Riksbankens förvaltning år 1996, m.m.

Betänkande 1996/97:FiU25

Finansutskottets betänkande 1996/97:FIU25

Riksbankens förvaltning år 1996, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation
• Innehållsförteckning

1996/97
FiU25

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker att riksbanksfullmäktige beviljas ansvarsfrihet för sin
förvaltning under 1996.
Utskottet biträder också fullmäktiges förslag till disposition av
Riksbankens resultat samt föreslår att riksdagen fastställer Riksbankens
balansräkning och resultaträkning.
I betänkandet behandlar utskottet även två motioner, en rörande
penningpolitikens inriktning och en om särskilda avkänningsmärken för blinda
på sedlar och mynt. Båda motionerna avstyrks.

Redogörelserna

Fullmäktiges i Riksbanken förvaltningsberättelse för år 1996

I berättelsen (redog. 1996/97:RB1) lämnar fullmäktige en redogörelse för den
förda kredit- och valutapolitiken samt för bankens verksamhet i övrigt. Vidare
lämnar fullmäktige förslag till dispositionen av Riksbankens resultat.
Fullmäktige föreslår
1. att riksdagen fastställer Riksbankens i förvaltningsberättelsen återgivna
balans- och resultaträkningar för år 1996,
2. att riksdagen beslutar att Riksbankens resultat som efter avsättning till
resultatutjämningsfonden uppgår till 14 056 miljoner kronor skall fördelas så
att
a) 5 956 miljoner kronor överförs till dispositionsfonden och
b) 8 100 miljoner kronor levereras in till statsverket.

Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Riksbankens verksamhet
under år 1996
I berättelsen (redog. 1996/97:RR5) tillstyrker Riksdagens revisorer
1. att fullmäktige i Riksbanken beviljas ansvarsfrihet för Riksbankens
förvaltning under år 1996,
2. att riksdagen fastställer Riksbankens i förvaltningsberättelsen återgivna
balans- och resultaträkningar för år 1996.
Riksdagens revisorer har också lämnat utskottet en mer utförlig
granskningsrapport (daterad 1997-02-03) som utarbetats gemensamt av
Riksbankens revisionsavdelning och den revisionsbyrå som på Riksdagens
revisorers uppdrag svarar för granskningsarbetet, KPMG Bohlins AB.

Fullmäktiges protokoll
Utskottet har som underlag för sin prövning även haft tillgång till
riksbanksfullmäktiges särskilda och allmänna protokoll för år 1996.

Motionerna

En motion har väckts i ärendet, nämligen motion 1996/97:Fi36 av Gudrun Schyman
m.fl. (v). I den föreslår Vänsterpartiet:
1. att riksdagen som sin mening ger riksbanksfullmäktige till känna vad som
sägs i motionen om de negativa effekterna av den alltför restriktiva
penningpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger riksbanksfullmäktige till känna vad som
sägs i motionen om behovet av att utvidga målet för penningpolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger riksbanksfullmäktige till känna vad som
sägs i motionen om riksbanksfullmäktiges ställningstagande till en svensk
anslutning till ERM.
I detta sammanhang behandlar utskottet också den under allmänna motionstiden
1996 väckta motionen 1996/97:Fi923 av Ronny Olander (s). I den föreslås att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som sägs i motionen om
införande, överläggningar och initiativ i fråga om avkänningsmärken på nya
sedlar och mynt.

Utskottet

Riksbankens förvaltning och resultat
Riksbankens resultat har under senare år disponerats i enlighet med riktlinjer
som fullmäktige lade fast i anslutning till 1988 års bokslut. Riktlinjerna har
godkänts av riksdagen. Enligt dessa skall Riksbanken varje år till statsverket
leverera in ett belopp som motsvarar 80 % av de fem senaste årens
genomsnittliga resultat före bokslutsdispositioner. Beloppet skall avrundas
till jämnt hundratal miljoner kronor. Dessutom skall till dispositionsfonden
varje år avsättas 10 % av samma genomsnittliga resultat. Återstoden av årets
resultat skall avsättas till ett resultatutjämningskonto.
Den resultatpåverkan som uppkommer vid en eventuell
uppskrivning/nedskrivning av kronans värde skall inte påverka det
årsgenomsnitt som läggs till grund för inleveranserna. Detsamma gäller de
valutakurseffekter som är en följd av en växelkursregim med flytande krona. I
stället skall dispositionsfonden användas för att balansera den effekt som en
ändrad växelkurs har på resultatet.
Riksbankens resultat före bokslutsdispositioner under 1996 uppgår till 18 630
miljoner kronor. Exklusive valutakurseffekten är resultatet 13 689 miljoner
kronor. Fullmäktige föreslår att detta korrigerade resultat läggs till grund
för beräkningen av inleveransen till statsverket.
I överensstämmelse med de tidigare fastlagda riktlinjerna föreslår
fullmäktige att 8 100 miljoner kronor levereras in till statsverket och att
1 015 miljoner kronor sätts av till dispositionsfonden. Till
dispositionsfonden skall enligt förslaget dessutom föras den för 1996 positiva
valutakurseffekten på 4 941 miljoner kronor. Totalt kommer därmed överföringen
till dispositionsfonden att uppgå till 5 956 miljoner kronor. Resterande del
av årets resultat - 4 574 miljoner kronor - skall enligt förslaget sättas av
till resultatutjämningsfonden.
Finansutskottet har för egen del inget att erinra mot fullmäktiges förslag
till disposition av 1996 års resultat. Liksom Riksdagens revisorer tillstyrker
utskottet också att riksdagen fastställer de balans- och resultaträkningar för
år 1996 som finns intagna i Riksbankens förvaltningsberättelse.
Balansräkningen och resultaträkningen finns även fogade till detta betänkande
som bilaga 1 resp. bilaga 2.
Utskottet har vid sin granskning av Riksbankens förvaltning under 1996 inte
heller i övrigt funnit något som föranleder särskilt uttalande. I likhet med
Riksdagens revisorer tillstyrker utskottet därför att fullmäktige beviljas
ansvarsfrihet för sin förvaltning under 1996.

Riktlinjer för penningpolitiken m.m.
Vänsterpartiet framför i motion Fi36 kritik mot tre olika inslag i den förda
penningpolitiken.
I motionen kritiseras riksbanksfullmäktige för de negativa effekterna av
den, som motionärerna ser det, alltför restriktiva penningpolitiken. De finner
det positivt att Riksbanken under 1996 har ändrat strategi och inlett en
successiv sänkning av reporäntan parallellt med mer målmedvetna interventioner
på penningmarknaden för att stabilisera växelkursen. Riksbankens mycket
restriktiva penningpolitik har emellertid försämrat förutsättningarna för en
återhämtning av ekonomin, påpekar motionärerna som anser att Riksbanken därför
måste ta på sig en stor del av ansvaret för de svårigheter som drabbade svensk
ekonomi under föregående år.
Motionärerna ser också mycket kritiskt på de uttalanden som
riksbanksfullmäktige gjort i frågan om en eventuell svensk anslutning till
ERM. Enligt deras mening ger riksbanksfullmäktige i förvaltningsberättelsen
sitt stöd för en ERM-anslutning, men detta är, anser de, en fråga för riksdag
och regering att avgöra.
Slutligen anser motionärerna att målet för penningpolitiken inte kan
begränsas till prisstabilitet. I stället måste det enligt deras mening
utvidgas och innefatta också tillväxt- och sysselsättningsnivåer.
Finansutskottet vill i denna fråga framhålla följande. Motionärerna
ifrågasätter inte att riksbanksfullmäktige skall beviljas ansvarsfrihet för
sin förvaltning under föregående år. De har inte heller något att erinra mot
vare sig det sätt på vilket Riksbankens resultat föreslås bli disponerat,
eller att balans- och resultaträkningarna fastställs. Deras kritik riktar sig
inte i första hand mot fullmäktiges verksamhet under 1996 utan mer mot
penningpolitikens utformning i stort och de riktlinjer som styr
penningpolitiken. De frågor som aktualiseras är delvis också av framåtsyftande
karaktär.
Riksdagens ställningstagande till principiella frågor av denna art bör
enligt utskottets mening inte i första hand äga rum i anslutning till
behandlingen av riksbanksfullmäktiges förvaltning utan i stället ske i ett
större ekonomiskt politiskt sammanhang. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion Fi36 (v).

Avkänningsmärken på sedlar och mynt
I motion Fi923 av Ronny Olander (s) påtalas behovet av särskilda
avkänningsmärken på sedlar och mynt för synskadade. När nya sedlar och mynt
tas fram är det enligt motionären viktigt att utformningen av dessa diskuteras
med de synskadades organisationer. Det hade varit önskvärt med sådana
kontakter när 20-kronorssedeln togs fram, men så skedde inte, påpekar
motionären som anser att någon typ av avkänningsmärke borde ha kunnat prövas
på den nya 50-kronorssedel som infördes i mars 1996.
Inom en snar framtid kommer det att avgöras om Sveriges skall delta i EMU
och valutaunionen, påpekar motionären. Frågan om avkänningsmärken berör
samtliga länder som deltar i EMU- och EU-samarbetet. Regeringen bör därför
agera inom gemenskapen med en positiv inställning till frågan.
Motionären erinrar om att det är Riksbanken som enligt lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank bestämmer hur sedlar och mynt skall vara utformade. I den
mån det behövs för att riksdagen aktivt skall kunna gå in och påverka
utformningen av nya sedlar och mynt, bör finansutskottet föreslå nödvändiga
förändringar av riksbankslagen, anser motionären. Något yrkande om en sådan
förändring framförs dock inte i motionen.
Finansutskottet vill med anledning härav framföra följande synpunkter.
Det är angeläget att utformningen av sedlar och mynt anpassas till
synskadade och andra handikappades särskilda behov. Så har också skett,
framför allt när det gäller mynt där bl.a. allergikers och synskadades behov
påverkat formen, präglingen och valet av legering. Sedelvalörerna skiljs åt,
förutom av motiv, färg och tryckeriteknik, också av storlek. Sålunda är 20-
och 100-kronorssedlarna båda 72 mm breda men 130 resp. 140 mm långa. På
motsvarande sätt är 500- och 1 000-kronorssedlarna båda 82 mm breda men 150
respektive 160 mm långa. Den nya 50-kronorssedeln är 77 mm bred och 120 mm
lång samt har, i förhållande till övriga sedlar, ett mer centerat porträtt på
framsidan.
Företrädare för synskadades organisationer har till Riksbanken framfört
kritik mot den nuvarande 20-kronorssedelns utformning. Förväxlingsrisken
mellan den och 100-kronorssedeln är enligt deras mening alltför stor.
Införandet av den nya 50-kronorssedeln har föregåtts av kontakter med de
synskadades organisationer. Dessa har då också givits tillfälle att lämna
synpunkter på behovet av en ny 20-kronorssedel. Under hösten 1997 kommer en ny
sådan sedel att införas. Den nya sedeln är mindre än den nuvarande och avviker
också i färg.
Vad beträffar eurosedlarna finns det ännu inte något beslut om deras
slutliga utformning. Enligt vad utskottet inhämtat har emellertid en
arbetsgrupp föreslagit att dessa, i första hand de högre sedelvalörerna, skall
förses med särskilda avkänningsmärken.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet det inte påkallat med något
särskilt initiativ från riksdagens sida. Motion Fi923 (s) avstyrks av
utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning
att riksdagen beviljar fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet för
förvaltningen av Riksbanken under 1996,
2. beträffande Riksbankens balans- och resultaträkningar
att riksdagen fastställer Riksbankens i bilagorna 1 och 2 återgivna
balansräkning och resultaträkning för år 1996,
3. beträffande dispositionen av Riksbankens resultat
att riksdagen beslutar att Riksbankens resultat, som efter avsättning till
resultatutjämningsfonden uppgår till 14 056 miljoner kronor, skall
fördelas så att 5 956 miljoner kronor överförs till dispositionsfonden
och 8 100 miljoner kronor levereras in till statsverket under budgetåret
1997,
4. beträffande riktlinjer för penningpolitiken m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi36,
res. (v)
5. beträffande avkänningsmärken på sedlar och mynt
att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi923.

Stockholm den 17 april 1997

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören
Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Sonja Rembo (m), Arne
Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp),
Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Fredrik
Reinfeldt (m), Mats Odell (kd), Per Bill (m) och Ronny Korsberg (mp).

Reservation

Riktlinjer för penningpolitiken m.m. (mom. 4)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Riktlinjer för
penningpolitiken m.m. som börjar med ?Finansutskottet vill i denna? och slutar
med ?motion Fi36 (v)? borde ha haft följande lydelse:
Finansutskottet vill i denna fråga framhålla följande. Såsom motionärerna
framhåller presenterar riksbanksfullmäktige en relativt ljus bild av den
svenska ekonomins framtid. Utskottet kan i stora delar dela denna optimism.
Men det förutsätter att penningpolitiken ges en annan inriktning än den som
hittills förts. I likhet med motionärerna anser utskottet att Riksbanken, med
sin mycket restriktiva tillämpning av penningpolitiken, måste ta på sig en
stor del av ansvaret för de svårigheter som drabbade svensk ekonomi under
föregående år. Den nödvändiga budgetsaneringen hade inte behövt bli lika tung,
och sysselsättningen hade kunnat utvecklas mera positivt, om inte Riksbanken
så allvarligt missbedömt den ekonomiska situationen.
I grunden handlar det om att riksbanksfullmäktige underskattar de negativa
realekonomiska effekterna av en ensidigt inflationsbekämpande politik. I dag
råder i det närmaste deflation, något som inte hänt sedan 1920-talet. Det
privata sparandet är för högt och sysselsättningsnivån för låg. Riksbankens
prisstabilitetspolitik har varit mycket kostsam för det svenska folkhushållet.
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att det är fel att reducera
målet för penningpolitiken till en fråga om prisstabilitet. Givet det målet
har den svenska Riksbanken varit mycket lyckosam, men det har varit en
pyrrhusseger. Målet för penningpolitiken måste utvidgas till att innefatta
också tillväxt- och sysselsättningsnivåer. Detta bör riksdagen som sin mening
ge till känna för riksbanksfullmäktige.
I förvaltningsberättelsen ger riksbanksfullmäktige sitt stöd för en ERM-
anslutning. Utskottet anser i likhet med motionärerna att detta är en fråga
för riksdag och regering. Detta bör också riksdagen som sin mening ge till
känna för riksbanksfullmäktige.
dels att utskottets hemställan under 4 borde ha haft följande lydelse:
4. beträffande riktlinjer för penningpolitiken m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi36 som sin mening ger
riksbanksfullmäktige till känna vad utskottet anfört om de negativa
effekterna av den alltför restriktiva penningpolitiken, om behovet av att
utöka målet för penningpolitiken och om riksbanksfullmäktiges
ställningstagande till en svensk anslutning till ERM,
Särskilt yttrande

Riktlinjer för penningpolitiken m.m. (mom. 4)
Johan Lönnroth (v) anför:
Som finansutskottets majoritet säger är Vänsterpartiets motion Fi36 delvis
framåtsyftande; den handlar bl.a. om den framtida penningpolitiken. Men
motionen är också inriktad på vad Riksbanken gjort under 1996. Jag finner det
synnerligen märkligt att utskottet inte skulle kunna ha synpunkter på och
rikta kritik mot vad Riksbanken gjort oavsett vad vi säger om ansvarsfrihet
för fullmäktige, dispositionen av resultatet samt balans- och
resultaträkningarna. Riksbanken är riksdagens bank och det är självklart en
rättighet för oss att ha synpunkter på all dess verksamhet i samband med
behandlingen av verksamhetsberättelsen.
Riksbankens bokslut

Anm. På grund av ändrade redovisningsprinciper för utlånings- och
inlåningsrepor har värdena i balansräkningen för 1994 justerats.

Anm. På grund av ändrade redovisningsprinciper för utlånings- och
inlåningsrepor har värdena i balansräkningen för 1994 justerats.

Anm. På grund av ändrade redovisningsprinciper för utlånings- och
inlåningsrepor har värdena i resultaträkningen för 1994 justerats.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Redogörelserna........................................1
Fullmäktiges i Riksbanken förvaltningsberättelse för år 1996 1
Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Riksbankens
verksamhet under år 1996
1
Fullmäktiges protokoll 2
Motionerna............................................2
Utskottet.............................................2
Riksbankens förvaltning och resultat 2
Riktlinjer för penningpolitiken m.m. 3
Avkänningsmärken på sedlar och mynt 4
Hemställan 5
Reservation...........................................5
Riktlinjer för penningpolitiken m.m. (mom. 4) (v) 6
Särskilt yttrande.....................................7
Riktlinjer för penningpolitiken m.m. (mom. 4) (v) 7
Bilagor
1. Riksbankens balansräkning 8
2. Riksbankens resultaträkning 10