Riksrevisionens årsredovisning

Betänkande 2007/08:FiU28

2007/08:FiU28 Riksrevisionens årsredovisning

Finansutskottets betänkande

2007/08:FiU28

Riksrevisionens årsredovisning

Sammanfattning

Efter avslutad revision föreslår finansutskottet att riksdagen lägger Riksrevisionens årsredovisning för 2007 till handlingarna. Årsredovisningen har överlämnats från Riksrevisionens styrelse i form av en redogörelse (redog. 2007/08:RRS10). Utskottet konstaterar att den anlitade revisorn bedömer att Riksrevisionens årsredovisning i allt väsentligt är rättvisande. Revisionsberättelsen är således ren. Utskottet välkomnar att Riksrevisionen utvecklat olika nyckeltal i årsredovisningen. Dock anser utskottet att Riksrevisionen bör återkomma till riksdagen med en tydlig redovisning av huruvida de ökade nedlagda resurserna per granskning, där extern kompetens i form av konsulter varit en viktig del, medfört avsedd kvalitetshöjning. Vidare borde effekterna av tidigare års felaktigt redovisade pensionskostnader enligt utskottet ha framgått tydligare av årsredovisningen.

Utöver årsredovisningen kommenteras i betänkandet också en rapport av Riksrevisionen som redovisar resultatet av 2008 års uppföljning av granskningsrapporter och revisionsberättelser med invändning. Rapporten är den andra i sitt slag och är svar på finansutskottets önskemål om att Riksrevisionen ska redovisa för riksdagen vad granskningarna har lett till. Utskottet är positivt till uppföljningsrapporten och konstaterar att ytterligare steg har tagits i riktning mot att fokusera uppföljningen på effekterna i den granskade verksamheten.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksrevisionens årsredovisning för 2007

Riksdagen lägger redogörelse 2007/08:RRS10 till handlingarna.

Stockholm den 6 maj 2008

På finansutskottets vägnar

Stefan Attefall

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Thomas Östros (s), Ulf Sjösten (m), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Roger Tiefensee (c), Monica Green (s), Johan Pehrson (fp), Hans Hoff (s), Peder Wachtmeister (m), Agneta Gille (s), Ulla Andersson (v), Emma Henriksson (kd), Mikaela Valtersson (mp), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m) och Christina Zedell (s).

Redogörelse för ärendet

Enligt lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen ska Riksrevisionen senast den 22 februari lämna en årsredovisning till riksdagen för det senast avslutade räkenskapsåret. Riksrevisionens styrelse har överlämnat myndighetens årsredovisning till riksdagen i form av en redogörelse (redog. 2007/08:RRS10).

Ingen motion har väckts med anledning av redogörelsen.

Finansutskottet ansvarar för att revision görs av Riksrevisionen. För den uppgiften anlitas revisionsbyrån Grant Thornton Sweden AB. Revisionsberättelsen och revisionspromemorian (inklusive en rättelse till revisionspromemorian) finns tillgängliga hos finansutskottet (dnr 060-2270-2007/08).

I detta sammanhang kommenteras också Uppföljningrapport 2008, som innehåller Riksrevisionens egen uppföljning av resultatet av sina granskningar. Denna rapport publicerades den 18 april 2008.

I en bilaga i betänkandet finns en förteckning över behandlade förslag.

Utskottets överväganden

Riksrevisionens årsredovisning för 2007

Utskottets förslag i korthet

Efter avslutad revision lägger riksdagen Riksrevisionens årsredovisning för 2007 till handlingarna. Utskottet konstaterar att den anlitade revisorn bedömer att Riksrevisionens årsredovisning i allt väsentligt är rättvisande. Utskottet välkomnar att Riksrevisionen utvecklat olika nyckeltal i årsredovisningen. Dock bör Riksrevisionen återkomma till riksdagen med en tydlig redovisning av huruvida de ökade nedlagda resurserna per granskning medfört avsedd kvalitetshöjning. Vidare borde effekterna av tidigare års felaktigt redovisade pensionskostnader ha framgått tydligare av årsredovisningen. Utskottet är positivt till Riksrevisionens uppföljningsrapport 2008 och konstaterar att ytterligare steg har tagits i riktning mot att fokusera uppföljningen på effekterna i den granskade verksamheten.

Redogörelsen

Riksrevisorerna skriver i årsredovisningen att målet för 2007 var att prioritera granskningsverksamheten. Detta har uppnåtts dels genom minskad administration, dels genom ökad kostnadseffektivitet i verksamheten.

Anslag och anslagssparande

I tabell 1 redovisas disponibla anslag, utfall samt anslagssparande för budgetåret 2007.

Tabell 1 Anslag och anslagssparande 2007

Tusental kronor

Utgifterna på anslaget 90:1 Riksrevisionen överstiger de anvisade medlen med ca 1,5 miljoner kronor. Det innebär att en del av det ingående anslagssparandet tagits i anspråk för att finansiera verksamheten under 2007. För anslag 8:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete har 92 % av anslaget utnyttjats. Uppdragen under första hälften av verksamhetsåret 2007 kom inte upp till samma nivå som 2006. Under andra halvåret ökade dock verksamhetens omfattning. Riksrevisionen bedömer för båda anslagen att verksamheternas omfattning motsvarar anslagsutrymmet.

Verksamhetens kostnader

De totala kostnaderna för Riksrevisionens verksamhet inklusive transfereringar uppgick 2007 till sammanlagt 335 miljoner kronor. Av tabell 2 framgår hur kostnaderna totalt och uppdelat på verksamhetsgrenar förändrats mellan 2006 och 2007. En nyhet i årsredovisningen för 2007 är den del som benämns Övrig avrapportering och externa kontakter. Kostnaderna för denna verksamhet har tidigare år huvudsakligen redovisats som effektivitetsrevision eller gemensamma kostnader.

Tabell 2 Kostnader för verksamhetsgrenarna

Tusental kronor

Som framgår av tabellen har kostnaderna för årlig revision ökat marginellt jämfört med 2006. Samtidigt har kostnaderna för effektivitetsrevision ökat med drygt 18 miljoner kronor eller 13 %. Detta är en följd av den ökade satsningen på denna del av verksamheten. Den internationella verksamheten har minskade kostnader till följd av bl.a. en nedgång inom det internationella utvecklingssamarbetet. Kostnaderna för Övrig rapportering och externa kontakter har ökat med närmare 9 miljoner kronor eller hela 41 %, vilket förklaras av att flera av de aktiviteter som redovisas här är nya för året.

Myndighetens operativa tid har ökat från 58 % 2006 till 63 % 2007 samtidigt som de administrativa kostnaderna minskat från 170,5 till 166,4 miljoner kronor. Operativ tid definieras som den tid som redovisas på ovanstående verksamhetsgrenar (externa prestationer) medan icke-operativ tid är tid nedlagd på exempelvis stödverksamhet och kompetensutveckling (interna prestationer).

Antalet årsarbetskrafter för verksamhetsåret 2007 var 287, vilket innebär en minskning med 6 årsarbetskrafter jämfört med 2006. Minskningen kan nästan uteslutande hänföras till stödverksamhet och administration. Samtidigt har driftskostnaderna per årsarbetskraft ökat med ca 10 % 2007 jämfört med 2006. Den största delen av ökningen förklaras av ökade personalkostnader. Avgångar under 2007 har också inneburit att kostnaderna för rekrytering ökat. Riksrevisionen har haft ett par år med relativt hög personalomsättning.

Årlig revision

Riksrevisionen har under året lämnat revisionsberättelser för totalt 260 myndigheter och revisorsintyg avseende delårsrapporter för 84 myndigheter. Granskningen har omfattat de objekt som anges i lag och har genomförts i tid och i enlighet med god revisionssed. Riksrevisonen har vidare förordnat revisorer i 27 bolag och 6 stiftelser under 2007. Revision av bolag och stiftelser har ökat genom en inriktning och koncentration på färre bolag där en mer kraftfull insats genomförts.

Riksrevisionen ska sedan den 1 januari 2004 ta ut avgift för årlig revision. Avgiften ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Riksrevisionen disponerar inte avgifterna. Den avgiftsbelagda verksamheten uppvisar ett överskott på 7,2 miljoner kronor 2007.

Effektivitetsrevisionen

Målet för effektivitetsrevisionen var enligt verksamhetsplanen för 2007 att slutföra minst 30 granskningsrapporter med hög kvalitet och huvudsakligen inom ett antal fastlagda granskningsinriktningar. Granskningsinriktningarna var bl.a. Regeringens styrning, uppföljning och rapportering, Informationskvalitet i staten samt Statliga bolag och stiftelser. Det kvantitativa målet om minst 30 granskningar nåddes.

Tabell 3 Kostnader för effektivitetsgranskningar

Tusental kronor

Av tabell 3 framgår den genomsnittliga kostnaden per granskning. I jämförelse med 2006 har styckkostnaden per granskning ökat från 3,1 till 3,3 miljoner kronor. En anledning till de ökade kostnaderna är enligt Riksrevisionen att flera av de nya granskningsinriktningarna krävt nya typer av kompetens då de avsett mer komplicerade områden.

Internationell verksamhet

Den internationella verksamheten finansieras till viss del av anslaget 90:1 Riksrevisionen. Denna del av verksamheten avser bl.a. samverkan inom ramen för Intosai (International Organization of Supreme Audit Institutions) samt samarbete inom EU.

Vidare ska Riksrevisionen bedriva internationellt utvecklingssamarbete med syfte att utveckla institutionell kapacitet inom statlig revision i fattiga länder. Denna del finansieras av anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete. Riksrevisionen har under 2007 bedrivit sex samarbetsprojekt i södra Afrika, i Östeuropa och på Balkan. Vidare påbörjades under hösten ett samarbete med revisionsmyndigheten i Indonesien. Det internationella utvecklingssamarbetet är nu i högre grad orienterat mot den externa revisionens roll i reformeringen av systemet för offentlig finansiell styrning i respektive land. Särskilt viktigt är det enligt Riksrevisionen att stödja utvecklingen av parlamentens kontrollmakt. Kostnaderna för den internationella verksamheten har minskat jämfört med 2006 främst beroende på att det tidigare dominerande samarbetet med Moçambique avslutades i början av 2007.

Riksrevisionen bedriver även avgiftsfinansierad internationell verksamhet i mindre omfattning. Verksamheten ska bedrivas med full kostnadstäckning. Uppdragsverksamheten uppvisar ett mindre överskott 2007.

Övrig avrapportering och externa kontakter

I syfte att öka kunskapen om revisionens resultat och möjligheter har Riksrevisionen under året genomfört ett antal aktiviteter på olika arenor och för olika målgrupper. Bland annat har tio av riksdagens utskott fått en allmän genomgång av Riksrevisionens verksamhet och en fördjupad presentation av granskningsverksamheten inom respektive utskotts område. Vidare har Riksrevisionen genomfört ett seminarium i samarbete med Europeiska revisionsrätten och deltagit i Kvalitetsmässan. Temat för dessa två aktiviteter var hur revisionen kan bidra till en effektivare verksamhet. Kostnaderna för efterarbete (dvs. efter publiceringsdatum) har ökat tre år i rad. Detta ligger i linje med den ökade uppmärksamhet som granskningarna fått och med den uttalade ambitionen att öka kommunikationsinsatserna efter publicering.

Till Övrig avrapportering räknas Riksrevisionens årliga rapport samt rapporten Uppföljning av Riksrevisionens granskningar. Sistnämnda rapport publicerades första gången 2007.

Styrelsen

Riksrevisionens styrelse prövar fritt vilka beslut riksdagen bör överväga med anledning av riksrevisorernas iakttagelser och rekommendationer. Styrelsen har under året slutbehandlat 25 effektivitetgranskningar. I 22 fall har styrelsen utnyttjat sin initiativrätt och överlämnat ärendet till riksdagen i form av en framställning eller redogörelse. Styrelsen lade tre granskningar till handlingarna.

Externrevision av revisionsbyrån Grant Thornton Sweden AB

Revisionsberättelse från revisionsbyrån Grant Thornton Sweden AB (här kallad externrevisorn) inkom till finansutskottet den 20 mars 2008. Riksrevisionens årsredovisning för 2007 bedöms av externrevisorn vara i allt väsentligt rättvisande, årsredovisningen är således ren. Som komplement till revisionsberättelsen sammanfattas iakttagelserna vid granskningen i en revisionspromemoria.

Måluppfyllelse och formulering av mål

Externrevisorn har tidigare rekommenderat att målbegreppet för effektivitetsrevisionen borde ses över, vara mer relevant för verksamheten och tydligare för läsaren. För den internationella verksamheten har föreslagits att målen och graden av måluppfyllelse borde förtydligas i årsredovisningen. I årets revisionspromemoria skriver externrevisorn att man anser att Riksrevisionen har utvecklat redovisningen av effektivitetsrevisionens arbete under 2007. Vad gäller den internationella verksamheten anser externrevisorn att viss otydlighet kvarstår vad gäller redovisning av mål, hur målen uppnåtts samt hur det ska mätas huruvida uppsatta mål uppnåtts.

Felaktig redovisning av pensionsavtal

Externrevisorn påpekar att Riksrevisionen under åren 2003–2006 har redovisat felaktiga pensionskostnader till följd av att de tre riksrevisorerna redovisats under fel pensionsavtal. Kostnaden har reserverats som en periodavgränsningspost och har påverkat årets resultat med ca 5 miljoner kronor. En effekt av detta är att hela det reserverade beloppet på 9,6 miljoner kronor kommer att belasta anslaget för 2008 och således påverka ramarna för verksamheten under 2008. Mot bakgrund av att detta är en väsentlig händelse och dessutom en jämförelsestörande post anser externrevisorn att informationen kring den är knapphändig i årsredovisningen. Externrevisorn rekommenderar även en mer regelbunden avstämning och kontroll av pensionsskulder samt utökad kommunikation med Statens pensionsverk för att säkerställa att inrapporterade uppgifter är kompletta och korrekta. Mot bakgrund av det inträffade har Riksrevisionen i januari 2008 påbörjat en genomgång av rutiner och ansvarsfördelning mellan ekonomi och personalfunktion, enligt externrevisorn.

Ökade konsultkostnader

Externrevisorn påpekar att konsultkostnaderna ökat med 4,5 miljoner kronor och att de därmed uppgår till 32,1 miljoner kronor 2007 (enligt den rättelse som inkommit till den ursprungliga revisionspromemorian). Som en följd av ökade kostnader trots minskat antal årsarbetskrafter har nyckeltalet driftskostnader per årsarbetskraft ökat med 10 % 2007. Den ökade driftskostnaden per årsarbetskraft förklaras också av att den retroaktivt debiterade pensionskostnaden ingår i årets driftskostnader.

Riksrevisionens uppföljningsrapport 2008

Detta är Riksrevisionens andra uppföljningsrapport i sitt slag. Den huvudsakliga mottagaren är riksdagen. Rapporten är ett svar på finansutskottets önskemål om att Riksrevisionen ska redovisa för riksdagen vad granskningarna har lett till. Uppföljningen ska ge riksdagen underlag för att bedöma Riksrevisionens resultat, dvs. om granskningen har bidragit till en bättre statlig verksamhet. I huvudsak avser uppföljningen åtgärder som vidtagits t.o.m. januari 2008.

Regeringens och riksdagens behandling av granskningarna

Riksrevisionen har sedan starten och fram t.o.m. december 2007 publicerat 120 granskningsrapporter inom effektivitetsrevisionen. I budgetpropositionen för 2008 anger regeringen att 67 granskningsrapporter är slutbehandlade. Det motsvarar tre fjärdedelar av de totalt 90 rapporter som publicerats mellan 2003 och 2006. Det är enligt Riksrevisionen ibland svårt att förstå på vilka grunder regeringen bedömer att ett revisionsärende är avslutat och vilka beslut som regeringen hänvisar till. Regeringen har i flera fall angett att ett granskningsärende lagts till handlingarna (ad acta) innan det formellt har kommenterats i budgetpropositionen. I ytterligare några fall har granskningen lagts till handlingarna innan riksdagen har fattat beslut om styrelsens framställning eller redogörelse. I ett sådant fall beslutade riksdagen om bifall till framställningen. I några fall är hänvisningarna felaktiga.

Riksrevisionens styrelse har lämnat drygt tre av fyra granskningsrapporter vidare till riksdagen för behandling – i flertalet fall i form av framställning till riksdagsbeslut. Samtliga redogörelser som har behandlats av riksdagen har lagts till handlingarna. Av de 49 framställningar som hittills har behandlats har 11 bifallits helt eller delvis medan 38, eller drygt tre fjärdedelar, har avslagits. I de flesta fall motiverar det beredande utskottet sitt beslut om avslag med att regeringen har aviserat att granskningen och rekommendationerna bereds i Regeringskansliet eller att regeringen och de granskade organisationerna redan har tagit initiativ till förändringar. Det formella beslutet om avslag betyder dock inte att utskottet ansett granskningen oviktig. I många fall gör utskottet en markering om vilka brister det anser angeläget att åtgärda eller vad det förväntar sig att regeringen ska åstadkomma och vid ett senare tillfälle informera riksdagen om.

Djupare granskning av fem effektivitetsrapporter

Riksrevisionen har valt ut fem granskningsrapporter från 2004 och 2005 som följts upp lite djupare. Samtliga har av regeringen angetts som slutbehandlade. Ett viktigt syfte med denna djupare uppföljning är att se om det är möjligt att efter några år kunna spåra inte bara vidtagna eller planerade åtgärder, utan också mer påtagliga effekter i verksamheten som ett resultat av granskningen. Uppföljningsresultaten bygger på relevant dokumentation samt på intervjuer med eller upplysningar från företrädare för de granskade organisationerna och Regeringskansliet.

Exempelvis visar uppföljningen av en granskning om arbetslöshetsförsäkringen att ett flertal åtgärder har vidtagits av de granskade organisationerna för att stärka kontrollfunktionen inom detta område. Problemen som iakttogs i granskningarna har minskat sedan rapporterna publicerades. De granskade organisationerna har i samband med uppföljningen uttalat att granskningarna utgjort ett bra stöd i förändringsarbetet för att uppnå en bättre kontrollfunktion.

Ett annat exempel, en fördjupad uppföljning av en granskning om återgång i arbete efter förtidspensionering, visar att regeringen och Försäkringskassan inte beaktat flertalet av de rekommendationer som Riksrevisionen lämnade. Dock konstaterar Riksrevisionen att de problem som påpekades i granskningen getts större uppmärksamhet. Regeringen och Försäkringskassan har initierat eller genomfört visst arbete som har anknytning till de problem Riksrevisionen pekade på i sin granskning.

Tematisk uppföljning av 27 granskningsrapporter

I ett särskilt avsnitt redovisas resultatet av uppföljningen för 27 granskningsrapporter tematiskt under rubrikerna Statliga bolags verksamhet och styrning, Statens tillsyn över kommunal och privat verksamhet, Arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitiska insatser samt Skyddet av statens informationstillgångar.

När det exempelvis gäller bolagens externa rapportering och de ekonomiska målen samt kapitalstrukturen i fastighetsbolagen har regeringen vidtagit en del åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Vidare har regeringen aviserat att man ska se över formerna för styrningen av de statliga bolagen. På tillsynsområdet har regeringen tagit vissa initiativ till att åtgärda bristerna i statens tillsyn på olika områden utifrån de enskilda granskningarna. Regeringen har uttalat en avsikt att få till stånd en effektivare och tydligare statlig tillsyn som även ska vara likvärdig och konkurrensneutral i hela landet. Några konkreta resultat av ett sådant mer samlat grepp om statens tillsyn har ännu inte presenterats.

Bilaga med kortfattad uppföljning av 63 granskningsrapporter

Uppföljningsrapporten innehåller också en separat bilaga med en kortfattad beskrivning av resultatet från uppföljningen av 63 granskningsrapporter inom effektivitetsrevisionen. Resultatet presenteras per utskott. För de tidigast publicerade granskningsrapporterna har information från skriftliga dokument ofta kompletterats med upplysningar från de granskade myndigheterna och bolagen och ibland också från Regeringskansliet.

Behandlingen av den årliga revisionens invändningar

Den årliga revisionen avseende verksamhetsåret 2006 resulterade i att elva myndigheter fick invändning i revisionsberättelsen. Riksrevisionen redovisar hur de berörda myndigheterna och regeringen har behandlat dessa invändningar. Uppföljningen visar att de brister som ledde till invändningarna är omhändertagna på ett tillfredsställande sätt.

Riksrevisorernas avslutande kommentarer

Riksrevisorerna skriver i uppföljningsrapportens avslutande kommentarer att det allmänna intrycket utifrån årets uppföljning är att Riksrevisionens granskning ger upphov till en mängd åtgärder i den statliga verksamheten. I samband med uppföljningen har företrädare för såväl berörda myndigheter som Regeringskansliet uttryckt att granskningarna har medverkat till att viktiga frågor blivit uppmärksammade. De har också varit till hjälp i det arbete som följt därefter. Exempel på granskningar där resultaten tagits om hand och omsatts i konkreta åtgärder är de om marklösen och fastighetsmäklare. Samtidigt konstaterar riksrevisorerna att problem i vissa fall kvarstår flera år efter granskningen. Riksrevisorerna betonar behovet av att regeringen utvecklar sin rapportering till riksdagen av hur granskningsresultaten tas om hand. För att det ska kunna ske behövs enligt riksrevisorerna förändringar i särskilt tre avseenden, nämligen

–     en mer sammanhållen redovisning av regeringens vidtagna eller planerade åtgärder,

–     en tydligare angivelse av på vilka grunder regeringen anger en granskningsrapport som slutbehandlad samt

–     krav på rapportering från myndigheter till regeringen när det gäller åtgärder med anledning av granskningsrapporter.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att den anlitade revisorn bedömer att Riksrevisionens årsredovisning i allt väsentligt är rättvisande. Revisionsberättelsen är således ren.

Utvecklad redovisning av nyckeltal

Utskottet välkomnar att Riksrevisionen har utvecklat redovisningen av nyckeltal i årsredovisningen. Exempelvis går det i årsredovisningen för 2007 att utläsa kostnader och förbrukade timmar uppdelat på områdesbevakning, förstudier och granskningar. Också den genomsnittliga kostnaden per avslutad granskning redovisas. En annan nyhet är att Riksrevisionen särredovisar kostnaderna och resultaten för Övrig avrapportering och externa kontakter. Utskottet anser att dessa förändringar sammantaget ökar informationsvärdet i årsredovisningen.

Ökade resursinsatser per granskning

Kostnaderna för de olika delarna av Riksrevisionens verksamhet har utvecklats åt skilda håll. Kostnaderna för den internationella verksamheten har minskat rejält samtidigt som kostnaderna för särskilt Effektivitetsrevision samt Övrig avrapportering och externa kontakter ökat kraftigt. Sistnämnda kostnadsökningar är enligt vad Riksrevisionen skriver i årsredovisningen resultatet av en medveten satsning. Utskottet noterar att den ökade satsningen på granskningsverksamheten har åstadkommits bl.a. genom minskade administrativa kostnader. Den s.k. operativa tiden har också ökat. Under året har Riksrevisionen slutfört 30 granskningsrapporter, vilket innebär att det kvantitativa mål som sattes upp i myndighetens verksamhetsplan för 2007 har uppnåtts. Samtidigt noterar utskottet att kostnaden per granskningsrapport ökat från 3,1 till 3,3 miljoner kronor. I årsredovisningen förklarar Riksrevisionen kostnadsökningen med att man velat öka resursinsatserna i varje enskild granskning i syfte att öka kvaliteten genom bredare och djupare granskningar. En del av resursökningen har tillförts i form av extern kompetens genom exempelvis samarbete med universitet och högskolor. Utskottet anser att Riksrevisionen bör återkomma till riksdagen med en tydlig redovisning av huruvida de ökade nedlagda resurserna per granskning, där extern kompetens i form av konsulter varit en viktig del, också medfört den avsedda kvalitetshöjningen. För verksamheten som helhet har ökade konsultkostnader bidragit till att verksamhetens kostnader ökat trots att antalet årsarbetskrafter minskat. Konsultkostnaderna ökade med 4,5 miljoner kronor och uppgick sammanlagt till drygt 32 miljoner kronor 2007.

Övrig avrapportering och externa kontakter

Utskottet noterar att kostnaderna för verksamhetsgrenen Övrig avrapportering och extern kommunikation ökar med hela 41 % eller 7,5 miljoner kronor. Bakom ökningen ligger som framgår av årsredovisningen en del nya aktiviteter, bl.a. den uppföljningsrapport som publicerades första gången 2007. Uppföljningsrapporten har tagits fram enligt önskemål från finansutskottet och kommenteras under särskild rubrik nedan. Det är enligt utskottet bra att Riksrevisionen arbetar strategiskt och långsiktigt med att kommunicera resultatet av granskningsverksamheten till relevanta målgrupper. Med tanke på att exempelvis uppföljningsrapporten och en del andra aktiviteter på detta område är nya för 2007 är det också naturligt att kostnaderna ökat kraftigt jämfört med året innan. Utskottet förutsätter dock att kostnaderna på detta område framöver kommer att stabiliseras, i och med att verksamheten finner sina former.

Den internationella verksamheten

Som framgått ovan har kostnaderna för den internationella delen av verksamheten minskat kraftigt 2007, vilket bl.a. resulterat i att verksamheten uppvisar ett ganska högt anslagssparande. Nedgången jämfört med 2006 beror enligt Riksrevisionen på att det tidigare dominerande samarbetet med Moçambique avslutades i början av 2007. Utskottet anser att målen och graden av måluppfyllelse för den internationella verksamheten bör förtydligas i årsredovisningen.

Pensionsskulden

Externrevisorn anmärker på att årsredovisningen alltför knapphändigt redovisar effekterna på årets resultat av tidigare års felaktigt redovisade pensionskostnader (–5 miljoner kronor). Hela det reserverade beloppet på 9,6 miljoner kronor kommer vidare att belasta anslaget för 2008 och således påverka ramarna för verksamheten 2008. Utskottet anser att informationen om effekterna av tidigare års felaktigt redovisade pensionskostnader borde ha framgått tydligare av årsredovisningen. Detta mot bakgrund av att det är en väsentlig händelse och en jämförelsestörande post. Utskottet förutsätter vidare att Riksrevisionen, för att undvika liknande händelser i framtiden, förbättrar rutinerna för avstämning och kontroll av pensionsskulder.

Riksrevisionens uppföljningsrapport 2008

Vid behandlingen av förra årets uppföljningsrapport, som också var den första i ordningen, betonade utskottet vikten av att fokus i uppföljningen, utöver regeringens åtgärder med anledning av granskningarna, ligger på effekterna i den granskade verksamheten (bet. 2006/07:FiU18). I vilken mån har exempelvis en myndighets verksamhet förbättrats som en följd av Riksrevisionens granskning? Utskottet ansåg vidare att förra årets uppföljningsrapport var en utmärkt början på en fördjupad uppföljning av huruvida staten får ett mer effektivt utbyte av sina insatser tack vare Riksrevisionens verksamhet. I samband med årets uppföljningsrapport kan konstateras att ytterligare steg tagits i den riktning utskottet efterfrågade, dvs. att fokusera uppföljningen på effekterna i den granskade verksamheten. Det gäller i synnerhet det avsnitt i rapporten som beskriver en djupare uppföljning av fem effektivitetsrapporter. Årets uppföljningsrapport innehåller även i övrigt tydlig redovisning av resultatet av Riksrevisionens granskningar.

Riksrevisorerna betonar i sina avslutande kommentarer behovet av att utveckla regeringens rapportering till riksdagen av hur granskningsresultaten tas om hand. Utskottet anser att denna fråga ligger inom ramen för den parlamentariska utredning som har i uppdrag att följa upp revisionsreformen och vars uppdrag ska redovisas senast den 1 november 2008.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen angående Riksrevisionens årsredovisning 2007 till handlingarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Redogörelsen

Redogörelse 2007/08:RRS10 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående Riksrevisionens årsredovisning för 2007.