Riksdagens arbetsformer m.m.

Betänkande 2013/14:KU15

2013/14:KU15 Riksdagens arbetsformer m.m.

Konstitutionsutskottets betänkande

2013/14:KU15

Riksdagens arbetsformer m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 29 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013 som gäller riksdagens arbetsformer i olika avseenden. Motionerna rör bl.a. arbetsvillkor för riksdagsledamöterna, utskottens utrikes resor, riksdagens krigsdelegation och en organisationskommitté för firandet av demokratins genombrott i Sverige.

Vissa motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet behandlade våren 2011 (bet. 2010/11:KU19) och våren 2013 (bet. 2012/13:KU17). Dessa motionsyrkanden behandlas nu i förenklad form. Det gäller motioner om bl.a. rökning i anslutning till riksdagens plenisal, visning av Lars Vilks konst i Riksdagshuset och förändringar av riksdagsledamöternas arvodessystem.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns ett särskilt yttrande (V).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Arbetsvillkor för riksdagsledamöter
	Riksdagen avslår motionerna 2013/14:K304 av Lars Elinderson (M) och 2013/14:K315 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) yrkande 2.

2.	Utskottens och riksdagsledamöternas resor
	Riksdagen avslår motionerna 2013/14:K211 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 4 och 2013/14:K226 av Christer Akej (M).

3.	Riksdagens krigsdelegation
	Riksdagen avslår motion 2013/14:K349 av Allan Widman (FP).

4.	Minnesåret för demokratins genombrott
	Riksdagen avslår motion 2013/14:K320 av Leif Jakobsson (S) yrkande 1.

5.	Riksdagsförvaltningen
	Riksdagen avslår motionerna 2013/14:K275 av Patrick Reslow (M) och 2013/14:K359 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2.

6.

Motioner som bereds förenklat

Riksdagen avslår motionerna 2013/14:K208 av Amineh Kakabaveh (V), 2013/14:K210 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2, 2013/14:K211 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkandena 1–3, 5 och 6, 2013/14:K222 av Esabelle Dingizian (MP), 2013/14:K247 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkandena 1 och 2, 2013/14:K250 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, 2013/14:K257 av Mats Johansson (M), 2013/14:K263 av Christer Akej m.fl. (M), 2013/14:K314 av Henrik Ripa (M), 2013/14:K352 av Mattias Karlsson m.fl. (SD), 2013/14:K357 av Johnny Skalin (SD) och 2013/14:So205 av Eva Olofsson m.fl. (V) yrkande 3.

Stockholm den 27 februari 2014

På konstitutionsutskottets vägnar

Peter Eriksson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Peter Eriksson (MP), Per Bill (M), Björn von Sydow (S), Andreas Norlén (M), Helene Petersson i Stockaryd (S), Lars Elinderson (M), Billy Gustafsson (S), Karl Sigfrid (M), Phia Andersson (S), Hans Hoff (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Tuve Skånberg (KD), Jonas Åkerlund (SD), Mia Sydow Mölleby (V), Cecilia Brinck (M), Lena Sommestad (S) och Stefan Käll (FP).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas 29 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013 som gäller riksdagens arbetsformer i olika avseenden. Motionerna rör bl.a. arbetsvillkor för riksdagsledamöterna, utskottens utrikes resor, riksdagens krigsdelegation och en organisationskommitté för firandet av demokratins genombrott i Sverige.

Vissa motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet behandlade våren 2011 (bet. 2010/11:KU19) eller våren 2013 (bet. 2012/13:KU17). Dessa motionsyrkanden behandlas nu i förenklad form. Det gäller motioner om bl.a. rökning i anslutning till riksdagens plenisal, visning av Lars Vilks konst i Riksdagshuset och olika förändringar av riksdagsledamöternas arvodessystem.

Utskottets överväganden

Arbetsvillkor för riksdagsledamöter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om riksdagsledamöters arvoden och arbetsmiljö med hänvisning till dels en nyligen genomförd översyn, dels att riksdagsuppdraget inte är en anställning.

Motionerna

I motion 2013/14:K315 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) yrkande 2 begärs en ändring av systemet för ersättning till riksdagsledamöter. Motionären anför att arvodet för riksdagsuppdraget borde knytas till vad respektive ledamot tjänade innan han eller hon påbörjade riksdagsuppdraget. Riksdagsuppdraget är ett förtroendeuppdrag, och förtroende får man enligt motionären framför allt genom de erfarenheter man har samlat på sig innan man blev vald. Därför är det rimligt att ersättningen kopplas till vad man har gjort tidigare. Arvodet bör omvandlas till ett symboliskt, relativt lågt grundarvode.

I motion 2013/14:K304 av Lars Elinderson (M) yrkas ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att riksdagsledamöter och partianställda i riksdagen ska omfattas av arbetsmiljöregler som motsvarar de som gäller riksdagens anställda när det gäller både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Motionären anför att riksdagsledamöter får ta del av de åtgärder Riksdagsförvaltningen vidtar för att upprätthålla en god fysisk arbetsmiljö, såsom företagshälsovård. Frågor om ledamöters psykosociala arbetsmiljö betraktas emellertid som partiernas interna angelägenheter. Bristen på tydliga regler och rutiner när det gäller arbetsmiljöfrågor riskerar att leda till att de åsiktsskillnader, intressemotsättningar, personliga ambitioner och direkta maktintressen som präglar politiken urartar till en mobbningskultur i organisationen. Ytterst drabbar detta enligt motionären demokratins funktionssätt.

Gällande ordning

Riksdagsledamöters arvode och andra ekonomiska villkor regleras i 9 kap. 6 § riksdagsordningen och i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (ersättningslagen). Ledamöterna ska av statsmedel få arvode för sitt uppdrag. Enligt 3 kap. 1 § ersättningslagen ska arvode betalas med ett belopp per månad som fastställs av Riksdagens arvodesnämnd, som är en myndighet under riksdagen. Arvodet uppgår för närvarande till 59 800 kronor per månad. Tilläggsarvode ska betalas för uppdrag som vice talman och ordförande eller vice ordförande i ett utskott. Dessutom utgår tilläggsarvode för uppdrag i exempelvis riksdagsstyrelsen och för styrelseuppdrag i andra riksdagsorgan.

En särskild utredare har på riksdagsstyrelsens uppdrag genomfört en samlad översyn av regelverket (lagar, föreskrifter och riktlinjer) som rör riksdagsledamöternas ekonomiska villkor. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 22 januari 2014 i betänkandet Vissa frågor om riksdagsledamöternas ersättningar (2013/14:URF1). Översynen omfattade såväl materiella som regeltekniska och redaktionella frågor. I betänkandet lämnas vissa förslag som rör bl.a. ersättningar för resor till och från en annan bostad än bostaden på hemorten, möjligheter till vidareutbildning och ersättning för taxiresor i vissa fall. Några förslag som gäller ändrade regler för hur riksdagsledamöters arvode ska fastställas lämnades inte.

Arbetsmiljölagens (1977:1160) syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Lagen gäller i all verksamhet där en arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Med arbetstagare ska likställas bl.a. den som genomgår utbildning, den som under vård i anstalt utför anvisat arbete och den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Lagen är också i viss utsträckning tillämplig bl.a. på den som deltar i arbetsmarknadspolitiska program och praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet samt för den som har fått sysselsättning av Migrationsverket enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. En riksdagsledamot är förtroendevald och därmed inte anställd av riksdagen eller Riksdagsförvaltningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att frågor om riksdagsledamöters ekonomiska villkor nyligen har varit föremål för en omfattande översyn utan att man funnit anledning att föreslå förändringar som rör riksdagsledamöternas arvoden och hur dessa bör fastställas. Mot denna bakgrund avstyrks motion 2013/14:K315 (M) yrkande 2. Vidare konstaterar utskottet att den omständigheten att uppdraget som riksdagsledamot är ett förtroendeuppdrag och inte en anställning, samt att personalen vid partikanslierna är anställda av respektive parti, innebär att frågan om deras tillgång till Riksdagsförvaltningens arbetsmiljöförbättrande insatser inte lämpar sig för särskild reglering. Motion 2013/14:K304 (M) avstyrks därmed.

Utskottens och riksdagsledamöternas resor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om utskottens och riksdagsledamöternas resor bl.a. med hänvisning till en nyss genomförd översyn.

Motionerna

Christer Akej (M) yrkar i motion 2013/14:K226 ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om en översyn av regelverket för att undersöka i vilken utsträckning de bonuspoäng som riksdagsledamöter samlar på sig under tjänsteresor kan användas till att stödja olika former av välgörenhetsarbete. Motionären anför att resenärer hos vissa researrangörer kan skänka sina intjänade bonuspoäng till olika välgörande ändamål, som exempelvis stiftelsen Min stora dag, som hjälper svårt sjuka barn att förverkliga en önskedröm. Bonuspoängen kan omvandlas till flygbiljetter för att barnen ska kunna besöka exempelvis en musikal eller ett idrottsarrangemang.

I motion 2013/14:K211 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att återinföra kravet på att en reseberättelse ska skrivas efter utskottens utrikesresor. Motionärerna anför att för att utskotten i efterhand ska kunna följa upp sina resor, och för att öka öppenheten mot allmänheten och medier, bör det föreskrivas att en reserapport ska skrivas för att redovisa de mest väsentliga resultaten av resan.

Gällande ordning

Av 4 kap. 3 § ersättningslagen följer att en riksdagsledamot själv beslutar om sina inrikes tjänsteresor och om vilket färdmedel som är lämpligt med hänsyn till kostnads-, tids- eller miljöaspekter. Riksdagsförvaltningen har meddelat tillämpningsföreskrifter (2006:6) till ersättningslagen. Av punkterna 12–14 i dessa följer att bonuspoäng, fribiljetter och liknande förmåner från bl.a. flygbolag som en ledamot får med anledning av en tjänsteresa bara får användas vid tjänsteresor. Bonuspoäng får istället för att bekosta en tjänsteresa användas för att uppgradera en biljett till en högre s.k. klass eller, om reseföretaget medger det, för att bekosta biljetten till en annan ledamot eller en anställd vid Riksdagsförvaltningen eller vid ett partikansli i riksdagen som följer med på samma resa.

En särskild utredare har, som nämnts, genomfört en samlad översyn av de lagar, föreskrifter och riktlinjer som rör riksdagsledamöternas ekonomiska villkor. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 22 januari 2014 i betänkandet Vissa frågor om riksdagsledamöternas ersättningar (2013/14:URF1). I betänkandet lämnas vissa förslag som rör riksdagsledamöters tjänsteresor. Några förslag som gäller ändrade föreskrifter för hur riksdagsledamöters bonuspoäng får användas lämnades inte.

Av riksdagsstyrelsens föreskrift om utskottens utrikes resor (2012:1), som gäller sedan den 2 maj 2012, följer att utskotten själva beslutar om sina utrikes resor. Före resan ska utskottet för samråd enligt 4 kap. 19 § riksdagsordningen lämna in en föranmälan om resan till riksdagsstyrelsen. Föranmälan ska innehålla uppgifter om resmål, syftet med och tidpunkten för resan samt beräknade kostnader. Uppgifter om resan publiceras vidare på riksdagens webbsida före resan. I riksdagsstyrelsens tidigare föreskrift om utskottens utrikes resor (RFS 2001:2) fanns en skyldighet för utskotten att inom sex månader efter en utrikesresa lämna en skriftlig redogörelse för resan till riksdagsstyrelsen. Något motsvarande krav finns inte i den nuvarande föreskriften.

På uppdrag av riksdagsdirektören genomfördes 2013 inom Riksdagsförvaltningen en utvärdering av de utrikesresor som utskotten och EU-nämnden hade genomfört sedan valet 2010. Uppdraget redovisades i juni 2013 i rapporten Utvärdering av utskottens och EU-nämndens utrikesresor 2010–2013. I rapporten konstateras bl.a. att en majoritet av de riksdagsledamöter och tjänstemän som intervjuats inom ramen för utvärderingen ansåg att någon form av dokumentation av resorna var värdefull, men att den typ av redogörelse som tidigare brukade lämnas inte var ändamålsenlig. I stället för omfattande och detaljerade beskrivningar av genomförda studiebesök m.m. efterlystes analyser av och sammanfattande omdömen om resans resultat. En ny typ av reserapporter skulle enligt rapporten t.ex. kunna innehålla en redogörelse för syftet med resan och fokusera på en sammanfattande analys av de mest väsentliga lärdomarna och erfarenheterna. En kort sammanfattning av genomförda programpunkter, kontaktuppgifter om personer och institutioner m.m. skulle kunna läggas i en bilaga. Reserapporterna skulle kunna offentliggöras tillsammans med annan dokumentation kring resorna. Ett offentliggörande av reserapporterna skulle i väsentlig grad öka öppenheten och stärka legitimiteten kring utskottsresorna.

Utskottets ställningstagande

Den nyligen genomförda översynen av riksdagsledamöters ekonomiska villkor omfattade även vissa frågor om riksdagsledamöters tjänsteresor. Utskottet konstaterar att utredaren inte har föreslagit några förändringar i föreskrifterna som rör bonuspoäng och finner inte att det finns anledning att göra ett tillkännagivande om en ny översyn. Motion 2013/14:K226 (M) avstyrks därför.

Utskottet anser, i likhet med en majoritet av de tillfrågade i den nyligen genomförda utvärderingen, att någon form av skriftlig dokumentation av ett utskotts utrikesresa fyller en värdefull funktion. Detta gäller inte minst för att utskottet och andra ska kunna dra nytta av den ökade kunskap och de erfarenheter en resa medför. Utskottet ser emellertid inte att det i nuläget är nödvändigt med ett tillkännagivande om ändrade föreskrifter, varför motion 2013/14:K211 (MP), yrkande 4, avstyrks.

Riksdagens krigsdelegation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att riksdagens krigsdelegation bör öva.

Motionen

Allan Widman (FP) yrkar i motion 2013/14:K349 ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att riksdagens krigsdelegation bör öva. Motionären anför att den nationella beredskapen de senaste åren har fått förnyad aktualitet. Sedan några år tillbaka bedriver Försvarsmakten krigsplanering på både regional och nationell nivå. Det skulle vara lärorikt och värdefullt ur ett operativt perspektiv för riksdagens krigsdelegation att öva. Det skulle vidare verka som ett föredöme för hela samhället om även den parlamentariska nivån övade sin krisberedskap.

Gällande ordning

Riksdagen ska inom sig välja en krigsdelegation, som ska träda i riksdagens ställe om riket är i krig eller krigsfara och förhållandena kräver det. Krigsdelegationen består av talmannen och femtio andra ledamöter (15 kap. 2 § regeringsformen och 8 kap. 15 § riksdagsordningen). Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den riksdagens befogenheter. Den får dock inte fatta vissa beslut om val till riksdagen (15 kap. 3 § första stycket regeringsformen).

Utskottets ställningstagande

Krigsdelegationen genomförde förr vissa övningar. Fokus under senare år har lagts på att öva det allmännas krisberedskap i övrigt. Utskottet utgår från att frågan om vilka övningar som bör hållas blir föremål för regelbundna överväganden. Det saknas enligt utskottet nu anledning att föreskriva att krigsdelegationen bör öva. Motion 2013/14:K349 (FP) avstyrks därför.

Minnesåret för demokratins genombrott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om arrangemanget av minnesåret för demokratins genombrott, detta med hänvisning till att frågan bereds av en arbetsgrupp.

Motionen

I motion 2013/14:K320 av Leif Jakobsson (S) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att folkrörelserna ska bjudas in till en gemensam organisationskommitté inför firandet av 100-årsjubileet av allmän och lika rösträtt. Motionären anför att den allmänna rösträtten var ett resultat av en bred mobilisering av folkrörelser och andra ideella organisationer. När jubileet ska genomföras bör inte riksdagen stå som ensam arrangör utan alla de folkrörelser som kämpade för rösträtten bör bjudas in till en gemensam organisationskommitté som samordnar aktiviteter under jubileumsåret.

Gällande ordning

Riksdagen beslutade med anledning av ett motionsyrkande under det förra riksmötet att riksdagen bör uppmärksamma att demokrati infördes i Sverige för snart hundra år sedan. Detta bör, enligt konstitutionsutskottet, uppmärksammas på ett sätt som påminner om att demokratin inte alltid varit självklar i vårt land. Utskottet konstaterade att en proposition om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor lämnades 1918 och beslutades 1919 samt att det första riksdagsvalet i vilket både män och kvinnor deltog genomfördes 1921. Utskottet föreslog att riksdagen vid lämplig tidpunkt och i lämplig form uppmärksammar att hundra år förflutit sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige. En kommitté borde enligt utskottet tillsättas, med representanter för riksdagens partier, för att förbereda och genomföra jubileet (bet. 2012/13:KU16).

En arbetsgrupp, med representanter från olika enheter inom Riksdagsförvaltningen, har sedan hösten 2013 i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att förbereda och genomföra ett jubileum med anledning av demokratins införande i Sverige. Ett arbete pågår för närvarande inom arbetsgruppen bl.a. med att ta fram en historisk bakgrundsbeskrivning av hur demokratin vuxit fram i Sverige och en sammanställning över hur liknande händelser tidigare har uppmärksammats, både i Sverige och i de andra nordiska länderna. En parlamentarisk arbetsgrupp ska bildas under hösten 2014. 

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att en arbetsgrupp med tjänstemän från olika delar av Riksdagsförvaltningen har inlett arbetet med att ta fram förslag på hur demokratins genombrott ska uppmärksammas. Utskottet förutsätter att det övervägs vilka som ska medverka i genomförandet av jubileet. Mot denna bakgrund avstyrks motion 2013/14:K320 (S).

Riksdagsförvaltningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner som avser Riksdagsförvaltningens verksamhet med hänvisning till gällande beslutsordning.

Motionerna

I motion 2013/14:K359 begär Johan Hultberg (M) att riksdagsledamöter när de bokar tjänsteresor ska få ett kvitto som redovisar de koldioxidutsläpp resan orsakar (yrkande 1). Vidare begärs ett system för klimatkompensation för de flygresor riksdagsledamöter genomför och som inte omfattas av EU:s utsläppshandel (yrkande 2). Motionären anför att resandet, både inrikes och utrikes, är en nödvändig del av uppdraget som riksdagsledamot, som dock samtidigt har en stor negativ miljöpåverkan. För att öka kunskapen om olika färdsätts miljöpåverkan och för att skapa förutsättningar för medvetna val vore det enligt motionären önskvärt att resornas miljöpåverkan redovisades för ledamöterna. Sedan 2012, då EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) började omfatta även flygresor, klimatkompenserar riksdagen inte riksdagsledamöters och anställdas flygresor. EU-ETS omfattar enligt motionären dock bara flygningar till och från EU och EFTA-länderna Island, Liechtenstein och Norge. I väntan på ett globalt avtal om klimatkompensation bör riksdagen klimatkompensera för de flygresor som inte omfattas av EU:s utsläppshandel.

Patrick Reslow (M) efterlyser i motion 2013/14:K275 en översyn av hur riksdagsledamöters redovisning av utlägg kan förbättras. Motionären anför att om enskilda riksdagsledamöter slarvar med sin redovisning av utlägg inom tjänsten skadas allmänhetens förtroende för hela kåren av riksdagsledamöter och förtroendevalda.

Gällande ordning

Enligt lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen är Riksdagsförvaltningens huvuduppgifter bl.a. att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla de resurser och den service m.m. som i övrigt behövs för kammarens, utskottens och de övriga riksdagsorganens verksamhet. Riksdagsförvaltningen leds av en styrelse som ansvarar för verksamheten. Riksdagsdirektören är Riksdagsförvaltningens chef, och hon eller han ansvarar för och leder den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv. Riksdagsstyrelsen utser inom sig ett ledamotsråd som tillsammans med riksdagsdirektören ska bereda ledamotsnära frågor. I ledamotsrådet ingår en ledamot från varje partigrupp.

Utskottets ställningstagande

Motionerna tar upp frågor som på olika sätt avser Riksdagsförvaltningens verksamhet. Beslutanderätten i dessa frågor ligger i första hand hos Riksdagsförvaltningens ledning. Utskottet vill, liksom vid tidigare behandling av liknande motionsyrkanden, erinra om de kanaler som finns för att framföra synpunkter till Riksdagsförvaltningens ledning, exempelvis ledamotsrådet. Motionerna 2013/14:K275 och 2013/14:K359 (båda M) avstyrks.

Motioner som bereds förenklat

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en förslagsbox och ett förslagsinstitut i riksdagen, riksdagsledamöters arvoden och resor, konst i riksdagen, rökning i anslutning i plenisalen samt ett krav på barnkonsekvensanalyser i riksdagens beslutsfattande.

I betänkandet behandlas motionsförslag som rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Detta har gjorts i betänkandena 2010/11:KU19 och 2012/13:KU17. Riksdagen har i enlighet med utskottets förslag avslagit motionsyrkandena. Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionerna 2013/14:K208, 2013/14:K210 yrkandena 1 och 2, 2013/14:K211 yrkandena 1–3, 5 och 6, 2013/14:K222, 2013/14:K247 yrkandena 1 och 2, 2013/14:K250 yrkandena 1 och 2, 2013/14:K257, 2013/14:K263, 2013/14:K314, 2013/14:K352, 2013/14:K357 samt 2013/14:So205 yrkande 3.

Särskilt yttrande

Motioner som bereds förenklat, punkt 6 (V)

Mia Sydow Mölleby (V) anför:

Utskottet har efter förenklad motionsberedning avstyrkt vissa motionsförslag. När det gäller dessa förslag hänvisar jag till mina senaste ställningstaganden i motsvarande frågor i betänkandena 2010/11:KU19 och 2012/13:KU17. Jag vidhåller dessa synpunkter men avstår från att på nytt ge uttryck för avvikande uppfattningar i en reservation.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2013

2013/14:K208 av Amineh Kakabaveh (V):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att inrätta ett riksdagens förslagsinstitut.

2013/14:K210 av Markus Wiechel (SD):

1.	Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att ändra arvodessystemet så att en del av riksdagslönen består av en grundpott för samtliga ledamöter och en annan del består av arvoden som utbetalas efter nämnduppdrag eller uppdrag i EU-nämnden.
2.	Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att arvodesnämnden bör få i uppdrag att utreda skäliga ersättningsnivåer för riksdagsledamöter efter att arvoden baseras på uppdrag i riksdagens utskott och EU-nämnden.

2013/14:K211 av Lise Nordin m.fl. (MP):

1.	Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att förtydliga föreskrifterna för utrikesresor så att resans innehåll prioriteras framför resmålet.
2.	Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att förtydliga föreskrifterna för utrikesresor så att det verkligen är hög relevans för utskottens arbete som är utgångspunkten.
3.	Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över rutinerna för hanteringen och bedömningen av utskottens föranmälan inför en resa.
4.	Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att återinföra kravet om en reseberättelse efter resans slut.
5.	Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att utskotten bör eftersträva en allsidig information om studieämnet, speciellt när de studerar frågor där det finns tydligt olika uppfattningar.
6.	Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om alkohol vid utrikesresor.

2013/14:K222 av Esabelle Dingizian (MP):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om en förslagsbox för allmänheten.

2013/14:K226 av Christer Akej (M):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om användning av bonuspoäng för riksdagsledamöter.

2013/14:K247 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V):

1.	Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen ska utreda frågan om att nivån på arvodet bör knytas till 100 procent av ett prisbasbelopp per månad.
2.	Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen ska utreda frågan om att avskaffa extra ersättningar för uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet.

2013/14:K250 av Lise Nordin m.fl. (MP):

1.	Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur riksdagsledamöternas arvoden kan låsas till 100 procent av ett prisbasbelopp per månad.
2.	Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa extraarvoden till riksdagens ledamöter för olika uppdrag inom riksdagen.

2013/14:K257 av Mats Johansson (M):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga att uppföra en staty av Raoul Wallenberg i riksdagen.

2013/14:K263 av Christer Akej m.fl. (M):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga att se över reglerna för riksdagsledamöters tjänsteresor till grannländerna.

2013/14:K275 av Patrick Reslow (M):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga en översyn av riksdagsledamöternas ekonomiska redovisning.

2013/14:K304 av Lars Elinderson (M):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om riksdagsledamöternas arbetsmiljö.

2013/14:K314 av Henrik Ripa (M):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta bort möjligheten att röka i anslutning till riksdagens plenisal.

2013/14:K315 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga om ersättningssystemen för riksdagsledamöter bör ändras.

2013/14:K320 av Leif Jakobsson (S):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bjuda in folkrörelserna till en gemensam organisationskommitté inför firandet av 100 år med allmän och lika rösträtt.

2013/14:K349 av Allan Widman (FP):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om övning av riksdagens krigsdelegation.

2013/14:K352 av Mattias Karlsson m.fl. (SD):

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att visa stöd för yttrandefriheten genom att erbjuda Lars Vilks möjligheten att visa upp sin konst i Riksdagshuset.

2013/14:K357 av Johnny Skalin (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att uppmana arvodesnämnden att sänka grundarvodet för riksdagsledamöter och att arvodessystemet för utskotten och EU-nämnden ses över.

2013/14:K359 av Johan Hultberg (M):

1.	Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att utarbeta ett system så att riksdagens ledamöter får ett kvitto vid bokning, eller vid redovisning, av resor över de koldioxidutsläpp som resorna orsakar eller har orsakat.
2.	Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att utarbeta ett system som syftar till att klimatkompensera för de flygresor som riksdagens ledamöter genomför och som inte omfattas av EU:s utsläppshandel.

2013/14:So205 av Eva Olofsson m.fl. (V):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör införas en ordning som innebär att alla beslut i riksdagen föregås av en barnkonsekvensanalys.