Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.

Betänkande 1995/96:JoU22

Jordbruksutskottets betänkande 1995/96:JOU22

Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1995/96
JoU22

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens
proposition om skärpta avgaskrav på
tunga fordon m.m. jämte tre
följdmotioner.

Utskottet tillstyrker med vissa
förändringar regeringens förslag till
ändring i lagen om försäljningsskatt på
motorfordon. Vidare tillstyrks förslaget
till lag om ändring i bilavgaslagen.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks, i
vissa fall med hänvisning till att de
strider mot gällande EG-rätt.

Till betänkandet har fogats sju
reservationer och tre särskilda
yttranden.

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår
i proposition 1995/96:175 att riksdagen
antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i bilavgaslagen
(1986:1386),

2. lag om ändring i lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen presenteras skärpta
obligatoriska avgaskrav för tunga
fordon. Regeringen lämnar även förslag
till vissa förändringar av bilavgaslagen
(1986:1386) och lagen om
försäljningsskatt på motorfordon
(1978:69).

Därutöver aviseras skärpningar av
utsläppskraven för lätta fordon. Miljö
klassystemet är ett fortsatt viktigt
styrmedel för att stimulera
försäljningen av renare fordon. I det
framtida arbetet med att utveckla
miljökraven för tunga fordon prioriteras
även i fortsättningen utsläppen av
kväveoxider och partiklar. För lätta
fordon kommer utsläppen av koldioxid mer
i fokus eftersom andra utsläpp nu
minskar.

Regeringen föreslås bemyndigas att
meddela föreskrifter avseende
typgodkännande, registrering,
ibruktagande och försäljning av fordon
och motorer som inte uppfyller
utsläppskrav beslutade inom Europeiska
gemenskapen. Vidare föreslås regeringen
kunna meddela föreskrift om de tekniska
villkor som skall gälla för
miljöklasserna.

Kraven i miljöklasserna 2 och 3 skärps
för tunga fordon. Lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon
föreslås ändrad så att ingen
försäljningsskatt tas ut för tunga
fordon i miljöklass 2.
Försäljningsskatten för fordon i
miljöklass 3 med en totalvikt över 3 500
kilogram men högst 7 000 kilogram sänks
från 20 000 kr till 6 000 kr. För fordon
med en totalvikt överstigande 7 000
kilogram föreslås försäljningsskatten i
miljöklass 3 sänkt från 65 000 kr till 6
000 kr.

Överklagande av beslut enligt 7 §
bilavgaslagen föreslås ske till allmän
förvaltningsdomstol i stället för till
Koncessionsnämnden för miljöskydd.

Lagförslagen fogas som bilaga 1 och
bilaga 2 till detta betänkande.

Motionerna

1995/96:Jo17 av Göte Jonsson m.fl. (m)
vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att den
föreslagna sänkningen av
försäljningsskatten för tunga fordon
tidigareläggs till den 1 juli 1996 i
enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om
miljöklassindelning av tunga fordon.

1995/96:Jo18 av Gudrun Lindvall m.fl.
(mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens
proposition 1995/96:175,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande
1, avslår förslaget om lindrigare krav
för utsläpp av partiklar för vissa typer
av motorer,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ny miljöklass 1,

4. att riksdagen, vid avslag på yrkande
1, avslår propositionens förslag att
regeringen skall ges bemyndigande att
fastställa de krav som skall gälla för
miljöklasserna,

5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om relationerna i
försäljningsskatterna mellan
miljöklasser,

6. att riksdagen, vid avslag på yrkande
1, avslår propositionens förslag om
försäljningsskatter,

7. att riksdagen, vid avslag på
yrkandena 1 och 6, hos regeringen begär
förslag till förändring av beskattningen
av tunga fordon.

1995/96:Jo19 av Birgitta Wistrand m.fl.
(m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att
tidigarelägga avskaffandet av
miljöaccisen för s.k. Euro 2-motorer
till den 1 januari 1996,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett stimulanssystem för att
få till stånd en föryngring av den
svenska lastbilsparken.

Yttrande

Skatteutskottet har inkommit med
yttrande över propositionen och vissa
följdmotioner, se bilaga 3.

Utskottet

Inledning

Systemet med miljöklassning av fordon
kopplat till differentierad
försäljningsskatt infördes fr.o.m. 1993
års modeller (prop. 1990/91:156, SkU25,
rskr. 344). Systemet har sedan genomgått
vissa förändringar, bl.a. föranledda av
Sveriges närmande till EU. År 1994
beslutade riksdagen att lätta fordon i
miljöklass 1 skulle befrias från årlig
fordonsskatt under de fem första åren
samt att personbilar, lastbilar och
bussar som är inrättade för drift med
elekt-ricitet från batterier i fordonet
dessutom skulle befrias från
försäljningsskatt. Samtidigt slopades
nedsättningen av försäljningsskatten för
lätta fordon i miljöklass 1 jämfört med
klass 2 (1994/95:SkU5). Hösten 1995
beslutade riksdagen att
miljöklassystemet skulle kompletteras
med klasserna 1 E för elbilar och 1 H
för hybridbilar (1995/96:JoU6).
Riksdagen uttalade i detta sammanhang
även att miljöklassystemet bör utvecklas
inom de ramar som ges av medlemskapet i
EU.

Medlemskapet i EU innebär att de
svenska avgaskraven måste utvecklas inom
de ramar som det gemensamma regelverket
utgör. Enligt direktiven får
medlemsländerna endast använda
ekonomiska incitament för att stimulera
ett förtida införande av teknik som
uppfyller en beslutad men ännu inte
obligatorisk kravnivå. Genom direktiven
preciseras även tidtabeller för
skärpningar av baskraven för olika
fordonsslag.

Skärpta baskrav för tunga fordon

Propositionen

I rådets direktiv 91/542/EEG av den 10
oktober om ändring av direktiv 88/77/EEG
om tillnärmning av medlemsstaternas
lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av
gasformiga föroreningar från
dieselmotorer som används i fordon
preciseras två kravnivåer, A och B, för
utsläpp från tunga fordon. Dessa
kravnivåer benämns populärt EuroI och
EuroII. Medlemsländerna får fr.o.m. den
1 oktober 1996 ej längre tillåta att
fordon med dieselmotorer som endast
uppfyller kravnivån A registreras för
första gången, saluförs eller tas i
bruk. Kravnivån A i direktiv 91/542/EEG
dr förebild för kraven i klass 3 i det
svenska miljöklassystemet. Kravnivån B
överensstämmer med utsläppskraven för
miljöklasserna 2 och 1. I miljöklass 1
tillkommer ett särskilt bullerkrav i
enlighet med rådets direktiv 92/97/EEG
av den 10 november 1992 om ändring av
direktiv 70/157/EEG. Detta strängare
bullerkrav gäller för alla nya tunga
fordon fr.o.m. den 1 oktober 1996.

I enlighet med tidtabellen för
kravskärpning i direktiv 91/542/EG
ändrades bilavgasförordningen
(1991:1481) under hösten 1995 så att
tunga dieselfordon med nya EG-
typgodkännanden avseende
avgasreningsutrustningen utfärdade
fr.o.m. den 1 oktober 1995 skall
uppfylla kraven enligt miljöklasserna 2
eller 1. Fordon med äldre
typgodkännanden fick även
fortsättningsvis placeras i miljöklass
3.

Genom Europaparlamentets och rådets
direktiv 91/1/EG av den 22 januari 1996
om ändring i direktiv 88/77/EEG infördes
ett högre partikelgränsvärde för
dieselmotorer till tunga fordon med en
slagvolym om högst 0,7 liter per
cylinder och ett maximalt varvtal över
3 000 varv per minut som i övrigt klarar
kravnivån B enligt direktiv 91/542/EEG.
För dessa fordon höjs det tillåtna
framtida partikelgränsvärdet från 0,15
till 0,25 gram per kilowattimme.
Medlemsländerna skall tillåta
försäljning av fordon som uppfyller det
lindrigare partikelgränsvärdet t.o.m.
den 30 september 1998. Sista datum för
typgodkännande av sådana motorer är den
30 september 1997. Godkännande enligt
direktiv 96/1/EG är främst aktuellt för
dieselmotorer till vissa
distributionsfordon. En risk med detta
undantag är att takten i sänkningen av
partikelutsläppen blir lägre i de
områden där de har störst effekt på
människors hälsa. Sverige motsatte sig
därför denna del av beslutet.

Regeringens uppfattning är att fordon
med små dieselmotorer som uppfyller det
strängare partikelkravet bör placeras i
en annan miljöklass än de som inte gör
det. Avsikten är att introducera bättre
teknologi i förtid. Regeringen avser
därför att ändra bilavgasförordningen
(1991:1481) så att fordon med
dieselmotorer som godkänts mot det
lindrigare partikelkravet enligt
direktiv 96/1/EG skall anses uppfylla
kraven för miljöklass 3. Detta blir
därför den enda kategorin av nya tunga
fordon som från den 1 oktober 1996 anses
uppfylla kraven för miljöklass 3.

Sammanfattningsvis bör fordon som
uppfyller kravnivån B enligt direktiv
91/542/EEG enligt regeringens bedömning
fr.o.m. den 1 oktober 1996 anses
uppfylla kraven i miljöklass 2.
Miljöklass 3 reserveras för en mindre
grupp fordon med ett visst tekniskt
utförande som genom en särbestämmelse
tillåts ha högre utsläpp (direktiv
96/1/EG).

EG-kommissionen skall senast den 31
december 1996 föreslå två nya kravnivåer
för tunga fordon som skall införas
fr.o.m. år 2000. Rådets beslut väntas
första halvåret 1998. Sverige
prioriterar i detta arbete åtgärder som
minskar belastningen på tätortsmiljön,
försurningen, fotokemiska oxidanter,
eutrofieringen och växthuseffekten. Så
snart det är möjligt bör dessa
kravnivåer föras in i miljöklassystemet.

Motionen

I motion Jo18 (mp) yrkande 1 påpekas att
propositionen inte redovisar siffror för
de avgaskrav som gäller i de olika
miljöklasserna. Ej heller redovisas de
direktiv som ligger till grund för
förslaget. Enligt motionärerna är dessa
brister så allvarliga att propositionen
bör avslås.

Om riksdagen avslår motionens yrkande 1
anser motionärerna att regeringens
förslag om lindrigare krav för utsläpp
av partiklar för vissa motorer bör
avslås (yrkande 2).

Utskottets överväganden

I propositionen redogörs för de nya
obligatoriska kravnivåer för
avgasutsläpp och buller som beslutats
inom EU. De nya obligatoriska kraven
den s.k. B-nivån motsvarar vad som för
närvarande gäller i det svenska
miljöklassy-stemets klass 1. Enligt
beslutet får fordon som ej uppfyller B-
kravnivån inte typgodkännas efter den 1
oktober 1995. Efter den 1 oktober 1996
får de inte heller registeras för första
gången, saluföras eller tas i bruk.

För vissa motorer, främst avsedda för
mindre distributionsfordon, gäller dock
i enlighet med direktiv 96/1/EG ett
högre partikelgränsvärde än de som
angetts för B-kravnivån. Sådana fordon
får typgodkännas t.o.m. den 30 september
1997. Sista datum för försäljning av dem
är den 30 september 1998.

Regeringen redovisar vidare hur de nya
gränsvärden som beslutats skall inordnas
i det svenska miljöklassystemet. De
fordon som uppfyller B-kravnivån skall
registreras i miljöklass 2. I miljöklass
3 skall endast de fordon registreras som
enligt ovan beskrivna särbestämmelse
tillåts ha högre utsläpp av partiklar. I
avvaktan på att nya kommande kravnivåer
beslutas inom EU kommer inga krav att
specificeras för miljöklass 1. Enligt
propositionen förväntas sådana beslut
fattas i rådet under första halvåret
1998.

Skatteutskottet har yttrat sig över
motion Jo18 yrkandena 15 och anför
därvid följande.

Enligt skatteutskottets mening lämnar de
direktiv som gäller på området inte
utrymme för att efter den 1 oktober 1996
tillåta försäljning i Sverige av fordon
med dieselmotorer som inte uppfyller de
nya miljökraven. Vidare uppställer
direktiven begränsningar när det gäller
möjligheterna att genom skattelättnader
gynna fordon som uppfyller högre krav än
baskravet. Dels skall sådana
skattelättnader gälla fordon som i
förtid uppfyller europeiska normer, dels
skall skattelättnaden för varje
fordonstyp vara betydligt lägre än den
verkliga kostnaden för de anordningar
som monterats för att uppfylla de
fastställda värdena. De förändringar som
regeringen föreslår innebär att de
svenska reglerna får en utformning som
uppfyller dessa krav samtidigt som
miljöstyrningen så långt möjligt
bibehålls. De yrkanden som framställs i
motion Jo18 medför att Sverige på dessa
punkter riskerar att gå emot tvingande
EU-direktiv. Utskottet tillstyrker
propositionen såvitt nu är i fråga och
avstyrker motion Jo18 yrkandena 15.

Jordbruksutskottet vill med anledning av
motion Jo18 yrkande 1 anföra följande.
Utskottet har nyligen i ett yttrande
till konstitutionsutskottet redovisat
sin bedömning av behandlingen av EU-
frågorna i riksdagen (1995/96:JoU5y).
Utskottet anförde härvid bl.a. att man
inte mött några svårigheter när det
gäller informationsinhämtandet.
Samarbetet med Jordbruks- och
Miljödepartementen har i detta hänseende
fungerat väl. I det ärende som avses i
motionen har utskottet erhållit muntlig
och skriftlig information från
Miljödepartementet angående de aktuella
direktiven och deras behandling inom EU.
Med hänvisning till vad som här anförts
avstyrks motion Jo18 yrkande 1.

Med anledning av motion Jo18 yrkande 2
vill utskottet erinra om att
propositionen inte innehåller något
förslag om partikelgränsvärden utan
endast redovisar ett direktiv (96/1/EG)
som i sedvanlig ordning skall införlivas
i svensk rätt. EG-direktiven är bindande
för varje medlemsstat enligt de
förutsättningar som anges i
Romfördragets artikel 189. Det
avslagsyrkande som framställs i motionen
kan således av formella skäl inte
bifallas av riksdagen. Det bör tilläggas
att Sverige enligt regeringens skrivelse
1995/96:190 om verksamheten i EU under
år 1995 (s. 141) motsatte sig den
ändring av direktiv 88/77/EEG som tas
upp i motionen och åberopade att det
finns tillgänglig teknik för att
uppfylla det strängare gränsvärdet.
Sverige fann ej gehör för detta, men
ändringen enligt den gemensamma
ståndpunkten blev dock mer begränsad än
vad som ursprungligen föreslagits av
kommissionen.

Bemyndiganden i bilavgaslagen

Propositionen

Regeringen bemyndigas meddela
föreskrifter om typgodkännande,
registrering, ibruktagande och
försäljning av nya fordon och motorer.
Syftet är att åstadkomma en bättre
harmonisering med EG-direktiven på så
sätt att i bl.a. bilavgasförordningen
anges när försäljningsförbud inträder
enligt direktiven. Regeringen bemyndigas
dessutom att fastställa de krav som
skall gälla i miljöklasserna. Båda
förändringarna genomförs för att på ett
tydligare sätt knyta an till den EG-
rättsliga lagstiftningen.

Motionen

I motion Jo18 (mp) yrkande 3 anförs att
regeringen snarast bör återkomma till
riksdagen med förslag till nya
utsläppskrav för koloxid, partiklar,
kväveoxid och kolväten för miljöklass 1
och inte avvakta EU:s beslut om nya
kommande kravnivåer. Enligt motionens
yrkande 4 bör regeringen heller inte ges
bemyndigande att fastställa de krav som
skall gälla för miljöklasserna.

Utskottets överväganden

I propositionen redogörs för bakgrunden
till regeringens förslag till
bemyndiganden i bilavgaslagen. Före
medlemskapet i EU genomfördes skärpta
avgaskrav genom att bilar från och med
en viss årsmodell skulle klara en viss
kravnivå. Om de inte uppfyllde kraven
kunde de inte registreras och därmed
inte heller tas i bruk. Av detta följde
också att bilarna naturligtvis inte
heller kunde försäljas. Sett till
innehållet i svensk lagstiftning kan det
således enligt propositionen
ifrågasättas om bemyndigandet avseende
typgodkännande m.m. är nödvändigt för
att genomföra de krav direktiven ställer
på medlemsländerna. Med hänsyn till hur
direktiven är utformade med förbud som
inträder vid vissa datum och till
bilavgaslagens karaktär av ramlag bör
emellertid enligt regeringens mening
dessa grundläggande principer anges i
lagen. Konstitutionellt kan
bestämmelserna om framför allt
försäljningsförbud ses som sådana
föreskrifter som enligt 8 kap. 3 §
regeringsformen skall anges i lag med
möjlighet till delegering enligt 7 §
fjärde punkten. Regeringen uppger att
den avser att i bilavgasförordningen
(1991:1481) ange när förbuden skall
inträda för de olika fordonsslagen.
Avsikten är att förbudsdatum skall
överensstämma med vad som anges i de EG-
direktiv som behandlar bilavgaser.

Regeringen hänvisar vidare till att det
när systemet med miljöklasser infördes
(prop. 1990/91:156, SkU25) angavs att de
grundläggande föreskrifterna om de krav
som skall vara uppfyllda i alla de tre
miljöklasserna borde framgå av lagtexten
och att de närmare bestämmelserna om
gränsvärden, provmetoder m.m. borde
föras in i bilavgasförordningen
(1991:1481). Något särskilt bemyndigande
beträffande bl.a. gränsvärdena för
utsläpp gällande för miljö-klasserna 1
och 2 ansågs inte krävas. Motsvarande
resonemang borde enligt propositionen
kunna föras för de fall där regeringen
anser sig böra underlåta att fastställa
gränsvärden för ett fordonsslag i en
miljöklass. Nu kommer det under en tid
att saknas fastställda utsläppskrav för
en miljöklass (klass 1). Regeringen
anser att det i tydlighetens intresse
bör anges i bilavgaslagen att regeringen
fastställer utsläppskrav och övriga
tekniska villkor för miljöklasserna.

Utskottet vill med anledning av motion
Jo18 yrkandena 3 och 4 erinra om att
riksdagen tidigare uttalat att det
svenska miljöklassystemet skall
utvecklas inom de ramar som medlemskapet
i EU utgör (1995/96:JoU6, s. 5). Enligt
direktiv 91/542/EEG får ett medlemsland
endast använda ekonomiska incitament för
att stimulera införande av teknik som
uppfyller en beslutad men ännu inte
obligatorisk kravnivå. Enligt
propositionen är medlemsländernas
möjligheter att ha ett miljöklassystem
kopplat till ekonomiska styrmedel en
viktig fråga för regeringen. Sverige
verkar även för att EG beslutar om
kommande utsläppskrav med god
framförhållning. Om så sker ökar
förutsättningarna för att i
miljöklassystemet utnyttja beslutade men
ännu inte obligatoriska kravnivåer. Med
hänvisning till vad som här anförts
avstyrks motion Jo18 yrkandena 3 och 4.

Skatteutskottet avstyrker som tidigare
nämnts de aktuella motionsyrkandena,
bl.a. med hänvisning till att yrkandena
innebär att Sverige riskerar att gå emot
tvingande EU-direktiv. När det gäller
bemyndigandet för regeringen att meddela
föreskrifter om de krav som uppställs i
miljöklasserna vill skatteutskottet
erinra om att skatteuttaget i miljöklass
3 bygger på de regler som redovisats i
propositionen och som skall gälla inom
EU fr.o.m. den 1 oktober 1996.

Ändrad försäljningsskatt för tunga
fordon

Propositionen

För fordon i miljöklass 2 med en
totalvikt över 3 500 kg tas ingen
försäljningsskatt ut. För fordon med en
totalvikt över 3 500 kg men högst 7 000
kg sänks försäljningsskatten i
miljöklass 3 från 20 000 kr till 6 000
kr. För fordon med en totalvikt
överstigande 7 000 kg sänks
försäljningsskatten i miljöklass 3 från
65 000 kr till 6 000 kr.

Motionerna

Motionerna Jo17 och Jo19 (båda m) tar
upp frågan om när den föreslagna
sänkningen av försäljningsskatten skall
genomföras. Enligt yrkande 1 i den förra
motionen bör sänkningen tidigareläggas
till den 1 juli 1996 för att
nybilsförsäljningen inte skall stoppas
upp. Enligt motion Jo19 yrkande 1 bör
sänkningen för s.k. Euro II-motorer av
samma skäl genomföras retroaktivt från
den 1 januari 1996.

Enligt motion Jo18 yrkande 5 är det
förkastligt att försäljningsskatten
enligt gällande EG-direktiv inte får
differentieras i så hög grad att det
lönar sig att installera
reningsutrustning. Det måste finnas ett
ekonomiskt incitament i de olika
skatteklasserna eljest försvinner
möjligheten till ekonomiska styrmedel
som kan ge en positiv utveckling. Vidare
påpekar motionärerna i yrkande 6 att
förslaget till nya försäljningsskatter
för tunga fordon kommer att innebära att
denna sektor gynnas ekonomiskt, vilket
ökar dess konkurrenskraft i förhållande
till andra mer miljövänliga
transportsystem. Regeringens förslag
till nya skatter bör därför avslås. Om
detta yrkande inte vinner gehör begär
motionärerna att regeringen skall
återkomma till riksdagen med förslag på
skatter för tunga fordon motsvarande
minst det belopp som
försäljningsskatterna inbringade år 1995
(yrkande 7).

Utskottets överväganden

Skatteutskottet anför beträffande
motionerna Jo17 yrkande 1, Jo18
yrkandena 6 och 7 samt motion Jo19
yrkande 1 följande.

Under år 1995 uppgick intäkterna från
försäljningsskatten för tunga fordon
till ca 250 miljoner kronor. Som en
följd av att biltillverkarna enligt vad
som anförts ovan kommer att börja
introducera tunga fordon i
miljöklasserna 1 och 2 redan under våren
1996 har regeringen i propositionen
räknat med en kraftig minskning av
skatteintäkterna. Någon
försäljningsskatt utgår inte för tunga
fordon i nuvarande miljöklass 1.
Skatteintäkterna under år 1996 beräknas
därför till 80 miljoner kronor.

Enligt skatteutskottets mening är den
redovisade minskningen av
skatteintäkterna en följd av att
miljöklasserna har fått avsedd effekt.
Utskottet anser inte att det finns skäl
att nu ändra i skattereglerna för att
minska stimulansen till en övergång till
miljöklass 1 eller 2 under den tid som
återstår innan miljöklasserna får ett
nytt innehåll. När det gäller
skattebortfallet på längre sikt bör det
beaktas att den höga intäktsnivån delvis
är en följd av att tillverkarna av olika
skäl har valt att inte placera fordon i
de bättre miljöklasserna och att syftet
har varit att skatteintäkterna sett över
en längre tidsperiod skall motsvara den
skattesänkning som genomfördes när den
särskilda försäljningsskatten infördes.
Med det anförda avstyrker utskottet de
nu aktuella yrkandena.

Jordbruksutskottet anser i likhet med
skatteutskottet att de skäl som anförs i
motion Jo18 yrkande 6 inte är sådana att
de bör föranleda ett avslag på
regeringens förslag om ändring i lagen
om försäljningsskatt på motorfordon.
Utskottet föreslår dock vissa
justeringar av regeringens förslag till
lagtext. Bl.a. bör datum för
ikraftträdande i förslaget till lag om
ändring i lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon ändras
till den 1 oktober 1996. Utöver dessa
rättelser krävs en följdändring i 4 §
lagen om försäljningsskatt på
motorfordon. Utskottets förslag till
lagtext redovisas i bilaga 2 till detta
betänkande.

Utskottet instämmer även i den
bedömning som skatteutskottet gör
beträffande motionerna Jo17 yrkande 1
och Jo19 yrkande 1 och avstyrker dessa
yrkanden.

Som tidigare redovisats avstyrker
skatteutskottet även motion Jo18 yrkande
5, bl.a. med hänvisning till att det
medför att Sverige riskerar att gå emot
tvingande EU-direktiv. Utskottet vill
med anledning av de förslag som framförs
i motionen erinra om att, enligt rådets
direktiv 91/542/EEG, skattelättnader för
fordon som omfattas av direktivet skall
vara betydligt lägre än den verkliga
kostnaden för de anordningar som
monterats för att uppfylla de
fastställda värdena. Motionsyrkandet
strider således mot gällande EG-direktiv
och avstyrks.

Även vad gäller motion Jo 18 yrkande 7
vill utskottet ansluta sig till
skatteutskottets bedömning och avstyrker
motionen.

Ändrad instansordning

Regeringen föreslår att instansordningen
ändras så att förelägganden enligt 7 §
bilavgaslagen överklagas till allmän
förvaltningsdomstol i stället för till
Koncessionsnämnden. Prövningstillstånd
krävs vid överklagande till kammarrätt.

Utskottet har inga invändningar mot
regeringens förslag.

Förestående ändringar i
miljöklassystemet

Propositionen

Miljöklassystemet står inför
förändringar som bl.a. betingas av
kravskärpningar i enlighet med EG:s
direktiv. Den 1 januari 1997 kommer
utsläpps-kraven för nya personbilar att
skärpas. För nya lätta lastbilar och
bussar skärps utsläppskraven under
perioden den 1 januari 1998 till den 1
oktober 1999.

Den gemensamma EG-lagstiftningen anger
ramarna för utvecklingen av
miljöklassystemet. Regeringen avser att
även framgent driva frågan om ett
gemensamt system för hållbarhetskrav i
kombination med tillverkaransvar inom EU
och att medlemsländernas möjligheter att
utnyttja ekonomiska styrmedel för att i
förtid introducera renare fordon skall
förbättras. För tunga fordon prioriteras
även i fortsättningen utsläppen av
kväveoxider och partiklar. För lätta
fordon kommer utsläppen av koldioxid mer
i fokus eftersom andra utsläpp nu
minskar.

Motionerna

Enligt motion Jo17 (m) yrkande 2 borde
Sverige anpassa sin miljöklassindelning
av tunga fordon till vad som gäller i
hela EU för att underlätta tydligheten
och informationen kring
miljöklassystemet.

I motion Jo19 (m) yrkande 2 anförs att
det inom ramen för den samlade skatte-,
miljö- och trafikpolitiken finns utrymme
för lösningar som stimulerar till en
föryngring av lastbilsbeståndet även i
Sverige.

Utskottets överväganden

Skatteutskottet har yttrat sig över
motion Jo17 yrkande 2 och därvid anfört
följande.

Regeringens förslag innebär att de olika
utsläppskrav och bullerkrav som blir
obligatoriska inom EU den 1 oktober 1996
också skall gälla i Sverige. Den skatt
som skall tas ut i miljöklass 3 avser en
stimulans för de distributionsfordon som
i förtid uppfyller den europeiska norm
som gäller för övrig tung trafik.

I förhållande till de regler som gäller
inom EU kvarstår det särskilda
hållbarhetskrav och tillverkaransvar som
Sverige upprätthåller. Den svenska
bilindustrin har ansett att de
provmetoder som används vid kontroll av
hållbarhetskravet inte är tillräckligt
preciserade och har därför valt att inte
placera nya fordon i miljöklasserna 1
och 2 trots att fordonen uppfyller de
utsläppskrav som gäller i dessa
miljöklasser. Sedan mer preciserade
provmetoder tagits fram har tillverkarna
i mars 1996 förklarat att man har för
avsikt att börja placera fordon i de
bättre miljöklasserna.

Enligt skatteutskottets mening finns
det inte någon anledning till ett
tillkännagivande till regeringen om att
de svenska kravnivåerna bör
överensstämma med EU:s. Utskottet
avstyrker motionsyrkandet.

Jordbruksutskottet anser i likhet med
skatteutskottet att de skillnader som
ännu kvarstår mellan EU och Sverige vad
gäller miljöklassning av fordon är väl
motiverade och bör kvarstå. Motion Jo17
yrkande 2 bör därmed inte föranleda
någon ytterligare åtgärd från riksdagens
sida.

En motion med liknande innehåll som i
Jo19 yrkande 2 avstyrktes nyligen av
utskottet med hänvisning till den
översyn av vägtrafikens samlade
beskattning som aviserats av regeringen.
Syftet med översynen är att förbättra
den samlade styreffekten med avseende på
miljö och trafiksäkerhet (1995/96:JoU17,
s. 22). Utskottet finner inte anledning
att nu ändra sitt ställningstagande och
avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på
propositionen

att riksdagen avslår motion
1995/96:Jo18 yrkande 1,

2. beträffande
partikelgränsvärde för
dieselmotorer

att riksdagen avslår motion
1995/96:Jo18 yrkande 2,

res. 1 (mp)

3. beträffande ändring i
bilavgaslagen

att riksdagen med bifall till
regeringens förslag samt med avslag
på motion 1995/96:Jo18 yrkandena 3
och 4 antar förslaget till lag om
ändring i bilavgaslagen (1986:1386),

res. 2 (v, mp)

4. beträffande ändrad lydelse av
4 och 8 §§ lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon

att riksdagen med anledning av
regeringens förslag samt med avslag
på motion 1995/96:Jo18 yrkande 6
antar det i bilaga 2 som Utskottets
förslag betecknade förslaget till lag
om ändring i lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon,

res. 3 (mp)

5. beträffande ikraftträdande av
lagförslaget under moment 4

att riksdagen med anledning av
regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1995/96:Jo17 yrkande
1 och 1995/96:Jo19 yrkande 1 antar
den i bilaga 2 som Utskottets förslag
betecknade lydelsen av
ikraftträdandebestämmelsen,

res. 4 (m)

6. beträffande försäljningsskatt
i olika miljöklasser

att riksdagen avslår motion
1995/96:Jo18 yrkande 5,

res. 5 (v, mp)

7. beträffande beskattningen av
tunga fordon

att riksdagen avslår motion
1995/96:Jo18 yrkande 7,

res. 6 (mp)

8. beträffande
miljöklassindelning av tunga
fordon

att riksdagen avslår motion
1995/96:Jo17 yrkande 2,

res. 7 (m)

9. beträffande åtgärder för att
stimulera en föryngring av
lastbilsbeståndet

att riksdagen avslår motion
1995/96:Jo19 yrkande 2.

Stockholm den 8 maj 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus
(c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s),
Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m),
Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s),
Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine
Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa
Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun
Lindvall (mp), Lennart Fremling (fp) och
Rolf Edlund (c).

Reservationer

1. Partikelgränsvärde för dieselmotorer
(mom. 2)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med Med anledning
och på s. 6 slutar med av kommissionen
bort ha följande lydelse:

I föreliggande proposition redovisas
vare sig siffror för dagens avgaskrav
för respektive miljöklass eller de
framtida gränsvärdena. Inte heller
redovisas de direktiv som ligger till
grund för regeringens förslag. Utskottet
anser att propositioner måste vara mer
fullödiga och att direktiv som åberopas
skall finnas med som bilaga. Detta är en
förutsättning för att behandlingen av
ärendet skall kunna ske på ett fullödigt
sätt. Utskottet delar uppfattningen i
motion Jo18 att detta i sig utgör
anledning för riksdagen att avslå
propositionen. De avslagsyrkanden som i
övrigt framställs i motionen omfattar
emellertid de väsentliga delarna av
regeringens lagförslag. Utskottet
återkommer till dessa yrkanden i det
följande.

Enligt beslut inom EU skall för vissa
fordon, främst avsedda för distribution
i tätorter, tillåtas ett högre utsläpp
av partiklar, 0,25 g/kWh i stället för
0,15 g/kWh, än vad som gäller enligt den
s.k. B-nivån trots att reningsteknik
finns. Dessa fordon skall enligt
beslutet få säljas till den 30 september
1998 och i praktiken rulla i våra städer
minst tio år därefter. Detta är mycket
allvarligt eftersom dessa fordon finns i
tätorter och utsläpp av partiklar är ett
problem relaterat till hälsa. Sverige
bör därför inte acceptera att ett
lindrigare krav skall gälla för dessa
fordon. Vad utskottet här anfört med
anledning av motion Jo18 yrkande 2 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:

2. beträffande partikelgränsvärde
för dieselmotorer

att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Jo18 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Ändring i bilavgaslagen (mom. 3)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 7 börjar med Utskottet vill
och slutar med och 4 bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör
Sverige gå före och nationellt nu ange
gränsvärden för miljöklass 1 för tunga
fordon. Att som regeringen avser lämna
klassen tom i avvaktan på nya beslut
inom EU ger inga signaler till industrin
och medför att nödvändigt
utvecklingsarbete försenas eller
uteblir. Regeringen bör därför snarast
återkomma till riksdagen med förslag
till nya utsläppskrav för miljöklass 1
och inte avvakta beslut inom EU. Därmed
avstyrks förslaget att regeringen skall
bemyndigas fastställa de krav som skall
gälla för miljöklasserna. Vad utskottet
här anfört med anledning av motion Jo18
yrkande 3 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Yrkande 4 i
motionen tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:

3. beträffande ändring i
bilavgaslagen

att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Jo18 yrkande 3 och med bifall
till motion 1995/96:Jo18 yrkande 4
dels antar regeringens förslag till
lag om ändring i bilavgaslagen
(1986:1386) utom såvitt avser 3 §,
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. Ändrad lydelse av 4 och 8 §§ lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon (mom. 4)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Jordbruks-
utskottet anser och slutar med detta
betänkande bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag till nya
försäljningsskatter för tunga fordon
innebär att denna sektor kommer att
gynnas ekonomiskt, vilket ökar
konkurrenskraften för transporter med
tunga fordon på andra mer miljövänliga
transportsystems bekostnad. Eftersom
just ökningen av antalet transporter med
tunga fordon är ett av EU:s snabbast
växande miljöproblem är denna utveckling
oacceptabel. De gamla
försäljningsskatterna bör därför vara
kvar oförändrade i avvaktan på nya
utsläppskrav för miljöklass 1. Utskottet
avstyrker regeringens förslag om sänkta
försäljningsskatter på tunga fordon och
tillstyrker motion Jo18 yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:

4. beträffande ändrad lydelse av 4
och 8 §§ lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Jo18 yrkande 6 avslår
regeringens förslag om ändring i
lagen (1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon,

4. Ikraftträdande av lagförslaget under
moment 4 (mom. 5)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Utskottet
instämmer och slutar med dessa
yrkanden bort ha följande lydelse:

Enligt regeringens förslag skall
sänkningen av försäljningsskatten träda
i kraft den 1 oktober 1996 i samband med
att EU:s medlemsländer inte längre får
tillåta försäljning av fordon med
dieselmotorer som endast uppfyller EU:s
kravnivå A. I och med detta riskerar
försäljningen av tunga fordon att
avstanna från och med nu och fram till
denna tidpunkt. Med tanke på att de
fordon som säljs i dag redan uppfyller
de stränga krav som kommer att gälla
från den 1 oktober skulle en nedgång i
försäljningen innebära en ökad
miljöbelastning eftersom den leder till
att gamla och slitna fordon måste köras
längre. En kraftig försäljningsnedgång
innebär också skatteförluster för staten
och svårigheter för leverantörer och
distributörer av fordon. Sänkningen av
försäljningsskatten bör därför
genomföras redan den 1 juli 1996.
Utskottet tillstyrker således motion
Jo17 yrkande 1 och avstyrker motion Jo19
yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:

5. beträffande ikraftträdande av
lagförslaget under moment 4

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Jo17 yrkande 1 samt med
avslag på motion 1995/96:Jo19 yrkande
1 beslutar att lagförslaget under
moment 4 skall träda i kraft den 1
juli 1996,

5. Försäljningsskatt i olika
miljöklasser (mom. 6)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Som tidigare
och på s. 9 slutar med och avstyrks
bort ha följande lydelse:

Enligt gällande direktiv får
skattelättnaden för en bättre miljöklass
inte vara så stor att det blir
ekonomiskt lönsamt att installera
avancerad reningsutrustning. Ett sådant
synsätt är enligt utskottets uppfattning
förkastligt. Det som är miljömässigt
riktigt måste också göras ekonomiskt
lönsamt. Det aktuella EG-direktivet
urholkar möjligheten att använda
ekonomiska styrmedel inom
miljöpolitiken. Vad utskottet här anfört
med anledning av motion Jo18 yrkande 5
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:

6. beträffande försäljningsskatt i
olika miljöklasser

att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Jo18 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. Beskattningen av tunga fordon (mom.
7)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Även vad och
slutar med avstyrker motionen bort ha
följande lydelse:

Regeringen föreslår i propositionen
sänkta försäljningsskatter för tunga
fordon. Detta innebär en risk för att de
tunga vägtransporterna ökar. För att så
inte skall ske föreslår utskottet att
det totala skatteuttaget för tunga
fordon inte skall minska. Regeringen bör
därför återkomma till riksdagen med
förslag på skatter för tunga fordon
motsvarande minst det belopp som
försäljningsskatterna inbringade under
år 1995. Vad utskottet här anfört med
anledning av motion Jo18 yrkande 7 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:

7. beträffande beskattningen av
tunga fordon

att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Jo18 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. Miljöklassindelning av tunga fordon
(mom. 8)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar med Jordbruks-
utskottet anser och slutar med
riksdagens sida bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning skulle
tydligheten och informationen kring
miljöklassystemet underlättas av att
Sverige anpassade sin
miljöklassindelning till de miljöklasser
som gäller i hela EU. Detta blir ännu
viktigare när EU i framtiden utökar sitt
system med ytterligare miljöklasser.
Hittills har det svenska systemet med
miljöklasserna 1, 2 och 3, där
miljöklass 1 är den miljöklass som har
de högsta kraven, inte stämt överens med
EU:s kravnivåer A och B där kravnivå A
representerar de lägsta kraven. Vad
utskottet här anfört med anledning av
motion Jo17 yrkande 2 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:

8. beträffande miljöklassindelning
av tunga fordon

att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Jo17 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att denna
proposition är viktig, inte bara
sakpolitiskt, utan också principiellt. I
och med medlemskapet i den europeiska
unionen tenderar demokratin i Sverige
att urholkas. Allt fler beslut tas på
ministerrådsmöten i Bryssel och
riksdagens roll blir att konfirmera
besluten i efterhand. I EU-nämnden finns
möjlighet för riksdagspartierna att
framlägga synpunkter inför
ministerrådsmöten, men eftersom EU-
nämnden endast är rådgivande är det
först i samband med behandlingen av
eventuella propositioner med anledning
av beslut inom EU som partierna får
möjlighet till ett djupare agerande.
Eftersom direktivet då redan är beslutat
finns emellertid i realiteten inget
utrymme för förändringar i sak.

Miljöpartiet de gröna anser att
direktiv på miljöområdet skall vara
minimidirektiv. Det skall finnas
möjlighet för enskilda länder att gå
före. Så är det inte i detta fall. Här
finns exakta avgaskrav angivna för tunga
fordon. I direktivet finns också angivet
att ekonomiska styrmedel, som gör att
det blir ekonomiskt lönsamt att montera
in reningsteknik för att hamna i en
bättre miljöklass, inte får införas.
Direktivet redovisas inte i
propositionen.

Med hänvisning till det ovan anförda
anser vi att propositionen borde avslås
i sin helhet, men väljer att reservera
oss i de detaljer där vi finner
förslaget oacceptabelt. Vi vill här dock
framhålla det angelägna i att regeringen
i framtiden finner en hanteringsordning
där riksdagen kommer in i
ärendehanteringen på ett så tidigt
stadium att ett reellt inflytande blir
möjligt. Vi anser även att aktuella
direktiv skall bifogas propositioner i
framtiden.

2. Försäljningsskatt på motorfordon
(mom. 4)

Lennart Fremling (fp) anför:

Vår politiska strävan inom trafikområdet
har ett klart mål, nämligen att
genomföra 1988 års trafikpolitiska
beslut. Folkpartiet har ända sedan
riksdagen fattade detta beslut för åtta
år sedan pekat på att det i praktiken
inte har förverkligats. Regelsystemen,
bl.a. för vägfordons skatter, vikter och
hastigheter, måste vara så utformade att
den som fattar beslut om en
godstransport känner av
marginalkostnaden för den aktuella
transporten. Denna kostnad skall
beräknas enligt samhällsekonomiska
kalkylmetoder, innebärande att hänsyn
tas till bl.a. miljöskador och
trafikolyckor.

Den aktuella propositionen behandlar
främst skärpta avgaskrav för tunga
vägfordon, men även vissa
skattesänkningar för sådana fordon.
Under de senaste åren har fattats en rad
separata beslut som påverkar villkoren
för olika transportslag. Med det
underlag som finns i ärendet är det
svårt att bedöma effekterna av
regeringens förslag. Det är faktiskt
inte ens säkert om förslaget gör
regelsystemet sämre eller bättre
anpassat till 1988 års trafikpolitik.

Det finns dock en påtaglig risk att
regeringens skattesänkningsförslag
innebär konkurrensfördelar för
långtradartrafiken på järnvägstrafikens
bekostnad och att det därför motverkar
en rimlig värdering av miljöskador och
trafikolyckor. I så fall skulle
förslaget vara samhällsekonomiskt
ineffektivt och göra att vi kommer
längre ifrån ett genomförande av
beslutade trafikpolitiska principer. Det
skulle då vara till skada för
miljöutvecklingen.

Jag förutsätter att regeringen, så
snart samlat underlag finns, återkommer
till riksdagen med de förslag som behövs
för att öka den samhällsekonomiska
effektiviteten i transportsystemet och
för att vi i Sverige skall närma oss ett
genomförande av 1988 års trafikpolitiska
principer, som ju i detta avseende också
håller på att anammas inom EU, som
nyligen presenterat en grönbok (KOM
95/691) om "internalisering av de
externa kostnaderna för transporter".

3. Åtgärder för att stimulera en
föryngring av lastbilsparken (mom. 9)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:

Sverige drar på sig onödiga belastningar
genom den för Västeuropa unikt
ålderstigna bilparken. Hade den svenska
bilparken förnyats i samma takt som i
exempelvis Tyskland hade andelen
katalysatorrenade bilar i Sverige varit
betydligt högre. Om bilparken förnyats i
samma omfattning under 1990-talet som
under 1980-talet hade kväveoxidutsläppen
från biltrafiken varit upp till 37 %
lägre än i dag.

Den ålderstigna bilparken är enligt vår
uppfattning ett miljöproblem som dess
värre försummas i det pågående
miljöarbetet. Regeringen bör därför
analysera vilka konkreta åtgärder som
krävs för att få till stånd en snabbare
förnyelse av bilparken. Eftersom frågan
nyligen behandlats av riksdagen avstår
vi från att reservera oss i detta
betänkande.

1 Regeringens förslag till lagtext

Regeringen har följande förslag till
lagtext.

Förslag till lag om ändring i
bilavgaslagen (1986:1386)

Härigenom föreskrivs i fråga om
bilavgaslagen (1986:1386)

dels att 12 och 13 §§ skall upphöra att
gälla,

dels att 3 och 11 §§ skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Regeringen eller Regeringen eller
den myndighet som den myndighet som
regeringen regeringen
bestämmer får bestämmer får
meddela meddela
föreskrifter om föreskrifter om

1. begränsning av 1. begränsning av
utsläpp i luften av utsläpp i luften av
avgaser och andra avgaser och andra
ämnen från ämnen från
motordrivna fordon motordrivna fordon
samt om fordonens samt om fordonens
beskaffenhet, beskaffenhet,
utrustning, utrustning,
hållbarhet och hållbarhet och
funktion för att funktion för att
uppfylla uppställda uppfylla uppställda
krav på begränsning krav på begränsning
av utsläpp, av utsläpp,

2. skyldighet att 2. skyldighet att
underhålla den underhålla den
utrustning på utrustning på
fordonen som fordonen som
begränsar utsläppen begränsar utsläppen
och att använda och att använda
visst bränsle, visst bränsle,

3. kontroll och 3. kontroll och
tillsyn av att tillsyn av att
fordonen uppfyller fordonen uppfyller
kraven på kraven på
begränsning av begränsning av
utsläpp, utsläpp,

4. utfärdande av
typgodkännande,
registrering,
ibruktagande och
försäljning av
fordon och motorer,
och

5. de utsläppskrav
och övriga tekniska
villkor som skall
gälla för
miljöklasserna.

11 § Ett beslut av 11 §1 Ett beslut av
en myndighet om en myndighet om
föreläggande enligt föreläggande enligt
5 § eller om 5 och 7 §§ eller om
kontrollavgift kontrollavgift
eller dispensavgift eller dispensavgift
i ett särskilt fall i ett särskilt fall
enligt 9 och 10 §§ enligt 9 och 10 §§
får överklagas hos får överklagas hos
allmän allmän
förvaltningsdomstol förvaltningsdomstol
. .

Prövningstillstånd Prövningstillstånd
krävs vid krävs vid
överklagande till överklagande till
kammarrätten. kammarrätten.

---

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1996 men tillämpas inte i de fall där
det första beslutet i ett ärende enligt
7 § fattats innan dess.

Förslag till lag om ändring i lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon2 skall ha följande lydelse.

8 §3

Nuvarande lydelse

Skatten tas ut för skattepliktiga
personbilar, bussar och lastbilar med
belopp som framgår av följande
uppställning. Skatten beräknas till helt
tiotal kronor så att överskjutande
krontal bortfaller.

Fordonssl miljöklas miljöklas miljöklas
ag s 1 s 2 s 3

1. 6 kronor 6 kronor 6 kronor
Personbil 40 öre 40 öre 40 öre

per per per
kilogram kilogram kilogram

tjänstevi tjänstevi tjänstevi
kt kt kt, ökat

med 2 000
kronor

2. buss 6 kronor 6 kronor 6 kronor
med en 40 öre 40 öre 40 öre

totalvikt per per per
av högst kilogram kilogram kilogram

3 500 tjänstevi tjänstevi tjänstevi
kilogram kt kt kt, ökat

med 2 000
kronor

med en - 6 000 20 000
totalvikt kronor kronor

överstiga
nde

3 500
kilogram

men högst
7 000

kilogram

med en - 20 000 65 000
totalvikt kronor kronor

överstiga
nde

7 000
kilogram

3. 6 kronor 6 kronor 6 kronor
lastbil 40 öre 40 öre 40 öre
med
per per per
skåpkaros kilogram kilogram kilogram
seri
tjänstevi tjänstevi tjänstevik
med en kt kt t, ökat
total-
med 2 000
vikt av kronor
högst

3 500
kilogram

med en - 6 000 20 000
totalvikt kronor kronor

överstiga
nde

3 500
kilogram

men högst
7 000

kilogram

med en - 20 000 65 000
totalvikt kronor kronor

överstiga
nde

7 000
kilogram

4. 4 000 4 000 6 000
lastbil kronor kronor kronor
utan

skåpkaros
seri

med en
totalvikt

av högst
3 500

kilogram

med en - 6 000 20 000
totalvikt kronor kronor

överstiga
nde

3 500
kilogram

men högst
7 000

kilogram

med en - 20 000 65 000
totalvikt kronor kronor

överstiga
nde

7 000
kilogram

Skatten tas ut för motorcykel med 1 340
kronor om tjänstevikten inte överstiger
75 kilogram, med 1 760 kronor om
tjänstevikten är högre men inte
överstiger 160 kilogram, med 2 700
kronor om tjänstevikten är högre än 160
kilogram men inte överstiger 210
kilogram, samt i annat fall med 4 480
kronor.

För personbilar, lastbilar och bussar
som är inrättade för drift med elekt
ricitet från batterier i fordonet skall
skatt tas ut med motsvarande belopp som
gäller för miljöklass 1.

Föreslagen lydelse

Skatten tas ut för skattepliktiga
personbilar, bussar och lastbilar med
belopp som framgår av följande
uppställning. Skatten beräknas till helt
tiotal kronor så att överskjutande
krontal bortfaller.

Fordonssl miljöklas miljöklas miljöklas
ag s 1 s 2 s 3
1. 6 kronor 6 kronor 6 kronor
Personbil 40 öre 40 öre 40 öre

per per per
kilogram kilogram kilogram

tjänstevi tjänstevi tjänstevi
kt kt kt, ökat

med 2 000
kronor

2. buss 6 kronor 6 kronor 6 kronor
med en 40 öre 40 öre 40 öre

totalvikt per per per
av högst kilogram kilogram kilogram

3 500 tjänstevi tjänstevi tjänstevi
kilogram kt kt kt, ökat

med 2 000
kronor

med en - - 6 000
totalvikt kronor

överstiga
nde

3 500
kilogram

3. 6 kronor 6 kronor 6 kronor
lastbil 40 öre 40 öre 40 öre
med
per per per
skåpkaros kilogram kilogram kilogram
seri
tjänstevi tjänstevi tjänstevi
med en kt kt kt, ökat
totalvikt
med 2 000
av högst kronor
3 500

kilogram

med en - - 6 000
totalvikt kronor

överstiga
nde

3 500
kilogram

4. 4 000 4 000 6 000
lastbil kronor kronor kronor
utan

skåpkaros
seri

med en
totalvikt

av högst
3 500

kilogram

med en - - 6 000
totalvikt kronor

överstiga
nde

3 500
kilogram

Skatten tas ut för motorcykel med 1 340
kronor om tjänstevikten inte överstiger
75 kilogram, med 1 760 kronor om
tjänstevikten är högre men inte
överstiger 160 kilogram, med 2 700
kronor om tjänstevikten är högre än 160
kilogram men inte överstiger 210
kilogram, samt i annat fall med 4 480
kronor.

För personbilar, lastbilar och bussar
som tillhör är inrättade för drift med
elektricitet från batterier i fordonet
skall skatt tas ut med motsvarande
belopp som gäller för miljöklass 1.

_______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli
1996.

2. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som
hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.

2 Utskottets förslag till lagtext

Utskottet föreslår att lagtexten skall
ha följande lydelse efter vissa
rättelser av regeringens förslag. Utöver
dessa rättelser krävs en följdändring i
4 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon.

Förslag till lag om ändring i lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon

Härigenom föreskrivs att 4 och 8 §§
lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon4 skall ha följande lydelse.

4 §5

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Försäljningsskatt Försäljningsskatt
tas ut för fordon tas ut för fordon
som registreras i som registreras i
bilregistret och bilregistret och
som är som är

1. personbil, 1. personbil,

2. buss med en 2. buss med en
totalvikt av högst totalvikt av högst
3 500 kilogram samt 3 500 kilogram samt
övriga bussar om de övriga bussar om de
är försedda med är försedda med
dieselmotor och om dieselmotor och om
de hänförs till de hänförs till
miljöklass 2 eller miljöklass 3,
3,
3. lastbil med en
3. lastbil med en totalvikt av högst
totalvikt av högst 3 500 kilogram och
3 500 kilogram och lastbilar med en
lastbilar med en totalvikt som
totalvikt som överstiger 3 500
överstiger 3 500 kilogram, om de är
kilogram, om de är försedda med
försedda med dieselmotor och om
dieselmotor och om de hänförs till
de hänförs till miljöklass 3,
miljöklass 2 eller
3, 4. motorcykel.

4. motorcykel. Fordon som enligt
bilregistret är av
Fordon som enligt en årsmodell som är
bilregistret är av trettio år eller
en årsmodell som är äldre är inte
trettio år eller skattepliktiga.
äldre är inte
skattepliktiga.

8 §6

Nuvarande lydelse

Skatten tas ut för skattepliktiga
personbilar, bussar och lastbilar med
belopp som framgår av följande
uppställning. Skatten beräknas till helt
tiotal kronor så att överskjutande
krontal bortfaller.

Fordonssl miljöklas miljöklas miljöklas
ag s 1 s 2 s 3

1. 6 kronor 6 kronor 6 kronor
Personbil 40 öre 40 öre 40 öre

per per per
kilogram kilogram kilogram

tjänstevi tjänstevi tjänstevi
kt kt kt, ökat

med 2 000
kronor

2. buss 6 kronor 6 kronor 6 kronor
med en 40 öre 40 öre 40 öre

totalvikt per per per
av högst kilogram kilogram kilogram

3 500 tjänstevi tjänstevi tjänstevi
kilogram kt kt kt, ökat

med 2 000
kronor

med en - 6 000 20 000
totalvikt kronor kronor

överstiga
nde

3 500
kilogram

men högst
7 000

kilogram

med en - 20 000 65 000
totalvikt kronor kronor

överstiga
nde

7 000
kilogram

_______________________________
1 Senaste lydelse 1995:64.
2 Lagen omtryckt 1984:159.
3 Senaste lydelse 1995:915.
4 Lagen omtryckt 1995:1640.
5 Senaste lydelse 1994:1789.
6 Senaste lydelse 1995:915.