Särskild utlänningskontroll

Betänkande 1998/99:JuU17

Justitieutskottets betänkande 1998/99:JUU17

Särskild utlänningskontroll

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottet
• Hemställan

1998/99

JuU17

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet en skrivelse
från regeringen med en redogörelse för tillämpningen
av lagen om särskild utlänningskontroll under tiden
den 1 juli 1997-den 30 juni 1998. Utskottet föreslår
att skrivelsen läggs till handlingarna.

Skrivelsen

I skrivelse 1998/99:39 (Justitiedepartementet) har
regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av
regeringens skrivelse om 1998 års redogörelse för
tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild
utlänningskontroll.

Utskottet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för
tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild
utlänningskontroll under tiden den 1 juli 1997-den
30 juni 1998.

I skrivelsen konstateras att lagen har tillämpats
en gång under den nu aktuella perioden.

Bakgrund

Särskilda regler i syfte att bekämpa internationell
terrorism infördes i svensk lagstiftning år 1973
genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till
förebyggande av vissa våldsdåd med internationell
bakgrund. Lagen hade det primära syftet att göra det
möjligt att hindra presumtiva terrorister från att
komma in i eller stanna kvar i Sverige. Samtidigt
syftade bestämmelserna till att skapa möjlighet till
särskild kontroll i de fall då sådana utlänningar av
humanitära skäl ändå måste beredas en fristad här i
landet. Lagen var tidsbegränsad. År 1975
permanentades bestämmelserna, och de återfinns
numera i lagen om särskild utlänningskontroll.

Lagen om särskild utlänningskontroll

Enligt lagen om särskild utlänningskontroll gäller i
korthet att en utlänning kan utvisas om det behövs
med hänsyn till rikets säkerhet eller om det med
hänsyn till vad som är känt om hans tidigare
verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att
han kommer att begå eller medverka till en brottslig
gärning som innefattar våld, hot eller tvång för
politiska syften. Undantag görs dock för gärningar
utomlands som har övervägande karaktär av politiskt
brott.

Om det finns ett beslut om utvisning enligt lagen
om särskild utlänningskontroll eller om det är
sannolikt att ett sådant beslut kommer att meddelas
får utlänningen under vissa förutsättningar tas i
förvar.

Har ett utvisningsbeslut inte kunnat verkställas på
grund av att utlänningen riskerar t.ex. dödsstraff
eller tortyr i det land till vilket han skulle
utvisas och verkställigheten till följd härav
skjutits upp, kan regeringen besluta om
anmälningsplikt för utlänningen. Anmälningsplikt
innebär en skyldighet för utlänningen att på vissa
tider anmäla sig hos en polismyndighet. Härutöver
ges under vissa bestämda förutsättningar möjlighet
till husrannsakan, hemlig teleavlyssning m.fl.
tvångsåtgärder i spaningssyfte. Ett beslut av
regeringen om anmälningsplikt eller tvångsmedel
gäller i längst tre år. En förlängning för tiden
därefter kräver beslut av domstol. Ett sådant beslut
kan överklagas av utlänningen och av
Rikspolisstyrelsen. Härutöver gäller att också
regeringens beslut i här aktuella frågor i de flesta
fall skall föregås av en förhandling i domstol.

Parlamentarisk kontroll

Terroristbestämmelserna och reglerna om särskilda
tvångsmedel fick vid sin tillkomst en begränsad
giltighetstid, vilket innebar en kontrollmöjlighet
för riksdagen över regeringens och myndigheternas
handlande. När terroristbestämmelserna permanentades
år 1975 bestämdes att regeringen varje år skulle
lämna en skrivelse till riksdagen med redovisning av
terroristbestämmelsernas tillämpning (prop.
1975/76:18 s. 161, JuU 1975/76:15 s. 5). I samband
med införandet av lagen om särskild
utlänningskontroll ansågs att den parlamentariska
kontrollen av hur regeringen tillämpar
terroristbestämmelserna och reglerna om
tvångsåtgärder även fortsättningsvis bör ske genom
att regeringen årligen lämnar en skrivelse om det
till riksdagen (prop. 1990/91:118 s. 72 f, JuU29 s.
32). Den senaste redovisningen gjordes förra året
(skr. 1997/98:53, JuU16).

Den 30 januari 1997 fattade regeringen beslut om
direktiv för en parlamentariskt sammansatt kommitté
med uppgift att utreda frågan om en ny instans- och
processordning vid tillämpning av utlännings- och
medborgarskapslagstiftningen (dir. 1997:20). I
kommitténs uppdrag ingick att utreda om det mot
bakgrund av Sveriges internationella förpliktelser
finns behov av att ändra den gällande ordningen med
regeringen som första och sista instans i ärenden
enligt lagen om särskild utlänningskontroll.
Kommittén var oförhindrad att föreslå att någon
annan instans än regeringen skulle fatta beslut
eller att en ordning infördes som innebar att
regeringens beslut kunde bli föremål för prövning i
någon form. Kommittén skulle särskilt beakta att de
ofta känsliga säkerhets- och utrikespolitiska
överväganden som kan bli aktuella i dessa ärenden
tillgodosågs i beslutsfattandet.

Kommittén överlämnade den 25 februari 1999
betänkandet Ökad rättssäkerhet i asylärenden (SOU
1999:16) till regeringen. Såvitt avser lagen om
särskild utlänningskontroll föreslår kommittén att
beslut enligt den lagen skall fattas av statens
invandrarverk. Verkets beslut skall kunna överklagas
till regeringen. Rätt att överklaga verkets beslut
skall också tillkomma Rikspolisstyrelsen, om
beslutet gått styrelsen emot. Regeringen skall
inhämta yttrande från Högsta domstolen innan den
fattar beslut att utvisning får ske. Om Högsta
domstolen finner att det föreligger absolut hinder
mot utvisning, får utvisning inte äga rum.

Kommitténs förslag skall nu beredas i
Regeringskansliet.

Regeringens skrivelse

Regeringens skrivelse bygger på uppgifter från
Rikspolisstyrelsen och Utrikesdepartementet.

Av redogörelsen framgår att lagen om särskild
utlänningskontroll tillämpats vid ett tillfälle
under perioden den 1 juli 1997-den 30 juni 1998. I
det ärendet upphävde regeringen ett tidigare
meddelat beslut om utvisning med stöd av lagen.

Som en jämförelse redovisar regeringen antalet fall
där lagen tidigare har tillämpats.

-1991/1992 - lagen tillämpades vid tre tillfällen

-1992/1993 - lagen tillämpades vid tre tillfällen

-1993/1994 - lagen tillämpades inte vid något
tillfälle

-1994/1995 - lagen tillämpades vid fem tillfällen

-1995/1996 - lagen tillämpades vid fyra tillfällen

-1996/1997 - lagen tillämpades inte vid något
tillfälle

Vad gäller fall av internationell terrorism under
den med skrivelsen avsedda tiden upplyser regeringen
följande. Två svenska turister bortfördes i augusti
1998 tillsammans med en nyzeeländsk medborgare av
rebeller i gränsområdet mellan Kongo, Uganda och
Rwanda. Kidnapparna tillhör enligt uppgift
organisationen PALIR, bestående av hutuofficerare
från den tidigare rwandiska armén med mål att störta
tutsiregeringen i Rwanda. Kidnappningen är ovanlig
såtillvida att förövarna inte framfört några krav.
Utrikesförvaltningen har trots stora ansträngningar
inte lyckats komma i kontakt med gärningsmännen.
Utrikesdepartementet samarbetar och koordinerar det
löpande arbetet med Nya Zeeland och står också i
nära kontakt med andra regeringar som har speciell
kunskap om regionen. Ärendet har fortsatt hög
prioritet.

Under den i skrivelsen aktuella perioden har
Sverige annars varit förskonat från internationell
terrorism, framhåller regeringen.

I skrivelsen lämnar regeringen vidare en
redogörelse för internationell terrorism som inte
drabbat svenska intressen (s. 4 f).

Överväganden

Utskottet vill inledningsvis liksom tidigare uttala
att utskottet finner redogörelsen i regeringens
skrivelse värdefull.

Utskottet har, alltsedan terroristlagstiftningens
tillkomst år 1973 (JuU 1973:18), vid upprepade
tillfällen vidhållit behovet av en sådan reglering
som den nu aktuella. Utskottet, som alltjämt har
uppfattningen att lagstiftningen måste ge utrymme
för att ur landet avlägsna sådana utlänningar som
bedöms som farliga med hänsyn till risken för
internationella terroristhandlingar eller som utgör
ett hot mot rikets säkerhet, gör inte nu någon annan
bedömning.

När det gäller framtida redogörelser över
tillämpningen av lagen gör utskottet samma bedömning
som tidigare, nämligen bl.a. att redogörelsen både
när det gäller konkreta händelser och analys av den
internationella utvecklingen bör ligga på minst
samma nivå som nu. I övrigt föranleder skrivelsen
inte några uttalanden från utskottets sida.
Skrivelsen bör alltså läggas till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande särskild utlänningskontroll

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1998/99:39 till
handlingarna.

Stockholm den 9 mars 1999

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Ingvar
Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta
Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv
(kd), Anders G Högmark (m), Ann-Marie Fagerström
(s), Maud Ekendahl (m), Helena Frisk (s), Morgan
Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson
(mp), Gunnel Wallin (c) och Siw Persson (fp).