Särskild utlänningskontroll

Betänkande 1997/98:JuU16

Justitieutskottets betänkande 1997/98:JUU16

Särskild utlänningskontroll

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottet
• Hemställan
• Innehållsförteckning

1997/98
JuU16

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet en skrivelse från regeringen med en
redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll under
tiden den 1 juli 1996-den 30 juni 1997. Utskottet föreslår att skrivelsen läggs
till handlingarna.

Skrivelsen
I skrivelse 1997/98:53 har regeringen (Justitiedepartementet) till riksdagen
överlämnat en redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild
utlänningskontroll under tiden den 1 juli 1996-den 30 juni 1997.

Utskottet

Bakgrund
Särskilda regler i syfte att bekämpa internationell terrorism infördes i svensk
lagstiftning år 1973 genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till
förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Lagen hade det
primära syftet att göra det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att
komma in i eller stanna kvar i Sverige. Samtidigt syftade bestämmelserna till
att skapa möjlighet till särskild kontroll i de fall då sådana utlänningar av
humanitära skäl ändå måste beredas en fristad här i landet. Lagen var
tidsbegränsad. År 1975 permanentades bestämmelserna, och de återfinns numera i
lagen om särskild utlänningskontroll.

Lagen om särskild utlänningskontroll
Enligt lagen om särskild utlänningskontroll gäller i korthet att en utlänning
kan utvisas om det behövs med hänsyn till rikets säkerhet eller om det med
hänsyn till vad som är känt om hans tidigare verksamhet och övriga
omständigheter kan befaras att han kommer att begå eller medverka till en
brottslig gärning som innefattar våld, hot eller tvång för politiska syften.
Undantag görs dock för gärningar utomlands som har övervägande karaktär av
politiskt brott.
Om det finns ett beslut om utvisning enligt lagen om särskild
utlänningskontroll eller om det är sannolikt att ett sådant beslut kommer att
meddelas får utlänningen under vissa förutsättningar tas i förvar.
Har ett utvisningsbeslut inte kunnat verkställas på grund av att utlänningen
riskerar t.ex. dödsstraff eller tortyr i det land till vilket han skulle
utvisas och verkställigheten till följd härav skjutits upp kan regeringen
besluta om anmälningsplikt för utlänningen. Anmälningsplikt innebär en
skyldighet för utlänningen att på vissa tider anmäla sig hos en polismyndighet.
Härutöver ges under vissa bestämda förutsättningar möjlighet till husrannsakan,
hemlig teleavlyssning m.fl. tvångsåtgärder i spaningssyfte. Ett beslut av
regeringen om anmälningsplikt eller tvångsmedel gäller i längst tre år. En
förlängning för tiden därefter kräver beslut av domstol. Ett sådant beslut kan
överklagas av utlänningen och av Rikspolisstyrelsen. Härutöver gäller att också
regeringens beslut i här aktuella frågor i de flesta fall skall föregås av en
förhandling i domstol.

Parlamentarisk kontroll
Terroristbestämmelserna och reglerna om särskilda tvångsmedel fick vid sin
tillkomst en begränsad giltighetstid, vilket innebar en kontrollmöjlighet för
riksdagen över regeringens och myndigheternas handlande. När
terroristbestämmelserna permanentades år 1975 bestämdes att regeringen varje år
skulle lämna en skrivelse till riksdagen med redovisning av
terroristbestämmelsernas tillämpning (prop. 1975/76:18 s. 161, JuU 1975/76:15
s. 5). I samband med införandet av lagen om särskild utlänningskontroll ansågs
att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar
terroristbestämmelserna och reglerna om tvångsåtgärder även fortsättningsvis
bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse om det till riksdagen
(prop. 1990/91:118 s. 72 f, JuU29 s. 32). Den senaste redovisningen gjordes i
regeringens skrivelse 1996/97:68 (JuU13).
Den 30 januari 1997 fattade regeringen beslut om direktiv för en
parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att utreda frågan om en ny
instans- och processordning vid tillämpning av utlännings- och
medborgarskapslagstiftningen (dir. 1997:20). I kommitténs uppdrag ingår att
utreda om det mot bakgrund av Sveriges internationella förpliktelser finns
behov av att ändra den gällande ordningen med regeringen som första och sista
instans i ärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Kommittén är
oförhindrad att föreslå att någon annan instans än regeringen skall fatta
beslut eller att en ordning införs som innebär att regeringens beslut kan bli
föremål för prövning i någon form. Kommittén skall särskilt beakta att de ofta
känsliga säkerhets- och utrikespolitiska överväganden som kan bli aktuella i
dessa ärenden tillgodoses i beslutsfattandet. Kommitténs arbete i denna del
skall vara slutfört den 30 april 1998. Kommittén har emellertid begärt
förlängning av utredningstiden till den 15 oktober 1998.

Regeringens skrivelse
Regeringens skrivelse bygger på uppgifter från Rikspolisstyrelsen och
Utrikesdepartementet.
Av redogörelsen framgår att lagen om särskild utlänningskontroll inte
tillämpats vid något tillfälle under perioden den 1 juli 1996-den 30 juni 1997.
I skrivelsen nämns dock att ett av regeringen i oktober 1995 fattat beslut om
utvisning av en algerisk medborgare ännu inte har verkställts. Med stöd av 10 §
andra stycket lagen om särskild utlänningskontroll har Rikspolisstyrelsen
anmält att man inte funnit skäl för omprövning av regeringens beslut.
Regeringen beslutade i februari 1997 att inte vidta någon åtgärd med anledning
av Rikspolisstyrelsens anmälan.
Som en jämförelse redovisar regeringen antalet fall där lagen tidigare har
tillämpats.
-1991/1992 - lagen tillämpades vid tre tillfällen
-1992/1993 - lagen tillämpades vid tre tillfällen
-1993/1994 - lagen tillämpades inte vid något tillfälle
-1994/1995 - lagen tillämpades vid fem tillfällen
-1995/1996 - lagen tillämpades vid fyra tillfällen
Under den i skrivelsen aktuella perioden har Sverige varit förskonat från
internationell terrorism.
I Europa i övrigt är bilden splittrad. I Spanien har terroristattentat
förorsakade av baskisk nationalism och separatism fortsatt, medan en ny
vapenvila samt förhandlingar gett anledning till förhoppningar om att
konflikten i Nordirland kan vara på väg in i en icke-militant fas.
I Europas närhet har terrorn i Algeriet eskalerat till en nära nog ofattbar
nivå av grymhet. Den islamiska militanta extremismen i landet har tagit på sig
ansvaret för flera av dessa dåd, som i stigande utsträckning drabbat kvinnor
och barn på ett sätt som upprört det internationella samfundet. I Turkiet har
kampen mellan militären och den kurdiska PKK-gerillan fortsatt med oförminskad
styrka. I Mellanöstern har motståndet mot fredsprocessen lett till ett
politiskt motiverat våld, utfört av militanta extremister. Detta våld har krävt
nya offer. Även i Egypten har oskyldiga fått sätta livet till för det våld som
den radikala islamiska extremistiska oppositionen utövat i sina angrepp på
bl.a. regimen och på symboler för västerländskt inflytande såsom
turistnäringen.
Även i övriga delar av världen har terroristdåden fortsatt, t.ex. i Colombia,
Peru och Sri Lanka.
Mot bakgrund av utvecklingen och terrorismens globala karaktär är - anför
regeringen - internationellt samarbete mot terrorismen av största betydelse. I
FN har en konvention för undertryckande av terroristbombningar nyligen
antagits. Inom Europeiska unionen har dess högsta organ, Europeiska rådet, utan
förbehåll fördömt alla terroristattentat och fortsatt att noga uppmärksamma det
hot som terrorismen utgör både inom och utanför unionen. Sverige fortsätter att
aktivt medverka i det arbete som inom EU bedrivs på detta område såväl inom
ramen för samarbetet inom utrikes- och säkerhetspolitiken som inom samarbetet
på de rättsliga och polisiära områdena.

Överväganden
Utskottet vill inledningsvis liksom tidigare uttala att utskottet finner
redogörelsen i regeringens skrivelse värdefull.
Utskottet har, alltsedan terroristlagstiftningens tillkomst år 1973 (JuU
1973:18), vid upprepade tillfällen vidhållit behovet av en sådan reglering som
den nu aktuella. Utskottet som alltjämt har uppfattningen att lagstiftningen
måste ge utrymme för att ur landet avlägsna sådana utlänningar som bedöms som
farliga med hänsyn till risken för internationella terroristhandlingar eller
som utgör ett hot mot rikets säkerhet gör inte någon annan bedömning nu.
När det gäller framtida redogörelser över tillämpningen av lagen gör
utskottet samma bedömning som tidigare, nämligen bl.a. att redogörelsen både
när det gäller konkreta händelser och analys av den internationella
utvecklingen bör ligga på minst samma nivå som nu. I övrigt föranleder
skrivelsen inte några uttalanden från utskottets sida. Skrivelsen bör alltså
läggas till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer
beträffande särskild utlänningskontroll
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1997/98:53 till handlingarna.

Stockholm den 3 mars 1998

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Birthe Sörestedt (s), Göran
Magnusson (s), Sigrid Bolkéus (s), Märta Johansson (s), Margareta Sandgren (s),
Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Ann-Marie Fagerström (s), Alice Åström
(v), Kia Andreasson (mp), Rolf Åbjörnsson (kd), Helena Frisk (s), Åke Sundqvist
(m), Görel Thurdin (c) och Cinnika Beiming (s).

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Skrivelsen............................................1
Utskottet.............................................1
Bakgrund............................................1
Lagen om särskild utlänningskontroll................1
Parlamentarisk kontroll.............................2
Regeringens skrivelse...............................3
Överväganden........................................4
Hemställan..........................................4