Sammansättningsreglerna för Högsta domstolen och Regeringsrätten

Betänkande 2008/09:JuU16

2008/09:JuU16 Sammansättningsreglerna för Högsta domstolen och Regeringsrätten

Justitieutskottets betänkande

2008/09:JuU16

Sammansättningsreglerna för Högsta domstolen och Regeringsrätten

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2008/09:117 Sammansättningsreglerna för Högsta domstolen och Regeringsrätten.

Regeringen föreslår i propositionen att de lagstadgade kraven på att Högsta domstolen och Regeringsrätten ska vara indelade i avdelningar tas bort. I stället överlåts åt domstolarna att besluta om indelning i avdelningar.

Vidare föreslås förändringar av sammansättningsreglerna för Högsta domstolen och Regeringsrätten. Sammansättningen med fem ledamöter förbehålls prövning i sak av sådana frågor som utgör domstolarnas centrala rättskipande uppgifter. I övriga fall ska det enligt förslaget överlämnas åt domstolarna att för varje mål eller ärende besluta sammansättningen. Regeln om halvt plenum för Högsta domstolen tas bort. Därutöver anpassas sammansättningsreglerna för Högsta domstolen och Regeringsrätten så att de blir mer likartade.

Förslagen väntas leda till ökad effektivitet. Till följd av detta kan domstolarna ägna mer tid åt prejudikatbildning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen, och justitieutskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

3. lag om ändring i lagen (1974:579) om handläggningen av nådeärenden,

4. lag om ändring i lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:117.

Stockholm den 2 april 2009

På justitieutskottets vägnar

Thomas Bodström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Thomas Bodström (s), Inger Davidson (kd), Henrik von Sydow (m), Krister Hammarbergh (m), Margareta Persson (s), Johan Linander (c), Elisebeht Markström (s), Karl Gustav Abramsson (s), Inge Garstedt (m), Helena Bouveng (m), Lena Olsson (v), Kerstin Haglö (s), Max Andersson (mp), Helena Bargholtz (fp) och Boriana Åberg (m).

Utskottets överväganden

Sammansättningsreglerna för Högsta domstolen och Regeringsrätten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag.

Bakgrund

Det antal ledamöter som minst måste finnas i de högsta domstolarna har minskats ett flertal gånger under senare år. Jämsides med minskningen av antalet ledamöter har sammansättningsreglerna reformerats. Genom att göra det möjligt för domstolarna att företa alltfler prövningar med färre ledamöter än fem har arbetet enligt regeringen i högre grad kunnat koncentreras på prejudikatmålen.

En effekt av minskningarna av antalet ledamöter är att det antal ledamöter som kan indelas på varje avdelning sjunker. I en framställning som Högsta domstolen har lämnat till Justitiedepartementet har domstolen påpekat att det totala antalet ledamöter i domstolen nu är så litet att den ena avdelningen under vissa perioder har bestått av endast sex justitieråd. Enligt Högsta domstolen är detta antal något för litet för en avdelning. Det kan därför enligt domstolen komma att uppstå ett behov av att avskaffa avdelningsindelningen. Eftersom detta behov kan behöva tillgodoses med kort varsel, t.ex. på grund av att Lagrådet behöver utökas, har Högsta domstolen föreslagit att kravet på avdelningsindelning i rättegångsbalken tas bort (dnr Ju2004/1128/DOM).

Högsta domstolen har till Justitiedepartementet också framfört att det borde övervägas om sammansättningsreglerna kan utformas så att Högsta domstolen själv utifrån det enskilda målets beskaffenhet ska kunna avgöra vilken sammansättning som ska användas (dnr Ju2002/9204/DOM).

Vidare har Regeringsrätten i en framställning till Justitiedepartementet 2003 lämnat förslag till vissa ändringar i de sammansättningsregler som gäller för Regeringsrätten. Innebörden av förslagen är dels att Regeringsrätten i vissa fall ska kunna pröva frågan om att bevilja prövningstillstånd i kammarrätt med tre ledamöter, dels att Regeringsrätten i vissa fall ska kunna pröva frågor om prövningstillstånd i Regeringsrätten med fler än tre ledamöter (dnr Ju2003/7157/DOM).

Med anledning bl.a. av framställningarna från Högsta domstolen och Regeringsrätten remitterade Justitiedepartementet i juli 2008 promemorian Sammansättningsreglerna i Högsta domstolen och Regeringsrätten (Ds 2008:50). I promemorian görs en allmän översyn av avdelningsindelningen och sammansättningsreglerna för både Högsta domstolen och Regeringsrätten.

Frågan om de högsta domstolarnas organisation och frågor om domstolarnas sammansättning har enligt regeringen visst samband. Det finns också enligt regeringen ett intresse av att reglerna för Högsta domstolen och Regeringsrätten är likartat utformade. I likhet med vad som har konstaterats i promemorian framstår det enligt regeringen mot den bakgrunden som lämpligt att de frågor som Högsta domstolen och Regeringsrätten tar upp i sina respektive framställningar behandlas tillsammans. Regeringen konstaterar också att de sammansättningsregler som gäller för de högsta domstolarna på senare år har genomgått ett flertal förändringar och att det därför även finns ett behov av att mer allmänt se över dessa regler.

Lagförslagen i regeringens nu lämnade proposition har granskats av Lagrådet som har lämnat förslagen utan erinran.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att de lagstadgade kraven på att Högsta domstolen och Regeringsrätten ska vara indelade i avdelningar tas bort. I stället överlåts åt domstolarna att besluta om indelning i avdelningar.

Vidare föreslås förändringar av sammansättningsreglerna för Högsta domstolen och Regeringsrätten. Sammansättningen med fem ledamöter förbehålls prövning i sak av sådana frågor som utgör domstolarnas centrala rättskipande uppgifter. I övriga fall ska det enligt förslaget överlämnas åt domstolarna att för varje mål eller ärende besluta sammansättningen. Regeln om halvt plenum för Högsta domstolen tas bort. Därutöver anpassas sammansättningsreglerna för Högsta domstolen och Regeringsrätten så att de blir mer likartade.

Förslagen väntas leda till ökad effektivitet. Till följd av detta kan domstolarna ägna mer tid åt prejudikatbildning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen finns i bilaga 2.

Utskottets ställningstagande

Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande eller några andra erinringar under utskottsbehandlingen. Utskottet kan inte komma till någon annan slutsats än att den föreslagna lagstiftningen är ändamålsenlig och att förslagen kan förväntas leda till ökad effektivitet och få till följd att domstolarna kan ägna mer tid åt prejudikatbildning.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen antar de i propositionen framlagda lagförslagen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2008/09:117 Sammansättningsreglerna för Högsta domstolen och Regeringsrätten:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i rättegångsbalken,

2.    lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

3.    lag om ändring i lagen (1974:579) om handläggningen av nådeärenden,

4.    lag om ändring i lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag