Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Riksrevisionen - ändringar i regeringsformen(vilande grundlagsbeslut)

Betänkande 2002/03:KU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
13 november 2002

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC
Riksrevisionen - ändringar i regeringsformen(vilande grundlagsbeslut)(doc, 69 KB)
PDF
Bilaga: bet_200203_ku_9(pdf, 178 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2002/03:9 Riksrevisionen - ändringar i regeringsformen(vilande grundlagsbeslut)

Beslut

Ny revisionsmyndighet - ändringar i regeringsformen (KU9)

Riksdagen beslutade slutligt om ändringar i regeringsformen som behövs för att genomföra riksdagens beslut om en ny revisionsmyndighet under riksdagen, Riksrevisionen (se 2000/01:KU8 ). Lagen träder i kraft den 1 juli 2003 och en övergångsbestämmelse införs som bl.a. innebär att riksrevisorerna kan väljas före detta datum och delta i förberedelsearbetet. (Se även 2001/02:KU25 .)
Utskottets förslag till beslut
Slutligt anta förslag till lag om ändring i regeringsformen och förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Propositioner: 1

Från regeringen

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2002-10-10
Justering: 2002-10-17
Trycklov till Gotab och webb: 2002-10-31
Trycklov: 2002-10-31
Betänkande 2002/03:KU9

Alla beredningar i utskottet

2002-10-10

Ny revisionsmyndighet - ändringar i regeringsformen (KU9)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen slutligt godkänner regeringens förslag om ändringar i regeringsformen. Ändringarna behövs för att genomföra riksdagens beslut om en ny revisionsmyndighet under riksdagen, Riksrevisionen (se 2000/01:KU8). Lagen träder i kraft den 1 juli 2003 och en övergångsbestämmelse införs som bl.a. innebär att riksrevisorerna kan väljas före detta datum och delta i förberedelsearbetet. (Se även 2001/02:KU25.)

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2002-11-13
Stillbild från Debatt om förslag 2002/03:KU9, Riksrevisionen - ändringar i regeringsformen(vilande grundlagsbeslut)

Debatt om förslag 2002/03:KU9

Webb-tv: Riksrevisionen - ändringar i regeringsformen(vilande grundlagsbeslut)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Per Unckel (M)
Anf. 107 Per Unckel (M)
Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag är lite för flitig i talarstolen i ärende efter ärende! Jag har glädjen och äran att säga ett par ord om någonting som inte har skilt denna kammare åt utan enar partierna över gränserna. Det beslut riksdagen förhoppningsvis kommer att fatta senare i dag med anledning av konstitutionsut- skottets förslag om en ny riksrevision är enligt min mening både glädjande och inte så lite historiskt. Det handlar om att under riksdagen upprätta en oberoende riksrevisionsmyndighet som i sig sammanför de olika delar som fram till nu har utförts av det statliga Riks- revisionsverket och vår egen institution Riksdagens revisorer. Ur båda dessa dagens institutioner är tanken att låta en ny myndighet uppstå, som blir den tredje de- len av institutioner direkt knutna till Sveriges riksdag. Sedan flera hundra år tillbaka har riksdagen under sina vingars beskydd haft Justitieombudsmännen. De har blivit en världsunik företeelse. Är det något ord runtom i världen som de flesta har uppfattat alldeles oberoende av språk, hemmahörande från Sverige, är det begreppet ombudsman. Riksdagen har anledning att vara stolt över den tradition som Justitieombudsmännen har utvecklat i hägnet av hemmahörigheten under riksdagen. Riksbanken kom att tillföras riksdagens huvud- ansvarsområde för relativt kort tid sedan. Men även om det finns stora olikheter mellan Riksbanken och Justitieombudsmännen råder samma grundläggande skäl, nämligen att det som ska stå oberoende av den exekutiva makten, av regeringsmakten, bäst härbärge- ras under riksdagen. Nu kommer den tredje delen, återigen med myck- et olikartat innehåll jämfört med riksbank och justi- tieombudsmän, men med det gemensamma med des- sa övriga två institutioner, nämligen ett djupt känt behov av att verksamheten inom Riksrevisionen ska kunna utövas med oväld och oberoende. Misstanke ska aldrig kunna riktas mot det revisorerna gör för att gå någons eller någots ärenden. Det är en lång och mödosam process, fru talman, som ligger bakom det arbete som nu under denna mandatperiod ser dagens ljus i form av den andra läsningen av den nödvändiga grundlagsändringen. Det har varit ett arbete i riksdagskommittén och ett arbete i riksdagens konstitutionsutskott, som från första början vägletts av ambitionen att om vi ska lyckas göra något verkligt, stort, viktigt och framåt- syftande av Riksrevisionen, ska alla riksdagens parti- er känna sig delaktiga i det arbetet. Det är därför så glädjande att kunna säga att hela processen har kun- nat föras i hamn, om man nu får gå de sista lagstift- ningsärendena några veckor i förväg genom att tro att detta kommer att lyckas hela vägen ut, att i enighet föreslå riksdagen att inrätta den myndighet som nu finns på förslag. Fru talman! Jag ber att med dessa få ord yrka bi- fall till det konstitutionsutskottet har föreslagit i sitt betänkande. Till detta vill jag foga en önskan om att den nya riksrevisionen kommer att få den bästa tänk- bara start.
Göran Magnusson (S)
Anf. 108 Göran Magnusson (S)
Fru talman! Oftast från talarstolen när det är en utskottsrunda, som detta faktiskt är beträffande Riks- revisionen, är det de skilda uppfattningarna som ska accentueras och föras till torgs för att markera våra olika inställningar. Jag kan göra det enkelt för mig i sammanhanget genom att säga att jag egentligen kan instämma i det Per Unckel har sagt. Men jag ska säga ytterligare några ord. Det här är en stor och viktig fråga som under lång tid har diskuterats. Från socialdemokratisk sida tycker jag att det är bra att vi så småningom efter en lång och krånglig process har kunnat samla alla partier kring en gemensam lösning för det som är och under många år har varit viktigt, nämligen den granskning av den offentliga verksamheten som ska ske. Det är bra att vi har kunnat nå dit. Det är en funktion som inte mår väl av att ständigt och jämt ifrågasättas och diskuteras. Det är fråga om så pass viktiga och ange- lägna verksamheter. Det råder inget tvivel om att skärningspunkten har legat mellan en tjänstemannagranskning och den granskning som framför allt Riksdagens revisorer har utfört, där deras mandat har utgått från den politiska aspekten. Det som vi nu har uppnått och som är före- slaget tillgodoser väl de olika intressena. Vi får en granskningsfunktion, en riksrevision, med tre riksre- visorer som självständigt och var för sig väljer granskningsområden och genomför granskningarna. Vi får en styrelse som väljs av riksdagen, som är mottagare av revisionsberättelser och gransknings- rapporter och som har möjligheter att och ska lägga förslag till riksdagen på de punkter där man anser att det är motiverat med förändringar av olika slag. Med det upplägg som det här förslaget nu har tycker jag att man på ett bra sätt har förenat de här, möjligen lite olika, intressena - kanske framför allt olika intressen, därför att vi har en lång tradition på detta granskningsområde såsom det har varit organi- serat i den svenska statsförvaltningen. Jag vill med detta, fru talman, yrka bifall till för- slaget i konstitutionsutskottets betänkande.
Tobias Krantz (Fp)
Anf. 109 Tobias Krantz (Fp)
Fru talman! Begreppet historiskt är ett slitet ut- tryck som används i tid och otid. Ändå skulle jag vilja beteckna det beslut som riksdagen om några timmar förhoppningsvis kommer att fatta som just historiskt. Inrättandet av en ny, oberoende riksrevision från den 1 juli nästa år är en av de viktigaste konstitutionella reformer som har genomförts sedan den nuvarande grundlagen infördes för knappt 30 år sedan. Sverige har under lång tid tillhört de få länder i världen som inte har haft en revisionsmyndighet som har haft ett självständigt förhållande till den eller de institutioner som den har varit satt att granska. Rikets främsta revisionsmyndighet, Riksrevisionsverket, har både politiskt och ekonomiskt varit beroende av rege- ringen, vars verksamhet den ytterst har haft att revi- dera. Verkets chef har tillsatts av regeringen, och dess ekonomiska medel har tillkommit efter budgetpröv- ning hos regeringen. Den ordning vi hittills har haft har varit till men för både effektiviteten och förtroendet för den statliga revisionen. Det är en principiellt viktig liberal fram- gång när den statliga revisionen nu får en annan och tydligare konstitutionell reglering. Det är en utveck- ling som Folkpartiet har arbetat intensivt för. Vi är glada över att vi också över partigränserna har nått en överenskommelse som garanterar den nya riksrevi- sionens oberoende ställning och fortbestånd. Inrättandet av Riksrevisionen sätter fokus på den del av förvaltningspolitiken som handlar om gransk- ning och revision - en del som ofta får en undan- skymd plats i den politiska debatten. Politiken ska vara framåtblickande, men politiker måste också i lika hög grad ägna sig åt att utvärdera de beslut som har fattats. Har de genomförts som det var tänkt? Fick de de konsekvenser som lagstiftaren avsåg? Bedrivs verksamheten i effektiva former? Ytterst handlar det om respekt för demokratiska beslut och en god för- valtning av medborgarnas skattepengar. Riksdagens egen granskning blir inte mindre be- tydelsefull i och med att den nya myndigheten inrät- tas - tvärtom. De analyser och rapporter som tas fram av Riksrevisionen kommer att utgöra viktiga underlag i riksdagens eget uppföljningsarbete. Det är viktigt att det utarbetas smidiga kanaler för hur riksdagens olika utskott kan ta till sig de kunskaper som Riksrevisio- nen tar fram. Dagens beslut innebär en ändring av regerings- formen som banar väg för den nya riksrevisionen. Senare under året kommer riksdagen att fatta beslut om andra ändringar i lagstiftningen som följer av att en ny myndighet av denna dignitet och karaktär in- rättas. Riksdagen kommer också att utse de första innehavarna av riksrevisorsämbetet. Folkpartiet kommer under hela denna process, och efter det att myndigheten har inrättats, att värna Riksrevisionens självständighet och oberoende. Vi tänker slå vakt om den historiskt viktiga reform som vi i dag kommer att fatta beslut om. Jag ber därför, fru talman, att få yrka bifall till ut- skottets förslag.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2002-11-13
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Riksrevisionen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.