Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sjöfylleri

Betänkande 2001/02:LU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 januari 2002

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC
Sjöfylleri(doc, 63 KB)
PDF
Bilaga: bet_200102_lu_6(pdf, 179 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2001/02:6 Sjöfylleri

Beslut

Motioner om sjöfylleri (LU6)

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om sjöfylleri. I motionerna föreslås dels en promillegräns även för sjöfylleri som inte är att anse som grovt brott, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 3

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-11-13
Justering: 2001-12-04
Trycklov: 2001-12-13
Trycklov: 2002-01-07
Betänkande 2001/02:LU6

Alla beredningar i utskottet

2001-11-13

Motioner om sjöfylleri (LU6)

Lagutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2001 om sjöfylleri. I motionerna föreslås dels en promillegräns även för sjöfylleri som inte är att anse som grovt brott, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2002-01-17
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:LU6, Sjöfylleri

Debatt om förslag 2001/02:LU6

Webb-tv: Sjöfylleri

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Elver Jonsson (Fp)
Anf. 169 Elver Jonsson (Fp)
Herr talman! Också jag yrkar bifall till utskottets förslag. Jag har dock en del små frågor och framför allt en önskan när det gäller regeringens beredning, som självklart också jag hoppas kommer att genom- föras skyndsamt. Det har dröjt alltför länge med den- na fråga. Jag bor vid havet och är dessutom av sjömans- släkt, och jag vet hur viktigt det är med nykterhet till sjöss. Jag vänder mig lite emot att man i betänkandet bara använder begreppet fartyg. Åtminstone inom fiskeflottan går gränsen mellan fartyg och båt vid 12 meter. Det som jag som boende vid havet verkligen upplever som en stor fara med sjöfylleri är de snabba båtar som finns inom alla områden, inte bara inom dem som man i betänkandet begränsar sig till. Utred- ningens förslag avser bara att man i kanal, sluss, allmän farled eller allmän hamn ska vara noggrann med nykterheten. Jag menar att denna avgränsning måste vidgas i regeringens kommande förslag. Detta är lika farligt som att sätta sig i bilen och köra omkring onykter på småvägar, om också inte på allmän väg. Även i naturhamnar i känsliga skärgårds- områden osv. måste man kunna ingripa mot fyllerister som utgör en förfärligt stor fara för andra, för flora och fauna och förstås även för sig själva. Det finns också ett annat begränsningsproblem i utredningens förslag, nämligen att det bara ska gälla den som framför fartyget. I de snabba småbåtarna kan flera förare vara inblandade i körningen. Det är därför väldigt viktigt att man kan stoppa en sådan båt oav- sett vem som för tillfället sitter vid ratten. Jag vet inte hur detta ska gå till, men jag hoppas att man försöker komma till rätta med denna svårighet. Vi får vara glada med det promilleförslag som ut- redningen har lagt fram. Jag hoppas att man tar fasta på det och att polis och kustbevakning ska få möjlig- het att ta utandningsprov. I övrigt är jag nöjd med utskottets betänkande.
Per Lager (Mp)
Anf. 170 Per Lager (Mp)
Herr talman! Jag vill egentligen bara konstatera att detta gäller mycket bredare än vad Per Lager fruktade då han har tagit del av det här betänkandet, och det framgår ju av de beredningar som hittills har funnits inklusive 1992 års utredning. Som jag sade i mitt inlägg har ju ett av problemen varit de nya snabba båtarna, som naturligtvis trafik- mässigt är mycket farliga för både de sjöfarande själ- va och för andra, och det har ju hänt mycket tråkiga olyckor, flera olyckor också med dödlig utgång, och därför är det inte undantaget. Vad jag tycker, herr talman, och som det finns anledning att säga till Per Lager när han tycker att man snabbar på här och gör ett bra jobb är att man krånglar till detta genom att tala om särskilda farliga avsnitt då det här ska kunna gälla. Jag tror att det vore enklare att ha det rakt över. Det är inte så lätt att så att säga slå om till att vara nykter om man är i en annan situation minuterna före, utan jag tror att det bör gälla rakt över. Det borde departementet beakta då man bereder det här.
Elver Jonsson (Fp)
Anf. 171 Elver Jonsson (Fp)
Herr talman! Jag instämmer i det som Elver Jons- son just har sagt nu.
Per Lager (Mp)
Anf. 172 Per Lager (Mp)
Herr talman! I det här betänkandet behandlar vi ett antal motioner om sjöfylleri, och såvitt jag kan förstå som ny i lagutskottet är det inte första gången den här frågan diskuteras i den här kammaren. Det har under en lång tid framförts berättigade krav på hårdare regler när det gäller onykterhet till sjöss. Utan tvekan råder det en stor uppslutning kring kravet på nykterhet i all trafik inklusive sjötrafiken. Det är naturligtvis inte tillfredsställande att det har tagit så lång tid att närma sig ett beslut i den här frå- gan. I november 1999 tillsattes en särskild utredare för att utreda frågan om det fanns anledning att i någon form införa en promillegräns för sjöfylleri som inte är grovt och överväga hur en sådan regel skulle utfor- mas. I uppdraget ingick också att överväga om polis eller annan bör ges rätt att rutinmässigt ta alkoholut- andningsprov på personer som omfattas av sjölagens bestämmelser om sjöfylleri, liksom hur en sådan kontroll i så fall ska genomföras. Utredningen fick namnet Sjöfylleriutredningen och presenterade i april i fjol sitt betänkande. Herr talman! Samtliga motionärer pläderar för skärpta regler för onykterhet till sjöss. De anser att det bör införas ett gränsvärde för s.k. enkelt sjöfylleri och att sjöpolis eller annan myndighet bör få möjlig- het att göra rutinmässiga nykterhetskontroller på samma sätt som i trafiken. Det är precis vad den här utredningen föreslår, nämligen att promillegränsen för den som framför ett fartyg ska vara densamma som vid väg- och spårtrafiken, dvs. 0,2 %. Utred- ningen föreslår dessutom som motionärerna önskar att rutinmässiga kontroller ska få göras även till sjöss. Dessa ska enligt förslaget i utredningen få göras av polisman eller kustbevakningstjänsteman. I motionen L213 kritiseras Sjöfylleriutredningens förslag att begränsa promilleregelns tillämplighet i vissa vattenområden. I utredningen sägs nämligen att promillegränsen för enkelt sjöfylleri ska begränsas till kanal, sluss, allmän farled och allmän hamn; alltså är likheterna med vägtrafiken mer påtagliga. I utred- ningen motiveras det här ställningstagandet utförligt samtidigt som det naturligtvis är ett av de stora pro- blemen när det gäller att skriva propositionen i det här ärendet. Ett av huvudskälen till att man gör den här av- gränsningen är att man anser att det är viktigt att rättsväsendet förmår göra allvar av ett straffhot. I det här fallet diskuteras en regel som har ett begränsat straffvärde och i praktiken ligger på bötesnivå. Det är uppenbart att rutinmässiga kontroller knappast skulle ske på någon som sitter ensam i en roddbåt på en insjö. De kontroller som kommer att ske görs givetvis i största utsträckning i trafikerade farleder. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att regeln om grovt sjöfylleri är tillämplig i alla vatten. Det är alltså inte frågan om fri alkoholkonsumtion utanför de vatten som omfattas av lagen om enkelt sjöfylleri. Herr talman! Utskottet kan konstatera att de frågor som tas upp i de nu aktuella frågorna bereds i Reger- ingskansliet. I likhet med motionärerna anser utskot- tet det angeläget att ett ställningstagande från reger- ingens sida kommer snarast i de frågor som omfattas av den här beredningen. Med anledning av detta yrkar jag avslag på de tre motionerna och bifall till försla- get i betänkandet.
Lars Lilja (S)
Anf. 173 Lars Lilja (S)
Herr talman! Låt mig först gratulera Elver Jonsson till att han - för att försöka vitsa till det lite - har lotsat igenom det här ärendet så här långt, men vi har inte nått hamnen ännu! Men jag vill verkligen försäkra motionärerna om att vi i utskottet är angelägna, precis som Lars Lilja har sagt, om att regeringen ska återkomma så fort som det bara går. Jag tycker faktiskt att Elver Jonsson är värd all beundran, som under så många år har kämpat i den här frågan. Jag vill också erinra om att det här är så nära ett tillkännagivande som man någonsin kan komma, och därför är jag glad åt att motionärerna har yrkat bifall till lagutskottets betänkande, vilket jag också gör härmed.
Tanja Linderborg (V)
Anf. 174 Tanja Linderborg (V)
Herr talman! Detta är en skrivelse, och vi har inga yrkanden, utan Vänsterpartiet står bakom utrikesut- skottet och EU-nämndens yttrande. Det är på fyra punkter som en viss kritik riktas mot regeringen, och det är två av dessa punkter som jag vill nämna speciellt och apostrofera lite. Den ena punkten gäller att EU-nämnden säger att regeringen ska redovisa sitt agerande vid ett tillkän- nagivande. Jag tror att det är viktigt att detta görs, för det ger oss utanför regeringen en möjlighet att följa beslutsgången och därmed också hur vi ska kunna påverka de här besluten och inte minst kunna driva en offentlig debatt om vad som sker i EU och besluts- gången där. Just detta som tas upp i skrivelsen här är viktigt för den framtidsdebatt som nu ska ske i EU och där en större öppenhet är en förutsättning för att den här debatten ska kunna ske. Den andra punkten gäller att EU:s handlingar ock- så ska presenteras på svenska för att vi i EU-nämnden ska kunna sätta oss in i ärendena på ett riktigt sätt. Det är säkert inte den svenska regeringen som är skuld till detta, utan det är de rutiner som gäller i EU. Det händer alltför ofta att EU-nämnden får handlingar på engelska och, ännu värre, på franska. Då kan man undra: Varför är det så att en del av handlingarna inte finns översatta? Ja, finns det till- räckligt med tolkar så går det snabbt att åtgärda, men i de flesta fall handlar det om att EU inte följer sina egna regler för handläggningen av ärendena. S.k. effektivitet värderas högre än demokrati. Det finns tidsangivelser mellan beslut i Coreper och ministerrå- det, men få länder vågar stoppa ett beslut för att dessa tidsangivelser inte håller. Vi skulle gärna se att Sveri- ge vågade göra detta och värderade demokratin högre än effektiviteten.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2002-01-18
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Sjöfylleri

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Sjöfylleri Riksdagen avslår motionerna 2001/02:L213, 2001/02:L300 och 2001/02: L329. Stockholm den 4 december 2001 På lagutskottets vägnar Tanja Linderborg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tanja Linderborg (v), Rolf Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Christel Anderberg (m), Rune Berglund (s), Karin Jeppsson (s), Henrik S Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Marina Pettersson (s), Christina Nenes (s), Tasso Stafilidis (v), Kjell Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m), Anders Berglöv (s), Viviann Gerdin (c), Ana Maria Narti (fp) och Raimo Pärssinen (s).

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.