken som slutligen avgör om de ska lyssna och titta eller inte. Det är inte politikerna som kan avgöra det utan det är publiken i form av det vi kan kalla den anonyma marknaden. Det är den som bestämmer om det är intressant att till exempel sända reklambudskap - om det finns tillräckligt många lyssnare eller tittare. Men om man inte har ett attraktivt programutbud - det kostar i regel - får man förmodligen relativt sett färre tittare och lyssnare. Sambandet är inte alltför komplicerat.
Anf. 25 Mats Einarsson (V)
Herr talman! Det är bara att konstatera att vi har helt olika synsätt. Jag tycker att närradioinstitutionen, sådan den nu har utformats, är en god sak. Det är rimligt att man har lagstiftning som innebär att tillstånd att sända närradio begränsas till, som det heter i den nuvarande lagstiftningen, lokala, ideella föreningar, församlingar och kyrkliga samfälligheter, studentkårer och särskilda närradioföreningar. Nu preciserar vi lagstiftningen så att denna inte kan utnyttjas på ett sätt som inte var avsett.
Jag vet inte om Henrik S Järrel har någon annan uppfattning, men enligt min mening är detta helt och hållet i enlighet med yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser om vilken typ av lagstiftning som är tillåten på området.
Sedan var det frågan om publiken - den anonyma marknaden. För att marknaden, lyssnarna, ska kunna göra sitt val måste man ha något att välja på. Om denna marknad skapar en situation där mångfalden utarmas och där bara en eller ett fåtal kommersiella kanaler finns, kan inte denna marknad göra sig gällande därför att det inte finns något annat att välja på. Den realiteten måste man naturligtvis ta hänsyn till.
Anf. 26 Henrik S Järrel (M)
Herr talman! Ja, det är om man vill framställa en konstlad alternativmarknad, Mats Einarsson, på någon annans bekostnad. Vad är det för medel man använder då för att ge marknaden, lyssnarna, tittarna, möjligheten att se alternativen?
När vi ser att begränsningar sker i ägarformer och så vidare, är det i viss mån ett uttryck för att det inte har funnits ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten som det ursprungligen var tänkt därför att det helt enkelt kostar för mycket i förhållande till intäkterna eller de ideella krafter som är intresserade av att lägga ned arbete på verksamheten.
Anf. 27 Mats Einarsson (V)
Herr talman! Finns det något värde i någon verksamhet som inte bär sig på en rent kommersiell marknad? Henrik S Järrel lutar väl åt ett nej på den frågan. Jag lutar nog snarare åt ett bestämt ja. Det finns sådant som det finns ett värde i även om dessa verksamheter kanske inte alltid skulle klara sig på en helt kommersialiserad marknad. Jag tycker att det är bra att föreningslivet har denna möjlighet att utnyttja närradion. Henrik S Järrel och Moderaterna tycker inte att det är bra. Vi har olika uppfattningar om detta, och därför ska vi så småningom votera i denna fråga.
Anf. 28 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Mycket har redan framgått av den tidigare debatten. Jag vill bara kort konstatera att närradio är en del av vårt medieutbud, kopplat - som Tobias på ett bra sätt tidigare pekade ut - till att närradion har sin plats, kommersiella radion har sin plats och
public service
-radion sin plats. De kompletterar varandra och skapar möjligheter på olika nivåer att föra ett samtal eller att få ett medieutbud som medborgarna önskar sig, kommersiella intressen vill sända ut eller
public service
har som uppdrag.
Vi har konstaterat att närradion är ett utrymme för lokala ljudradiosändningar för föreningslivet. Det håller vi fast vid. Vi vill inte omdefiniera uppdraget för närradion. Vi vill skapa förutsättningar för närradion att verka alltjämt. Förslaget i propositionen innebär att möjligheterna förstärks och att reglerna anpassas till den tekniska utvecklingen när det gäller möjligheterna att åtala för olaga våldsskildring.
Med den utgångspunkten, herr talman, yrkar vi bifall till denna proposition.
Anf. 29 Gustav Fridolin (Mp)
Herr talman! Det är nu ett tunt betänkande, elva sidor inklusive bilagor, som vi diskuterar, men det är inte oviktigt för aktörerna inom närradioverksamheten.
Närradions syfte är, som många före mig har sagt, att stärka demokratin, möjliggöra engagemang i föreningslivet, hjälpa till där lokala kulturlivet vill få en kanal att nå lyssnare, möjlighet att nå ett lokalsamhälle och också skapa frihet för ett medieutbud helt fritt, eller så brett som möjligt fritt, från statliga pekpinnar såväl som från kommersialismen.
På sina håll har dock närradion sjanghajats av kommersiella intressen. Det är det som vi genom detta betänkande och den proposition som har föregått betänkandet inte blundar för. För att mota detta sjanghajande kräver vi nu att närradioverksamheten ska ha en tydligare anknytning till det område man sänder från. Vi har fått tydliga garantier för att detta inte ska gå ut över de invandrare och andra organisationer som behöver samordna sitt lokala utbud över landet utan enbart slå mot dem som försöker slå mynt av den demokratireform som närradioverksamheten är.
Herr talman! Det är ett tunt betänkande vi diskuterar. Närradioverksamheten behöver mer reformer inom lagområdet för att kunna få fortleva och fungera på det sätt som vi nästan alla önskat, sex av riksdagens sju partier. Den lagstiftningen kommer. Det har pågått ett arbete inom Regeringskansliet. Det finns en promemoria till Kulturdepartementet, och vi förutsätter att vi ganska snart får förslag på ändringar för att stärka närradion ytterligare.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2004-11-10
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2004-11-10Protokoll 2004/05:26
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Skärpta krav för närradiotillstånd
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:182 i denna del och avslår motion 2004/05:K1.- Reservation 1 (m)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 129 0 0 15 m 0 46 0 9 fp 41 0 0 7 kd 27 1 0 5 v 25 0 0 5 c 18 0 1 3 mp 12 0 0 5 Totalt 252 47 1 49 Yttrande i åtalsärenden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:182 i denna del.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.