Skadeinventering på kulturmiljöområdet

Betänkande 1991/92:KrU7

Kulturutskottets betänkande 1991/92:KRU07

Skadeinventering på kulturmiljöområdet

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan
• Bilaga 1

1991/92
KrU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett motionsyrkande om inventering i Stockholms län av
sådana skador på kulturhistoriska byggnader, skulpturer och övriga värdefulla
delar av kulturarvet som förorsakas av luftföroreningar och försurning.
Utskottet redovisar att riksantikvarieämbetet (RAÄ) sedan budgetåret 1988/89
får särskilda medel till åtgärder i hela landet mot sådana skador. Utskottet
redovisar också RAÄs program för inventering, konservering och renovering samt
den hittillsvarande användningen av anvisade medel. Med hänvisning till det
breda inventeringsarbete som påbörjats och till det nu pågående budgetarbetet
inom regeringskansliet avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Motionen

1990/91:Kr357 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skadeinventering av kulturhistoriska byggnader, skulpturer och
övriga värdefulla delar av vårt kulturarv.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Bo543.

Tidigare riksdagsbehandling av frågor om åtgärder mot luftföroreningarnas och
försurningens inverkan på kulturvärden

Sverige undertecknade år 1985 Europarådets konvention för bevarande av
Europas arkitektoniska kulturarv (Convention for the Protection of the
Architectural Heritage of Europe). I denna ingår ett åtagande att vidta
åtgärder för att motverka den nedbrytning av kulturarvet som orsakas av
luftföroreningar. Konventionen ratificerades av Sverige den 5 oktober 1990. Den
trädde i kraft den 1 februari 1991.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) fick år 1986 regeringens uppdrag att utarbeta ett
förslag till handlingsprogram för åtgärder för att minska skadeverkningarna av
luftföroreningar och försurning på kulturminnen och kulturföremål. RAÄ
redovisade år 1987 ett förslag till ett treårigt handlingsprogram,
Luftföroreningarnas skadeverkningar på kulturminnen och kulturföremål, vilket
innefattade åtgärder som inventeringar, insatser för konservering, utbildning
samt forsknings- och utvecklingsarbete. Förslaget inarbetades även i
naturvårdsverkets (SNV) rapport (Rapport 3379) Aktionsplan 87 mot
luftföroreningar och försurning. Behovet av medel för åtgärder i vad gäller
kulturminnen och kulturföremål beräknades till 10 milj.kr. budgetåret 1988/89,
11 milj.kr. budgetåret 1989/90 och 13 milj.kr. budgetåret 1990/91.

RAÄs och naturvårdsverkets förslag lades till grund för förslag i två
propositioner vid riksmötet 1987/88, nämligen prop. 1987/88:85 om
miljöpolitiken inför 1990-talet (s. 102--103, 315--316) och proposition
1987/88:104 om kulturmiljövård (s. 122--126, 139--142). I enlighet med
förslaget i kulturmiljövårdspropositionen gavs RAÄ ansvaret för ett treårigt
program mot luftföroreningarnas och försurningens skadeverkningar på
kulturmiljön (bet. KrU 1987/88:21 s. 25--26, rskr. 390). Medel för de tre
budgetåren 1988/89--1990/91 har anvisats över både utbildningshuvudtiteln och
miljö- och energihuvudtiteln med sammanlagt 10 000 000 kr., 10 200 000 kr.
resp. 10 408 000 kr. (se bilaga 1).

Inför budgetåret 1991/92 avlämnade RAÄ förslag till ett nytt treårigt
program, Luftföroreningar och kulturminnen Handlingsplan 90 (RAÄ Rapport RIK
1). Medelsbehovet för de tre budgetåren 1991/92, 1992/93 och 1993/94 beräknades
till 14,5, 17,0 resp. 18,5 milj.kr.

I likhet med vad som var fallet under den gångna treårsperioden anvisade
riksdagen medel över både utbildningshuvudtiteln och miljö- och
energihuvudtiteln för budgetåret 1991/92. Sammanlagt anvisades 14624000 kr.
(se bilaga 1).
Vid riksmötet 1986/87 beslöt riksdagen att RAÄ skulle tilldelas särskilda
medel för forskning och utvecklingsarbete beträffande skadeverkningarna av
luftföroreningar och försurning på kulturminnen och kulturföremål (prop.
1986/87:80 bil. 6 s. 152--153, 156--157). För budgetåret 1987/88 anvisades 1
milj.kr. för ändamålet. Innevarande budgetår disponeras 2,5 milj.kr. av RAÄs
sektorsforskningsanslag. I Handlingsplan 90 anges medelsbehovet för forskning
vara 7 milj.kr. budgetåret 1992/93 och 6 milj.kr. 1993/94.

Medelsanvändningen budgetåren 1988/89--1990/91

Uppgifter om medelsanvändningen under budgetåren 1988/89--1990/91 för
inventering av skador, basverksamhet samt åtgärder för skydd och konservering
har inhämtats från RAÄ (institutionen för konservering, den 21 augusti 1991).
Uppgifterna redovisas i bilaga 2.

RAÄs handlingsplan för budgetåren 1991/92--1993/94

Det mål som sätts upp i RAÄs Handlingsplan 90 är att minska takten i
förstöringen av kulturminnen och kulturföremål. Detta kräver en minskning av
utsläppen, i en första etapp till vad som uppmättes före andra världskriget i
måttligt belastade delar av tätorter. I avvaktan på nya forskningsresultat gör
RAÄ en grov uppskattning av vilka luftföroreningshalter som inte får
överskridas om ökningen av skador skall bli relativt liten.

Genom inventeringar skall skadesituationen, konserveringsbehoven och
orsakssambanden kartläggas och en grund för uppföljning läggas.

Förstudierna under den gångna treårsperioden har visat att många typer av
byggnader och monument i alla delar av landet behöver program för åtgärder samt
restaurering och plan för fortsatt vård. Vid provinventeringar har utarbetats
metoder för urval, bedömning och registrering av skadade objekt. Längst har
inventeringen av runstenar kommit. Hällristningar har undersökts i Tanum,
Nämforsen och Norrköping. Ett urval skulpterade portaler och
byggnadsutsmyckningar från 1600- och 1700-talen i Stockholm och på Gotland har
inventerats, liksom sekelskifteshus i Sundsvall och Helsingborg. En
undersökning har även gjorts av korrosionsskador på föremål i museimiljöer.

I Handlingsplan 90 anges de olika typer av kulturminnen som det är angeläget
att inventera i det fortsatta arbetet. Inventeringen skall omfatta lagskyddade
objekt från förhistorisk tid såsom hällristningar, hällmålningar och runstenar
samt föremål i jorden och på museer. Även medeltida lagskyddade objekt skall
ingå i inventeringen, såsom stenskulptur, kyrkofasader i sten, tegel och puts,
glasmålningar, träskulptur, textil samt järnsmide. De objekt från
1500--1700-talen som skall inventeras är som regel lagskyddade. Här nämns
renässans- och barockportaler på kyrkor, slott och herresäten, värdefullare
gravvårdar samt metallskulptur. Slutligen skall inventeringen avse objekt från
1800- och 1900-talen. Därvid nämns lagskyddade byggnadsminnen, särskilt
stenstadens byggnader. Vidare skall översiktliga bedömningar göras av hela
stadsdelar och andra miljöer. Inventeringen skall även avse glasmålningar samt
värdefullare skulptur i sten och metall. Slutligen nämns intressantare järn-
och stålkonstruktioner såsom stadsbroar samt sådana objekt som kanaler och
industriminnen. För materialen skall tonvikten läggas på sten och i viss mån
metall.

Inventeringsarbetet kräver en omfattande samverkan inom landet.
Inventeringsprogram läggs upp av RAÄ i samråd med institutioner m.m. på
länsnivå och lokal nivå. RAÄ skall utarbeta anvisningar och råd för kommunala
och regionala inventeringar. RAÄ skall centralt svara för kemisk-fysikalisk
analys, arkiv, databank, metodutveckling och utvärdering. I arbetet skall även
statens institut för byggnadsforskning engageras. Föroreningar inomhus skall
kartläggas i samarbete med centralmuseerna och byggnadsstyrelsen. De stora
inventeringsinsatserna på regional nivå måste enligt Handlingsplan 90 ske med
köpt experthjälp. I de regionala inventeringarna skall Stockholms- och
Göteborgsområdena samt Skåne prioriteras i viss utsträckning.

Under den första treårsperioden har olika skyddsåtgärder prövats på ett urval
objekt av olika material, ålder och miljöbelastning samt med viss geografisk
spridning. Stor vikt har lagts vid utvärdering av olika slag av skyddsmetoder.
Skyddsåtgärderna har avsett konservering av sten och metall, byggnadstekniska
ingrepp och i undantagsfall flyttning av objekt. RAÄ anger att restaurering och
konservering hos RAÄ bör avse objekt av stort intresse för metodutvecklingen.
Utomstående experter, som anlitas för övrig verksamhet, bör arbeta i nära
kontakt med RAÄ, som skall styra metoder, produkter, dokumentationsteknik,
provtagning m.m. I Handlingsplan 90 redovisas mera utförligt de objekt eller
typer av objekt från olika epoker och de materialområden som RAÄ prioriterar
när det gäller restaurering och konservering.

En referensgrupp för forskningsverksamheten har bildats under den första
treårsperioden. Vidare har ett nätverk för samverkan i forskningsfrågor
skapats. Olika forskningsprojekt och förundersökningar har påbörjats vid flera
högskolor. I Handlingsplan 90 anger RAÄ ett antal angelägna områden för
forskningen och utvecklingsarbetet, nämligen spridningsmönster för
föroreningar, betydelsen av olika föroreningar, skador på sten och metall samt
rengörings-, skydds- och bevarandemetoder, museimiljöns inverkan på föremål,
skador på textil, korrosion i jord, bevarandefrågor beträffande kyrkomiljön,
korrosion på glas och glasmålningar samt dokumentation av försurningsskador.

Information om luftföroreningarnas effekter har spridits bl.a. genom
utställningen Luftangrepp, vilken visats i Stockholm, Göteborg, Visby,
Helsingfors och Trondheim. En informationsbroschyr, I kamp mot
luftföroreningarna, har givits ut. Instruktioner och handledningar beträffande
miljökrav, konserveringsåtgärder och löpande underhåll skall utarbetas.

Utbildning på alla nivåer och internationell samverkan har också betydelse
för genomförandet av Handlingsplan 90.

Behovet av medel, inkl. medel för forskning, uppskattas i handlingsplanen
till 20,5 milj.kr. budgetåret 1991/92, till 24,0 milj.kr. budgetåret 1992/93
och till 24,5 milj.kr. budgetåret 1993/94. Fördelningen på olika ändamål
redovisas i bilaga 3.

Inventerings- och konserveringsverksamheten i dag

Under hand har från RAÄ (institutionen för konservering, den 16 oktober 1991)
inhämtats information beträffande inventerings- och konserveringsverksamheten.
RAÄs skrivelse är intagen i bilaga 4.

Direktiv för fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96

Regeringen har den 27 juni 1991 givit RAÄ särskilda direktiv för fördjupad
anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96. Enligt direktiven bör RAÄ
i anslagsframställningen lämna en utvärdering av programmet för insatser under
budgetåren 1988/89--1990/91 mot luftföroreningsskador på kulturminnen och
kulturföremål. Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits bör RAÄ vidare lämna
förslag till ökad precisering av målen för insatserna inom den nu pågående
programcykeln (omfattande budgetåren 1991/92--1993/94).

Utskottet

I motion Kr357 (c) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om skadeinventering av kulturhistoriska
byggnader, skulpturer och övriga värdefulla delar av vårt kulturarv.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Bo543, som tar upp många olika aspekter
på miljö, markanvändning m.m. i Stockholmsregionen. Motionärerna erinrar om att
luftföroreningarna är ett stort hot mot kulturarvet och att kulturhistoriskt
värdefulla byggnader vittrar sönder. Trots minskade svavelutsläpp i Stockholm
är svaveldioxidföroreningen av stenbyggnader lika svår i Gamla stan som i
Central- och Sydeuropa. Detta kan bero på samverkande effekter av svavel- och
kväveutsläpp. Motionärerna anser att en inventering -- eventuellt genom
stickprov -- bör göras i hela Stockholms län av skador på byggnader och
monument för att man skall få en samlad överblick av renoverings- och
konserveringsbehoven.

Utskottet har vid sin behandling av motionsyrkandet funnit det värdefullt att
översiktligt redovisa den verksamhet som sedan budgetåret 1988/89 bekostats med
särskilda medel för åtgärder mot luftförorenings- och försurningsskador.
Information har inhämtats i första hand från riksantikvarieämbetet (RAÄ). I
föregående avsnitt av detta betänkande och i bilagor till betänkandet har en
närmare redovisning gjorts av medelsanvisningen, medelsanvändningen, innehållet
i RAÄs handlingsplan för verksamheten samt de hittillsvarande resultaten av
arbetet.

Riksdagen gav vid riksmötet 1987/88 RAÄ ansvaret för ett treårigt program mot
luftföroreningarnas och försurningens skadeverkningar på kulturmiljön (prop.
1987/88:104, bet. KrU 21, rskr. 390). Riksdagen har för ändamålet anvisat
10000000 kr. för budgetåret 1988/89, 10200000 kr. för budgetåret
1989/90 och 10408000 kr. för budgetåret 1990/91 (se bilaga 1). Medlen
har använts till inventering samt åtgärder för skydd och restaurering. En
mycket viktig del i arbetet under dessa tre år har varit metodutveckling. En
redovisning av medelsanvändningen under treårsperioden lämnas i bilaga 2.
RAÄ har -- utöver medlen till inventering, restaurering och konservering --
även tilldelats medel för forskning och utvecklingsarbete inom området.

Inför budgetåret 1991/92 lämnade RAÄ förslag till ett nytt treårigt program
för budgetåren 1991/92--93/94, benämnt Luftföroreningar och kulturminnen,
Handlingsplan 90. Detta treårsprogram avser inventeringar, skyddsåtgärder,
forskningsverksamhet, information, utbildning och internationell samverkan. En
närmare redovisning av innehållet i planen och av uppskattade kostnader för
programmet har lämnats i ett föregående avsnitt och i bilaga 3.

Enligt handlingsplanen har förstudierna under den gångna treårsperioden visat
att det finns allvarliga luftförorenings- och försurningsskador i hela landet.
Det fortsatta inventeringsarbetet, som skall avse objekt i hela landet, skall
omfatta allt ifrån lagskyddade objekt från förhistorisk tid till sentida
stadsmiljöer och industriminnen. Inventeringsarbetet skall utföras i samverkan
mellan RAÄ och institutioner på främst länsnivå. I de regionala inventeringarna
skall Stockholms- och Göteborgsområdena samt Skåne prioriteras i viss
utsträckning. Arbetet med konservering och restaurering inom RAÄ skall främst
avse metodutveckling, medan verksamheten i övrigt avses utföras av utomstående
experter. Forskning och utvecklingsarbete skall även fortsättningsvis ske i
samverkan med universitets- och högskoleinstitutioner.

Regeringen har uppdragit åt RAÄ att i samband med den fördjupade
anslagsframställningen för budgetåren 1993/94--1995/96 dels redovisa en
utvärdering av verksamheten under programperioden 1988/89--1990/91, dels lämna
förslag till ökad precisering av målen för insatserna under den nu pågående
programperioden 1991/92--1993/94.

För budgetåret 1991/92, dvs. för det första av de tre budgetår som
Handlingsplan 90 avser, har riksdagen anvisat 14 624 000 kr. (se bilaga 1).

Utskottet har från RAÄ inhämtat uppgifter om hur långt inventeringsarbetet
har fortskridit. RAÄs redovisning återges i bilaga 4. Av redovisningen
framgår att fältdelen av inventeringen av runstenar har slutförts. En
översiktlig inventering över hela landet har startats när det gäller natursten
i kulturhistoriskt intressanta byggnader. Denna inventering beräknas vara klar
år 1995, liksom en mera djupgående inventering av lagskyddade byggnadsminnen.
Skadeinventeringarna skall även avse värdefulla delar av stenstadsbebyggelsen
från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. RAÄ bedömer att en viss
ökning av medlen är nödvändig för exempelvis den omfattande inventeringen av
Stockholms malmar. Under de gångna fyra programåren har inemot 10 % av de mest
hotade runstenarna, glasmålningarna och bronsskulpturerna skyddats genom
restaurering och konservering. Det kommer att krävas fortsatt forskning,
metodutveckling och uppföljning för att förbättra metoderna och för att undvika
konserveringsskador. RAÄ anger att det nu finns fler stenkonservatorer än vad
som förutsågs i Handlingsplan 90, varför skyddsåtgärder kan vidtas i snabbare
takt om ökade medel ställs till RAÄs förfogande.

Den i motionen uttryckta, välgrundade oron för luftföroreningarnas och
försurningens effekter har också varit utgångspunkt för de program som
upprättats och de åtgärder mot luftförorenings- och försurningsskador som
vidtagits. Utskottet kan konstatera att den metodutveckling, inventering,
restaurering och konservering som inletts under det nyligen avslutade
treårsprogrammet avser ett brett verksamhetsfält. Det omfattande och
tidskrävande inventeringsarbetet avser objekt och föremål i hela landet.
Önskemålen i motionen om en inventering i Stockholms län är därför tillgodosett
i så måtto att inventeringsverksamheten har påbörjats även där. Frågor som
gäller medel för verksamheten under det kommande budgetåret bereds för
närvarande inom regeringskansliet. Det pågående budgetarbetet bör enligt
utskottets mening inte föregripas genom att riksdagen gör ett uttalande i
frågan. Mot bakgrund av den gjorda redovisningen och av vad utskottet i övrigt
anfört anser utskottet att yrkande 3 i motion Kr357 inte bör föranleda något
uttalande från riksdagens sida. Yrkandet avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande skadeinventering på kulturmiljöområdet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr357 yrkande 3.

Stockholm den 19 november 1991

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp),
Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson
(s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie
Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s),
Birgitta Wistrand (m) och Ronny Karlsson (fp).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.

Medel anvisade till åtgärder mot luftförorenings- och försurningsskador på
kulturminnen och kulturföremål budgetåren 1988/89--1991/92

Bilaga 1

Anvisade medel under anslaget:

Kulturmiljövård Åtgärder mot Totalt
luftförore-
ningar och
För budgetåret 1988/89 försurning
______________________
Prop. 87/88:104, Kultur-
miljövård
bet. KrU21, rskr. 390 5 000 000

Prop. 87/88:85, Miljö-
politiken under 1990-talet
bet. JoU 23, rskr. 373 5 000 000

_______________________________________________
10 000 000

För budgetåret 1989/90
______________________
Prop. 88/89:100 bil. 10
bet. KrU19, rskr. 185 5 200 000

Prop. 88/89:100 bil. 16
bet. JoU13, rskr. 157 5 000 000
_______________________________________________
10 200 000

För budgetåret 1990/91
______________________
Prop. 89/90:100 bil. 10
bet. KrU21, rskr. 224 5 408 000

Bidrag till
Prop. 89/90:100 bil.16 miljöarbete
bet. JoU15, rskr. 196 5 000 000
_______________________________________________
10 408 000

För budgetåret 1991/92
______________________
Prop. 90/91:100 bil. 10
bet. KrU25, rskr. 234 5 624 000

Prop. 90/91:90, En god
livsmiljö
bet. JoU30, rskr. 338 9 000 000
_______________________________________________
14 624 000

Insatser mot luftförorenings- och försurningsskador
Redovisning av medelsanvändningen budgetåren 1988/89--1990/91

Bilaga 2

1. Inventering av skador 88/89 89/90 90/91 Summa
_____________________ _____ _____ _____ _____

Stenskulptur, portaler 656 856 1 198 2 710
Hällristningar 167 275 352 794
Runstenar 179 231 236 646
Gamla stenbrott 114 150 264
Föremål i jord 99 342 441
Museimiljö 88 87 49 224
Byggnadsminnen 396 396
Metodik för bildregistrering 310 402 556 1 268
Övrigt 24 371 621 1 016

Summa 1 424 2 435 3 900 7 759

2. Basverksamhet
_____________

Uppföljning, samordning och
information 1 386 1 386
Information 315 412 727
Metodutveckling, uppföljning 563 563
Metodutveckling stenkonservering 882 882
Metodutveckling konservering av
bronsskulptur 279 279
Euromarble 240 240
Administration 250 200 76 526
Övrigt 497 497

Summa 1 636 1 078 2 386 5 100

3. Åtgärder för skydd och konservering
___________________________________

Stenskulptur, fasader, Län
portaler

- Hablingbo kyrka Gotlands 514 514
- Stånga kyrka " 210 705 915
- Väte kyrka " 733 733
- Sahlgrenska huset Gbg o Bohus 90 290 380
- Kalmar Kalmar 935 935
- Gislövs kyrka Malmöhus 110 110
- Ystad teater " 260 260
- Övedskloster slott " 145 145
- Floda kyrka Södermanlands 285 183 468
- Jäders kyrka " 935 935
- Vadsbro kyrka " 307 307
- Gamla stan Stockholms 300 300
- Johannes skola " 245 245
- Van der Lindeska huset " 211 211
- Petersenska huset " 553 553
- Björklinge kyrka Uppsala 221 106 327
- Norrlands nation " 225 225
- Forshems kyrka Skaraborgs 72 453 525
- Torpa stenhus " 231 231
- Skara domkyrka " 273 273
- Varnhems kyrka " 131 131
- Bernska huset Västernorrlands 300 300
- Tidö slott Västmanlands 362 493 596 1 451
- Stola säteri Älvsborgs 45 45
- Nerikes
Allehandahuset Örebro 150 150

88/89 89/90 90/91 Summa
_____ _____ _____ _____

Tak Län

- Frimurarhuset Gävleborgs 220 220
- Ekolsunds slott
(koppartak 1700-tal) Uppsala 283 283

Runstenar, hällristningar 144 176 551 871
Glasmålningar Gotlands 181 468 454 1 103
Bronsskulpturer Stockholms 238 315 234 787
Mynt 103 103

Övrigt 40 755 941 1 736

Summa 2 590 5 240 7 942 15 772
___________________________________
Totalt 5 650 8 753 14 228 28 631
__________________________________________________________________________

Överfört till budgetåret 1991/92 1 322

I RAÄs handlingsplan uppskattat medelsbehov budgetåren 1991/92--1993/94

Bilaga 3

91/92 92/93 93/94

Medverkan till reduktion av luft-
föroreningar 0,5 0,5 0,5

Inventering 4 4 4

Restaurerings- och skyddsåtgärder 8 10 11

Forskning 6 7 6

Information och uppföljning 1,3 1,8 2,2

Nordisk och internationell
samverkan 0,2 0,2 0,3

Utbildning 0,5 0,5 0,5
________________________________________________________________________

Summa 20,5 24,0 24,5

Bilaga 4

Information den 16 oktober 1991 från riksantikvarieämbetet, institutionen för
konservering

Luftföroreningar och kulturminnen

Miljön fortsätter att skada vårt kulturarv. Materialet i hällristningar,
runstenar och metallskulpturer bryts gradvis ned och icke minst gäller detta
för skulpterad sandsten och kalksten i utsmyckade portaler och på fasader.

De i Sverige vanliga stenmaterialen till exempel gotländsk sandsten är ofta
mera känsliga för luftföroreningar än stentyper på den europeiska kontinenten.
Trots den i allmänhet lägre föroreningsnivån i Sverige är situationen därför
alarmerande även här.

Riksantikvarieämbtetet har under perioden 1988/89--1990/91 disponerat anslag
om ca 10 miljoner kronor per år för insatser att minska de skadliga effekterna
av luftföroreningar på kulturminnen.

En handlingsplan har upprättats för arbetena 1991/92--1994/95. År 1991/92 har
anslaget höjts till ca 14 miljoner kronor.

Strategin är att verka för en reduktion av skadliga föroreningar särskilt
intill värdefulla byggnader och andra kulturminnen. Vidare förbättras
kunskapsläget genom skadeinventeringar över landet och genom forskning om
nedbrytningssamband och konserveringsmetoder. Hälften av medlen används för
direkta konserverings- och restaureringsåtgärder på särskilt utvalda objekt.

Skadeinventering har bedrivits för särskilda objektskategorier: runstenar,
viktigare hällristningar, medeltida kyrkoportaler på Gotland, 1600-tals
portaler i Gamla Stan etc. För runstenar är nu fältdelen av arbetet klart medan
sammanställning och tolkning pågår. Nu har en nationstäckande översiktlig
inventering påbörjats över natursten i kulturhistoriskt intressanta byggnader
där länsstyrelser och länsmuseer gör fältarbetet med stöd av ämbetet. Malmöhus
län har här avslutats medan Sverige som helhet kan vara färdiginventerat ca
1995. Då bedöms också en mera djupträngande skadeinventering på lagskyddade
byggnadsminnen vara klar.

Skadeinventeringarna är arbetskrävande särskilt som ambitionsnivån bör vara
att få med inte bara den äldsta bebyggelsen utan även värdefulla delar av
stenstadsbebyggelsen från sekelskiftet 1800/1900. Här utgör Stockholms malmar
en viktig och krävande del som inte ryms inom nuvarande statsanslag. Stockholms
stadsmuseum har 1991 disponerat 0,4 milj. kronor som engångsanvisning för vissa
inventeringar men detta bedöms som otillräckligt.

Direkta konserverings- och restaureringsåtgärder bedrivs med konservatorer
anställda dels på riksantikvarieämbetet dels på privata konserveringsfirmor som
vuxit upp till stor del tack vare detta anslag. Åtgärderna har haft sin
tyngdpunkt på skulpterad sten från medeltid och barocktid i portaler och
fasadutsmyckningar till kyrkor, slott och borgarhus. Viktiga insatser har också
gjorts beträffande runstenar, glasmålningar och bronsskulpturer. Under fyra
arbetsår har det på detta sätt varit möjligt att skydda in emot 10 % av de mest
hotade objekten inom de angivna områdena.

Konserveringsmetodiken måste i dag noggrant avpassas efter varje individuellt
objekt och det finns inga generellt användbara metoder. Tvärtom finns risken
att osakkunnig konservering skadar det man vill skydda. En stor del av
tillgängliga medel måste därför läggas på forskning, metodutveckling och
uppföljning. Ett tvärvetenskapligt nätverk av för Sverige ovanligt slag har
byggts upp där kemister, materialfysiker, geologer och botaniker samarbetar med
konservatorer, arkeologer och byggnadsantikvarier. En del av dessa personer
sitter som spindeln i nätet på riksantikvarieämbetet, andra på universitet och
forskningsinstitut. Internationellt samarbete har också etablerats, särskilt
med Norge och Tyskland.

I handlingsplanen från 1990 angavs bristen på stenkonservatorer som en
begränsande faktor. Tillgången på stenkonservatorer har dock ökat i snabbare
takt än beräknat genom att svenskar utbildat sig utomlands och genom att bland
annat polacker har tagit anställning i Sverige. Om högre anslag beviljas finns
nu därför förutsättningar att skydda kulturarvet i snabbare takt än
handlingsplanen förutsett.