Sekretess för vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter

Betänkande 1998/99:KU9

Konstitutionsutskottets betänkande 1998/99:KU09

Sekretess för vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1998/99

KU9

Sammanfattning

I propositionen föreslås ändringar i 8 kap. 9 §
sekretesslagen (1980:100) samt ändring i miljöbalken
(1998:808). Konstitutionsutskottet beslutade den 10
december 1998 att till miljö- och jordbruksutskottet
överlämna propositionen i den del den behandlar
miljöbalken.

Konstitutionsutskottet behandlar i detta betänkande
således endast frågan om ändring i sekretesslagen
jämte tre motioner som väckts med anledning av
förslaget i denna del.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag samt
avstyrker samtliga motioner. Till betänkandet har
fogats fyra reservationer (m, kd, fp och mp).

Propositionen

1998/99:22 vari yrkas att riksdagen antar
regeringens förslag till

1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Lagförslaget finns intaget i bilaga.

Motionerna

1998/99:K6 av Ingvar Svensson och Björn von der Esch
(kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att utöver den föreslagna ändringen i
sekretesslagen stärka allmänhetens möjlighet att få
ta del av information som rör människors hälsa.

1998/99:K7 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till
ändring i 8 kap. 9 § sekretesslagen i enlighet med
vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statlig och
kommunal uppdragsverksamhet,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagstiftning i syfte att tydliggöra hälso- och
miljöansvaret för privat näringsverksamhet i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:K8 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i 8 kap.
9 § sekretesslagen (1980:100) som anförts i
motionen,

2. att riksdagen - vid avslag på yrkande 1 - begär
att regeringen återkommer till riksdagen med förslag
till sådan ändring i 8 kap. 9 § sekretesslagen
(1980:100) att undantag från sekretess även skall
omfatta intresset av allmän kännedom om förhållanden
som rör miljön samt att dessa undantag även skall
gälla för universitet och högskolor.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

Bakgrund

Offentlighetsprincipen innebär bl.a. att den som
begär det har rätt att ta del av allmänna handlingar
hos statliga och kommunala myndigheter.
Handlingsoffentligheten är avsedd att främja ett
fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning (2
kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, TF). Den fyller
enligt propositionen en viktig kontrollfunktion
genom att den möjliggör en medborgerlig insyn i
myndigheternas verksamhet. Rätten att ta del av
allmänna handlingar får begränsas endast om det är
påkallat med hänsyn till vissa i 2 kap. 2 § TF
uppräknade intressen, bl.a. skyddet för den
enskildes ekonomiska förhållanden. De begränsningar
som får göras skall anges noga i en särskild lag
(sekretesslagen) eller i en annan lag som den lagen
hänvisar till.

I 8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) finns
bestämmelser om sekretess som rör uppdragsverksamhet
för enskilds räkning. Enligt denna paragraf gäller
sekretess hos myndighet för uppgift som avser
provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet,
värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller
statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag
som myndigheten utför för enskilds räkning, om det
måste antas att uppdraget lämnats under
förutsättning att uppgiften inte röjs. Vidare
stadgas att regeringen för särskilt fall kan
förordna om undantag från sekretessen, om den finner
det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Meddelarfrihet gäller inte för uppgifter som
omfattas av sekretess enligt denna paragraf.

Uppdragsverksamhet för enskilds räkning förekommer
vid åtskilliga statliga myndigheter, t.ex.
Statistiska centralbyrån, Konsumentverket, Närings-
och teknikutvecklingsverket, universitet och
högskolor samt i kommunal verksamhet i de nämnder
som fullgör uppgifter inom miljö- och
hälsoskyddsområdet.

Sekretess i uppdragsverksamhet tar enligt
förarbetena i första hand sikte på att skydda
uppdragsgivarens ekonomiska förhållanden men
bestämmelsen har avfattats så att den ger skydd
också för tredje man både när det gäller personliga
och ekonomiska förhållanden. I de fall som avses i
paragrafen kan det enligt propositionen antas att
det ofta är en förutsättning för enskilda som
anlitar en myndighet att de kan vara säkra på att få
samma sekretesskydd som de skulle få hos ett privat
företag.

Frågan om tolkningen av 8 kap. 9 § sekretesslagen
(1980:100) aktualiserades genom en dom från
Kammarrätten i Stockholm den 14 juli 1995 som
gällde möjligheten för en uppdragsmyndighet att
lämna ut resultaten av radonmätningar till en
enskild.

En journalist begärde hos Miljö- och
hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun att få ta del av
uppgifter om vilka flerbostadshus i Uppsala som hade
radonvärden över gällande gränsvärde. Nämnden avslog
framställan med stöd av 8 kap. 9 § sekretesslagen. I
motiveringen angavs att det fick antas att uppdragen
lämnats under förutsättning att uppgifterna inte
skulle röjas. Journalisten överklagade beslutet och
anförde till stöd för överklagandet bl.a. att
hänsynen till fastighetsägarnas ekonomiska intressen
aldrig borde få gå före människors hälsa.
Kammarrätten fastställde miljönämndens beslut. Som
grund för avgörandet angavs att det saknades laglig
möjlighet att ta hänsyn till en vägning mellan
hälso- och ekonomiintressen på det sätt klaganden
hävdat. Klaganden fullföljde sin talan till
Regeringsrätten som beslutade att inte meddela
prövningstillstånd.

Inom Miljödepartementet har upprättats en
promemoria, Sekretess för vissa uppgifter hos
uppdragsmyndigheter (Ds 1997:41). I promemorian
diskuteras behovet av att begränsa sekretessen hos
uppdragsmyndigheter för uppgifter som rör människors
hälsa. Enligt promemorieförslaget skall
uppdragsmyndigheter få möjlighet att lämna ut
uppgifter som rör människors hälsa till allmänheten
om intresset av allmän kännedom om dessa har sådan
vikt att uppgifterna bör lämnas ut.
Uppdragsmyndigheter föreslås också kunna lämna ut
sådana uppgifter till berörd tillsynsmyndighet inom
miljö- och hälsoskyddsområdet. Promemorian har
remissbehandlats.

Regeringens förslag

Bestämmelserna om sekretess i myndigheters
uppdragsverksamhet motiveras av hänsyn till den
enskildes ekonomiska intressen. T.ex. har en
uppdragsgivare enligt regeringen ett intresse av att
skydda uppgifter om sina produkter som har lämnats
till en forskare vid en högskola. Sekretess kan
gälla för denna typ av uppgifter. Enligt 8 kap. 9 §
sekretesslagen gäller sekretess om det måste antas
att ett uppdrag lämnats till en myndighet under
förutsättning att uppgifterna inte röjs. En
förutsättning för att enskilda skall anlita en
myndighet är enligt regeringen ofta att de kan vara
säkra på att få samma sekretesskydd som de skulle få
hos ett privat företag.

Allmänheten har ett befogat krav på att uppgifter
som rör människors hälsa i så stor utsträckning som
möjligt skall kunna offentliggöras. Den nuvarande
bestämmelsen om sekretess i uppdragsverksamhet har
enligt regeringen visat sig otillräcklig för att
tillgodose allmänhetens insynskrav angående
uppgifter av betydelse för människors hälsa. En
intresseavvägning mellan uppdragsgivarens ekonomiska
intressen och allmänhetens insynskrav kan inte
lagligen ske enligt 8 kap. 9 § sekretesslagen.
Enligt bestämmelsen är det endast regeringen som kan
göra sådana avvägningar vid sin eventuella
dispensprövning.

Några remissinstanser har ställt sig negativa till
en begränsning av sekretessen i uppdragsverksamhet
på grund av att en sådan kan innebära att enskilda
avstår från att lämna uppdrag till myndigheter och
hävdat att nuvarande dispensmöjlighet är tillräcklig
för att tillgodose allmänhetens insynskrav.

Regeringen anser att nuvarande lagstiftning lett
till och kan leda till att uppgifter som rör
människors hälsa och som är av intresse för
allmänheten hålls hemliga i alltför stor
utsträckning. Sådana uppgifter bör efter en
avvägning mellan det allmänna insynsintresset och
den enskilde uppdragsgivarens intresse av
sekretesskydd kunna lämnas ut, även om detta kan få
negativa ekonomiska konsekvenser för en
uppdragsgivare eller medföra att företag underlåter
att lämna uppdrag till myndigheter.

Sammantaget anser regeringen, i likhet med en
majoritet av remissinstanserna, att övervägande skäl
talar för att bestämmelsen i 8 kap. 9 §
sekretesslagen bör ändras så att den bättre
motsvarar allmänhetens krav på insyn beträffande
uppgifter som rör människors hälsa.

Det övervägande antalet av remissinstanserna har
inte haft någon erinran mot den i promemorian
föreslagna lagtekniska lösningen i och för sig.
Denna innebär att en begränsning till förmån för
hälsointresset skall gälla om det allmänna intresset
av offentlighet har sådan vikt att uppgifterna bör
lämnas ut. En generell begränsning av sekretessen
ger den bästa möjligheten att ta hänsyn till
omständigheterna i det enskilda fallet. Regeringen
anser att denna lösning är den mest lämpliga och att
det är viktigt att sekretesslagens bestämmelser har
en enhetlig systematik.

Frågan är dock enligt regeringen om lättnaden av
sekretessen bör gälla vid alla myndigheter. Den
uppdragsforskning som bedrivs inom universitet och
högskolor har i tidigare sammanhang dragit till sig
särskild uppmärksamhet och gett upphov till svåra
avvägningar. Också vid beredningen av detta
lagstiftningsärende har remissutfallet enligt
regeringen varit delat. Lunds universitet,
Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och
Luleå tekniska universitet har alla betonat vikten
av att universitet och högskolor har möjlighet att
bedriva uppdragsforskning. I sammanhanget har det
bl.a. pekats på de regler i högskolelagen
(1992:1434) som innebär att universitet och
högskolor skall samverka med det omgivande
samhället. Enligt de nämnda universitetens
uppfattning har sekretessreglerna en stor betydelse
för möjligheten att få uppdrag från det privata
näringslivet, eftersom ett sådant samarbete
förutsätter ett förtroendefullt förhållande. Lunds
universitet, Kungl. Tekniska högskolan och Luleå
tekniska universitet har också anfört att den
föreslagna avvägningsregeln i sekretesslagen skulle
bli svår att tillämpa. Innebörden av vad Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) anfört är bl.a. att
uppdragssekretessen rör det inom universitet och
högskolor kanske viktigaste sekretessområdet, att
uppdragen utgör en inte obetydlig källa till
intäkter samt att universiteten och högskolorna
genom sin uppdragsforskning erhåller värdefulla
kontakter med samhälle och näringsliv. Kammarrätten
i Stockholm har framfört att det saknas underlag för
bedömning av de verkningar den föreslagna
bestämmelsen skulle medföra för uppdragsforskningen.
Stockholms universitet har framhållit att 8 kap. 9 §
sekretesslagen i första hand är avsedd att skydda
uppgifter om uppdragsgivarens ekonomiska
förhållanden. Ett enskilt rättssubjekt som anlitar
en myndighet för en viss typ av forskning måste,
enligt universitetet, visserligen kunna förlita sig
på ett starkt sekretesskydd. Med universitetets
synsätt finns det emellertid situationer där
intresset av offentlighet får anses väga tyngre än
intresset av sekretess. När en uppgift har stor
betydelse ur hälsosynpunkt, anser universitetet att
en lättnad i sekretessen ter sig befogad.
Universitetskanslern har tillstyrkt att det införs
en avvägningsregel som omfattar även universitet och
högskolor.

Redan i samband med sekretesslagens tillkomst
diskuterades enligt regeringen frågan om sekretess
på universitets- och högskoleområdet utförligt av
konstitutionsutskottet. Utskottet anförde bl.a. (KU
1979/80:37 s. 31 f.) följande. De forskningsuppdrag
som universitet och högskolor erhåller från enskilda
får anses vara ett viktigt led i den vetenskapliga
utvecklingen med hänsyn till den stimulans och de
resurser som på detta sätt kommer
uppdragsforskningen till godo. Eftersom
uppdragsforskningen i många fall går ut på att
vidareutveckla uppdragsgivarens produkter kan det
vara naturligt om denne inte alltid vill bringa
uppdraget eller forskningsresultatet till
offentligheten. Sekretess kan därför vara en
förutsättning för att ett uppdrag skall ges till en
forskare vid en offentlig undervisningsanstalt. Å
andra sidan är det mycket viktigt med offentlighet
och insyn i forskningen både för att upprätthålla
allmänhetens förtroende för forskningen och för att
stimulera ett fritt idéutbyte mellan olika forskare.
Trots de starka skäl som föreligger för full insyn i
forskningen kan det inte bortses från att sekretess
ofta kan vara en förutsättning för att uppdraget
över huvud taget skall gå till ett offentligt organ.
Utskottet konsterade att möjlighet till sekretess
måste finnas.

Uttalandet speglar enligt regeringen den avvägning
som måste göras mellan ett befogat intresse av
sekretess och ett, likaledes befogat, intresse av
insyn i universitetens och högskolornas verksamhet.
Det är därför enligt regeringen angeläget att
uppdragsforskningen även framdeles kan anförtros
universitet och högskolor. Samtidigt är det klart
att de skäl som åberopas till stöd för en lättnad i
sekretessen hos andra myndigheter förtjänar att
beaktas också vid unversitetens och högskolornas
uppdragsforskning. Det finns dock anledning att
avvakta med ett slutligt ställningstagande på detta
område. Enligt regeringen övervägs för närvarande
ett förslag till ändring av sekretesslagen med
anledning av NYFOR-kommitténs betänkande Samverkan
mellan högskolan och näringslivet (SOU 1996:70).
Mycket kortfattat innebär kommitténs förslag enligt
regeringen att sekretesslagen skall ändras på ett
sätt som möjliggör en forskningssamverkan mellan
högskoleväsendet och näringslivet. De
sekretessfrågor som rör uppdragsforskning och de nu
nämnda frågorna vid forskningssamverkan bör enligt
regeringens mening ses i ett sammanhang. Härigenom
skapas de bästa förutsättningarna för en enhetlig
lösning som beaktar förhållandena vid universitet
och högskolor. Den hittills gällande ordningen vid
uppdragsforskning bör därför tills vidare bestå, när
det gäller högskoleväsendet, men regeringen avser
alltså att återkomma till dessa frågor i ett senare
sammanhang.

Eftersom förslaget om begränsningar av sekretessen
endast avser en del av det område som täcks av
sekretess bör det även i fortsättningen finnas en
möjlighet för regeringen att medge dispens i
särskilda fall, om det är av vikt att en uppgift
lämnas ut.

Enligt 1 kap. 3 § sekretesslagen får
sekretessbelagda uppgifter som förekommer hos en
viss myndighet inte röjas för en annan myndighet i
andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag
eller förordning till vilken sekretesslagen
hänvisar. Av andra stycket i samma paragraf framgår
att bestämmelserna om sekretess myndigheter emellan
också gäller i förhållandet mellan olika
verksamhetsgrenar inom samma myndighet, när de är
att betrakta som självständiga i förhållande till
varandra. Gäller förbud enligt sekretesslagen att
röja en uppgift, får uppgiften enligt 1 kap. 4 §
första stycket inte heller i övrigt utnyttjas
utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller för
uppgiften.

Den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 §
sekretesslagen, som möjliggör utlämnande av
uppgifter mellan myndigheter om intresset av att
uppgifterna lämnas ut bör ha företräde framför det
intresse som sekretesslagen skall skydda, gäller
inte i fråga om sekretess enligt 8 kap. 9 §.

Till följd av dessa stadganden kan inte en nämnd
som fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och
hälsoskyddsområdet, som åtagit sig uppdrag från
enskild under uttrycklig eller underförstådd
förutsättning att sekretess skall gälla, använda
uppgifterna om t.ex. radonmätningar i sin
tillsynsverskamhet enligt hälsoskyddslagen
(1982:1080) även om mätningarna skulle tyda på
radondotterhalter överstigande vad Socialstyrelsen
bedömer som sanitär olägenhet.

Regeringen anser att om det finns anledning anta
att en tillsynsmyndighet inom miljö- och
hälsoskyddsområdet bör agera genom att t.ex.
meddela ett åtgärdsföreläggande bör inte en
uppdragsmyndighet vara förhindrad att lämna ut
uppgifterna i fråga. Såsom några remissinstanser
angivit gör sig skälen för möjlighet till utlämnande
av sådana uppgifter lika starkt gällande för
statliga som kommunala tillsynsmyndigheter.
Begränsningen av sekretessen föreslås således gälla
även i förhållande till statliga
tillsynsmyndigheter.

Av 13 kap. 1 § sekretesslagen följer att
sekretessen för uppgifter som lämnas till annan
myndighet för tillsyn gäller också hos den
mottagande myndigheten.

En konsekvens av den föreslagna ändringen är enligt
regeringen att 15 kap. 5 § sekretesslagen blir
tillämplig. I paragrafen stadgas att en myndighet är
skyldig att på begäran av en annan myndighet lämna
ut uppgift som den förfogar över i den mån inte
hinder möter på grund av bestämmelser om sekretess
eller arbetets behöriga gång. Hos
tillsynsmyndigheten kan i vissa fall uppgifterna
offentliggöras med stöd av 8 kap. 6 § och 7 § tredje
stycket sekretesslagen.

Begränsningen av sekretess gäller endast för
uppgifter av allmänintresse rörande människors
hälsa. För övriga uppgifter som omfattas av
sekretess kan regeringen, precis som tidigare,
förordna om undantag från sekretessen i särskilda
fall, om den finner det vara av vikt att en uppgift
lämnas ut.

Motionerna

I motion 1998/99:K6 av Ingvar Svensson och Björn von
der Esch (båda kd) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utöver den föreslagna
ändringen i sekretesslagen stärka allmänhetens
möjlighet att få ta del av information som rör
människors hälsa. Kristdemokraterna tillstyrker i
stort den föreslagna ändringen av sekretesslagen.
Det är viktigt att allmänheten kan få ta del av
uppgifter som rör människors hälsa. Att sätta
uppdragsgivarens ekonomiska intressen framför till
exempel en hyresgästs rätt att få ta del av utförd
radonmätning kan stå i strid med det samhällsansvar
en myndighet har. Enligt motionärerna har dock några
av remissinstanserna framfört sådan kritik mot
förslaget som måste beaktas ytterligare. Stockholms
kommun, Uppsala kommun, Svenska kommunförbundet och
Kammarrätten i Stockholm påpekar att det finns
avsevärd risk att uppdragsgivare i framtiden kommer
att avstå från att lämna uppdrag till myndigheter om
sekretessen begränsas och i stället i större
utsträckning låta privata företag utföra till
exempel radonmätningar. Om så blir fallet har syftet
med den föreslagna ändringen av sekretesslagen
enligt motionärerna gått om intet. Kristdemokraterna
ser allvarligt på de problem som nämnda
remissinstanser tar upp.

Det finns enligt motionärerna ett behov av att,
utöver den föreslagna ändringen i sekretesslagen,
stärka allmänhetens möjlighet att få ta del av
information som rör människors hälsa. Regeringen bör
därför enligt motionärerna återkomma till riksdagen
med en konsekvensbeskrivning av hur den föreslagna
ändringen i sekretesslagstiftningen påverkat
myndigheternas uppdragsverksamhet. Regeringen bör
också lägga fram förslag om hur allmänhetens
möjlighet att få ta del av information som rör
människors hälsa i övrigt kan stärkas.

I motion 1998/99:K7 av Per Unckel m.fl. (m)
hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag
till ändring i 8 kap. 9 § sekretesslagen i enlighet
med vad som anförts i motionen (yrkande 1), att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statlig och kommunal
uppdragsverksamhet (yrkande 2), och att riksdagen
hos regeringen begär förslag till lagstiftning i
syfte att tydliggöra hälso- och miljöansvaret för
privat näringsverksamhet i enlighet med vad som
anförts i motionen (yrkande 3).

För Moderata samlingspartiet är det en högst rimlig
utgångspunkt att enskilda som vill ta del av
uppgifter om t.ex. radonhalten i en viss fastighet,
som man antingen bor i eller i vilken ens barn går i
skola eller liknande, också bör ha möjlighet att ta
del av sådana uppgifter. En annan lika viktig
utgångspunkt är att staten, kommunala bolag och
andra kommunala organ, t.ex. hälso- och
miljöskyddsnämnder, inte skall ägna sig åt
kommersiell verksamhet som lika gärna kan
tillhandahållas av privata aktörer. I stället skall
staten och kommunerna inrikta sig på
tillsynsverksamhet och vad som i övrigt faller inom
ramen för myndighetsutövning samt svara för att den
skattefinansierade servicen till medborgarna kan
garanteras och uppfylla skattebetalarnas berättigade
krav. Mot denna bakgrund bör regeringen ytterligare
överväga och återkomma med förslag till hur problem
som kan uppkomma till följd av att olika hantering
gäller för kommersiella uppgifter och
myndighetsuppgifter bäst kan lösas. Nuvarande
intressekollisioner kan i huvudsak avhjälpas genom
att överlåta till det privata att bedriva
uppdragsverksamhet, men problem kan kvarstå i de
särskilda fall där det är rimligt att statlig
uppdragsverksamhet även fortsättningsvis får
förekomma. Det framstår som mer principiellt riktigt
att införa en ordning där uppdragsgivare som
huvudregel har att anlita privata bolag, i
förekommande fall kombinerat med tydliga
skyldigheter för alla berörda att redovisa uppgifter
som t.ex. rör människors miljö och hälsa. En sådan
ordning skulle dessutom kunna bidra till en
vitalisering av konkurrensen på bostadsmarknaden
eller vid valet av förskola, för att ange två
exempel. Riksdagen bör enligt motionärerna återkomma
med förslag i denna riktning.

I motion 1998/99:K8 av Per Lager m.fl. (mp)
hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring i
8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) som anförts i
motionen (yrkande 1), samt att riksdagen - vid
avslag på yrkande 1 - begär att regeringen
återkommer till riksdagen med förslag till sådan
ändring i 8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) att
undantag från sekretess även skall omfatta intresset
av allmän kännedom om förhållanden som rör miljön
samt att dessa undantag även skall gälla för
universitet och högskolor (yrkande 2). Det är enligt
motionärerna inte tillfredsställande att t.ex.
radonmätningar genom sekretess skall kunna förhindra
myndigheter att agera till skydd för bl.a. barn som
utsätts för höga radonhalter. Miljöpartiet de gröna
välkomnar därför regeringens förslag till ändring av
den s.k. uppdragssekretessen. Motionärerna vill
emellertid gå ett steg längre än regeringen. Deras
utgångspunkt är att förhållanden som allvarligt kan
påverka såväl människors hälsa som miljön skall
bryta sekretesskravet. Vad avser forskning vid
universitet och högskolor skall grundprincipen
enligt motionärerna vara att den är offentligt
tillgänglig, och strävan bör vara att öka
informationen om forskningsresultat till allmänheten
snarare än att lägga hinder i vägen. Motionärerna
föreslår att 8 kap. 9 § sekretesslagen andra
meningen skall få följande lydelse:

Sekretessen gäller dock inte om intresset av allmän
kännedom om förhållanden som rör miljö eller
människors hälsa har sådan vikt att uppgiften bör
lämnas ut.

Om riksdagen avslår motionärernas
förstahandsyrkande bör regeringen, enligt
motionärerna, återkomma till riksdagen med förslag
till ändring i 8 kap. 9 § sekretesslagen enligt
förslaget i yrkande 1.

Utskottets bedömning

Bestämmelserna i 8 kap. 9 § sekretesslagen om
sekretess i myndigheters uppdragsverksamhet
motiveras av hänsynen till den enskildes ekonomiska
intressen. Bestämmelsen har visat sig otillräcklig
för att tillgodose allmänhetens insynskrav när det
gäller uppgifter av betydelse för människors hälsa.
En intresseavvägning mellan uppdragsgivarens
ekonomiska intressen och allmänhetens insynskrav kan
inte lagligen ske. Enligt bestämmelsen är det endast
regeringen som kan göra sådana avvägningar vid sin
eventuella dispensprövning.

Allmänheten har enligt regeringen ett befogat krav
på att uppgifter som rör människors hälsa i så stor
utsträckning som möjligt skall kunna offentliggöras.
Utskottet delar denna bedömning. Bestämmelsen i 8
kap. 9 § sekretesslagen bör därför ändras så att den
bättre motsvarar allmänhetens krav på insyn
beträffande uppgifter som rör människors hälsa.
Sekretessen bör begränsas till förmån för
hälsointresset om det allmänna intresset av
offentlighet har sådan vikt att uppgifterna bör
lämnas ut. En generell begränsning av sekretessen
ger den bästa möjligheten att ta hänsyn till
omständigheterna i det enskilda fallet.

Frågan är dock enligt regeringen om lättnaden av
sekretessen bör gälla vid alla myndigheter.
Regeringen anser att det är angeläget att den
uppdragsforskning som bedrivs inom universitet och
högskolor även framdeles kan anförtros dem. Enligt
regeringen finns det dock anledning att avvakta med
ett slutligt ställningstagande på detta område.
Regeringen avser att återkomma till dessa frågor i
ett senare sammanhang. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag i alla delar.

Utskottet delar således inte den i motion K7
framförda uppfattningen att lagförslaget nu skall
avslås och att regeringen skall utreda kompetensen
för staten, kommunala bolag och andra kommunala
organ. Motionen avstyrks.

I motion K8 yrkande 1 föreslås att 8 kap. 9 §
sekretesslagen skall ändras så att lättnader i
sekretessen skall gälla även för uppgifter om miljön
samt att detta skall gälla också för uppgifter hos
universitet och högskolor. Utskottet anser att
regeringens kommande förslag när det gäller
uppgifter hos universitet och högskolor bör avvaktas
och är inte berett att föreslå ytterligare
begränsningar av sekretessen.

Det i motion K8 yrkande 2 alternativt framförda
förslaget om att regeringen bör utreda denna fråga
avstyrks också av utskottet.

Enligt utskottet har det inte i övrigt
framkommit att det skulle finnas behov att
stärka människors möjlighet att ta del av
information som rör människors hälsa.
Utskottet avstyrker därför motion K6.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:K7 och
1998/99:K8 yrkande 1 antar regeringens förslag
till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

res. 1 (m)

res. 2 (mp)

2. beträffande uppgifter om miljön

att riksdagen avslår motion 1998/99:K8 yrkande 2,

res. 3 (mp)

3. beträffande information som rör
människors hälsa

att riksdagen avslår motion 1998/99:K6.

res. 4 (kd, fp)

Stockholm den 28 januari 1999

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel
(m), Barbro Hietala Nordlund (s),
Pär-Axel Sahlberg (s),Kenneth Kvist
(v), Ingvar Svensson (kd), Jerry
Martinger (m), Mats Berglind (s),
Inger René (m), Kerstin
Kristiansson (s), Nils Fredrik
Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa
Torstensson (c), Helena Bargholtz
(fp), Kenth Högström (s), Britt-
Marie Lindkvist (s) och Inger
Strömbom (kd).

Reservationer

1. Lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) (mom. 1)

Per Unckel (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m)
och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med "Bestäm-melserna i" och på s. 9 slutar
med "av sekretessen." bort ha följande lydelse:

En viktig utgångspunkt är enligt utskottet att
staten, kommunala bolag och andra kommunala organ,
t.ex. hälso- och miljöskyddsnämnder, inte skall ägna
sig åt kommersiell verksamhet som lika gärna kan
tillhandahållas av privata aktörer. Staten och
kommunerna skall, enligt utskottet, i stället
inrikta sig på tillsynsverksamhet och vad som i
övrigt faller inom ramen för myndighetsutövning samt
svara för att den skattefinansierade servicen till
medborgarna kan garanteras och uppfylla
skattebetalarnas berättigade krav. Utskottet anser
därför att regeringen bör återkomma med förslag till
hur problem som kan uppkomma till följd av att olika
hantering gäller för kommersiella uppgifter och
myndighetsuppgifter bäst kan lösas.

Utskottet anser att det framstår som mer
principiellt riktigt att införa en ordning där
uppdragsgivare som huvudregel har att anlita privata
bolag, i förekommande fall kombinerat med tydliga
skyldigheter att redovisa uppgifter som t.ex. rör
människors miljö och hälsa. Anser man att
hyresgäster har rätt att kräva uppgifter om
radonhalten från fastighetsägaren skall rimligtvis
fastighetsägaren åläggas att redovisa sådana
uppgifter oavsett vem som har utfört mätningen.

Enligt regeringens förslag gäller inskränkningen i
sekretessen endast om uppgifterna finns hos en
uppdragsmyndighet. Dessutom medför regeringens
förslag en risk för att mindre nogräknade
fastighetsägare underlåter att utföra radonmätningar
i önskvärd omfattning. Regeringen bör därför
återkomma med förslag enligt vad utskottet anfört.
Detta bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:K7 som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet avstyrker propositionen samt motion K8
yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)

att riksdagen med avslag på propositionen och motion
1998/99:K8 yrkande 1 samt med bifall till motion
1998/99:K7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) (mom. 1)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med "Bestäm-melserna i" och på s. 9 slutar
med "av sekretessen." bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar regeringens förslag till
ändring av den s.k. uppdragssekretessen. Utskottet
vill emellertid gå ett steg längre. Utskottets
utgångspunkt är att förhållanden som allvarligt kan
påverka såväl människors hälsa som miljön skall
bryta sekretessen. När det gäller forskning vid
universitet och högskolor skall grundprincipen vara
att den är offentligt tillgänglig. Strävan bör vara
att öka informationen om forskningsresultat till
allmänheten snarare än att lägga hinder i vägen.
Viss uppdragsforskning kan under själva
forskningsprocessen skyddas genom andra åtgärder än
sekretess. Frågan sammanhänger med gängse problem
när det gäller uppfinningar och patent-rätt.

Undantag från sekretess skall gälla även för
uppgifter om förhållanden som rör miljön. Undantagen
skall också gälla uppgifter från uppdragsverksamhet
inom universitet och högskolor. Utskottet föreslår
därför att 8 kap. 9 § första stycket andra meningen
sekretesslagen skall få följande lydelse:
Sekretessen gäller dock inte om intresset av allmän
kännedom om förhållanden som rör miljö eller
människors hälsa har sådan vikt att uppgiften bör
lämnas ut.

Detta bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:K8 yrkande 1 samt med avslag på
propositionen och motion 1998/99:K7 besluta.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)

att riksdagen med avslag på propositionen och motion
1998/99:K7 samt med bifall till motion
1998/99:K8 yrkande 1 beslutar att 8 kap. 9 §
första stycket andra meningen sekretesslagen får
följande lydelse:

Sekretessen gäller dock inte om intresset av
allmän kännedom om förhållanden som rör miljö
eller människors hälsa har sådan vikt att
uppgiften bör lämnas ut.,

3. Uppgifter om miljön (mom. 2)

Under förutsättning av avslag på reservation 2
anser Per Lager (mp)

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9
börjar med "I motion K8" och slutar med "också av
utskottet." bort ha följande lydelse:

Undantag från sekretess skall enligt utskottet
också gälla för uppgifter om förhållanden som rör
miljön. Undantagen skall även gälla uppifter från
uppdragsverksamhet inom universitet och högskolor.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
förslag till ändring enligt vad utskottet anfört.
Detta bör riksdagen med bifall till motion
1998/99:K8 yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande uppgifter om miljön

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K8 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Information som rör människors hälsa
(mom. 3)

Ingvar Svensson (kd), Helena Bargholtz (fp) och
Inger Strömbom (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9
börjar med "Enligt utskottet" och slutar med "därför
motion K6." bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottet viktigt att allmänheten kan
ta del av uppgifter som rör människors hälsa. Att
sätta uppdragsgivarens ekonomiska intressen framför
t.ex. en hyresgästs rätt att få ta del av utförd
radonmätning kan stå i strid med det samhällsansvar
en myndighet har.

Några av remissinstanserna har enligt utskottet
framfört sådan kritik mot förslaget som måste
beaktas ytterligare. Stockholms kommun, Uppsala
kommun, Svenska kommunförbundet och Kammarrätten i
Stockholm påpekar att det finns en avsevärd risk att
uppdragsgivare i framtiden kommer att avstå från att
lämna uppdrag till myndigheter om sekretessen
begränsas och i stället i större utsträckning låta
privata företag utföra t.ex. radonmätningar. Om så
blir fallet har enligt utskottet syftet med den
föreslagna ändringen av sekretesslagen gått om
intet. Utskottet ser allvarligt på de problem som
nämnda remissinstanser tar upp. Det finns enligt
utskottet ett behov att, utöver den föreslagna
ändringen i sekretesslagen, stärka allmänhetens
möjlighet att få ta del av information som rör
människornas hälsa. Regeringen bör därför återkomma
till riksdagen med en konsekvensbeskrivning av hur
den föreslagna ändringen i sekretesslagstiftningen
påverkat myndigheternas uppdragsverksamhet.
Regeringen bör också lägga fram förslag om hur
allmänhetens möjlighet att få ta del av information
som rör människors hälsa i övrigt kan stärkas. Detta
bör riksdagen, med bifall till motion K6, som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande information som rör människors
hälsa

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:K6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 9 § sekretesslagen
(1980:100)[1]1 skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

8 kap.

9 §
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller hos Sekretess gäller hos
myndighet för uppgift som myndighet för uppgift som
avser provning, avser provning,
bestämning av egenskaper bestämning av egenskaper
eller myckenhet, eller myckenhet,
värdering, vetenskaplig, värdering, vetenskaplig,
teknisk, ekonomisk eller teknisk, ekonomisk eller
statistisk undersökning statistisk undersökning
eller annat sådant eller annat sådant
uppdrag som myndigheten uppdrag som myndigheten
utför för enskilds utför för enskilds
räkning, om det måste räkning, om det måste
antas att uppdraget har antas att uppdraget har
lämnats under lämnats under
förutsättning att förutsättning att
uppgiften inte röjs. uppgiften inte röjs.
Regeringen kan för Sekretessen gäller dock
särskilt fall förordna om inte om intresset av
undantag från allmän kännedom om
sekretessen, om den förhållande som rör
finner det vara av vikt människors hälsa har
att uppgiften lämnas. sådan vikt att uppgiften
bör lämnas ut. Trots
detta undantag gäller
sekretess för uppgift
från uppdragsverksamhet
inom universitet och
högskolor.

Sekretessen enligt
första stycket hindrar
inte att uppgifter som
rör människors hälsa
lämnas till en myndighet
som utövar tillsyn inom
I fråga om uppgift i miljö- och
allmän handling gäller hälsoskyddsområdet.
sekretessen i högst tjugo
år. Hos högskoleenhet Regeringen kan för
gäller sekretessen dock i särskilt fall förordna om
högst tio år. Hos Patent- undantag från
och registreringsverket sekretessen, om den
gäller sekretessen i finner det vara av vikt
högst femtio år. att uppgiften lämnas.

I fråga om uppgift i
allmän handling gäller
sekretessen i högst tjugo
år. Hos universitet och
högskolor gäller
sekretessen dock i högst
tio år. Hos Patent- och
registreringsverket
gäller sekretessen i
högst femtio år.
-----------------------------------------------------
__________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

**FOOTNOTES**

[1]:1 Lagen omtryckt 1992:1474.