Sjöfylleri
Betänkande 2006/07:CU6
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 15 februari 2007
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Nej till motioner om sjöfylleri (CU6)
Riksdagen sade nej till två motioner från allmänna motionstiden 2006 om sjöfylleri. Skälet är att regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionärna föreslår att det införs dels en nedre promillegräns för sjöfylleri, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag
Motioner: 2
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2006-11-28
Justering: 2007-01-23
Trycklov till Gotab och webb: 2007-02-01
Trycklov: 2007-02-01
Trycklov: 2007-02-02
Justering: 2007-01-23
Trycklov till Gotab och webb: 2007-02-01
Trycklov: 2007-02-01
Trycklov: 2007-02-02
Reservationer: 1
Betänkande 2006/07:CU6
Betänkande 2006/07:CU6
Alla beredningar i utskottet
2006-11-23, 2006-11-28
Nej till motioner om sjöfylleri (CU6)
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till två motioner från allmänna motionstiden 2006 om sjöfylleri. Skälet är att regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionärna föreslår att det införs dels en nedre promillegräns för sjöfylleri, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2007-02-15
Debatt om förslag 2006/07:CU6
Webb-tv: Sjöfylleri
Dokument från debatten
- 2007-02-15Protokoll 2006/07:61
Protokoll från debatten
Anf. 19 Stefan Wikén (S)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets gemensamma reservation.
Frågan om sjöfylleri är viktig och har varit under diskussion i kammaren under väldigt lång tid. Diskussionerna har handlat om en nedre promillegräns som motsvarar den för rattfylleri och möjligheten att rutinmässigt ta alkoholutandningsprov.
För det första handlar det om de risker som alkohol medför vid framförandet av fartyg och snabba båtar. Alkoholens inverkan på omdömet är väl känd. Attityden när det gäller alkohol och motordrivna fordon, både på land och till sjöss, borde man ägna väldigt mycket uppmärksamhet åt. De allt snabbare båtarna medför ökade risker för olyckor.
För det andra har det också med rättsuppfattningen att göra. När jag pratar med människor och de förstår att man kan köra en jättesnabb båt eller ett stort fartyg med alkohol i kroppen och jämför med att köra bil, så är det många som inte förstår varför det är på det sättet. Jag som kommer från Jämtland tycker självfallet att det är ganska svårt att förstå varför alkohollagstiftningen är mer tillåtande när det gäller båtar på vatten än skotrar på snön, på fruset vatten.
År 1999 införde vi en gräns för grovt sjöfylleri. Rattfylleriutredningen, som kom med sitt betänkande förra året, föreslår en nedre promillegräns. Vi socialdemokrater svarar ja på frågan om man ska införa en nedre gräns för sjöfylleri, så att det blir likställt med övrig trafik. Vi menar att kampen för trafiknykterhet måste och ska bedrivas på mycket bred front. Nollvisionen för dödade och allvarligt skadade i trafiken ställer självfallet också krav på nykterhet i sjötrafiken. När det gäller attityderna måste vi självfallet jobba medvetet med att informera om risker, om vad höga hastigheter och alkohol innebär för fara för människor och människors liv och leverne.
Det här är självfallet lika viktigt på sjön som på land. Vi anser också att det är ganska självklart att man måste ge möjlighet till rutinmässiga alkoholutandningsprov för att kontrollera nykterheten till sjöss.
Nu har regeringen aviserat att en proposition om rattfylleri och sjöfylleri ska komma senare i vår. Vi anser dock att det kan finnas en poäng i att riksdagen använder sin makt och är väldigt tydlig med vad en sådan proposition ska innehålla. Därför yrkar vi bifall till vår reservation.
I detta anförande instämde Fredrik Lundh, Christina Oskarsson och Ameer Sachet (alla s).
Anf. 20 Egon Frid (V)
Herr talman! Jag vill också börja med att yrka bifall till reservationen från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i utskottet. Reservationens förslag är att riksdagen tillkännager för regeringen att motionerna som föreslår en nedre gräns på 0,2 promille för sjöfylleri och möjlighet att rutinmässigt ta alkoholutandningsprov för att kontrollera nykterheten till sjöss ska bifallas. Dessa motioner har också stöd av Rattfylleriutredningens förslag, vilket naturligtvis ger reservationen ett stort och starkt stöd.
Herr talman! Jag anser att straffbestämmelserna för sjöfylleri behöver skärpas. Den promillegräns som gäller i vägtrafiken bör införas även för sjötrafiken och för sjöfylleriet. Att framföra en snabb båt i berusat tillstånd kan innebära en lika stor risk som att köra bil berusad. Det finns därför ingen anledning att bestämmelserna ska vara olika. Promillegränserna för sjöfylleri bör alltså vara desamma som för rattfylleri.
Regeringen bereder nu Rattfylleriutredningens förslag. Förra regeringen beredde Rattfylleriutredningens förslag. Det finns anledning att hävda att detta beredningsarbete inte har skett så skyndsamt som vore möjligt. Det finns anledning att hävda och tro att beredningen av detta betänkande sker långsamt för att man vill vinna tid och slippa ta i denna för många kontroversiella fråga.
Det kontroversiella kan vara att det finns speciella friheter på sjön som inte får beskäras ytterligare. Men det är inte acceptabelt att vissas frihet ska kunna äventyra säkerheten i trafiken till sjöss av att vi inte vågar eller förmår oss att fatta ett beslut i riksdagen som är i enlighet med lagstiftningen på land.
Vad är det som motiverar att det är tillåtet att "på ett betryggande sätt" framföra en båt till sjöss även om promillehalten är 1 promille eller däröver jämfört med att framföra ett motorfordon på land "på ett betryggande sätt" med samma promillehalt? Naturligtvis går det inte att motivera. Det går inte att framföra ett fordon vare sig på land eller till sjöss på ett betryggande sätt om föraren är påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel. Därför måste lagstiftningen för sjöfylleri ändras.
Varje sommar utan beslut om Rattfylleriutredningens förslag och beslut enligt de motioner som finns i betänkandet är ännu en förlorad sommar för sjötrafiknykterheten. Vi vet att det varje sommar sker sjötrafikolyckor som måste undvikas. Ett sätt att undvika dessa sjötrafikolyckor är att skärpa bestämmelserna i sjölagen och ge polisen och Kustbevakningen utökade befogenheter att genomföra rutinmässiga alkoholutandningsprov enligt den lagen.
Det kan tyckas att undantagsreglerna i Rattfylleriutredningens förslag är för omfattande i jämförelse med vad som gäller för fordonstrafik på land. Ändå vågar inte regeringen och majoriteten i riksdagen jämställa rattfylleri på land och till sjöss. Jag och Vänsterpartiet ställer oss därför bakom motionerna och Rattfylleriutredningens förslag om en promillegräns för sjöfylleri på 0,2 promille och att polisen och Kustbevakningen får genomföra rutinmässiga alkoholutandningsprov samt att detta måste ske skyndsamt.
Med rätt fart i denna viktiga fråga hade en lagändring varit möjlig till sommaren 2007. Får vi inte denna lagändring blir det tyvärr ännu en förlorad sommar för nykterheten till sjöss.
I detta anförande instämde LiseLotte Olsson (v).
Anf. 21 Jan Lindholm (Mp)
Herr talman! Jag vill först yrka bifall till den gemensamma reservationen i betänkandet.
Det kanske är fel årstid att diskutera sjöfylleri, även om det finns öppet vatten här utanför. Men man skulle också kunna säga att det är rätt årstid, för hemma hos mig ligger isen på sjöarna just nu. Då kan polisen faktiskt alkotesta dem som kör traktor på sjön, om de skulle vilja det. Jag tänker mig att det är lite lättare att fatta mindre känsloladdade beslut om sjöfylleri när det är så långt till den glittrande blå sommaridyllen. Men riksdagen låter sig inte förföras av sommar och sol, utan i riksdagen fattar vi väl alltid kloka beslut oavsett väder.
Jag bor i en stad vid en av Sveriges vackraste sjöar, och så säger väl kanske alla lokalpatrioter. Men Runn, som sträcker sig från Falun ned till Torsån och ansluter via Dalälven till Borlänge, är med sina många öar - en för varje dag på året, påstår en del - en fantastisk sjö. Självklart har en så stor sjö ett omfattande båtliv. På sommaren kan man åka reguljär båttur mellan Falun och Borlänge. Trots att det är en oerhört vacker och betagande resa är det inte något alternativ till att ta tåget, trots att den resan tar nästan 35 minuter. Det är nog egentligen bara de som åker segelbåt som kan klara sig med lägre koldioxidutsläpp än tåget. Men en klar fördel med att ta tåget är ju att det är mindre farligt om man skulle ta en öl för mycket som tågresenär än om man tar en öl för mycket i båten.
Järnvägen mellan Falun och Borlänge är faktiskt det tätast trafikerade enkelspåret vi har i landet. Därför tycker jag att riksdagen snarast borde ge Banverket i uppdrag att bygga dubbelspår på den här sträckan.
Båtliv handlar ju inte bara om nöje och fritid. På min sjö hemma, Runn, är det många som tar båten till jobbet under sommarhalvåret, så visst finns det ett båtliv som i mycket större utsträckning liknar trafik på sjön, likaväl som det finns trafik på våra vägar. Att säga nej till samma krav på alkoholkontroll på sjön som på vägar där vi har en nollvision med argumentet att båtlivet är fritid och nöje tycker jag inte håller. Det är självklart att vi ska ställa samma krav på nykterhet i trafiken på nöjesbilisten som är på sommarutflykt som vi ställer på yrkeschauffören, busschauffören eller taxichauffören. Då är det också självklart att vi ska ställa samma krav på nykterhet på nöjesseglaren som vi ställer på yrkestrafikanterna till sjöss - och självklart också på spår och i luften.
Den som kör en båt till jobbet på morgonen ska självklart ha samma rätt att förvänta sig att medtrafikanterna på sjöarna är lika nyktra som dem man förväntar sig att möta om man i stället skulle välja bilen när man åker till jobbet. Samhällets regler borde självklart vara desamma, och verktygen för att nå målen borde också självklart vara likadana. Alkohol är lika farligt på sjön som på vägen.
Jag har ingen egen motion att försvara i det här betänkandet, men som tur är finns det en som är skriven av två andra ledamöter från dalabänken, Peter Hultqvist och Anneli Särnblad, socialdemokrater. Eftersom Peter har varit kommunalråd i Borlänge i jag vet inte hur många år, så tycker jag att det är extra roligt att plädera för den här motionen. Som kommunalråd i Borlänge har Peter jobbat väldigt mycket med att förbättra för sjölivet på Runn, och för oss politiker från Falun-Borlängeområdet är Runn en fantastisk resurs. Sjön erbjuder inte bara ett fantastiskt båtliv på somrarna och underbar långfärdsskridskoåkning och isracing på vintern, utan den är faktiskt också med alla sina vikar och öar en fantastisk boendemiljö.
Som miljöpartist har jag förstås fullt upp med att försvara strandskyddet, allmänhetens tillgång till stränderna, djurlivet i vattenbrynet och så vidare. Men det vi har gemensamt, både vi som sätter naturvärdena först och de politiker som främst ser exploateringspotentialen i sjön och dess stränder, är att vi behöver bättre verktyg för att hålla alkoholen borta från förarsätena i båtarna. Därför vädjar jag till er riksdagsledamöter: Rösta för reservationen!
Rösta naturligtvis även för att vi snarast får ett dubbelspår mellan Falun och Borlänge, för då blir det här området en oemotståndlig pärla.
Anf. 22 Anti Avsan (M)
Herr talman! Frågan om sjöfylleri har varit föremål för utredningar och överväganden vid ett antal tidigare tillfällen. Om vi ska hålla oss i någorlunda närtid kan jag först nämna de ändringar som företogs i sjölagen 1991. Ändringarna innebar att brottet sjöfylleri delades upp i två svårighetsgrader, så kallat enkelt sjöfylleri och ett grovt brott. Som en parentes kan jag nämna att Brottsförebyggande rådet utvärderade den reformen efter en tid, varvid man granskade 356 tingsrättsdomar. Slutsatsen blev att andelen fängelsedomar hade mer än fördubblats.
I december 1998 lämnade den dåvarande regeringen en proposition till riksdagen som gällde drograttfylleri och sjöfylleri. Detta resulterade i införandet av en promilleregel såsom
en
omständighet att beakta vid bedömningen av om en gärning är att bedöma som grovt sjöfylleri. Den utredning som föregick propositionen avvisade möjligheten att med en promillegräns bestämma vad som ska bestraffas som enkelt sjöfylleri. Flertalet remissinstanser delade den bedömningen eller lämnade den utan erinran.
Problematiken kring frågan om sjöfylleri belystes i propositionen. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen anförde bland annat att sjötrafiken skiljer sig från vägtrafiken på många sätt. Dels omfattar sjötrafiken fartyg av skilda slag, alltifrån roddbåtar till oceangående skepp, dels varierar förhållandena kraftigt mellan exempelvis insjöar och mindre vattendrag å ena sidan i jämförelse med å andra sidan trafikerade farleder och öppna hav.
Regeringen påpekade också att kravet på nykterhet för annans säkerhet aldrig kan vara lika stort för den som befinner sig i en roddbåt på en insjö som för den som framför en snabbgående motorbåt i en vältrafikerad farled. Vidare ansåg regeringen att det låg en komplikation i att många båtar används för rekreation och utgör bostäder under kortare eller längre tider. Man pekade också på den problematik som omförtöjning på grund av ändrade väderförhållanden innebär.
Härefter har frågan om sjöfylleri och frågan om rutinmässiga alkoholutandningsprov till sjöss utretts ytterligare två gånger, först av Sjöfylleriutredningen, som avlämnade sitt betänkande i april 2001, och sedan av Rattfylleriutredningen, som lämnade sitt betänkande i januari 2006.
Merparten av de förslag som 2001 års utredning lämnade mötte sådan allvarlig kritik från remissinstanserna att den dåvarande socialdemokratiska regeringen valde att inte gå vidare med lagstiftning utan ansåg att frågorna borde utredas vidare. Den fortsatta utredningen av sjöfyllerifrågan har ägt rum inom ramen för Rattfylleriutredningen, som resulterade i 2006 års betänkande.
Det är klart att sjötrafiken i ett antal avseenden har ändrat karaktär genom åren. Andelen fritidsbåtar har ökat, och sjötrafikens intensitet har ökat i vissa farleder. Självklart föreligger det ett intresse av att minska antalet olyckor till sjöss, inte minst sådana olyckor som beror på alkoholpåverkan. Detta förutsätter naturligtvis att efterlevnaden av gällande regler kan följas upp, men samtidigt är det rimligt att frågan om en utökad kriminalisering noga vägs mot de andra intressen som gör sig gällande.
Herr talman! Jag konstaterar att frågan bereds inom Regeringskansliet och att det därför inte föreligger något skäl att föregripa den beredningen genom att nu bifalla någon av de två motionerna. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut, vilket innebär att motionerna avslås.
Anf. 23 Stefan Wikén (S)
Herr talman! Jag får börja med att tacka Anti Avsan för den mycket ordentliga genomgången av den här frågan. Det är ju så: Den har under många år, ända sedan 70-talet, stött på patrull i väldigt stor utsträckning, och till sist, som du sade i anförandet, finns det en massa problem i det här.
Jag fick däremot inte riktigt klart för mig vad majoriteten egentligen nu tycker. Avvaktar ni bara vad regeringen ska komma fram till, eller är det så att ni faktiskt tycker att alkohol och att köra snabba båtar är oförenligt?
Jag tycker att diskussionen om att man inte kan jämföra ytorna på sjön, som har förts fram i debatten om detta, är lite intressant. Skulle man dra samma slutsatser om vägarna så skulle man säga att ju bredare vägar, desto mer alkohol skulle man kunna ha i kroppen.
Jag tycker att vi ska vara tydliga från riksdagen och säga detta: Det är inte acceptabelt att föra fram snabba båtar och fartyg med alkohol i kroppen.
Jag tycker att vi ska gå på Rattfylleriutredningens förslag.
Anf. 24 Anti Avsan (M)
Herr talman! Stefan Wikén, du inser ju säkert, precis som dina partikamrater i tidigare regeringar har gjort, att det här kanske inte är någon enkel fråga. Det visar ju den handläggning som jag redogjorde för.
Jag har personligen den uppfattningen att man alltid ska vara försiktig med kriminalisering, av flera olika skäl. Man måste alltid avväga om den kriminalisering man avser att genomföra får avsedd effekt, om den är möjlig att övervaka och vilka problem som kan finnas. Jag har kanske ingen större lust att i det här skedet gå in på den utredning som lämnades i januari 2006. Jag konstaterar dock att det finns en del problem i den, och jag har full förståelse för att man i Regeringskansliet behöver överväga frågan ytterligare. Det har inte minst de tidigare regeringarnas handläggning av frågan visat.
Anf. 25 Stefan Wikén (S)
Herr talman! Jag tror att det är så. Frågan är lite komplicerad. Det finns mycket som behöver göras för att det ska bli bra, och då är det ännu viktigare att riksdagen är tydlig med vad vi vill ha ut av regeringens förslag. Därför tycker jag fortfarande att det är en bra idé, ett bra förslag, en bra reservation som vi har. Jag hoppas att Anti Avsan och andra ändrar sig till voteringen.
Anf. 26 Anti Avsan (M)
Herr talman! Jag kan nog ändå inte helt avhålla mig från att peka på en del problem. De reservationer som finns i anslutning till motionerna tar ju inte upp den problematiken över huvud taget, och då är det naturligtvis inte svårt att göra det lätt för sig. Bortser man från den problematik som här finns kan det synas väldigt enkelt, men om man beaktar den problematik som finns kan jag återigen anknyta till de tidigare regeringarnas handläggning. Det finns vissa saker som behöver bedömas och avvägas. I annat fall tror man att allt är svart eller vitt, och så är det inte.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2007-02-15
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2007-02-15Protokoll 2006/07:61
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Sjöfylleri
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2006/07:C347 yrkandena 1 och 2 samt 2006/07:C372 yrkandena 1 och 2.- Reservation 1 (s, v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 1 99 0 30 m 78 0 0 19 c 24 0 0 5 fp 23 0 0 5 kd 16 0 0 8 v 0 16 0 6 mp 0 16 0 3 Totalt 142 131 0 76
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.