Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ROT-avdragets effekter

Betänkande 2001/02:SKU28

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
12 juni 2002

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC
ROT-avdragets effekter(doc, 80 KB)
PDF
Bilaga: bet_200102_sku_28(pdf, 223 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2001/02:28 ROT-avdragets effekter

Beslut

ROT-avdragets effekter (SkU28)

Riksdagen gjorde, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att noggrant analysera, följa upp och utvärdera kommande åtgärder liknande ROT-avdraget. I en sådan analys och utvärdering bör även ett genus- och jämställdhetsperspektiv vägas in. ROT-avdraget var en skattereduktion för reparation eller om- eller tillbyggnad som gällde under några år på 1990-talet och syftade till att få ned arbetslösheten inom byggsektorn.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Framställningar / redogörelser: 1

Från riksdagens organ

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2002-05-21
Justering: 2002-05-28
Trycklov: 2002-06-03
Reservationer: 1
Betänkande 2001/02:SKU28

Alla beredningar i utskottet

2002-05-21

ROT-avdragets effekter (SkU28)

Skatteutskottet föreslår, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att noggrant analysera, följa upp och utvärdera kommande åtgärder liknande ROT-avdraget. I en sådan analys och utvärdering bör även ett genus- och jämställdhetsperspektiv vägas in. ROT-avdraget var en skattereduktion för reparation eller om- eller tillbyggnad som gällde under några år på 1990-talet och syftade till att få ned arbetslösheten inom byggsektorn.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2002-06-12
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:SKU28, ROT-avdragets effekter

Debatt om förslag 2001/02:SKU28

Webb-tv: ROT-avdragets effekter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Per Erik Granström (S)
Anf. 148 Per Erik Granström (S)
Herr talman! Betänkandet SkU28 som vi nu ska behandla rör Riksdagens revisorers förslag till riksda- gen med anledning av granskningen av ROT- avdragets effekter. ROT-avdraget infördes första gången 1993 och syftade till att få ned arbetslösheten. I första omgång- en upphörde ROT-avdraget vid utgången av 1994 för att återigen införas den 15 april 1996. Därefter för- längdes det stegvis för att upphöra den 31 mars 1999. Riksdagens revisorer framhåller i sitt förslag att då ROT-avdraget inte längre existerar innehåller deras förslag av naturliga skäl inga förslag om åtgär- der rörande detta avdrag. Däremot menar de att studi- en kan förmedla ett par erfarenheter som kan vara till nytta inför liknande beslut i framtiden. En sammanfattning av revisorernas slutsatser är bl.a.: · Avdraget verkar under den undersökta perioden ha påverkat fastighetsägare att genomföra åtgär- der. Det är bra. · Avdraget verkar till viss del ha omvandlat svart arbetskraft till vit. Det är också bra. · Fastighetsägarna har inte upplevt avdraget som krångligt. Det känns också bra. · Hantverkarna har däremot haft en del pappersar- bete för att hjälpa fastighetsägarna. · Nivån på avdraget, 30 %, verkar ha varit tillräck- lig. I sakfrågorna om ROT-avdragets effekter råder ingen oenighet i skatteutskottet. Däremot har vi soci- aldemokrater reserverat oss mot utskottsmajoritetens förslag om att ge regeringen ett tillkännagivande, vilket jag i det följande vill motivera. Först och främst har vi svårt att förstå revisorernas anmärkning om att ROT-avdraget borde ha utvärde- rats tidigare. Som framgår av revisorernas egen granskning skedde faktiskt en fortlöpande bevakning och en regelbunden kontroll av utvecklingen genom att utskottet tog del av Riksskatteverkets periodiska redovisningar av antalet ansökningar och beviljade reduktioner, vilka även redovisades länsvis. Utskottet kunde härigenom konstatera att kostna- derna för ROT-avdraget höll sig någorlunda i närhe- ten av vad som prognostiserats. Ytterligare redovis- ningar av utvecklingen lämnades också fortlöpande av regeringen i skilda särpropositioner och budget- propositioner. Till saken hör dessutom att det inte är regeringen utan riksdagen som hela tiden drivit på förekomsten av ett ROT-avdrag. En majoritet i riksdagen har velat ha ett avdrag. Redan den första perioden - alltså den period som löpte från den 15 februari 1993 till den 31 december 1994 - tillkom på initiativ av finansutskot- tet. När ROT-avdraget efter 15 månaders uppehåll återigen infördes den 15 april 1996 skedde det som en följd av det samarbete som etablerades under våren 1995 mellan oss socialdemokrater och Centerpartiet om den ekonomiska politiken. Även då hade alltså avdraget sin grund i partiförhållandena i riksdagen. Det organ som har haft ansvaret för hanteringen och bevakningen av ROT-avdragsfrågorna är således närmast det relevanta riksdagsutskottet, dvs. vi i skatteutskottet. Inom skatteutskottet diskuterade representanter för samtliga partier vid flera tillfällen under senare delen av 1990-talet frågan om att föreslå Riksdagens revisorer att ta upp en granskning och utvärdering av ROT-avdraget. Eftersom ROT-avdraget trots allt gällde en åtgärd som var avgränsad i tiden och som skulle komma att upphöra rådde det emellertid en allmän enighet inom utskottet om att man borde av- vakta till dess att systemet med avdraget upphört för att kunna göra en bättre helhetsbedömning av effek- terna. När det sedan gäller det föreslagna tillkännagi- vandet inser naturligtvis också vi värdet av att analy- sera, följa upp och utvärdera - vid behov även ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv - åtgärder inom beskattningsområdet som har olika speciella syften, t.ex. att främja sysselsättningen inom något visst område. För närvarande är emellertid några sådana beskattningsåtgärder inte alls aktuella, och därför behövs inget uttalande av riksdagen i denna fråga just nu. Enligt vår mening inom socialdemokratin är det inte lämpligt att använda riksdagens tillkännagivan- deinstrument för sådana allmänt hållna uttalanden som majoriteten föreslår. Tillkännagivandet avser helt hypotetiska förhållanden i en oviss framtid. Vi soci- aldemokrater vill inte använda tillkännagivanden av denna typ utan menar att användningen ska avse faktiska situationer och ske när riksdagen anser att det finns anledning att begära konkreta åtgärder av re- geringen. När det gäller det uttalande som majoriteten nu föreslår förutsätter vi dessutom att varje ansvarig regering i Sverige vidtar de analys-, uppföljnings- och utvärderingsåtgärder som behövs vid kommande bedömningar av olika skatteåtgärder i olika konjunk- turlägen utan att riksdagen behöver göra ett särskilt uttalande om detta. Herr talman! Med det jag nu har anfört yrkar jag bifall till reservationen.
Rolf Kenneryd (C)
Anf. 149 Rolf Kenneryd (C)
Herr talman! I det här betänkandet föreslår ut- skottsmajoriteten ett enligt min mening fullständigt meningslöst tillkännagivande. Då uppstår naturligen frågan: Är det då också en meningslös debatt vi nu håller på med? Mitt svar är nej. Den rymmer nämli- gen principiella frågeställningar, och det är därför jag med viss emfas nu tar till orda. Mina utskottskamrater vet att jag har haft anled- ning att från tid till annan uttrycka starkt ogillande mot tendenser till plakatpolitik i stället för resultatpo- litik. Här är det fråga om plakatpolitik. Sedan revisorerna i sin granskning konstaterat att ROT-avdraget fungerat väl och i enlighet med sina syften gör man helt överraskande ett häpnadsväckan- de uttalande, nämligen att en liknande åtgärd i fram- tiden "måste analyseras noggrant innan den införs och följas upp medan den är i kraft samt utvärderas inom rimlig tid, liksom att de erfarenheter som kom- mit fram av ROT-avdragets tillämpning under 1990- talet bör vägas in". Vad är det som är så häpnadsväckande med detta? Jo, det är därför att det som föreslås i uttalandet är ett alldeles självklart inslag i ett normalt beredningsar- bete. Jag var personligen djupt involverad i tillkoms- ten av det lyckosamma ROT-avdraget. Jag vet att man mot bakgrund av de fakta som då förelåg gjorde just dessa överväganden vid tillkomsten. Det ingick i det normala beredningsarbetet. Ett lika självklart inslag är utskottets tillägg "att man i ett sådant analys- och utvärderingsarbete också bör ta hänsyn till relevanta genus- och jämställdhets- perspektiv". Herr talman! Såväl revisorerna som utskottsmajo- riteten ägnar sig i denna del åt plattityder utan sakligt innehåll, dvs. plakatpolitik. Jag tycker att det är gene- rande att man ägnar sig åt slika futiliteter. Jag vill för min del klart deklarera, som jag har angivit i mitt särskilda yttrande, att jag avser att för den händelse jag skulle anförtros ansvaret för skatte- frågorna i en ny regering efter valet efterleva dessa principer. Och jag har svårt att tänka mig att det är någon här närvarande som i samma situation skulle hantera beredningsprocessen annorlunda. Om detta mitt antagande är riktigt följer därav att det här tillkännagivandet är ett slag i luften, ingenting annat. Sålunda är det, som jag inledde mitt anförande med, fullständigt meningslöst. Jag ber avslutningsvis, herr talman, att få yrka bi- fall till reservationen.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 150 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Att i mitt sista anförande för denna mandatperiod dels få plädera för utskottsmajoriteten, dels i princip få bifall till en motion känns som en bra övning inför det som ska komma efter höstens val. Det känns bra att få tjuvstarta lite. Riksdagens revisorer har på förslag av bl.a. skat- teutskottet granskat effekterna av ROT-avdraget, som betyder - det tycker jag att man ska säga - reparation, ombyggnad och tillbyggnad och fanns under olika perioder mellan 1993 och 1999. Bl.a. ville skatteut- skottet ha svar på följande frågor: - Hur mycket minskade skatteintäkterna? - Hur många arbeten hade inte utförts alls, utförts senare, utförts av husägaren själv eller av svart ar- betskraft om inte avdraget funnits? Revisorerna har bl.a. kommit fram till att avdraget tycks ha påverkat fastighetsägarna att genomföra åtgärder. Avdraget verkar till viss del också ha om- vandlat svart arbetskraft till vit. T.ex. målarmästarna är övertygade om att ROT-avdraget haft en dämpande effekt på svartjobben. Sedan ROT-avdraget upphörde får de nästan aldrig jobb hos privatpersoner. Detta, herr talman, är ju inte så konstigt, för vem har råd att anlita en hantverkare? Vi har låtit Riksdagens utredningstjänst räkna på detta. För att betala en hantverkare 1 000 kr inklusive moms måste köparen själv tjäna in 2 800 kr. För att kunna betala en hantverkartimme på 350 kr med egen arbetad timme måste man ha en årsinkomst på 1 250 000 kr. Ja, ni hörde rätt, 1 250 000 kr. Enligt Statistiska Centralbyrån finns det bara 9 000 personer i Sverige som tjänar så mycket eller mer. Så det är ju inte konstigt att läkare står och målar, tandläkare spacklar väggar i stället för tänder eller att tjänsterna köps svart. Riksskatteverket uppskattar att den svarta sektorn omsätter ca 100 miljarder kronor per år. Allt kommer naturligtvis inte från det som ROT-avdraget omfatta- de. Vi vet att städning och annat hushållsarbete är en annan stor svart sektor. Sverige hade för några år sedan chansen att inom ett EU-försök sänka momsen på ett antal tjänster. Men den socialdemokratiska regeringen ville inte vara med. Jag har nu fått veta att EU har för avsikt att förlänga detta försök och ge medlemsstaterna en ny chans att vara med. Min fråga till Socialdemokraterna är: Om möjligheten ges, kommer Sverige att vara med denna gång? Att ROT, som betyder reparation, ombyggnad och tillbyggnad, handlar om typiskt manligt dominerade yrken kan ingen förneka. Det är därför jag har motio- nerat om att det behövs ett genusperspektiv i denna fråga. Moderaterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet har under en följd av år föreslagit en skattereduktion på 50 % för hushållstjänster, dvs. ett mycket bredare antal tjänster än det som ROT omfattade. Övriga partier har varje gång gjort det enkelt för sig genom att med darr på rösten och stor indignation säga "pigdebatt". Jag undrar varför ni inte med sam- ma indignation under tiden ROT-avdraget fanns höjt era röster och ropat: Drängdebatt! Herr talman! Nog är det konstigt att Socialdemo- kraterna har infört ett skatteavdrag för tjänster, men endast för mansdominerade yrken. Och, herr talman, nog är detta konstigt med tanke på att den socialde- mokratiska regeringen gärna kallar sig den mest jäm- ställda regeringen i världen. Skatteutskottet vill att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet har anfört om vikten av att analys-, uppföljnings- och utvärde- ringsåtgärder vidtas och att dessa även omfattar rele- vanta genus- och jämställdhetsperspektiv i samband med eventuella skattelättnader av ROT- avdragsliknande karaktär i en eventuell ny lågkon- junktur. Det är många som har ondgjort sig över detta, så jag lär få ett antal repliker och ska klara ut det då. Herr talman! Bifall till skatteutskottets förslag och avslag på reservationen! Eftersom detta är mitt sista inlägg under denna mandatperiod vill jag lämna några ord i form av en vers. Fyra år i skatteutskottet har nu raskt gått undan, inte minsta skatteaspekt har hamnat i skymundan. Nya bekanta och spännande diskussioner lämnar rika minnen, personalens lojalitet och kunskap sätter spår i våra sinnen. Några utskottsvänner slutar och ska särskilt his- sas, för andra gäller att det på nya inlägg skissas. Trevlig och vilsam sommar!
Per Erik Granström (S)
Anf. 151 Per Erik Granström (S)
Herr talman! Marietta de Pourbaix-Lundin inledde med att känna sig stolt över att så här i slutet av man- datperioden få debattera för majoriteten i skatteut- skottet och delvis få bifall till sin motion. Jag läste in att det här också var någonting som Marietta de Pourbaix-Lundin förväntade sig skulle kunna finnas möjlighet till efter valet i en eventuellt borgerlig re- gering. Jag fick bara den associationen att den här typen av tillkännagivanden, som egentligen inte innehåller någonting, egentligen borde leda till att svenska fol- ket betackar sig för en regering som inte har något annat att komma med. Det hade varit snyggare om man hade hållit sig till ett tillkännagivande av mer sakpolitisk karaktär. Jag betraktar tillkännagivandet som ett allmänt tyckande beträffande varje regerings arbete med pro- positionsskrivning. Enligt vår mening är det inte lämpligt att använda ett tillkännagivningsinstrument för riksdagen på ett sådant sätt med allmänt hållna uttalanden. Det här tillkännagivandet gäller hypote- tiska förhållanden i en framtid som vi inte känner till så mycket om. Därför vill jag ställa en fråga till Marietta de Pourbaix-Lundin: Vilken sakpolitisk vinning avser majoriteten att uppnå med sitt tillkännagivande?
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 152 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Jag förstår att vi gör olika bedöm- ningar om hur man använder ett tillkännagivande. Jag förstår att representanter för både Socialdemokraterna och Centerpartiet är upprörda. Det hörde jag när ni var uppe i talarstolen. Det här tillkännagivandet innehåller många olika delar. Ni båda som har pläderat för reservationen har sagt att det har gjorts en mängd utvärderingar. Jag kan inte hålla med er, men jag förstår att det är just Socialdemokraterna och Centerpartiet som har gått ihop i frågan. Centerpartiet stödde Socialdemokrater- na under den mandatperioden, och det var ni som, efter att ha haft över ett år på er att göra en utvärde- ring, inte gjorde en utvärdering utan ni drog i gång det hela igen. Jag kan förstå det. Jag menar att när man gör någonting så pass om- fattande - det handlar ändå om 11 miljarder kronor - borde man ha gjort denna utvärdering. Jag själv är besviken, även på Riksdagens revisorer, över att genus- och jämställdhetsaspekten inte har tagits med i utvärderingen. Ni måste hålla med om att ROT - reparation, ombyggnad och tillbyggnad - vänder sig i princip bara till män. Det finns få kvinnor i bran- schen. Det finns några, men inte många. Om man framöver ska göra något ska man ha ett bredare perspektiv. Det är helt korrekt att vi gör detta tillkännagivande.
Per Erik Granström (S)
Anf. 153 Per Erik Granström (S)
Herr talman! Jag kanske ska göra ett förtydligande av min tidigare replik. Det åligger naturligtvis varje kommande regering, oavsett färg, att för riksdagen kunna redovisa hur man hanterar propositionsskriv- ningar och vilka avvägningar man gör. Det kommer säkert också vara så när det gäller jämställdhetsper- spektivet. Det kommer att belysas i kommande pro- positioner. Vårt arbetssätt är att vid varje tillfälle som en pro- position läggs fram har riksdagen möjlighet att lägga fram synpunkter på beredningen, på propositionens innehåll och yrka avslag på propositionen. På det sättet är det upp till riksdagen att bedöma regeringar- nas arbete. Jag måste ändå få återkomma till Marietta de Pourbaix-Lundin och på nytt ställa frågan: Var i till- kännagivandet kan jag utläsa de konkreta sakpolitiska syftena?
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 154 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Jag kan konstatera att en socialde- mokratisk regering hade haft en chans att göra en utvärdering innan man drog i gång igen. Det gjorde man inte. Den borgerliga regeringen hann inte. ROT- avdraget löpte över bytet av regering. Den borgerliga regeringen hann inte, och den socialdemokratiska har inte gjort det. Det här går det att dra slutsatser av, och det har tydligen Riksdagens revisorer gjort. Det är därför revisorerna pekar på att man framöver måste göra en utvärdering och analys. Läser man innantill framgår det klart vad Riksdagens revisorer vill att en sådan utvärdering ska innehålla. Sedan har utskottet gjort ett tillägg, nämligen att det ska vara ett genus- och jäm- ställdhetsperspektiv.
Rolf Kenneryd (C)
Anf. 155 Rolf Kenneryd (C)
Herr talman! Jag har en fråga att ställa till Mari- etta de Pourbaix-Lundin: På vilket sätt kan ett utta- lande av det slag som majoriteten nu föreslår under- lätta och bidra till en lösning av de problem med skattekilar som Marietta ägnade större delen av sitt anförande åt?
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 156 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Riksdagens revisorer skriver att de tror att det kommer att behöva vidtas liknande åtgär- der igen. Men då vet man inte inom vilket område eller bransch. Rolf Kenneryd och jag pläderar egentligen för en 50-procentig skattereduktion för alla hushållstjänster. Det är av många olika skäl, inte bara arbetsmarknads- skäl utan för att få bort svartarbete, avlastning för familjer osv. Det är en bit av det hela. Den stora biten är att Riksdagens revisorer säger att detta kommer att behöva göras igen. Därför är det viktigt att innan man drar i gång någonting måste en mer noggrann analys och uppföljning göras, och då ska ett genus- och jämställdhetsperspektiv tas med. Det perspektivet har Riksdagens revisorer missat.
Rolf Kenneryd (C)
Anf. 157 Rolf Kenneryd (C)
Herr talman! Inte kan väl Marietta de Pourbaix- Lundin mena att införandet av ett system med lägre skatt för hushållsnära tjänster skulle underlättas av det uttalande som majoriteten föreslår? I så fall måste detta analyseras noggrant innan det införs och följas upp medan det är i kraft, osv. Socialisterna kommer att använda som argument att detta ännu icke är tillräckligt analyserat. Det kommer att försvåra, inte underlätta. Det är därför det är så ofattbart att man har gått på ett så meningslöst uttalande. Jag ska be att få påpeka två saker. Den ena saken är att vi inte stödde Socialdemokraterna i frågan på den tiden vi samarbetade. Vi drev igenom den här frågan i detta samarbete. Det är en väsentlig skillnad. Den andra saken jag vill påpeka har bäring på ge- nus- och jämställdhetsperspektivet. Såvitt jag har erfarit är kvinnor boende i lika stor utsträckning som män. Det var de som skulle gynnas av ROT-avdraget. Det gjorde de också enligt den utvärdering som har presenterats.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 158 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Först ber jag om ursäkt att jag inte var tydlig med att Centern var med och drev igenom detta. Nu har vi fått det förtydligat. Vi gör helt klart olika bedömningar av vad detta tillkännagivande kan ha för effekt. Jag blir mycket konfunderad över att Rolf Kenne- ryd säger att alla bor. Ja, men skälet till att ROT- avdraget infördes var att de som arbetar i branscher som håller på med reparationer, ombyggnad och tillbyggnad skulle få fler jobb. Där kan väl inte Rolf Kenneryd med gott samvete påstå att det finns speci- ellt många kvinnor?
Per Rosengren (V)
Anf. 159 Per Rosengren (V)
Herr talman! Jag ska börja där Marietta de Pour- baix-Lundin slutade, nämligen med syftet av den här typen av åtgärder. Det står klart att när ROT-avdraget infördes var det för att öka sysselsättningen. Det är helt riktigt. En annan åtgärd som också vidtogs 1996 var den generella nedsättningen med 5 % av de sociala av- gifterna. Den har också granskats av Riksdagens revisorer. Där kan man konstatera att den inte har haft någon effekt på sysselsättningen. När det gäller ROT-avdragets effekter skriver Riksdagens revisorer inte som Rolf Kenneryd säger, nämligen att det har fungerat väl. Man skriver att det har fungerat tämligen väl, och man har svårt att avgö- ra vilken effekt det har haft på sysselsättningen. Det är väldigt märkligt att det förra förslaget angående den generella nedsättningen med 5 % på socialavgif- terna avslogs av riksdagen, dvs. man ställde krav på en utvärdering där man går till botten med vilka ef- fekter nedsättningen har haft. Samma krav har vi nu. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi nu får fram en signal till regeringen att den här typen av åtgärder måste utvärderas. Både efter det att man har haft ett projekt och, framför allt, innan man genomför det ska man dra lärdom av de effekter det har haft de tidigare gångerna. Det har pratats väldigt mycket om att ROT- avdraget i stort sett gäller villaägare. Men jag vill erinra om att 70 % av de 11 miljarder som det handlar om har gått till hyreshus. 28 % har gått till villor och 2 % till bostadsrätter. Hur dessa två åtgärder tillsammans har fungerat och inte fungerat vet vi egentligen inte. Det vi vet är att de inte har fungerat i enlighet med syftet, dvs. att öka sysselsättningen i större omfattning. Jag yrkar naturligtvis bifall till utskottets förslag. Med tanke på hur mycket pengar det handlar om tycker jag att det är oerhört märkligt att man inte har utvärderat denna typ av åtgärd på ett bättre sätt. Det är det som utskottsmajoriteten anser att man ska göra.
Per Erik Granström (S)
Anf. 160 Per Erik Granström (S)
Herr talman! Jag läser i Vänsterpartiets särskilda yttrande, där det står så här: "Vårt ställningstagande till revisorernas förslag och motion Sk36 går ut på att göra klart för regering- en att vi förväntar oss ett bättre analys-, uppföljnings- och utvärderingsarbete när det gäller så långvariga och omfattande skattenedsättningsprojekt som ROT- avdraget." Som jag sade i mitt anförande, och som också framgår av vår reservation, har skatteutskottet tidiga- re varit överens om att eftersom avdraget gällde en åtgärd som var avgränsad i tiden och som skulle komma att upphöra borde man avvakta till dess sy- stemet med avdraget upphört för att kunna göra en bättre helhetsbedömning av effekterna. Jag skulle vilja ställa frågan till Per Rosengren om han nu tar avstånd från tidigare uppfattningar i skat- teutskottet.
Per Rosengren (V)
Anf. 161 Per Rosengren (V)
Herr talman! Nej, jag tar inte avstånd från någon- ting i tidigare ställningstagande i skatteutskottet. Vad jag tar ställning till är naturligtvis Riksdagens reviso- rers rapport och de krav som de har på att man ska utvärdera den här typen av frågor. Ni skriver i reservationen att "varje ansvarig re- gering i Sverige vidtar de analys-, uppföljnings- och utvärderingsåtgärder som behövs". Det är lögn. Det gör den inte. Antingen har vi inte en ansvarsfull re- gering, eller också har man missat att göra det. Detta är inte utvärderat. Jag skulle vilja se den utvärdering som är gjord av t.ex. den generella nedsättningen av egenavgifterna. Jag har själv haft kontakt med Finansdepartementet. Det finns ingen som helst utvärdering av det. Det handlar om mångmiljardbelopp. Det handlar om 11 miljarder, och regeringen vidtar inte några analys- och utvärderingsåtgärder. Det är det som är det pinsamma i sammanhanget. Det är pinsamt att riksdagen ska behöva påpeka detta för regeringen. Det är de facto inte gjort. Det vore väldigt intressant om Per Erik Granström kunde peka på vilken utvärdering som är gjord. Re- geringen är så rädd för att få den här typen av krav från riksdagen att Socialdemokraterna i detta fall reserverar sig mot en ganska naturlig åtgärd. Det är pinsamt, som sagt var, att regeringen inte har gjort den här typen av utvärdering när det handlar om mångmiljardbelopp. Bara ROT-avdraget handlar alltså om 11 miljarder. Ska vi sedan dra in även vad nedsättningen av sociala avgifter innebär blir det ännu mer.
Per Erik Granström (S)
Anf. 162 Per Erik Granström (S)
Herr talman! Jag kan bara konstatera att Per Ro- sengren parerade och inte svarade på min fråga. Min fråga ställdes naturligtvis därför att Per Rosengren har den dubbla rollen att han både sitter i skatteut- skottet och sitter med i Riksdagens revisorer. Man brukar prata om trädkramare. I det här fallet skulle jag vilja säga att i valet mellan att vara kramare av skatteutskottet och kramare av revisorerna är Per Rosengren revisorskramare. Jag skulle vilja upprepa min fråga: Varför gör Per Rosengren det ställningstagandet?
Per Rosengren (V)
Anf. 163 Per Rosengren (V)
Herr talman! Jag ska inte kommentera det insinu- anta i Per Erik Granströms replik. Jag tycker att det är en oerhört låg debattnivå. Det är mycket dåligt. Jag tar ställning i den konkreta frågan. Jag tycker att varje regering ska göra utvärderingar och analyser innan man vidtar åtgärder. Det tycker inte Per Erik Granström - det kan man skippa helt. När det gäller arbetsordningen i Riksdagens revi- sorer vill jag bara säga att vi där har tre avdelningar som jobbar med detta. Vi är där väldigt noga med att under rapportens gång och under det att man tar fram skrivelser till riksdagen sitter inte vi med i den avdel- ning som tar fram detta. Att vi sedan sitter i plenum är en annan sak. Det är ungefär som att Per Erik Granström på andra ställen inte skulle ta ansvar för alla beslut som är fattade i riksdagen därför att det skulle innebära ett jävsförhållande. Per Erik Granström! Gå hem och läs på hur det fungerar inom dessa förvaltningar i verkligheten! Det är bara pinsamt att höra den typ av repliker som jag nyss fick uppleva. Det är en mycket låg debattnivå.
Kenneth Lantz (Kd)
Anf. 164 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Skatteutskottets betänkande 28 om ROT-avdragets effekter är ett betänkande där ut- skottsmajoriteten föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med Riksdagens revisorers uttalande att analysera, följa upp och utvärdera kommande åtgär- der. Kristdemokraterna anser att Riksdagens revisorer lyft fram frågor som har stort värde för utskottets kommande ställningstagande i den händelse att ett ROT-avdrag ska återinföras framöver. Revisorernas synpunkter på verksamheten har i det stora hela varit positiva, och vi ser det därför som värdefullt att såväl revisorerna som utskottets majoritet kan ställa sig bakom förslaget i rapport 18 från Riksdagens reviso- rer. Kristdemokraterna har vid flera tillfällen påtalat i denna kammare att den svarta verksamheten inom kontantbranscherna i Sverige, byggsektorn inräknad, är oroväckande stor. Alla förslag och åtgärder som kan bidra till en minskning av aktiviteter och företa- gande inom den svarta sektorn är således lovvärda. Rapporten från revisorerna pekar på att ROT- avdraget till viss del har omvandlat svart arbetskraft till vit, vilket vi tacksamt noterat. I betänkandet tas upp en brist i sammanhanget, och det är avsaknad av utvärdering av ett så pass omfattande projekt som just ROT-avdraget varit. Det är värdefullt och angeläget med åtgärder som i stora delar kan förbättra moralen inom en sådan här verk- samhet, som bevisligen omsätter betydande belopp utanför den offentliga ekonomin. All administrativ verksamhet för företagare bör dessutom vara så enkel och rationell som möjligt. ROT-avdraget har emellertid inte direkt visat att pappersarbetet har minskat. Snarare har det ökat för småföretagarna. Detta är inte positivt. Småföretagare inom hantverksnäringen är inte företagare därför att de vill administrera och rapportera till olika myndig- heter. De är hantverkare inom t.ex. glasmästeri, plåt och snickeri. Dessa personer vill arbeta med det som de är bra på, och det är oftast inte att administrera. Herr talman! Revisorerna lyfter fram dessa syn- punkter på ett bra sätt. Det är därför av värde att re- geringen, inför eventuellt kommande liknande pro- jekt, överväger dessa synpunkter och förenklar ytter- ligare t.ex. vad beträffar administrationen. Kristdemokraterna har därför vid flera tillfällen lyft fram att även hushållstjänster ska komma att omfattas av skattesubventioner på ett liknande sätt. Vi motsätter oss inte på något sätt dessa tankar, utan ser det i stället som positivt att verksamhet som oftast domineras av kvinnor får mötas av motsvarande sam- hälleliga stöd. Herr talman! Genusperspektiv i all ära, men vikti- gast är att finna stimulans som motverkar den svarta verksamheten i vårt land. ROT-avdraget har på ett positivt sätt bidragit till detta, vilket vi kristdemokra- ter värderar högt. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.
Gudrun Lindvall (Mp)
Anf. 165 Gudrun Lindvall (Mp)
Herr talman! Jag ska inte upprepa alla goda argu- ment som har förts fram utan yrka bifall till förslaget i betänkandet. Vi har ett särskilt yttrande där vi dock lägger in en liten brasklapp. Vi menar att vårt ja till förslaget inte på något sätt innebär att vi i Miljöpartiet är intresse- rade av motsvarande skattesänkning för s.k. hushålls- nära tjänster. Jag är också lite förvånad över att Marietta de Pourbaix inte kan se skillnad mellan olika typer av tjänster. Det är ganska enkelt att dammsuga och stop- pa in tvätt i tvättmaskinen, men det kan faktiskt vara rätt svårt att sätta kakel och spackla väggar. Till den delen av verksamheten krävs det faktiskt professio- nalitet, men det är väldigt svårt att hävda att det krävs en speciell professionalitet för det som kallas för pigjobben. Det är också just därför vi inte alls är intresserade av nedsättningar vad gäller de jobben. Det kommer att ytterligare nedvärdera den typen av arbete. Med det vill jag tacka för mig i riksdagen. Detta är sista gången jag står i denna talarstol. Jag kan säga att dessa åtta år har varit oerhört stimulerande, och jag skulle absolut inte vilja vara utan dem. Jag vill tacka de kanslier jag har kommit i kontakt med. Det har mest varit miljö- och jordbruksutskot- tets kansli och också kammarkansliet. Jag kommer att gå ut i samhället och tala om att det s.k. politikerförakt som sprids är orättfärdigt. Jag har träffat mycket duktiga politiker inte bara här utan också på andra nivåer. Jag undrar om det finns politi- ker någonstans i världen som är så väl pålästa som de svenska. Det faktum att riksdagen är världens mest datoriserade parlament innebär också att vi gör mycket själva. Vi är duktiga på att leta på nätet. Vi är duktiga på att ta till oss information. Vi är duktiga på att skriva. Jag önskar er alla en trevlig sommar och de partier som tänker samarbeta efter valet ett fortsatta gott samarbete. Det är kanske bra att vi fattar beslut om detta betänkande nu, för man vet ju inte hur det ser ut efter september. Men det samarbete med Socialde- mokraterna och Vänstern jag har varit med om under denna mandatperiod vill jag framföra ett stort tack för, för det har varit mycket konstruktivt. Vi har verkligen försökt se till att underbygga besluten på ett bra sätt och också följa upp dem.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 166 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Trots att det var Gudrun Lindvalls sista anförande här i kammaren och trots att hon sade så mycket fint på slutet måste jag säga att jag blev mörkrädd över det kvinnoförakt som Gudrun Lindvall uttryckte. Hon sade att det för att städa, damma och göra andra saker hemma inte behövs någon utbild- ning. Det kräver absolut ingenting. Jag hoppas att alla som är lokalvårdare och de som städar på Gudrun Lindvalls rum - de gör faktiskt samma sak som man gör hemma - hörde vad Gudrun Lindvall sade och vad Miljöpartiet står för när det gäller det arbete som kvinnor utför.
Gudrun Lindvall (Mp)
Anf. 167 Gudrun Lindvall (Mp)
Herr talman! Det där säger mest om hur det ser ut hemma hos Marietta de Pourbaix. Där är det tydligen kvinnan som gör dessa sysslor. Så ser det inte ut hemma hos mig, kan jag säga. Där är det faktiskt så att vi delar på det. Jag och min man tycker att det är ungefär lika tråkigt att dammsuga. Att stoppa i en tvättmaskin tycker vi inte heller är kul. Men vi gör det, och vi tycker inte att det är speciellt besvärligt. Jag kan dessutom tala om att min mormor var s.k. piga. Jag vet att den typen av arbete inte värderades speciellt högt i samhället. Jag vill inte tillbaks till ett samhälle med pigor. Pigdebatten tror jag att vi kom- mer att få höra igen. De som klarar av att driva firmor som städar på sjukhus, institutioner osv. klarar också av de skatter som man betalar för det. De har såvitt jag har förstått klarat det alldeles utmärkt. Naturligtvis finns det en professionalitet i det. Men att skapa den typ av arbeten som Marietta de Pourbaix-Lundin och de borgerliga har pläderat för vill vi inte från Miljöpartiets sida.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 168 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! De arbetena behöver jag inte skapa; de finns redan. De finns i massor. Massor av kvinnor och män jobbar svart och utför dessa arbeten, och de står helt utanför det sociala trygghetssystemet. De är helt värnlösa. Det är bl.a. det jag vill ha bort, Gudrun Lindvall.
Gudrun Lindvall (Mp)
Anf. 169 Gudrun Lindvall (Mp)
Herr talman! Jag har ingenting emot att de som anställer dessa människor ser till att det blir fråga om vit arbetskraft, Marietta. De får så gärna ha männi- skor anställda för precis vadsomhelst, men man ska inte betala svart lön. Man ska betala vad det är värt. Uppenbarligen tycker man från många håll inte att dessa jobb är värda att betala ordentligt för. Därför vill man att de ska subventioneras av samhället. Det vill inte vi. Vi tycker att dessa jobb är riktiga jobb som man ska betala vita riktiga pengar för. Gör det!

Beslut, Genomförd

Beslut: 2002-06-12
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. ROT-avdragets effekter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet har anfört om vikten av att analys-, uppföljnings- och utvärderingsåtgärder vidtas, och att dessa åtgärder även omfattar relevanta genusoch jämställdhetsperspektiv, i samband med eventuella skattelättnader av ROT-avdragsliknande karaktär i en ny eventuell lågkonjunktur. Därmed bifaller riksdagen Riksdagens revisorers förslag 2001/02:RR18 delvis och motion 2001/02:Sk36 delvis.
    • Reservation 1 (s, c)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.