Riksbankens förvaltning år 1995, m.m.

Betänkande 1995/96:FiU12

Finansutskottets betänkande 1995/96:FIU12

Riksbankens förvaltning år 1995, m.m. (redog. 1995/96:RB1 och RR5 samt förs. RR2)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottet
• Hemställan
• Innehållsförteckning

1995/96
FiU12

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker att
riksbanksfullmäktige beviljas
ansvarsfrihet för sin förvaltning under
år 1995.

Utskottet biträder också fullmäktiges
förslag till disposition av Riksbankens
resultat samt föreslår att riksdagen
fastställer Riksbankens balansräkning
och resultaträkning.

I betänkandet behandlar utskottet även
ett av Riksdagens revisorer redovisat
granskningsärende om valutareservens
förvaltning. Utskottet konstaterar att
revisorernas granskning givit Riksbanken
värdefulla impulser i det
utvecklingsarbete som Riksbanken
bedriver för att få till stånd en
effektivare och väl fungerande
förvaltning av valutareserven. I flera
av de frågor som revisorerna har tagit
upp finns en samsyn mellan dem och
riksbanksledningen om hur man bör gå
vidare för att komma till rätta med de
uppmärksammade problemen. Då såväl
Riksdagens revisorer som finansutskottet
dessutom återkommande granskar
Riksbankens förvaltning är det enligt
finansutskottets mening inte påkallat
med något särskilt riksdagsinitiativ i
detta ärende.

Redogörelserna

Fullmäktiges i Riksbanken
förvaltningsberättelse för år 1995

I berättelsen (redog. 1995/96:RB1)
lämnar fullmäktige en redogörelse för
den förda kredit- och valutapolitiken
samt för bankens verksamhet i övrigt.
Vidare lämnar fullmäktige förslag till
dispositionen av Riksbankens resultat.

Fullmäktige föreslår

1. att riksdagen fastställer
Riksbankens i förvaltningsberättelsen
återgivna balans- och resultaträkningar
för år 1995,

2. att riksdagen beslutar att 4 546
miljoner kronor av Riksbankens resultat
efter avsättning till
resultatutjämningsfonden samt 3 554
miljoner kronor överförda från
dispositionsfonden, dvs. totalt 8 100
miljoner kronor, skall levereras in till
statsverket.

Riksdagens revisorers berättelse över
granskningen av Riksbankens verksamhet
under år 1995

I berättelsen (redog. 1995/96:RR5)
tillstyrker Riksdagens revisorer

1. att fullmäktige i Riksbanken
beviljas ansvarsfrihet för Riksbankens
förvaltning under år 1995,

2. att riksdagen fastställer
Riksbankens i förvaltningsberättelsen
återgivna balans- och resultaträkningar
för år 1995.

Riksdagens revisorer har också
tillställt utskottet en mer utförlig
granskningsrapport (daterad 1996-02-05)
som utarbetats gemensamt av Riksbankens
revisionsavdelning och den revisionsbyrå
som på Riksdagens revisorers uppdrag
svarar för granskningsarbetet, KPMG
Bohlins AB.

Fullmäktiges protokoll

Utskottet har som underlag för sin
prövning även haft tillgång till
riksbanksfullmäktiges särskilda och
allmänna protokoll för år 1995.

Förslaget

Riksdagens revisorers förslag angående
valutareserven

Riksdagens revisorer föreslår (förs.
1995/96:RR2):

1. att riksdagen som sin mening ger
Riksbanken till känna vad revisorerna
anfört om systemutveckling och intern
kontroll,

2. att riksdagen som sin mening ger
Riksbanken till känna vad revisorerna
anfört om målformulering,

3. att riksdagen som sin mening ger
Riksbanken till känna vad revisorerna
anfört om räntekänslighet och riskmått,

4. att riksdagen som sin mening ger
Riksbanken till känna vad revisorerna
anfört om guldreserven.

Utfrågning med anledning av förslaget om
valutareserven

På finansutskottets sammanträde den 26
mars 1996 fick företrädare för
Riksbanken och Riksdagens revisorer
tillfälle att kommentera det av
revisorerna framlagda förslaget. Från
Riksbankens sida deltog riksbankschefen
Urban Bäckström, vice riksbankschefen
Stefan Ingves samt gruppchefen för
analys och kontroll vid Riksbankens
redovisningsavdelning Mats Balke.
Riksdagens revisorer företräddes av
deras andre vice ordförande Lars
Bäckström, revisionsdirektör Mats
Johansson samt de i ärendet anlitade
konsulterna professorerna vid
Handelshögskolan i Stockholm Peter
Jennergren och Bertil Näslund.

Utskottet

Riksbankens förvaltning

Riksbankens resultat har under senare år
disponerats i enlighet med riktlinjer
som fullmäktige lade fast i anslutning
till 1988 års bokslut. Riktlinjerna har
godkänts av riksdagen. Enligt dessa
skall Riksbanken varje år till
statsverket leverera in ett belopp som
motsvarar 80 % av de fem senaste årens
genomsnittliga resultat före
bokslutsdispositioner. Beloppet skall
avrundas till jämnt hundratal miljoner
kronor. Dessutom skall till
dispositionsfonden varje år avsättas
10 % av samma genomsnittliga resultat.
Återstoden av årets resultat skall
avsättas till ett
resultatutjämningskonto.

Den resultatpåverkan som uppkommer vid
en eventuell uppskrivning/nedskrivning
av kronans värde skall inte påverka det
årsgenomsnitt som läggs till grund för
inleveranserna. I stället skall
dispositionsfonden användas för att
balansera den effekt som en ändrad
växelkurs har på resultatet.

Riksbankens resultat före
bokslutsdispositioner under 1995 uppgår
till 18 816 miljoner kronor. För att
täcka den nedskrivning på 4 563 miljoner
kronor som gjorts med anledning av
realiserade och orealiserade valutakurs
effekter på grund av kronans
appreciering under 1995 behöver enligt
fullmäktige en lika stor överföring från
dispositionsfonden göras. Till grund för
beräkningen av inleveransen till
statsverket skall sålunda ligga ett
belopp på (18 816 + 4 563 =) 23 379
miljoner kronor.

I överensstämmelse med de tidigare
fastlagda riktlinjerna föreslår
fullmäktige att detta belopp fördelas så
att 8 100 miljoner kronor levereras in
till statsverket, att 1 009 miljoner
kronor sätts av till dispositionsfonden
och att resterande 14 270 miljoner
kronor sätts av till
resultatutjämningsfonden.

Netto föreslås sålunda en överföring
från dispositionsfonden på (4 563 -
1 009 =) 3 554 miljoner kronor.

Finansutskottet har för egen del inget
att erinra mot fullmäktiges förslag till
disposition av 1995 års resultat. Liksom
Riksdagens revisorer tillstyrker
utskottet också att riksdagen
fastställer de balans- och
resultaträkningar för år 1995 som finns
intagna i Riksbankens
förvaltningsberättelse. Balansräkningen
och resultaträkningen finns även fogade
till detta betänkande som bilaga 1 resp.
bilaga 2.

Utskottet har vid sin granskning av
Riksbankens förvaltning i övrigt inte
funnit något som föranleder särskilt
uttalande. I likhet med Riksdagens
revisorer tillstyrker utskottet därför
att fullmäktige beviljas ansvarsfrihet
för sin förvaltning under 1995.

Förvaltningen av valutareserven

Riksdagens revisorer har vid sidan av
sin årligen återkommande granskning av
Riksbankens tillstånd, styrelse och
förvaltning genomfört en
verksamhetsinriktad, revisionell
undersökning av Riksbankens förvaltning
av valutareserven. De iakttagelser som
revisorerna därvid gjort har de
redovisat i ett förslag till riksdagen
(1995/96:RR2). Förslaget har inte
föranlett någon motion.

I sitt förslag tar revisorerna upp ett
antal frågor förknippade med
valutareserven. Det gäller Riksbankens
förvaltning av valutareserven som den
kommer till uttryck i dokumentationen av
valutareserven, systemutveckling och
intern kontroll samt målformulering,
räntekänslighet och använt riskmått.
Revisorerna tar också upp frågor rörande
guldreserven samt valutareservens
storlek och syfte.

Revisorernas genomgång utmynnar i fyra
konkreta förslag.

För det första anser revisorerna att
riksdagen av Riksbanken skall begära en
redovisning av hur införandet av det nya
systemet för handlarstöd, riskkontroll
och resultatrapportering fortskrider.
Enligt revisorerna är det använda
systemet relativt primitivt jämfört med
motsvarande system inom t.ex. ledande
banker. Riksbanken har visserligen
påbörjat ett utvecklingsarbete för att
komma till rätta med problemet, men
införandet av de nya systemen har
successivt skjutits framåt i tiden, och
några av deras mer vitala delar
beräknades inte tas i drift förrän under
senhösten 1995.

Riksbanksfullmäktige har i sin
förvaltningsberättelse kommenterat
revisorernas synpunkter. Enligt
fullmäktige har Riksbanken sedan 1992
successivt infört ett nytt back-office-
system, det s.k. Atlassystemet, vilket
handhar Riksbankens betalningar och
redovisning av valutareserven. Systemet
består av tre moduler. Den sista
modulen, värdepappersdelen, togs i bruk
i november 1995. Med det nya systemet i
drift ökar graden av automatisering.
Detta ger, framhåller fullmäktige, ökad
kapacitet och en säkrare samt
effektivare uppföljning och kontroll.

Nästa steg i utvecklingen av
portföljförvaltningen blir enligt
fullmäktige att även införa ett front-
office-system, vilket beräknas kunna ske
mot slutet av 1996. Front-office-
systemet kommer att förbättra
handlarstödet vad avser
positionsinformation och riskhantering.
Dessa funktioner kommer att integreras
med dagens back-office- och
informationssystem. När detta har skett
har Riksbanken nått sitt mål med ett
heltäckande integrerat systempaket för
de finansiella produkterna.

I avvaktan på det nya front-office-
systemet har analys- och kontrollgruppen
inom Betalningssystemavdelningen
tillförts extra resurser. Detta för att
förbättra kvaliteten i riskkontrollen
och öka periodiciteten i
riskuppföljningsarbetet.

För det andra anser revisorerna att
riksdagen av Riksbanken bör begära en
fördjupad analys av det övergripande mål
som banken ställt upp för den praktiska
förvaltningen av valutareserven och som
innebär att avkastningen skall överstiga
normportföljen, dvs. de obligationsindex
som utgör jämförelsenorm. Enligt
revisorernas mening gör
investeringsgruppen relativt små
avvikelser från normandelar för valutor
och normdurationer. Den faktiska
avkastningen uppvisar därmed också små
avvikelser gentemot index. Revisorernas
uppfattning är att målformuleringen
och/eller ränteriskmandaten eller
investeringsstrategin bör analyseras av
Riksbanken.

Enligt vad fullmäktige uppger i
förvaltningsberättelsen har det av
valutapolitiska och centralbanksmässiga
skäl under de senaste åren inte varit
Riksbankens avsikt att aktivt ta
valutapositioner inom
valutareservsförvaltningen. Detta bl.a.
på grund av den valutaturbulens som
förekommit t.ex. inom ERM och Norden.
Valutaandelarna i reserven avviker
därför av naturliga skäl endast
marginellt mot normandelarna.
Centralbanker är traditionellt också
mycket konservativa när det gäller att
ta valutakursrisker. I konsekvens härmed
har valutariskmandaten helt utgått ur
det nya styrdokument som fullmäktige
fastställde i maj 1995.

Fullmäktige anser också att
investeringsgruppen vid sin förvaltning
av valutareservens ränterisker i
praktiken har avvikit mer mot
normportföljerna än vad revisorernas
rapport gör gällande.

För det tredje redovisar revisorerna
synpunkter på investeringsportföljens
löptid (duration).

Valutareserven kan delas upp i en
investeringsportfölj och en
likviditetsportfölj.
Investeringsportföljen förvaltas aktivt
och motsvarar ca 80 % av valutareservens
värde. Den har en långsiktig
placeringshorisont och består framför
allt av obligationer med varierande
löptider. Resterande del hänförs till
den passivt förvaltade
likviditetsportföljen som har kort
löptid och som används bl.a. för att
hantera statens transaktioner med
utlandet.

Revisorerna anser att
investeringsportföljens löptid är
relativ lång, vilket leder till att
portföljen är relativt känslig för
ränteförändringar. Enligt revisorerna
bör Riksbanken därför överväga att korta
löptiden något. Skulle det leda till en
minskad avkastning går det att
estadkomma högre avkastning till något
eller obetydligt större kreditrisker. En
mer heltäckande analys av konsekvenserna
av en kortare duration och en ökad
kreditrisk vore värdefull, framhåller
revisorerna, som också anser att
riksdagen av Riksbanken bör begära en
sådan analys.

Enligt fullmäktige är valet av löptid
ytterst en bedömningsfråga där
valutareservens placeringshorisont och
fördelningen mellan tillgångar i
likviditets- respektive
investeringsportföljen måste vägas in
och också relateras till storleken på
det egna kapitalet. Portföljuppdelningen
går så till att Riksbanken först bedömer
det kortsiktiga likviditetsbehovet och
sätter av erforderliga medel i
likviditetsportföljen. Överskjutande
kapital placeras i
investeringsportföljen. Löptiden på den
senare återspeglar Riksbankens bedömning
av vad som är en lämplig
placeringshorisont.

Fullmäktige anser vidare att det är
viktigt att inte ta för stor kreditrisk,
eftersom likviditeten i valutareserven
är av stor betydelse. Om man i
turbulenta perioder tvingas avyttra
illikvida placeringar med hög kreditrisk
kan det uppstå situationer där
Riksbanken förvärrar en ogynnsam
utveckling på de finansiella
marknaderna. Det är därför, påpekar
fullmäktige, inte aktuellt att öka
kreditrisken.

Revisorerna anser för det fjärde att
riksdagen av Riksbanken bör begära en
principiell analys om vilken omfattning
guldet bör ha i valutareserven. Enligt
revisorernas mening har avkastningen på
guldreserven varit låg under den senaste
15-årsperioden. Revisorerna konstaterar
att det inte varit möjligt att inom
ramen för granskningen utvärdera guldets
för- och nackdelar. Riksbankens
remissvar ger enligt deras mening inte
någon ytterligare information som kan
underlätta ett sådant ställningstagande.
Den nuvarande nivån på guldreserven
förefaller enligt revisorernas bedömning
främst vara historiskt betingad och inte
resultatet av strategiska beslut.

Av förvaltningsberättelsen framgår att
fullmäktige inte anser det lämpligt att
reducera guldinnehavet.

När det gäller guldreservens historiska
avkastning betyder periodvalet mycket,
framhåller fullmäktige. Om beräkningarna
görs på längre tidsperioder än 15 år
visar guldreserven en betydligt bättre
avkastning än vad revisorerna uppger.
Från det att guldpriset "släpptes fritt"
när det "officiella guldpriset"
avskaffades 1973, har priset ökat från
6 200 kr/kg till i dag ca 89 000 kr/kg.
Guldet utgör dessutom ett ytterligare
riskdiversifieringselement. Riksbankens
guldinnehav är litet både i ett
europeiskt och globalt perspektiv.
Endast i jämförelse med de nordiska
grannländerna kan Sverige sägas vara en
någorlunda stor guldinnehavare.

Finansutskottet gör för egen del
följande bedömning med anledning av
revisorernas förslag.

Såsom framgår av den lämnade
redovisningen har fullmäktige i sin
förvaltningsberättelse kommenterat de av
revisorerna framförda synpunkterna.
Riksbanksledningen och företrädare för
Riksdagens revisorer har också direkt
inför utskottet närmare utvecklat sin
syn på de behandlade frågorna.

Riksbankschefen har därvid uttalat sig
positivt om samarbetet med Riksdagens
revisorer och framhållit att Riksbanken
haft stor nytta av de synpunkter som
revisorerna framfört. Den expertstudie
som legat till grund för revisorernas
förslag har också varit ett värdefullt
underlag för det utvecklingsarbete som
Riksbanken bedriver för att få till
stånd en väl fungerande förvaltning av
valutareserven.

Riksdagens revisorers andre vice
ordförande framhållit att de
förändringar som Riksbanken vidtagit i
fråga om systemutveckling och
internkontroll liksom beträffande
verksamhetsplanering är till fyllest.

Vad som i övrigt framkommit i ärendet
är enligt finansutskottets mening inte
av den arten att det påkallar ett
uttalande från riksdagens sida, särskilt
inte som revisorerna och utskottet genom
sin årligen återkommande prövning av
Riksbankens förvaltning har goda
möjligheter att följa hur detta arbete
utvecklas.

Revisorernas förslag bör därför inte
föranleda någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ansvarsfrihet för
Riksbankens förvaltning

att riksdagen beviljar fullmäktige i
Riksbanken ansvarsfrihet för
förvaltningen av Riksbanken under
1995,

2. beträffande Riksbankens
balans- och resultaträkningar

att riksdagen fastställer
Riksbankens i bilagorna 1 och 2
återgivna balansräkning och
resultaträkning för år 1995,

3. beträffande dispositionen av
Riksbankens resultat

att riksdagen beslutar att 4 546
miljoner kronor av Riksbankens
resultat efter avsättning till
resultatutjämningsfonden samt 3 554
miljoner kronor överförda från
dispositionsfonden, dvs. totalt 8 100
miljoner kronor, skall levereras in
till statsverket under budgetåret
1995/96,

4. beträffande förvaltningen av
valutareserven

att riksdagen avslår förslag
1995/96:RR2.

Stockholm den 2 maj 1996

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist
(s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg
(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s),
Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s),
Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist
(m), Susanne Eberstein (s), Johan
Lönnroth (v), Fredrik Reinfeldt (m),
Mats Odell (kds), Kjell Nordström (s),
Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp).

Riksbankens bokslut

BALANSRÄKNING

Anm. På grund av ändrade
redovisningsprinciper för utlånings- och
inlåningsrepor har värdena i
balansräkningen för 1993 och 1994
justerats.

Anm. På grund av ändrade
redovisningsprinciper för utlånings- och
inlåningsrepor har värdena i
balansräkningen för 1993 och 1994
justerats.

RESULTATRÄKNING

Anm. På grund av ändrade
redovisningsprinciper för utlånings- och
inlåningsrepor har värdena i
resultaträkningen för 1993 och 1994
justerats.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Redogörelserna 1
Fullmäktiges i Riksbanken
förvaltningsberättelse för år 1995 1
Riksdagens revisorers berättelse
över granskningen av Riksban-
kens verksamhet under år 1995 2
Fullmäktiges protokoll 2
Förslaget 2
Riksdagens revisorers förslag
angående valutareserven 2
Utfrågning med anledning av
förslaget om valutareserven 2
Utskottet 3
Riksbankens förvaltning 3
Förvaltningen av valutareserven 3
Hemställan 6
Bilagor
1. Riksbankens balansräkning 8
2. Riksbankens resultaträkning 10