Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster

Betänkande 1991/92:SkU5

Skatteutskottets betänkande 1991/92:SKU05

Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1991/92
SkU5

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1991/92:50 om
en sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.

De motioner som väckts med anledning av propositionen avstyrks
av utskottet.

Vid betänkandet har fogats sex reservationer, två särskilda
yttranden och en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition
1991/92:50 att riksdagen antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt.

Förslaget innebär att mervärdeskatten på livsmedel, hotell-
och restaurangtjänster samt personbefordran sänks till 18%
fr.o.m. den 1 januari 1992 och att skatten bibehålls på 25%
för övriga varor och tjänster. Vidare undantas vissa tjänster
avseende kinematografisk film, förvaltning av värdepappersfonder
samt tillhandahållande av vissa livräddningsfartyg från
skatteplikt.

Lagförslaget har följande lydelse.

STÅENDE TEXT se prop. s. 2-7

Motionerna

1991/92:Sk5 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar sänka hotell- och restaurangmomsen
till den nivå som rådde före den 1 januari 1990, dvs. 12,87 %,

2. att riksdagen beslutar sänka momsen på personbefordran
inkl. skidliftar till 6 %,

3. att riksdagen beslutar sänka momsen på camping,
entréavgifter till parker och nöjesanläggningar till 6 %,

4. att riksdagen beslutar att moms på cirkus, folkets park och
liknande anläggningar sätts till 6 %,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att svensk turistnäring får lika
förmånliga spelregler som våra konkurrentländer.

1991/92:Sk6 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den fortsatta uppföljningen av
skattereformen och behoven av framtida internationell anpassning
av mervärdeskatten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vissa fartyg för livräddning,

3. att riksdagen avslår proposition 1991/92:50 såvitt avser
hotelltjänster, camping, personbefordran, värdepappersfonder,
kinematografisk film och vissa fartyg för livräddning.

1991/92:Sk7 av Karin Israelsson och Rune Thorén (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en allmän höjning av alkoholpriserna med 7
%.

1991/92:Sk8 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående ytterligare sänkt mervärdeskatt på
livsmedel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående priskontroll i samband med sänkt
mervärdeskatt på livsmedel och vissa andra tjänster,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående överläggningar mellan livsmedels-
och motsvarande branschföreträdare samt regeringen i syfte att
garantera att sänkt moms fullt ut slår igenom i form av sänkta
konsumentpriser,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om anslag till
statens pris- och konkurrensverk i enlighet med vad i motionen
anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare
anslag till riksskatteverket i enlighet med vad i motionen
anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående turistnäringen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående slopad mervärdeskatt på kollektiv
personbefordran.

Utskottet

Allmänt

Riksdagen fattade våren 1990 beslut om en tillfällig höjning
av mervärdeskatteuttaget (prop. 1989/90:150, bilaga 4, FiU40).
Skatteuttaget höjdes från 23,46% till 25% under tiden den 1
juli 1990--den 31 december 1991. I enlighet med detta beslut
återgår således mervärdeskatten till 23,46% den 1 januari
1992. Riksdagen har härefter, i juni 1991, hemställt att
regeringen lägger fram ett förslag som innebär att den generella
sänkningen av mervärdeskatten till 23,46% den 1 januari 1992
omvandlas till en sänkning av mervärdeskatten för livsmedel och
serveringstjänster till 18% (1990/91:FiU30).

I propositionen lägger regeringen fram det av riksdagen
beställda förslaget om sänkt mervärdeskatt på livsmedel och
serveringstjänster. I propositionen föreslås vidare att den
lägre mervärdeskatten skall omfatta även hotell, camping, resor
och skidliftar. Härutöver föreslås vissa ändringar när det
gäller biograffilm, värdepappersfonder och livräddningsfartyg.

Bibehållen generell mervärdeskattesats och sänkt mervärdeskatt
på livsmedel, m.m.

I propositionen föreslås att skattesatsen för livsmedel sänks
till 18% för livsmedel samtidigt som den generella
mervärdeskattesatsen bibehålls vid 25%. Enligt förslaget skall
den lägre skattesatsen inte gälla för vatten från vattenverk,
spritdrycker, vin, starköl eller tobaksvaror. Av praktiska skäl
föreslås dock att den lägre skattesatsen skall få gälla för
alkoholdrycker som tillhandahålls på restaurang.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslaget
och tillstyrker propositionen i denna del.

I motion Sk8 av Lars Werner m.fl. (v) begär motionärerna ett
uttalande om framtida sänkningar av mervärdeskatten på
livsmedel. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att det bör övervägas hur
utrymme kan skapas för ytterligare sänkningar av mervärdeskatten
på livsmedel under budgetåret 1992/93.

Det finns enligt utskottets mening goda skäl att söka skapa
utrymme för en sänkning av mervärdeskatten, och i propositionen
aviseras också en redovisning av riktlinjer för en EG-anpassning
av skatterna. Det framgår att en svensk EG-anslutning bl.a.
kräver en betydande sänkning av den generella mervärdeskatten. I
vilken takt och i vilken form sänkningarna bör genomföras i
framtiden och om sänkningarna bör vara generella eller selektiva
är det inte meningsfullt att nu uttala sig om. Mot den
bakgrunden och med hänsyn till de arbetsuppgifter som åligger
skatteutskottet är utskottet inte berett att tillstyrka det
begärda tillkännagivandet utan anser att den aviserade
redovisningen av riktlinjer för EG-anpassningen av de svenska
skatterna nu bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motion Sk8
yrkande 1.

I motion Sk7 hemställer Karin Israelsson och Rune Thorén (båda
c) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
alkoholskatten bör höjas så mycket att alkoholpriserna
stiger med 7%.

Frågan om alkoholbeskattningens utformning har setts över av
alkoholskatteutredningen som i betänkandet Alkoholbeskattningen
(SOU 1992:52) lagt fram förslag om förändringar. Utredningen
föreslår att dryckesskatten skall beräknas endast på dryckens
alkoholhalt och efter en progressiv skala. Vidare förordar
utredningen att en enhetlig skattemodell skall gälla för alla
alkoholdrycker. Förslaget har remissbehandlats. Enligt vad
utskottet inhämtat är utredningens förslag för närvarande
föremål för överväganden inom regeringskansliet. Det är enligt
utskottets mening rimligt att regeringens ställningstagande nu
avvaktas, varför utskottet avstyrker motion Sk7.

Hotell- och restaurangtjänster, camping, resor, skidliftar,
m.m.

I propositionen föreslår regeringen vidare att den nya lägre
skattesatsen skall gälla också för hotell- och
restaurangtjänster, camping, resor och skidliftar.

I motion Sk6 yrkar Lars Hedfors m.fl. (s) att propositionen
avslås i denna del. Motionärerna motsätter sig de föreslagna
skattesänkningarna med hänvisning till det statsfinansiella
läget och till att NUTEKs utvärdering av skattereformens
effekter för turistnäringarna ännu inte givit något underlag för
säkra slutsatser. De hemställer vidare att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att den utvärdering av
skattereformens effekter som pågår måste få genomföras och att
behovet av en anpassning till Europa bör studeras noga innan
några ändringar aktualiseras. Den föreslagna sänkningen av
mervärdeskatten för restaurangtjänster godtas av motionärerna
som ett led i sänkningen av mervärdeskatten på livsmedel.

I motion Sk5 framhåller Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) att det
ökade mervärdeskatteuttaget lett till en kraftig nedgång för
turistnäringarna. Motionärerna hemställer att mervärdeskatten
bestäms till 6% för resor, camping, cirkus och entréavgifter
till parker och nöjesanläggningar, inkl. Folkets park och
liknande anläggningar. Skattesatsen för hotell- och
restaurangtjänster bör enligt motionärerna bestämmas till
12,87%, dvs. den nivå som gällde före den 1 januari 1990.
Slutligen yrkar motionärerna att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att mervärdeskatten för turistnäringarna
måste anpassas till internationell nivå så att dessa näringars
konkurrenskraft återställs.

I motion Sk8 av Lars Werner m.fl. (v) hemställer motionärerna
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
turistnäringens negativa trend bör brytas genom att
mervärdeskatten på kollektiva resor slopas helt samt att NUTEK
bör få i uppdrag att skyndsamt lägga fram ytterligare förslag
som syftar till att stärka turistnäringens konkurrenskraft.

Enligt utskottets mening har kostnaderna för att turista i
Sverige ökat väsentligt genom att mervärdeskatteuttaget på
hotell- och restaurangområdet höjts och genom att skatteplikt
införts för camping, inrikes resor och skidliftar. Kostnaden för
resor inom landet är av avgörande betydelse för turistnäringen,
i synnerhet när det gäller turismen i fjällvärlden och övrig
glesbygd.

Den ökade kostnaden för att turista i Sverige har medfört att
den svenska turistnäringen fått svårare att hävda sig i
konkurrensen med andra länder. I Europa är det vanligt med
differentierade skatter på hotell- och restaurangtjänster. För
resor gäller en lägre skattesats i flera länder i Europa, och
skidliftar mervärdebeskattas över huvud taget inte i Norge,
Finland, Frankrike m.fl. länder med vilka Sverige
konkurrerar om vinterturismen.

Enligt utskottets mening finns det mot den angivna bakgrunden
skäl att låta den lägre mervärdeskattesatsen för livsmedel
omfatta även hotell- och restaurangverksamhet, camping, inrikes
resor och skidliftar. Härigenom uppnås också en kostnadssänkning
för kollektivtrafiken. De förslag om längre gående sänkningar
som läggs fram i motion Sk5 är enligt utskottets mening inte
förenliga med en ansvarsfull budgetpolitik.

Utskottet tillstyrker med det anförda propositionen i nu
behandlade delar och avstyrker motion Sk6 yrkande 3 i denna del
samt motion Sk5 yrkandena 1--4. Härav följer också att utskottet
inte är berett att tillstyrka ett tillkännagivande om att några
ändringar inte skall företas i avvaktan på att skattereformen
utvärderas. Utskottet avstyrker således även motion Sk6 yrkande
1.

När det gäller frågan om framtida skatteförändringar på
turistområdet vill utskottet framhålla att utrymmet
för att genomföra skattesänkningar inom ramen för en ansvarsfull
budgetpolitik är begränsat och att prioriteringar därför måste
göras även i fortsättningen. De skattesänkningar som utskottet
nu tillstyrkt innebär i viss mån en anpassning av
turistnäringens mervärdeskatt till vad som gäller i Europa. Det
är emellertid inte bara turistnäringens skatter som behöver
anpassas. Inför Sveriges anslutning till EG måste bl.a. en
betydande sänkning av den generella mervärdeskatten ske. Som
utskottet redan framhållit framgår det av propositionen att
regeringen senare kommer att redovisa riktlinjer för en
Europa-anpassning av skatterna. Eftersom regeringen således är
medveten om de aktuella frågeställningarna är det enligt
utskottets mening inte motiverat med uttalanden till regeringen
i denna fråga. Utskottet avstyrker därför även motionerna Sk5
yrkande 5 och Sk8 yrkandena 6 och 7.

Prisövervakning och kontroll, m.m.

I motion Sk8 yrkar Lars Werner m.fl. (v) att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att prisutvecklingen i berörda
branscher bör följas i särskild ordning av statens pris- och
konkurrensverk (SPK) och att överenskommelser bör träffas med
branschföreträdarna för att garantera ett fullt prisgenomslag.
Enligt motionärerna bör riksdagen hos regeringen begära förslag
om anslag till SPK för detta ändamål. Vidare bör riksdagen
begära förslag om anslag till riksskatteverket för de kostnader
för kontroll- och informationsverksamhet som den differentierade
mervärdeskatten medför.

Det är enligt utskottets mening viktigt att den lägre
mervärdeskatten kommer konsumenterna till del i form av en sänkt
prisnivå. Utskottet utgår ifrån att regeringen genom SPK följer
utvecklingen noggrant i de berörda branscherna och vidtar de
åtgärder som kan anses påkallade. Någon anledning till ett
tillkännagivande till regeringen föreligger enligt utskottets
mening inte, och utskottet avstyrker därför motion Sk8 yrkandena
2 och 3.

När det gäller anslagen till statens pris- och
konkurrensverk och riksskatteverket bör det ankomma på
regeringen att ta de initiativ som kan anses nödvändiga.
Utskottet avstyrker även motion Sk8 yrkandena 4 och 5.

Värdepappersfonder

Enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall det för
varje värdepappersfond finnas ett fondbolag som förvaltar
fondens tillgångar. För denna tjänst erlägger fonden en avgift
till bolaget. Mervärdeskattelagens bestämmelser har tolkats så
att dessa avgifter inte omfattas av undantaget från skatteplikt
för bank- och finansieringstjänster samt värdepappershandel.
Frågan är för närvarande föremål för prövning i
skatterättsnämnden.

I propositionen föreslås att undantaget för bank- och
finansieringstjänster samt värdepappershandel skall
omfatta också förvaltning av värdepappersfonder.

I motion Sk6 av Lars Hedfors m.fl. (s) hemställer motionärerna
om avslag på propositionen i denna del med hänvisning till bl.a.
statsfinansiella skäl.

Enligt utskottets mening var en av utgångspunkterna vid
utformningen av undantaget från skatteplikt på bankområdet att
uppnå konformitet med vad som gäller inom EG. I EGs sjätte
mervärdeskattedirektiv finns ett uttryckligt undantag för
förvaltningstjänster avseende värdepappersfonder, och detta
direktiv är sedan den 1 januari 1990 bindande för samtliga
medlemsstater. Av konkurrensneutralitetsskäl bör enligt
utskottets uppfattning en motsvarande bestämmelse införas i den
svenska mervärdeskattelagen.

Den nya regeln kan träda i kraft först den 1 januari 1992.
Detta innnebär att fondbolagens förvaltning under år 1991, med
den angivna tolkningen av bestämmelserna, varit skattepliktig.
Det kan ifrågasättas om inte åtgärder bör vidtas för att
kompensera de skattskyldiga fondbolagen som drabbats av denna
ettåriga skatteplikt. En sådan åtgärd bör i så fall vara
inriktad på att kompensera värdepappersfonderna för den
mervärdeskattekostnad som uppkommit. Härigenom kommer
kompensationen spararna till del.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har
enligt 76§ mervärdeskattelagen en möjlighet att vid synnerliga
skäl medge nedsättning av eller befrielse från mervärdeskatt.
Enligt vad utskottet inhämtat kan de aktuella fondbolagen väntas
begära prövning av frågan om en eventuell befrielse enligt detta
lagrum. Utskottet utgår ifrån att frågan kommer att underställas
regeringen. Med hänsyn till att frågan om en skattebefrielse
således med all sannolikhet kommer att prövas av regeringen
anser sig utskottet inte nu behöva vidta någon åtgärd i syfte
att kompensera värdepappersfonderna för denna kostnad utan
avvaktar i denna del regeringens prövning.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen såvitt nu
är i fråga och avstyrker motion Sk6 yrkande 3 i denna del.

Sjöräddningssällskapets fartyg

I propositionen föreslås att det tidigare gällande
kvalificerade undantaget för livräddningsfartyg som
tillhandahålls Sjöräddningssällskapet återinförs.

I motion Sk6 yrkar Lars Hedfors m.fl. (s) avslag på
propositionen och hemställer att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att den nuvarande ordningen med ett
särskilt statsbidrag till Sjöräddningssällskapet som
kompensation för kostnaden för mervärdeskatt på
livräddningsfartyg bör behållas.

Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning att i detta
fall ett särskilt undantag i mervärdeskattelagstiftningen är att
föredra framför den nuvarande ordningen med statsbidrag som söks
varje år. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och
avstyrker motion Sk6 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del.

Utskottet återkommer nedan till en justering av lagtexten.

Biograffilm

I propositionen föreslås att textsättning m.m. av biofilmer
undantas från skatteplikt för att komma till rätta med den
konkurrenssnedvridning som uppstått genom att film som
behandlats utomlands kan importeras mervärdeskattefritt.

I motion Sk6 av Lars Hedfors m.fl. (s) hemställer motionärerna
om avslag på propositionen i denna del med hänvisning bl.a. till
statsfinansiella skäl.

Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning i denna
fråga. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motion
Sk6 yrkande 3 i denna del.

Lagförslaget, m.m.

Som framgått ovan under rubriken Sjöräddningssällskapets
fartyg är avsikten att livräddningsfartyg skall ha samma
skattebefrielse som före den 1 januari 1991. Bestämmelsen i 2§
mervärdeskattelagen om teknisk skattskyldighet för den som
tillhandahåller livräddningsfartyg bör därför återinföras.
Utskottet föreslår att riksdagen antar förslaget till lag om
ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt med denna
komplettering.

Slutligen utgår utskottet ifrån att bestämmelsen i
anvisningarna till 14§ mervärdeskattelagen som reglerar de
fall då ett gemensamt vederlag erläggs för skattepliktiga och ej
skattepliktiga varor eller tjänster skall äga motsvarande
tillämpning när vederlag avser varor eller tjänster för vilka
olika skattesats gäller.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bibehållen generell mervärdeskattesats och
sänkt mervärdeskatt på livsmedel
att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del,

2. beträffande framtida sänkningar av mervärdeskatten på
livsmedel
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk8 yrkande 1,
s.y. 1 (s) - delvis
men. (v) - delvis

3. beträffande alkoholskatten
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk7,
res. 1 (s)
s.y. 2 (c, kds)

4. beträffande restauranger
att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del och
avslår motion 1991/92:Sk5 yrkande 1 i denna del,
res. 2 (nyd) - delvis

5. beträffande hotell, camping, resor och skidliftar
att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del och
avslår motion 1991/92:Sk5 yrkande 1 i denna del, yrkande 2 och
yrkande 3 i denna del och motion 1991/92:Sk6 yrkande 1 och
yrkande 3 i denna del,
res. 2 (nyd) - delvis
res. 3 (s)

6. beträffande cirkus, nöjesanläggningar, parker etc.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk5 yrkande 3 i denna del
och yrkande 4,
res. 2 (nyd) - delvis

7. beträffande framtida skatteförändringar för
turistnäringarna
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk5 yrkande 5 och
1991/92:Sk8 yrkandena 6 och 7,
res. 2 (nyd) - delvis
s.y. 1 (s) - delvis
men. (v) - delvis

8. beträffande prisövervakning och kontroll
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk8 yrkandena 2 och 3,
res. 4 (s)

9. beträffande anslag till SPK och RSV
att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk8 yrkandena 4 och 5,
men. (v) - delvis

10. beträffande värdepappersfonder
att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del och
avslår motion 1991/92:Sk6 yrkande 3 i denna del,
res. 5 (s) - delvis

11. beträffande biograffilm
att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del och
avslår motion 1991/92:Sk6 yrkande 3 i denna del,
res. 5 (s) - delvis

12. beträffande Sjöräddningssällskapets fartyg
att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del och
avslår motion 1991/92:Sk6 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del,
res. 6 (s)

13. beträffande lagförslaget
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring
i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med den ändringen att
ingressen och 2§ erhåller följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs att 8, 13 och 17§§ samt anvisningarna
till 8§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall ha följande
lydelse.

Härigenom föreskrivs att 2, 8, 13 och 17§§ samt
anvisningarna till 8§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

2§

Skattskyldig är den som Skattskyldig är den som
inom landet i yrkesmässig inom landet i yrkesmässig
verksamhet omsätter 1) verksamhet omsätter 1)
skattepliktig vara eller skattepliktig vara eller
tjänst, 2) vara eller tjänst, 2) vara eller
tjänst som anges i 8§, tjänst som anges i 8§,
9, 12, 14 och 16. 9, 12, 14, 16 och 20.

Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet
omsätter sådan vara eller tjänst som anges i första stycket
genom export. Skattskyldig är också i de fall som anges i 60§
den som importerar tjänst.

Skattemyndigheten kan efter ansökan av fastighetsägare besluta
att denne skall vara skattskyldig för uthyrning helt eller
delvis av sådan byggnad eller annan anläggning som utgör
fastighet enligt denna lag för stadigvarande användning i
verksamhet som medför skattskyldighet. Detsamma gäller vid
uthyrning åt staten eller en kommun, även om uthyrningen sker
för verksamhet som inte medför skattskyldighet. Vad som har
sagts om uthyrning tillämpas även i fråga om upplåtelse av
bostadsrätt.

Överlåts fastighet som avses i tredje stycket eller del därav
utan vederlag inträder förvärvaren på tillträdesdagen i den
tidigare ägarens ställe vad gäller rättigheter och skyldigheter
enligt denna lag.

När särskilda skäl föreligger, kan skattemyndigheten besluta
att den som påbörjat verksamhet skall vara skattskyldig redan
innan skattskyldighet enligt första eller andra stycket
föreligger.

Stockholm den 28 november 1991

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson (fp), Anita
Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta
Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter
Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Karl
Hagström (s) och Inger Lundberg (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Alkoholskatten (mom. 3)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg
(alla s) har

dels anfört följande:

Dryckesskatten fyller en viktig funktion inom alkoholpolitiken
som styrmedel för att minska den totala alkoholkonsumtionen och
få till stånd en övergång till svagare drycker. Det är därför
viktigt att alkoholdryckerna håller en hög prisnivå och att
prisutvecklingen för dessa drycker inte blir långsammare än för
andra konsumtionsvaror.

Förslaget om sänkt moms på mat innebär bl.a. att även momsen
på sprit, vin och öl som tillhandahålls på restaurang sänks till
18%. Anledningen är att man av praktiska skäl vill få till
stånd en enhetlig hantering av restaurangnotor.

Som framhålls i motion Sk7 av Karin Israelsson och Rune Thorén
(båda c) innebär detta en risk för att WHOs målsättning om att
sänka alkoholkonsumtionen fram till år 2000 inte kan nås.
Alkoholskatterna har inte höjts sedan våren 1990.

Mot den angivna bakgrunden är det angeläget att snarast göra
en allmän höjning av alkoholskatterna för att hålla tillbaka
konsumtionen av alkohol. Vi anser också att regeringen snabbt
bör återkomma till riksdagen med ställningstagande och förslag
med anledning av alkoholskatteutredningens slutbetänkande
Alkoholbeskattningen (SOU 1991:52).

Vad vi anfört bör riksdagen med anledning av motion Sk7 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 3 hemställt
3. beträffande alkoholskatten
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk7 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om
alkoholskatten.

2. Turistnäringarna (mom. 4, mom. 5, mom. 6, mom. 7 och mom.
13)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Sverige bedriver turistpolitik som är precis tvärtemot vad man
borde göra. Staten momsbefriar importen (resor utomlands), och
momsbelägger exporten (utländska turister som reser i Sverige).

Turistnäringen sysselsätter i Sverige 235000 personer i
21000 företag. Omsättningen är ca 100 miljarder kronor, varav
17 miljarder utgör export, dvs. vad utländska turister spenderar
i Sverige. Det motsvarar inte mindre än 80% av svenska
bilexporten. Turistbranschen sysselsätter framför allt kvinnor
(70%), ungdomar och deltidsarbetare.

Sverige har efter skatteomläggningen världens högsta moms på
turisttjänster. Normalmomsen i våra europeiska konkurrentländer
är 7% på hotell, 10% på restaurang och 6% på
personbefordran. Den höga svenska turistmomsen leder till
svårigheter för turistindustrin, med både regionalpolitiska och
arbetsmarknadsmässiga följdverkningar. Det innebär också en svår
belastning för bytesbalansen. Resevalutaunderskottet var 15,6
miljarder 1989 och 18,8 miljarder 1990. I riksbankens/
konjunkturinstitutets prognos för 1992 blir underskottet 30
miljarder kronor.

Omsättningen i restaurangbranschen minskade 1990 med 13% och
är nu 27% lägre än 1989, året före skattereformen. Prognosen
för 1991 visar på en minskning med 15%. Sedan tiden före
skattereformen kommer den totala minskningen att hamna mellan 25
och 30%. Sålda rumsnätter på hotell och andra
boendeanläggningar har minskat med ca 10% under 1991, och
beläggningen har sjunkit till rekordlåga 40-procentsnivån.
Campingen har hittills tappat 20% sedan 1989.

Liftanläggningarnas omsättning har minskat med 13% trots
bättre snötillgång än tidigare år. Resandet inom Sverige
minskade med 15% under första halvåret 1991. Utlandsresandet
ökade däremot med 3% under samma tid.

Även de svenska konferensarrangörerna lägger i allt större
utsträckning sina konferenser på utländska hotell, t.o.m. de
arrangörer som äger egna konferensanläggningar i Sverige.

I debatten har felaktigt påståtts att lågkonjunkturen varit
den största orsaken till branschens problem. Lågkonjunkturer
påverkar i normala fall privatresandet positivt. Konsumenterna
skjuter på köp av kapitalvaror i början på en lågkonjunktur.
Pengarna läggs i stället på upplevelsebetonad konsumtion och då
framför allt på resor. I Norge ökade turismen detta år med 9%
och i Danmark med 10%, trots likvärdigt väder och konjunktur.

För att återställa konkurrenskraften för svensk turistindustri
måste turistmomsen anpassas till internationell nivå.

Staten, företagen och de anställda har förlorat stora belopp
på turistmomsen. Alltså skulle man vinna motsvarande belopp om
den togs bort. Det brådskar dock. Allt fler företag slås ut och
arbetslösheten stiger. Den i motionen föreslagna sänkningen
motsvarar i och för sig ett skatteuttag på 4600 milj.kr.
Sänkningen leder dock till ökad köpkraft och därmed konsumtion
men också till att fler svenskar turistar i Sverige i stället
för i utlandet. Dessutom kommer fler utländska turister till
Sverige. I skatt och sociala avgifter på de anställdas löner får
staten in 1100 milj.kr. per 10000 anställda. Men än en gång,
statens inkomster skulle bli högre om denna turistmoms
sänktes. Det vore en lönsam affär för alla parter.

Vi förordar att hotell- och restaurangmomsen sänks till den
nivå som rådde före den 1 januari 1990, dvs. 12,87% och att
momsen på personbefordran inkl. skidliftar sänks till 6%. Moms
på camping liksom moms på entréavgifter till parker och
nöjesanläggningar sänks till 6%. Denna momssats skall
självfallet gälla även för cirkus, folkets park och liknande
anläggningar vilka i dag är momsbefriade.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad vi
anfört om vikten av att svensk turistnäring får lika förmånliga
spelregler som våra konkurrentländer.

dels vid moment 4, moment 5, moment 6, moment 7 och moment
13 i motsvarande del hemställt

4. beträffande restauranger
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk5 yrkande 1 i
denna del och med anledning av proposition 1991/92:50 i denna
del beslutar att mervärdeskatten för restauranger skall vara
12,87%,

5. beträffande hotell, camping, resor och skidliftar
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk5 yrkande 1 i
denna del, yrkande 2 och yrkande 3 i denna del, med anledning av
proposition 1991/92:50 i denna del och med avslag på motion
1991/92:Sk6 yrkande 1 och yrkande 3 i denna del beslutar att
mervärdeskatten för hotell skall vara 12,87% och för camping,
resor och skidliftar 6%,

6. beträffande cirkus, nöjesanläggningar, parker etc.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk5 yrkande 3 i
denna del och yrkande 4 beslutar

dels att mervärdeskatten för cirkus skall vara 6%,

dels att verksamheten i nöjesparker, folkets park och
liknande anläggningar skall anses som yrkesmässig även om den
bedrivs av en allmännyttig ideell förening,

7. beträffande framtida skatteförändringar för
turistnäringarna
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk5 yrkande 5 och
med anledning av motion 1991/92:Sk8 yrkandena 6 och 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om vikten av
att svensk turistnäring får lika förmånliga spelregler som i
våra konkurrentländer,

13. beträffande lagförslaget
att riksdagen till följd härav ändrar och kompletterar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt på så sätt att anvisningarna till
2§, punkt 7 av anvisningarna till 8§ samt 13§ erhåller
följande som reservanternas förslag betecknade lydelser samt att
ingressen ändras i enlighet härmed.

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

Anvisningar
till 2§

1. Verksamhet anses som -- -- -- han frånträder fastigheten.
Som yrkesmässig verksamhet Som yrkesmässig verksamhet
räknas inte omsättning räknas inte omsättning
av vara eller tjänst i en av vara eller tjänst i en
av en ideell förening av en ideell förening
bedriven verksamhet, när bedriven verksamhet, när
inkomsten därav utgör inkomsten därav utgör
sådan inkomst av sådan inkomst av
näringsverksamhet för näringsverksamhet för
vilken föreningen är vilken föreningen är
frikallad från frikallad från
skattskyldighet enligt 7§ 5 skattskyldighet enligt 7§ 5
mom. lagen om statlig mom. lagen om statlig
inkomstskatt. inkomstskatt. Det anförda
gäller inte om verksamheten
avser folkets park eller
liknande anläggning.

2. Med omsättning förstås -- -- -- som ombesörjer
försäljningen.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

7. Undantaget från
skatteplikt enligt 8§ 5
gäller a) upplåtelser
------ framförande, d)
konserter samt cirkus-,
biograf-, teater-, opera-,
balett- och därmed
jämförliga
föreställningar, e)
biblioteksverksamhet ------
föremål för
utställning.

7. Undantaget från
skatteplikt enligt 8§ 5
gäller a) upplåtelser
------ framförande, d)
konserter samt biograf-,
teater-, opera-, balett- och
därmed jämförliga
föreställningar, e)
biblioteksverksamhet ------
föremål för
utställning.

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

13§

Skatten utgår med 25 Skatten utgår med 25
procent av procent av
beskattningsvärdet. Skatten beskattningsvärdet. Skatten
utgår dock med 18 procent utgår dock med 18 procent
av beskattningsvärdet av beskattningsvärdet
för 1) för omsättning och
serveringstjänster, 2) import av sådana livsmedel
rumsuthyrning i och livsmedelstillsatser som
hotellrörelse eller avses i 1§ livsmedelslagen
liknande verksamhet samt (1971:511) med undantag för
upplåtelse av campingplats a. vatten från vattenverk
och motsvarande i b. spritdrycker, vin och
campingverksamhet, 3) starköl som
personbefordran utom sådan tillhandahålls av det
befordran där resemomentet detaljhandelsbolag som avses i
är av underordnad 15§ andra stycket lagen
betydelse, 4) transport i (1977:293) om handel med
skidliftar samt 5) drycker samt c. tobaksvaror,
omsättning och import av med 12,87 procent av
sådana livsmedel och beskattningsvärdet för
livsmedelstillsatser som avses 1) serveringstjänster, 2)
i 1§ livsmedelslagen rumsuthyrning i
(1971:511) med undantag för hotellrörelse eller
a. vatten från vattenverk liknande verksamhet, med 6
b. spritdrycker, vin och procent av
starköl som beskattningsvärdet för
tillhandahålls av det 1) personbefordran utom
detaljhandelsbolag som avses i sådan befordran där
15§ andra stycket lagen resemomentet är av
(1977:293) om handel med underordnad betydelse, 2)
drycker samt c. tobaksvaror. transport i skidliftar, 3)
cirkusföreställningar
och entréavgifter till
parker och andra
nöjesanläggningar, 4)
upplåtelse av campingplats
och motsvarande i
campingverksamhet.

3. Hotell, camping, resor och skidliftar (mom. 5 och mom. 13)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg
(alla s) har

dels anfört följande:

Som framgår av vad vi anfört i reservation 4 är åtgärden att
sänka mervärdeskatten på livsmedel och serveringstjänster en del
i en större prispressaraktion som den tidigare
socialdemokratiska regeringen lagt fram. Vi står således bakom
propositionens förslag i denna del.

Regeringen lägger emellertid fram förslag om att den lägre
skattesatsen skall omfatta också hotell, camping, resor och
skidliftar. Det främsta motivet för dessa förslag anges vara
deras avgörande betydelse för turistnäringen. För statskassan
innebär regeringens alla förslag ett nettobortfall på ca 1,4
miljarder kronor. Hur detta skall finansieras redovisas över
huvud taget inte i propositionen.

I samband med skattereformen har NUTEK fått i uppgift att noga
följa reformens effekter för turistnäringen. Av de preliminära
studier som hittills har presenterats kan för närvarande inga
säkra slutsatser dras. Man kan dock inte utesluta att höjningen
av mervärdeskatten kan ha haft viss betydelse för
turistnäringens nuvarande problem.

För att kunna dra några säkra slutsatser avseende
skattereformens effekter för turistnäringen och andra branscher
är det nödvändigt att reformen har fungerat en längre period.
Bl.a. är det fortfarande svårt att avgöra vilka effekter
inkomstskattesänkningarna kan få för människors framtida
konsumtionsbeteende. Det är också viktigt att veta vilken
betydelse lågkonjunkturen samt de senaste årens väderlek har
haft för turistnäringens situation.

Det finns också anledning att befara att ett utvidgande av
differentierad mervärdeskatt till ytterligare områden får
till följd att kraven på ytterligare undantag ökar. En sådan
utveckling skulle innebära ökade statsfinansiella problem liksom
en ytterligare urholkning av skattereformens principer.

I propositionen aviserar regeringen att den avser att
återkomma med riktlinjer för en Europaanpassning av
skatterna. Regeringen säger att en betydande sänkning av den
generella mervärdeskatten måste ske inför den svenska
EG-anslutningen.

Vi anser också att det är angeläget att noga studera vilka
effekter den ökade internationaliseringen och ett svenskt
EG-medlemskap kan få för de svenska skatterna. Vi anser
emellertid att det för närvarande inte finns någon anledning
att, innan en sådan noggrann studie gjorts, sänka skatten utöver
vad som föreslagits för livsmedels- och serveringstjänster.

Då det gäller mervärdeskatten kan det på goda grunder antas
att EG-länderna endast kommer att bestämma miniminivåer för
skattesatserna. Det kommer också att vara möjligt att göra
undantag från sådana bestämmelser. Några bindande regler för
skatterna inom EG kan knappast bli aktuella inom de närmaste
åren.

Det kan däremot finnas skäl att noga studera de behov av
anpassning som följer av integreringen av ekonomierna i Europa.
Det gäller såväl gränshandelns utveckling som andra
konkurrenspåverkande effekter. Innan sådana studier gjorts bör
de svenska skattesatserna i olika avseenden ligga fast på de
nivåer som beslutats i samband med skattereformen.

Med hänsyn till det ovanstående anser vi att det för
närvarande inte finns tillräckliga skäl för ytterligare undantag
från principen om en likformig mervärdeskatt. Den utvärdering av
skattereformens effekter som pågår måste få genomföras och
behoven av en internationell anpassning utredas innan förslag
till eventuella ändringar aktualiseras.

Vi avstyrker propositionen såvitt nu är i fråga. Vad ovan
anförts om den fortsatta uppföljningen av skattereformen och
behoven av en framtida internationell anpassning av
mervärdeskatten bör riksdagen med bifall till motion Sk6 yrkande
1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 5 och moment 13 i motsvarande del
hemställt
5. beträffande hotell, camping, resor och skidliftar
att riksdagen

dels med bifall till motion 1991/92:Sk6 yrkande 3 i denna
del avslår proposition 1991/92:50 i denna del och motion
1991/92:Sk5 yrkande 1 i denna del, yrkande 2 och yrkande 3 i
denna del,

dels med bifall till motion 1991/92:Sk6 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om den
fortsatta uppföljningen av skattereformen och behoven av en
framtida internationell anpassning av mervärdeskatten,

13. beträffande lagförslaget
att riksdagen till följd härav ändrar det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt på så sätt att 13§ erhåller följande som
reservanternas förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

13§

Skatten utgår med 25procent Skatten utgår med 25procent
av beskattningsvärdet. av beskattningsvärdet.
Skatten utgår dock med 18 Skatten utgår dock med 18
procent av procent av
beskattningsvärdet för beskattningsvärdet för
1) serveringstjänster, 2) 1) serveringstjänster, 2)
rumsuthyrning i omsättning och import av
hotellrörelse eller sådana livsmedel och
liknande verksamhet samt livsmedelstillsatser som avses
upplåtelse av campingplats i 1§ livsmedelslagen
och motsvarande i (1971:511) med undantag för
campingverksamhet, 3) a. vatten från vattenverk
personbefordran utom sådan b. spritdrycker, vin och
befordran där resemomentet starköl som
är av underordnad tillhandahålls av det
betydelse, 4) transport i detaljhandelsbolag som avses i
skidliftar samt 5) 15§ andra stycket lagen
omsättning och import av (1977:293) om handel med
sådana livsmedel och drycker samt c. tobaksvaror.
livsmedelstillsatser som avses
i 1§ livsmedelslagen
(1971:511) med undantag för
a. vatten från vattenverk
b. spritdrycker, vin och
starköl som
tillhandahålls av det
detaljhandelsbolag som avses i
15§ andra stycket lagen
(1977:293) om handel med
drycker samt c. tobaksvaror.

4. Prisövervakning och kontroll (mom. 8)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg
(alla s) har

dels anfört följande:

Åtgärden att sänka mervärdeskatten på livsmedel och
serveringstjänster är en del i en större prispressaraktion
som den tidigare socialdemokratiska regeringen lagt fram.

Stabiliseringsavtalen på arbetsmarknaden är utformade för att
återställa konkurrenskraft och trygga sysselsättningen. Genom
stabiliseringsavtalen kan den allmänna kostnadsnivån pressas
och priserna stabiliseras. Syftet är att löntagarna skall få
reallöner i stället för inflationslöner.

Genom en stram finanspolitik av den socialdemokratiska
regeringen har räntorna kunnat pressas tillbaka, vilket också
bidrar till kostnadspress i både produktions- och
konsumtionsled. Knytningen av den svenska kronan till den
europeiska ECU-n innebar en ytterligare åtgärd för att
stabilisera ekonomin. Efter denna åtgärd föll räntorna
ytterligare.

Maten är en av de tyngsta utgiftsposterna för hushåll med små
eller medelstora inkomster. Matpriserna har särskild betydelse
när det gäller att bryta inflationsförväntningarna och undvika
kompensationskrav. Under sommaren och hösten 1991 har också
prisökningarna varit små inom detaljhandeln, särskilt gäller
detta livsmedelshandeln.

Genom den livmedelspolitiska reformen samt justeringarna av
gränsskyddet bör matpriserna kunna sänkas ytterligare. För att
befästa denna utveckling för lägre matpriser lades förslaget om
att sänka matmomsen. Samtidigt föreslog den socialdemokratiska
regeringen att en särskild priskommission, med uppgift att
bevaka prisutvecklingen, skulle tillsättas. Därigenom skapas
garantier för att skattesänkningen verkligen kommer
konsumenterna till del.

Mot denna bakgrund anser vi att sänkningen av mervärdeskatten
för livsmedel och serveringstjänster samt en skattesats om 25%
för övriga varor och tjänster är väl motiverad och kan inrymmas
i en ansvarsfull finanspolitik.

När riksdagen våren 1991 begärde en sänkning av momsen på mat
angavs att en förstärkt prisövervakning av statens pris- och
konkurrensverk bör ske för att säkerställa att
skattesänkningarna kommer konsumenterna till del. Trots detta
berör regeringen inte med ett ord denna fråga.

Enligt vår mening bör riksdagen nu klargöra att åtgärder måste
vidtas för att säkra ett fullt prisgenomslag.

Riksdagen bör begära att regeringen upptar diskussioner med
livsmedelsbranschens företrädare i dess olika led, med avsikt
att nå en överenskommelse om att den sänkta momsen tillåts få
fullt genomslag i konsumentledet. Motsvarande bör givetvis ske
inom de andra branscher där momsen sänks.

Riksdagen bör även begära att regeringen i särskild ordning
följer prisutvecklingen inom livsmedelsbranschen och motsvarande
branscher där momsen sänks. Lämpligen torde huvudansvaret för en
sådan uppföljning kunna läggas ut på statens pris- och
konkurrensverk. Uppföljningen skall inledningsvis gälla för hela
året 1992.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels vid moment 8 hemställt

8. beträffande prisövervakning och kontroll
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk8 yrkandena 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts
angående priskontroll och överläggningar med branschföreträdare
i syfte att garantera att sänkt moms fullt ut slår igenom i form
av sänkta konsumentpriser.

5. Värdepappersfonder och biograffilm (mom. 10, mom. 11 och
mom. 13)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg
(alla s) har

dels anfört följande:

Med hänvisning till vad vi anfört i reservation 3 hemställer
vi att propositionen avslås även i dessa delar.

dels vid moment 10, moment 11 och moment 13 i motsvarande
del hemställt

10. beträffande värdepappersfonder
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk6 yrkande 3 i
denna del avslår proposition 1991/92:50 i denna del,

11. beträffande biograffilm
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk6 yrkande 3 i
denna del avslår proposition 1991/92:50 i denna del,

13. beträffande lagförslaget
att riksdagen till följd härav ändrar det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt på så sätt att de föreslagna ändringarna i
anvisningarna till 8§ utgår.

6. Sjöräddningssällskapets fartyg (mom. 12 och mom. 13)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg
(alla s) har

dels anfört följande:

Den verksamhet som Sjöräddningssällskapet bedriver är av
mycket stor betydelse för den svenska sjöfarten.
Sjöräddningssällskapet bör därför genom statsbidrag kompenseras
för de ökade kostnader som momsen på livräddningsfartyg leder
till. Riksdagen har också så sent som i våras fattat beslut som
innebär att ett sådant bidrag skall utgå.

Vi anser inte att det finns tillräckliga skäl att nu ändra
beslutet om att Sjöräddningssällskapets mervärdeskattekostnader
skall täckas genom ett statsbidrag och avstyrker därför
propositionen även i denna del.

Vad vi anfört om Sjöräddningssällskapet bör ges regeringen
till känna.

dels vid moment 12 och moment 13 i motsvarande del
hemställt

12. beträffande Sjöräddningssällskapets fartyg
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk6 yrkande 2 och
yrkande 3 i denna del

dels avslår proposition 1991/92:50 i denna del,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts om livräddningsfartyg,

13. beträffande lagförslaget
att riksdagen till följd härav ändrar det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt på så sätt att den föreslagna ändringen i 8§
utgår.

Särskilda yttranden

1. Framtida skattesänkningar för livsmedel och turism (mom. 2
och mom. 7)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg
(alla s) har anfört följande:

Vi kan inte ställa oss bakom den motivering som utskottets
majoritet angivit för att avstyrka yrkandena om framtida
sänkningar av skatten på livsmedel och inom turistnäringarna.

Enligt vår mening borde utskottet ha avstyrkt yrkandena med
hänvisning till att det inte är rimligt att ta ställning för
olika former av framtida skatteförändringar innan den pågående
utvärderingen av skattereformens effekter hunnit ge ett underlag
för slutsatser och innan effekterna av den ökade integreringen
av ekonomierna i Europa hunnit studeras.

2. Alkoholskatten (mom. 3)

Ivar Franzén (c) och Harry Staaf (kds) anför:

Prisinstrumentet är en av hörnstenarna för att nå den av
riksdagen beslutade målsättningen att fram till år 2000 sänka
alkoholkonsumtionen med minst 25%. Skatten på alkohol har inte
höjts sedan våren 1990, vilket innebär en relativ prissänkning.
Denna förstärks genom momssänkningen på restaurangtjänster.

Vi delar därför uppfattningen i motion Sk7 att alkoholskatten
bör höjas. Det är dock rimligt att frågan prövas i pågående
budgetarbete och att alkoholskatteutredningens förslag om
möjligt vägs in. Då vi förutsätter att regeringen kommer med
förslag om justering av alkoholbeskattningen i
budgetpropositionen avstår vi från att nu yrka bifall till
motionen.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Framtida sänkningar av momsen på livsmedel

Regeringens förslag skiljer sig från vänsterpartiets förslag
från januari 1991 genom att regeringen föreslår att den
generella momssänkningen skall tas ut på såväl livsmedel som en
rad andra tjänster. Vänsterpartiet hade föredragit att den
generella momssänkningen i sin helhet hade tagits ut på
livsmedel då detta hade möjliggjort en större sänkning på
livsmedlen till 15%.

Skatteutskottets majoritet anför i betänkandet att man
instämmer i regeringens bedömning om att en svensk EG-anslutning
bl.a. kräver en betydande sänkning av den generella
mervärdeskatten. Utskottet anför vidare att det nu inte är
meningsfullt att uttala sig om sänkningarna bör vara generella
eller selektiva.

Vänsterpartiet har inte ställt sig bakom den svenska ansökan
om medlemskap i EG. Vänsterpartiet menar att Sverige oavsett
medlemskap i EG eller ej skall driva en skattepolitik utformad
efter Sveriges behov och intressen. Ståndpunkten att Sverige
måste sänka sin mervärdebeskattning i "betydande omfattning" vid
ett eventuellt medlemskap i EG kan med skäl ifrågasättas. Detta
understryks bl.a. av det faktum att EG-landet Danmark i november
1991 fattat beslut om att höja sin mervärdebeskattning från 22
till 25%.

Vänsterpartiet var det första riksdagsparti som ställde krav
på slopad eller reducerad moms på livsmedel. Vi noterar med
glädje att regeringen nu lägger förslag om sänkt moms på mat.
Detta är en seger för en stor opinion och en framgång för
konsumenterna.

Å andra sidan argumenterar regeringen inte för fördelarna med
sänkt matmoms. Regeringen nöjer sig i stället med att konstatera
att riksdagen begärt förslag om sänkt moms på livsmedel. Detta
gör att det kan sättas i fråga om regeringen tror på sitt eget
förslag.

Vänsterpartiet har länge drivit kravet på sänkt matmoms i
fullt medvetande om att ett genomförande av förslaget kräver tid
och aktiva insatser från samhället. I annat fall kan den sänkta
matmomsen komma andra än konsumenterna till godo. Beslutet om
sänkt matmoms borde därför ha fattats redan under vårriksdagen
så att handeln och skattemyndigheterna etc. haft bättre tid att
förbereda skatte/prissänkningen.

Det bör nu övervägas hur utrymme kan skapas för ytterligare
sänkt matmoms under budgetåret 1992/93. En sådan åtgärd kräver
dock en samlad bedömning och bör därför redovisas i samband med
statsbudgeten för 1992/93.

Vad jag anfört om ytterligare sänkt mervärdeskatt på livsmedel
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Alkoholskatten

Dryckesskatten fyller en viktig funktion inom alkoholpolitiken
som styrmedel för att minska den totala alkoholkonsumtionen och
få till stånd en övergång till svagare drycker. Det är därför
viktigt att alkoholdryckerna håller en hög prisnivå och att
prisutvecklingen för dessa drycker inte blir långsammare än för
andra konsumtionsvaror.

Förslaget om sänkt moms på mat innebär bl.a. att även momsen
på sprit, vin och öl som tillhandahålls på restaurang sänks till
18%. Anledningen är att man av praktiska skäl vill få till
stånd en enhetlig hantering av restaurangnotor.

Som framhålls i motion Sk7 av Karin Israelsson och Rune Thorén
(båda c) innebär detta en risk för att WHOs målsättning om att
sänka alkoholkonsumtionen fram till år 2000 inte kan nås.

Alkoholskatterna har inte höjts sedan våren 1990.

Mot den angivna bakgrunden är det angeläget att snarast göra
en allmän höjning av alkoholskatterna för att hålla tillbaka
konsumtionen av alkohol. Vi anser också att regeringen snabbt
bör återkomma till riksdagen med ställningstagande och förslag
med anledning av alkoholskatteutredningens slutbetänkande
Alkoholbeskattningen (SOU 1991:52).

Det anförda bör riksdagen med anledning av motion Sk7 som sin
mening ge regeringen till känna.

I reservation 1 yrkar utskottets s-ledamöter att riksdagen som
sin mening ger regeringen det anförda till känna. Jag
framställer därför inte något särskilt yrkande i denna del utan
kommer att ansluta mig till reservation 1.

Framtida skattesänkningar för turistnäringarna

Turistnäringen är en viktig bransch, inte minst vad gäller
möjligheterna till rekreation inom landet, och av stor betydelse
för Sveriges bytesbalans. För att bryta den negativa trend som
råder fordras en rad åtgärder. En sådan vore att slopa momsen på
kollektivresande. Det fordras därtill ytterligare satsningar,
och däribland kan åtgärder på skattesidan övervägas.

I vilken omfattning detta kan ske och finansieras bör
övervägas samlat i särskild ordning. NUTEK fick i samband med
skatteomläggningen i uppdrag att följa momsbreddningens
konsekvenser för turistnäringen. Denna utvärdering pågår för
närvarande, och preliminära resultat föreligger som pekar på en
väsentlig nedgång. Utvärderingen bör därför ges i uppdrag att
prioritera att lägga fram förslag till åtgärder i syfte att
stärka den svenska turistnäringens konkurrenskraft.

Vad ovan anförts om slopad moms på kollektiv personbefordran
och om turistnäringen bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Prisövervakning och kontroll

Ett problem är att sänkt matmoms skulle kunna utnyttjas av
tillverkare, grossistled och livsmedelskedjor för att höja deras
vinstmarginaler. En sänkt matmoms bör därför kombineras med
andra åtgärder. På kort sikt gäller det att förstärka
prisövervakningen bl.a. genom statens pris- och konkurrensverk.
På längre sikt gäller det strukturreformer inom hela
livsmedelskedjan och en hårdare konkurrenslagstiftning. Med en
sådan politik kan matpriserna pressas ned, och de svenska
hushållens kostnader kommer i bättre jämvikt med omvärldens
prisnivåer.

I propositionen sägs ingenting om hur regeringen avser att
bidra till att momssänkningen verkligen fullt ut leder till
sänkta matpriser och motsvarande på andra områden. Detta är en
uppenbar brist. Det öppnar för tolkningen att regeringen inte
skulle känna sig besvärad av en sådan utveckling. Tvärtom så
skulle frånvaron av påtagliga prissänkningar kunna användas som
bevis för att sänkt matmoms inte är en effektiv metod för att
pressa ned matpriserna.

Regeringen menar att konsumenterna enskilt och på marknaden
skall sköta den priskontroll som erfordras för att
momssänkningen på mat fullt ut skall slå igenom på
livsmedelspriserna. Naturligtvis fordras aktiva
konsumentinsatser, men de torde inte garantera en önskvärd
utveckling. Mot detta talar bl.a. de monopol- och
oligopolstrukturer som råder inom den svenska
livsmedelsbranschen. Mot en sådan konsumentkontroll talar vidare
regeringens förslag till att mjuka upp prisinformationslagen, se
proposition 1991/92:55.

Representanter för regeringen har dessutom gjort uttalanden
som tyder på att regeringen inte avser att föja upp vissa av de
förslag som ställts av konkurrensutredningen och som avser
åtgärder att stärka konkurrensen inom livsmedelsbranschen.

ICA-förbundet har i ett pressmeddelande uttalat att förbundet
avser att tillämpa prisstopp i butikerna under perioden 1
december 1991--28 februari 1992. Detta i avsikt att garantera
att momssänkningen går direkt till konsumenterna. ICA-förbundets
initiativ är ett steg i rätt riktning, men det kan inte ersätta
åtgärder från statsmakternas sida.

Riksdagen bör begära att regeringen upptar diskussioner med
livsmedelsbranschens företrädare i dess olika led, med avsikt
att nå en överenskommelse om att den sänkta momsen tillåts få
fullt genomslag i konsumentledet. Motsvarande bör givetvis ske
inom de andra branscher där momsen sänks.

Riksdagen bör även begära att regeringen i särskild ordning
följer prisutvecklingen inom livsmedelsbranschen och motsvarande
branscher där momsen sänks. Lämpligen torde huvudansvaret för en
sådan uppföljning kunna läggas ut på statens pris- och
konkurrensverk. Uppföljningen skall inledningsvis gälla för hela
året 1992.

Vad som ovan anförts angående priskontroll och överläggningar
med branschföreträdare i syfte att garantera att sänkt moms
fullt ut slår igenom i form av sänkta konsumentpriser, bör
riksdagen med bifall till motion Sk8 yrkandena 2 och 3 som sin
mening ge regeringen till känna.

I reservation 4 yrkar utskottets s-ledamöter bifall till dessa
båda yrkanden. Jag framställer därför inte något särskilt
yrkande i denna del.

Anslag till SPK och RSV

Regeringen bör återkomma till riksdagen med begäran om medel
till statens pris- och konkurrensverk för en uppföljning av den
sänkta momsen.

Likaledes bör riksskatteverket ges extra anslag för det
informations- och kontrollarbete som krävs då momsen sänkts för
vissa branscher och tjänster. Även i denna del bör regeringen
återkomma med ett förslag.

Yrkanden

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
2, 7 och 9 borde ha hemställt:

1. beträffande framtida sänkningar av momsen på livsmedel
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk8 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående
ytterligare sänkt mervärdeskatt på livsmedel,

7. beträffande framtida skattesänkningar för
turistnäringarna
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk8 yrkandena 6
och 7 och med anledning av motion Sk5 yrkande 5

dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts angående turistnäringen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts angående slopad mervärdeskatt på kollektiv
personbefordran,

9. beträffande anslag till SPK och RSV
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk8 yrkandena 4
och 5
dels hos regeringen begär förslag om anslag till statens
pris- och konkurrensverk i enlighet med vad ovan anförts,

dels hos regeringen begär förslag om ytterligare anslag
till riksskatteverket i enlighet med vad ovan anförts.