Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier

Betänkande 2001/02:UBU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
5 juni 2002

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC
Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier(DOC, 144 KB)
PDF
Bilaga: bet_200102_ubu_15(pdf, 391 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2001/02:15 Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier

Beslut

Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier (UbU15)

Ett rekryteringsbidrag vid vuxenstudier införs den 1 januari 2003. Bidraget ska ha som syfte att rekrytera personer i åldrarna 25-50 år som har kort tidigare utbildning och är eller riskerar att bli arbetslösa eller har något funktionshinder. Det ska användas inom kommunernas uppsökande verksamhet för att stimulera till studier på grundskole- och gymnasienivå. Kommunerna ska pröva vilka personer som har förutsättningar att få bidraget. Beloppet ska motsvara det ordinarie totalbeloppet i studiemedelssystemet. De som haft inkomst på en viss nivå före studierna ska kunna få 122,5 % av totalbeloppet. Rekryteringsbidrag ska kunna lämnas för studier på minst 20 % av heltid och under högst 50 veckor. Det ska vara skattefritt och pensionsgrundande på samma sätt som studiemedel. När rekryteringsbidrag införs upphör bidragsformen särskilt utbildningsbidrag (ubs).
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 4
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2002-04-25
Justering: 2002-05-23
Trycklov: 2002-05-27
Trycklov: 2002-05-28
Reservationer: 13
Betänkande 2001/02:UBU15

Alla beredningar i utskottet

2002-04-25

Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier (UbU15)

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om rekryteringsbidrag vid vuxenstudier. Bidraget ska ha som syfte att rekrytera personer i åldrarna 25-50 år som har kort tidigare utbildning och är eller riskerar att bli arbetslösa eller har något funktionshinder. Det ska användas inom kommunernas uppsökande verksamhet för att stimulera till studier på grundskole- och gymnasienivå. Kommunerna ska pröva vilka personer som har förutsättningar att få bidraget. Beloppet ska motsvara det ordinarie totalbeloppet i studiemedelssystemet. De som haft inkomst på en viss nivå före studierna ska kunna få 122,5 % av totalbeloppet. Rekryteringsbidrag ska kunna lämnas för studier på minst 20 % av heltid och under högst 50 veckor. Det ska vara skattefritt och pensionsgrundande på samma sätt som studiemedel. När rekryteringsbidrag införs den 1 januari 2003 upphör bidragsformen särskilt utbildningsbidrag (ubs).

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2002-06-05
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:UBU15, Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier

Debatt om förslag 2001/02:UBU15

Webb-tv: Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Tomas Högström (M)
Anf. 177 Tomas Högström (M)
Herr talman! Vi föreslår att regeringens förslag om inrättande av rekryteringsbidrag vid vuxenstudier avslås. Förslaget innebär att de som är mellan 25 och 50 år, som har kort tidigare utbildning och som upp- fyller vissa krav ska erhålla hela studiestödet som bidrag, med möjlighet för dem som har haft inkomst att få förhöjt studiemedel. Förslaget framstår som orättvist, framför allt i jämförelse med dem som väljer att studera före 25 års ålder. Riskerna för nya tröskeleffekter är uppenbara. Många som är 23-24 år kan komma att vänta med sin utbildning tills de uppnått den ålder som förslaget avser, då de blir kvalificerade för det förhöjda bidra- get. Förslaget strider dessutom mot grundprincipen för det statliga studiestödssystemet, nämligen att den studerande och samhället på något vis ska dela på insatserna. Vi anser att en särskild rätt ska tillerkännas dem som behöver komplettera grund- och gymnasieut- bildningen, men den föreslagna åldersdifferentiering- en får sådana effekter att vi motsätter oss den. Vuxenutbildningen är en personlig investering, och det är rimligt att den innehåller ett åtagande av personligt slag. Vi har i tidigare motioner redovisat de principiella förändringar som vi anser vara nöd- vändiga i studiestödssystemet samt därutöver lagt fram förslag om införande av s.k. utbildningskonton, detta i syfte att skapa ökade möjligheter för vuxna att studera och vidareutbilda sig. Regeringen bör åter- komma med förslag i den riktning som vi redovisat. Herr talman! Därmed yrkar jag bifall till reserva- tion 1 under punkt 1.
Erling Wälivaara (Kd)
Anf. 178 Erling Wälivaara (Kd)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3 under punkt 7. Vi behandlar nu rekryteringsbidrag vid vuxenstu- dier med anledning av regeringens proposition 161. Regeringen har ju visat en ambitionen att skapa en andra chans för de vuxna som inte har slutfört sin grundskole- och gymnasieutbildning. Ambitionen är bra, men med det här förslaget fortsätter lappandet och lagandet. Fortfarande kan den som vill börja studera mötas av följande besked från kommunen: Tyvärr! Pengarna är slut. Du får vänta till nästa år. Regeringen orkar tyvärr inte ta fram ett enhetligt och sammanhållet studiefinansieringssystem. Försla- get är som det föreligger i flera avseenden oförutsäg- bart och orättvist. Kristdemokraterna har ändå valt att inte avstyrka propositionen rakt av eftersom den i vissa stycken ändå är ett steg i rätt riktning. Herr talman! Vår främsta kritik mot det föreslagna rekryteringsbidraget är att det maximalt ska kunna utgå under 50 veckor och fram tills den studerande fyller 50 år. Jag vill fråga: Varför just 50 veckor och 50 år? Inga möjligheter till dispens ges vad gäller vare sig studietid eller åldergräns. Jag vill fråga Socialdemokraterna: Vad händer om studierna skulle behöva fortsätta en månad ytterliga- re, alltså upp till 54 veckor, för att den studerande ska uppnå gymnasiekompetens? Och vart vänder sig den studerande om hon eller han i samma veva råkar fylla 50 år? Såsom bidragen är konstruerade i dag stängs såvitt jag kan förstå alla möjligheter att slutföra studierna. Enda möjligheten är att själv bekosta slutförandet med egna medel, om nu sådana finns att tillgå. Enligt vår mening måste dispensmöjligheter fin- nas vad gäller både studietid och åldersgräns. Krist- demokraterna anser att rekryteringsbidraget ska ingå i och fungera på samma sätt som övriga studiemedels- system - som ett sammanhållet studiestödssystem med flexibla lösningar för alla. Vårt förslag är att vuxenstudiestödet för grundut- bildningarna ska vara 100 % av studiemedlens total- belopp med en möjlighet att låna upp till 3 000 kr per månad. Principen att lånet ska återbetalas ska gälla. Vi tror att med vårt förslag minimeras risken för s.k. först-till-kvarn-effekter. Herr talman! För att i framtiden kunna trygga fi- nansieringen av studier i det livslånga lärandet behö- ver nya studiefinansieringsvägar sökas. Vi anser att det är viktigt att de statliga bidragen inte blir den enda vägen till studiefinansiering. Ett utbildningskonto är en uthållig finansieringsväg, som möjliggör lärande under hela livet och som bör införas så snart som möjligt. Herr talman! Jag slutar här eftersom timmen är sen. Jag vill tacka samtliga ledamöter i utbildningsut- skottet för gemenskapen, för arbetet och för frejdiga debatter under mandatperioden. Jag vill också säga ett varmt tack till utbildningsutskottets kanslipersonal.
Sofia Jonsson (C)
Anf. 179 Sofia Jonsson (C)
Herr talman! För Centerpartiet har krav på kom- petensutveckling, livslångt lärande och vuxenutbild- ning varit centrala politiska mål tillsammans med förbättrad grund- och gymnasieutbildning och ut- byggd högskoleutbildning. Det är i dag klara skillna- der i utbildningsnivå mellan olika kategorier av ar- betstagare, mellan befolkningen i olika regioner i landet men även mellan män och kvinnor. Under 90-talet blev utbildningens betydelse klar- gjord. De med kortast utbildning var de som först blev arbetslösa och de som sist fick ett nytt arbete när konjunkturen vände. Framtidens utbildningspolitik måste därför inrik- tas mer på att stärka den enskildes möjligheter och val, såväl för dem som i dag befinner sig i arbetslös- het som för dem som har ett arbete. Utifrån det välkomnar vi stora delar av regering- ens förslag, men vi menar, till skillnad från majorite- ten i utskottet, att det inte finns skäl att ha en övre åldersgräns för rekryteringsbidraget. När det livslånga lärandet står i fokus för utbildningspolitiken är det både märkligt och oacceptabelt att personer som är kring 50 år och däröver utestängs från rekryteringsbi- draget. Det finns ju många människor kring 50 som varken har grundskole- eller gymnasiekompetens. Skulle de här personerna bli arbetslösa blir de med regeringens förslag hänvisade till kortvariga lågavlö- nade arbeten eller långvarig arbetslöshet. Dessutom kanske de har 15 år kvar på arbetsmarknaden. Den koppling som man också gör vad gäller ål- dersgränsen mellan rekryteringsbidraget och studie- medelssystemet kan heller inte göras, anser vi. Studi- emedelssystemet ska ju vara ett renodlat system för studier på högskolenivå. Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till reser- vation 4 under punkt 3.
Ulf Nilsson (Fp)
Anf. 180 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! När det nya studiemedelssystemet infördes gjorde regeringen en stor sak av att Sverige skulle få ett enhetligt studiestödssystem. Men redan nu kommer regeringen med förslag som ger helt and- ra, olika villkor för olika grupper av studerande. Folkpartiet vänder sig mot den nya idén om att vissa, som väntar med studier till de blir 25 år ska slippa låna pengar ett helt år, medan den som börjar studera tidigare måste låna pengar. Den som lyckats få hyfsad lön och är över 25 år får med regeringens förslag ännu mera pengar utan att behöva låna än den som varit arbetslös eller har haft låg lön. Vi tycker att det här förslaget är orättvist, och jag tycker att det skapar konstiga gränser mellan olika grupper. Det känns mycket märkligt att gå in i ett klassrum på komvux t.ex. och se en grupp elever där alla har svårt med ekonomin, men där en del måste låna pengar medan andra inte behöver göra det. Annars tillhör Folkpartiet de partier som tycker att vuxenutbildning är väldigt viktigt. Därför har vi här i riksdagen vid ett antal tillfällen motionerat om en lagstadgad rätt till vuxenutbildning för människor som inte har genomgått en gymnasieutbildning i ungdomen. Det är den typen av orättvisa villkor mel- lan kommunerna osv. som regeringen i första hand borde rikta in sig på när det gäller att reformera vux- enutbildningen. Vi vill från Folkpartiets sida göra helt andra prio- riteringar i studiestödssystemet, så vi säger nej till regeringens förslag och vill i stället göra förbättringar som gäller alla studerande: vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå, studenter på högsko- lan, studerande med barn och funktionshindrade. De förslag som vi redovisar även i den här motionen innebär att vi vill höja totalbeloppet för alla studeran- de omedelbart med 2 000 kr om året med inriktning på att skriva upp det ytterligare, vi vill avskaffa fri- beloppsgränsen som straffar extraarbete och vi vill att tilläggslånet i första hand ska ges till studerande med barn och till studerande med funktionshinder. När det gäller totalbeloppet, herr talman, har ju kostnaderna för datorer, läromedel osv. gjort att stu- denternas kostnader är mycket högre nu än för några år sedan. Senast i dag kom det en rapport från Hög- skoleverket om att studenter får allt svårare att klara ekonomin. Jag tror det var 15 % fler än förra året som uppger att de inte klarar ekonomin. När det gäller studerande med barn har Folkpartiet ett stort antal andra förslag i sitt familjepolitiska program, t.ex. ett barnkonto och höjd ersättning även för studerande som har barn. Och som sagt var: I stället för att lägga så mycket pengar på ett system som kommer att skapa konstiga gränser mellan olika grupper tycker vi att regeringen borde ha prioriterat en förbättring för alla studerande. Alla behöver motiveras, och alla behöver stöd. Även fattiga vuxenstuderande som faktiskt är motiverade för sina studier behöver stöd. Den som är 20 år ska inte känna att han måste vänta med att börja läsa till han blir 25, för om han inte gör det så ska han straffas genom att han får låna pengar. Avslutningsvis, herr talman, tycker jag att rege- ringen är inne på helt fel spår i den här frågan. Börja som sagt var i stället med att rätta till alla nuvarande brister i studiemedelssystemet! Tänk då särskilt på studerande med barn och på studerande med funk- tionshinder. Jag har kortat ned mitt anförande med tanke på den korta tid vi har och nöjer mig med att yrka bifall till reservation 2 under punkt 2. Jag står i övrigt na- turligtvis bakom alla våra andra yrkanden.
Tomas Eneroth (S)
Anf. 181 Tomas Eneroth (S)
Herr talman! Jag ska inledningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet i sin helhet, så har jag det gjort. Jag ska sedan fortsätta med att bara kort ändå påpeka att vi faktiskt har ganska stolta traditioner av vuxenutbildning i det här landet. Vi är internationellt berömda, inte bara för de satsningar som gjordes i början av 70-talet, som gjorde att vuxenutbildningen tog ett ordentligt skutt framåt i Sverige. Även de satsningar som gjordes på 90-talet i form av Kun- skapslyftet är ju nu världsberömda och eftersträvans- värda för många länder ute i världen. Kunskapslyftet innebar ju i sig att över en miljon vuxna människor fick möjlighet att läsa in gymnasiekompetens för att bättre kunna möta de krav som samhället men också arbetsmarknaden ställer i det samhälle vi lever i nu för tiden. Alla minns vi debatten - vi hade den här i kam- maren och vi hade den ute på gator och torg - där flera företrädare för borgerliga partier sade: Ni göm- mer de arbetslösa i Kunskapslyftet. Jojo, så lät det! Det sade man aldrig när vi satsade på Handelshög- skolan, Chalmers eller KTH: då var det investeringar minsann. Men Kunskapslyftet var att gömma de ar- betslösa. Eftervärlden har visat att detta var en av de klo- kaste satsningar vi gjorde under 90-talet, inte bara för att stora grupper slapp gå öppet arbetslösa och kunde få satsa på sin egen kompetens och personlig utveck- ling, utan också för att vi sedan, när det vände på arbetsmarknaden, kunde möta risken för arbetskrafts- brist med en välutbildad arbetskraft vilket var oerhört viktigt för hela Sveriges ekonomi och framför allt för många individer. En viktig förutsättning för många var ett bra stu- diestöd, och då hade vi det särskilda utbildningsbi- draget som gav goda möjligheter för många att stude- ra. Detta tillsammans med vägledning, uppsökeri och andra insatser som vi gjorde för att öppna vuxnas möjligheter att lära gav fantastiska möjligheter för alla. Det här har vi dragit erfarenheter av när vi nu har byggt en struktur efter Kunskapslyftet som vi kallar Vuxnas lärande, där kommunerna nu fortsätter med att bygga en infrastruktur för vuxnas lärande med vägledning och uppsökeri och med att hitta de grup- per som har svårast att söka sig till vuxenutbildning. I det läget är fortsättningen på studiestödet oerhört viktigt. Första steget för oss var att reformera hela studiestödssystemet så att det blir angeläget för alla vuxenstuderande att få ett bra stöd. Vi ersätter svux och svuxa och ger i stället generösa möjligheter till vuxenstudier. Men därutöver inför vi nu ett rekryte- ringsbidrag som ger ett användbart instrument för att nå de grupper som har svårast att komma in i vux- enutbildning. Detta är ett flexibelt rekryteringsbidrag som gör att man kan läsa på 20 %, 50 %, 75 % eller 100 %, dvs. man kan gå i väg en dag i veckan och läsa för att pröva på, för vi vet att det finns grupper som inte för sitt liv kan tänka sig att sätta sig på skolbänken igen, men som genom agitation och diskussion vågar när- ma sig detta och på det sättet kanske kommer ur en långvarig arbetslöshet eller slipper bli arbetslösa i en verksamhet som står inför omställning. Vi ger denna möjlighet under hela 50 veckor, vilket är en fantastisk möjlighet. Därefter gäller det generella studiestöds- systemet som är generöst och bra för alla. Framför allt ser vi till att vi får plats och stöd samtidigt. Ett misstag vi möjligtvis gjorde ibland under kunskapslyftstiden var att en del fick plats i utbildningen men sedan inget stöd två månader sena- re, och det är klart att det är oacceptabelt ur rekryte- ringssynpunkt. Här öppnar vi möjligheten att man får reda på att man får både utbildningsplatsen och vilket studiestöd man ska få samtidigt. Det är oerhört viktigt för att kunna nå just den målgrupp vi pratar om. Se- dan är ju detta studiestöd både skattefritt och pen- sionsgrundande. Alla som arbetar med vuxenutbildning har väl- komnat detta och sagt att det är perfekt. De säger att det möter precis de behov de har just nu. De kan använda detta direkt ute i kommunerna genom att söka upp grupper som annars inte kommer in i vux- enutbildningen. Detta är viktigt därför att om vi inte tar det kom- pensatoriska ansvaret politiskt kan man säga som Folkpartiet nyss gjorde att folk får väl sköta det här själva. Varför skulle vi ta ett särskilt ansvar för dem som inte själva söker sig till utbildningsanstalter eller till utbildningsmöjligheter? Jag tycker att vi ska ta det ansvaret. Det är viktigt för individerna, men också för hela samhällets ut- veckling. Om vi ser på de förslag som finns från oppositio- nen är Moderaterna och Folkpartiet på traditionellt sätt emot. Det har de varit hela tiden, både när det gäller Kunskapslyftet och det särskilda utbildningsbi- draget. Den här gången är man alltså emot ett rekryte- ringsbidrag med argumentet att det finns risk för att en del väntar med vidare studier tills de kommit upp i 25-årsåldern och då försöker bli arbetslös för att kun- na få ett studiestöd. Det är en helt verklighetsfrämmande argumenta- tion. Det fungerar inte riktigt så. Jag tror att man får hitta bättre argument och tala om varför man vill skära ned stödet till de vuxenstuderande. Det handlar som sagt om en skillnad i synen på om vi ska ha ett kompensatoriskt ansvar i vuxenut- bildningen eller inte. Det anser inte Moderaterna eller Folkpartiet att vi ska ha. Ulf Nilsson talar om en lagstadgad rätt till vux- enutbildning inom gymnasiet. Det låter trevligt, men om det ska kunna bli verklighet måste man också ha rätt till ett studiestöd som ger rimliga förutsättningar att studera. Det kan inte Folkpartiet föreslå; tvärtom lägger de ett ganska detaljerat förslag om ordentliga sänkningar av vuxenstudiestödet. I övrigt har många ställt sig bakom den proposi- tion som föreligger. Jag noterar att Centern och Kristdemokraterna har detaljsynpunkter som jag dock inte ska bemöta i så stor utsträckning eftersom det tar tid för kammaren. En sak som ändå är viktig att poängtera är diskus- sionen kring åldersgränsen. Det kan synas viktigt att påpeka att man borde ha en bättre åldersgräns än 50 år. Jag delar Sofia Jonssons uppfattning att vi gene- rellt måste förbättra möjligheterna för människor över 50 år att kunna studera. Redan den studiestödsreform som vi nu genomför innebär att vi höjer åldersgränsen från 45 till 50. Det var ett stort steg att ta eftersom det var dyrt. Men det var ett viktigt steg. När det gäller rekryteringsbidraget måste vi vara medvetna om vad vi pratar om. Det handlar om ett bidrag som är tänkt att användas för att rekrytera till vidare studier. Väldigt många skulle nog känna sig lurade om vi först använde ett stöd för att rekrytera och det sedan visade sig att övriga studiestöd var stängda efter 50 års ålder. Jag tror att det i så fall är viktigare att generellt göra förändringar i åldersgränserna i studiestödet. Den dag vi kan hitta finansieringsmöjligheter väl- komnar jag det. Vi kommer att behöva göra dessa förändringar med tanke på hur samhället och arbets- marknaden utvecklas. Möjligtvis kan kompetensspa- rande eller andra modeller vara avlastande i det sys- temet. Det återstår dock att se hur vi utvecklar de modellerna. Jag vill kort bemöta det som Erling Wälivaara nämnde om de funktionshindrade och rekryteringsbi- draget. Jag tror att Erling Wälivaara har missat po- ängen. Tanken med rekryteringsbidraget är just män- niskor med funktionshinder - de är den ena målgrup- pen. Det innebär att de får extra tid för förberedelser innan de går in i de ordinarie studierna och det ordi- narie studiestödssystemet. Att sedan inom rekryte- ringsbidraget öppna för andra flexibiliteter verkar lite ogjort. Här är möjligheten riktad just till de funk- tionshindrade. Sofia Jonsson anmärkte från Centerns sida att stu- diemedelssystemet i allmänhet ska vara riktat bara för högskolestudier. Det var ett för mig okänt argument från Centern. Jag läste det också i reservationen. Om man säger, som Centerpartiet gör, att studiemedels- systemet bör vara ett renodlat system för studier på högskolenivå, och i övrigt överför vuxenstudiestöd till arbetsmarknaden, finns det en uppenbar risk för att möjligheterna till vuxenutbildning enbart knyts till den situation som är på arbetsmarknaden. Jag vill mena att folkbildning och annat är nog så viktiga och angelägna utgångspunkter för att man ska kunna söka sig till folkhögskoleutbildning eller till vuxenutbildning, oavsett om man har en trygg an- ställning eller inte. Jag kan konstatera att vi ibland delar uppfattning- en om vikten av att vuxna studerar och ibland skiljer vi oss åt. De debatterna har vi ofta fört och jag tackar för dem för den här mandatperioden. Jag tror att vi återkommer i dessa frågor. Det är oerhört viktigt att vi har generösa möjligheter för vuxna att studera vidare. Det gäller både från samhällssynpunkt och demokratisynpunkt, men också för den egna person- liga utvecklingens skull.
Erling Wälivaara (Kd)
Anf. 182 Erling Wälivaara (Kd)
Herr talman! Thomas Eneroth sade att man efter 50 veckor med rekryteringsbidrag kan gå över till det vanliga studiemedelssystemet. Men om personen i fråga i samma veva som han eller hon studerar för grundskole- och gymnasiekompetens fyller 50 år är alla vägar stängda enligt det studiemedelssystem som vi i dag har. I och för sig är de funktionshindrade en väldigt viktig grupp för oss, men jag nämnde dem faktiskt aldrig i mitt anförande. Protokollet får väl utvisa i morgon hur det var, men jag hade det i alla fall inte i mitt manus.
Tomas Eneroth (S)
Anf. 183 Tomas Eneroth (S)
Herr talman! Det är möjligt att det var i Erling Wälivaaras reservation jag läste det. Det är ett gott argument för varför man bör formulera sig annorlun- da från Kristdemokraternas sida. Det är sant att det efter 50 är svårare att studera vidare med rekryteringsbidrag. Det finns dock dis- pensmöjligheter i det ordinarie studiestödssystemet på samma sätt som innan vi höjde åldersgränsen från 45 till 50. För att slippa först-till-kvarn-effekten väljer Kristdemokraterna att argumentera för att man ska få en rättighet. Man vill alltså stryka "i mån av tillgång på medel" i lagförslaget. Jag vill fråga Erling Wälivaara om han har någon beräkning på vilka statsfinansiella effekter ett sådant rättighetsbaserat generöst vuxenstudiestöd skulle ha. Det är vällovligt och ambitiöst, men jag tror att det kan bli väldigt dyrt.
Erling Wälivaara (Kd)
Anf. 184 Erling Wälivaara (Kd)
Herr talman! Jag förstår inte riktigt vad Thomas Eneroth åsyftar när han säger att man kan gå in i det vanliga studiestödssystemet efter att man fyllt 50 år. Så här skriver CSN: "Du kan få studiebidrag längst t.o.m. det år du fyller 50 år. Det finns ingen möjlighet för CSN att medge undantag från denna regel. Efter 50 års ålder kan studiebidrag bara komma att ges för yrkesinriktade utbildningar." Det vi nu diskuterar handlar om grundutbildningar, dvs. grundskole- och gymnasiekompetens.
Tomas Eneroth (S)
Anf. 185 Tomas Eneroth (S)
Herr talman! Jag noterar att Erling Wälivaara inte tog hänsyn till vilka statsfinansiella effekter förslaget har. Men jag ska svara på frågan. För vissa typer av utbildningar, de som är särskilt yrkesinriktade, finns det möjlighet att få dispens när man är över 50. Återigen: Jag delar uppfattningen att det vore an- geläget att framöver kunna hitta möjligheter att höja åldersgränserna i de generella studiestödssystemen. Men för att kunna göra detta måste det dels vara stats- finansiellt möjligt, dels måste vi få breda överens- kommelser om det. Detta kanske är möjligt med några av partierna i kammaren, men det finns en del andra som regelbun- det under denna mandatperiod återkommit med bru- tala besparingar på vuxenstudiestödet.
Ulf Nilsson (Fp)
Anf. 186 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Thomas Eneroth sade helt felaktigt från talarstolen att Folkpartiet vill försämra för de vuxenstuderande. Det måste vara ett missförstånd. Debatten handlar ju om att vi vill förbättra för alla studerande, inklusive de vuxenstuderande, genom att omedelbart höja totalbeloppet med 2 000 kr om året. Dessutom vill vi ha en inriktning och en medveten plan för att skriva upp beloppet ytterligare, höja fri- beloppsgränsen så att extrajobb inte bestraffas, ge en speciell prioritering för föräldrar med barn som stude- rar samt även för föräldrar som studerar. Jag kan inte riktigt förstå att man vill kalla det för att försämra systemet. Det handlar helt enkelt om att vi lämnar förslag som skulle förbättra för alla vuxen- studerande, medan ni lägger väldigt mycket pengar på att gynna en väldigt liten grupp. De flesta vuxenstu- derande kommer ju inte att ha glädje av rekryterings- bidraget.
Tomas Eneroth (S)
Anf. 187 Tomas Eneroth (S)
Herr talman! Det är en underlig definition av för- bättring som Ulf Nilsson i så fall använder sig av. Rekryteringsbidraget innebär ungefär 30 000 stöd. 30 000 eller fler individer har möjlighet att få ett helt bidrag under 50 veckor. Inom det ordinarie studi- estödssystemet har stora grupper möjlighet att få ett 82-procentigt stöd, alltså 82 % bidrag av totalbelop- pet i studiemedlen. Mot detta kan ställas det som Folkpartiet beteck- nar som förbättringar, nämligen att man gör en höj- ning på 2 000 kr av totalbeloppet. Sedan får man nöja sig med 60 % i bidrag för gymnasiestudier. Ingen ska i Folkpartiets förslag kunna ha möjlighet att studera utan att behöva sätta sig i skuld. Det ska alla göra. De på grundvuxnivå får 80 %, eller 20 % i skuld, och för dem på gymnasienivå är skuldsättningen 40 %. Man skulle inte få några möjligheter till rekryteringsbi- drag. Vi är nu allihop är överens om att den stora utma- ningen utbildningspolitiskt är att hitta ett antal mål- grupper i landet som vi vet är i stort behov av vux- enutbildning men som tvekar inte minst på grund av skuldaversionen, rädslan att sätta sig i skuld. Det är då ett underligt instrument som Folkpartiet aviserar genom att ta bort möjligheten och i stället lägga 200 kr mer på totalbeloppet och ordna ordentliga skuld- sättningar för de flesta vuxenstuderande.
Ulf Nilsson (Fp)
Anf. 188 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Med de erfarenheter av vuxenutbild- ning som jag har måste jag säga att det är väldigt viktigt när människor är i 20-årsåldern och börjar bli intresserade av att ta igen det de har missat i skolan av olika skäl att de får komma i gång med en gång. I det läget är jag ganska övertygad om att ett höjt total- belopp kan betyda ganska mycket för att klara varda- gen. Det gäller inte minst om de redan har skaffat sig barn. Först som sist blir ändå resultatet att Tomas Ene- roth ger en kraftig förbättring för en liten grupp vux- enstuderande. Jag tror att Tomas Eneroth nämnde 30 000-35 000 personer. Folkpartiet föreslår ett högre belopp för 80 000-90 000, dvs. det totala antalet vuxenstuderande i dag.
Tomas Eneroth (S)
Anf. 189 Tomas Eneroth (S)
Herr talman! Jag tror att det t.o.m. behöver redas ut vad man menar med vuxenutbildning. Ulf Nilsson engagerar sig i 20-åringars möjligheter. Det är ange- läget och viktigt. Vi måste komma ihåg vilka som utgör en stor del av dem som vi nådde med Kun- skapslyftet och dem som är målgruppen för rekryte- ringsbidraget, och en stor del av dem som ingår i den grupp som vi alla vet och är överens om behöver utbilda sig för att slippa längre arbetslöshet eller ut- slagning. Det handlar om 25-, 30-, 35- och 40-åringar som varit etablerade på arbetsmarknaden under en lång tid. De har kommit i arbetslöshet och har en försörj- ningsbörda. De måste vi hitta möjligheter att försörja sig. Till en sådan person säger Folkpartiet: Nja, du ska låna ordentliga summor för att t.o.m. kunna läsa in grundvux och även läsa på gymnasieskolan. Vi säger: Vi förstår din situation. Det är viktigt att du har möjligheter att tidigt komma in och få ett bra, generöst vuxenstudiestöd. Sedan får du precis som många andra, inte minst när det gäller eftergymnasi- ala studier, använda dig av lånemöjligheten. Men här går samhället in och tar ett kompensatoriskt ansvar. Det arvet i utbildningstraditionen har uppenbarli- gen Folkpartiet lämnat.
Britt-Marie Danestig (V)
Anf. 190 Britt-Marie Danestig (V)
Herr talman! Vänsterpartiets principiella uppfatt- ning är att satsningar på utbildning och forskning inte ska betraktas som kostnader för samhället utan som investeringar. De är kanske de viktigaste förutsätt- ningarna för ökad tillväxt, internationell konkurrens- kraft och en utbyggd generell välfärd. En allmänt hög utbildningsnivå är också avgörande för utvecklingen av demokratin och en betydelsefull kraft mot de- struktiva politiska krafter, främlingsfientlighet och rasism. Vänsterpartiets långsiktiga mål är studielön till alla vuxna som studerar, oavsett på vilken nivå. Vi tycker att studier ska jämställas med arbete och ge samma tillgång till de sociala trygghetsnäten. Stude- rande ska inte exkluderas från socialförsäkringssys- temen, a-kassan, det kommunala försörjningsstödet etc. Det är den enskildes behov som ska vara avgö- rande, inte om man befinner sig i studier eller arbete. För att belysa studenternas totala studiesociala situation har utbildningsministern efter många poli- tiska turer fattat beslut om att tillsätta en studiesocial utredning, vilket Vänsterpartiet har krävt länge. Herr talman! Vad som är önskvärt är inte alltid politiskt möjligt eller ekonomiskt försvarbart vid en viss tidpunkt. Vänsterpartiet har under den gångna mandatperioden deltagit i arbetet med att utforma det nya enhetliga och sammanhållna studiestödssystem som trädde i kraft i juli 2001 och som ersatte studie- medel, svux och svuxa och utbildningsbidraget. Höjningen av bidragsdelen från tidigare 27,8 % till nuvarande 34,5 % är ett steg i riktningen mot ett till lika delar fördelat ekonomiskt ansvar mellan indi- vid och samhälle och mot slutmålet studielön. Sett ur ett feministiskt och klassmässigt perspektiv är möj- ligheten för kortutbildade att studera med den förhöj- da bidragsdelen på 82 % en klar framgång eftersom det särskilt gynnar lågavlönade kvinnor och grupper som inte är etablerade på arbetsmarknaden. I jämförelse med andra länder i Europa är det svenska studiestödet mycket generöst. Trots det me- nar vi att det under nästa mandatperiod bör finnas finansiellt utrymme för att i första hand höja totalbe- loppet så att studenterna kompenseras för de ökade levnadsomkostnaderna. Studenterna är kanske den grupp som förlorat mest konsumtionsutrymme under senare år. Till det nya studiesystemet kan man nu också läg- ga till möjligheterna till ett individuellt kompetens- sparande där både den enskilda och arbetsgivaren genom att göra avsättningar för ett individuellt kom- petenssparkonto får del av skattesubventioner som stimulansåtgärd. Ytterligare ett komplement till ett brett upplagt stöd till vuxenstuderande är rekryteringsbidraget. Det är inte ett studiestöd i traditionell mening utan riktar sig mot dem som har behov av kompetensutveckling på grundskole- eller gymnasienivå och för vilka stu- dier känns som något främmande och ibland svår- överstigligt. Rekryteringsbidraget är ingen generell rättighet utan avser arbetslösa, varslade eller funktionshindra- de under en viss begränsad tid på 50 veckor. Det går heller inte att ansöka om rekryteringsbidraget. Det är menat som ett snabbt, effektivt verktyg för kommu- nerna att använda i den uppsökande verksamheten och i samband med vägledningssamtal. Genom att rekryteringsbidraget är i hög grad de- centraliserat kan man uppnå en ökad flexibilitet, för- korta handläggningstiderna och förhoppningsvis få verksamheten mer kostnadseffektiv. Kommunerna ska nu i samverkan med arbetsmarknadens parter, berörda myndigheter, handikapporganisationer etc. ta fram riktlinjer för hur bidraget ska kunna användas. Moderaterna talar i sin motion om att det ska löna sig att studera och att den s.k. utbildningspremien är för låg. Om Moderaterna menar att lönerna är för låga i många kvinnodominerade akademikeryrken i den offentliga sektorn håller jag helt med. De orättvisorna måste vi komma till rätta med. Men jag är inte så säker på att det är omtanken om dessa grupper som ligger till grund för Moderaternas tal om låg avkast- ning på kunskapsinvesteringar. Jag tror att man i stället syftar på det moderata förslaget om att sänka marginalskatterna med totalt ca 100 miljarder kronor. Det är ett förslag som för det första skulle gynna höginkomsttagarna och som för det andra skulle innebära kraftigt minskade samhälle- liga inkomster. Det skulle i sin tur med nödvändighet innebära minskade stödåtgärder, dvs. stora ingrepp i de generella stödsystemen, av vilka studiestödssys- temet är ett. Det är något som alltid drabbar dem med låga inkomster, till vilka de lågutbildade hör, mycket hårt. Att detta skulle kunna motivera lågutbildade till studier, som Moderaterna menar, tycker jag är en absurd tanke. Till skillnad från Moderaterna menar vi att utbild- ningspremien ska komma de studerande till del under själva studietiden i form av ett generöst och tryggt studiestöd. Min erfarenhet som vuxenlärare säger mig att för studerande utan egentlig studietradition är den ekonomiska tryggheten under studietiden avgörande. Det gäller särskilt vuxenstuderande med barn. Många är mycket tveksamma till att sätta sig i stor skuld. Förutom den ekonomiska barriären finns det en barriär som är social och som hör ihop med negativa skolerfarenheter som gjort att man uppfattar sig själv som någon som inte är lämpad för studier. Som vux- enlärare vet jag också hur orättvis och fel den upp- fattningen ofta är. Till sist kan jag inte låta bli att förundras över hur långt ifrån varandra de två största borgerliga partierna som säger sig vilja utgöra basen för ett alternativt regeringsunderlag står i viktiga principiella frågor. Jag tar ett exempel från det ärende som vi ska be- handla här i dag. Moderaterna riktar kritik mot det föreslagna hund- raprocentiga rekryteringsbidraget för att det "tar ifrån den enskilde det egna ansvaret" för utbildningssats- ningen och menar att det i praktiken är en studielön. Det är något som vi i och för sig inte har något emot utan ser som något positivt. Kristdemokraterna däremot vill i sin motion inte ha några som helst förbehåll varken när det gäller tidsomfattning eller antal studerande som kan komma i åtnjutande av bidraget utan vill införa "en gemen- sam garanterad bidragsnivå på 100 %" vilket skulle innebära ett mycket kraftigt utökat generellt studi- estöd. Det är ett förslag som i runda tal skulle kosta minst 4 miljarder till. De pengarna kan man definitivt inte hitta i Kristdemokraternas budgetförslag. För år 2003 har det i förhållande till regeringens och stöd- partiernas förslag en minuspost på 300 miljoner. Herr talman! För Vänsterpartiet är det viktigt att i alla sammanhang utgå från en klar ideologisk upp- fattning och att formulera just det önskvärda, men också att göra realistiska bedömningar utifrån vad som är politiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart i den situation vi befinner oss i nu. Därmed yrkar jag bifall till utbildningsutskottets förslag i betänkandet. Innan jag slutar vill jag också tacka mina värdera- de kamrater från utbildningsutskottet för den här mandatperioden. Det är alltid med glädje som åt- minstone jag går till utbildningsutskottets samman- träden. Jag vill också tacka vårt eminenta kansli för allt stöd och all hjälp under den gångna mandatperio- den och önska er alla en skön, lång och härlig som- mar.
Gunnar Goude (Mp)
Anf. 191 Gunnar Goude (Mp)
Herr talman! Regeringens förslag om rekryte- ringsbidrag vid vuxenstudier har tagits fram i sam- verkan mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Kunskapslyftet håller på att trappas ned, och det är naturligt att vi nu ser till dem som inte av egen kraft har tagit del av Kunskapslyftets möjlig- heter. Rekryteringsbidraget riktas till en grupp vuxna med liten eller ingen studievana och ofta med en sviktande tilltro till sin förmåga att studera. Det är den gruppen som nu aktivt ska sökas upp och ges möjlighet att under 50 veckor komplettera sina kun- skaper och pröva på hur det är att studera. Det är därför viktigt att villkoren för rekryterings- bidraget inte är avskräckande. Det gäller både eko- nomiska risker och prestationskrav. Därför har re- kryteringsbidraget fått en generös utformning som innebär att bidraget åtföljs av olika stödåtgärder. Kommunerna ska aktivt söka och stödja människor som är i behov av den här formen för att kunna våga påbörja och satsa på egna studier även i fortsättning- en. Invändningarna från oppositionen mot förslaget berör egentligen inte så mycket själva rekryteringsbi- draget utan till stor del brister i studiemedelssystemet sett i dess helhet. Det gäller t.ex., som några anför, att nuvarande studiemedelssystem inte är anpassat efter det livslånga lärandet. Moderaterna efterlyser ett generellt studiestöd som är lika för alla, och föreslår också införandet av kompetenskonton. Centern har ställt sig tveksam till åldersgränserna 25-50 år, som skär i principen som gäller för studiemedel i sin hel- het. Jag kan hålla med om att vårt nuvarande studie- medelssystem inte är konstruerat för att passa det livslånga lärandet, men det är en annan och större fråga som kräver både utredning och parlamentarisk behandling. Frågan är alltså rätt omfattande, så den får vi väl återkomma till. Miljöpartiet har motionerat om en sådan utredning. Individuella kompetenskonton har införts som ett led i den skatteväxling som Miljöpartiet har fått gehör för i regeringsförhandlingarna. Självfallet stöder Miljöpartiet den formen. Men det är naturligtvis inte en riktigt lämplig form för den grupp som i nuläget behöver hjälp för att komma i gång och pröva hur det är att studera. Vi vill naturligtvis allihop ta bort åldersgränserna. Vi tycker att de är en begränsning som vi borde ha sluppit se. Det gäller framför allt begränsningen upp- åt. Men det skulle innebära en kostnadsökning för staten som ligger långt utöver de resurser som fanns tillgängliga i budgeten när förslaget lades fram. Som jag ser det kommer rekryteringsbidraget i den föreslagna form det nu har att ha en mycket vik- tigt funktion och vara till stor hjälp för många männi- skor som annars hade lämnats utanför möjligheten att delta i det livslånga lärandet. Miljöpartiet står bakom förslaget, som stöds av utskottsmajoriteten. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2002-06-05
Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 6, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Avslag på propositionen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub22 yrkande 1 och 2001/02:Ub23 yrkande 1.
    • Reservation 1 (fp)
    • Reservation 2 (m)
  2. Införande av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt avser 1-4, 8, 9 och 11 §§. Därmed avslår riksdagen motionerna 2001/02:Ub21 yrkandena 1, 2, 5 och 6 samt 2001/02:Ub23 yrkandena 2-4 och 6.
    • Reservation 3 (kd)
    • Reservation 4 (fp)
  3. Åldersgräns för rekryteringsbidraget

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt avser 5 §. Därmed avslår riksdagen motionerna 2001/02:Ub20 yrkande 1 och 2001/02:Ub21 yrkande 8.
    • Reservation 5 (kd)
    • Reservation 6 (c)
  4. Längsta tid med rekryteringsbidrag
    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande såvitt avser 10 §. Därmed avslår riksdagen motion 2001/02:Ub21 yrkande 7.
    • Reservation 7 (kd)
  5. Pensionsrätt för studier med rekryteringsbidrag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till dels lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, dels lag om ändring i lagen (2001:492) om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, dels lag om ändring i lagen (2002:227) om ändring i lagen (2001:492) om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, dels lag om ändring i lagen (2002:228) om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.
  6. Resursram för rekryteringsbidraget
    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit om resursram för rekryteringsbidraget. Därmed avslår riksdagen motion 2001/02:Ub21 yrkande 3.
    • Reservation 8 (kd)
  7. Sammanhållet studiestödssystem

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub21 yrkande 4.
    • Reservation 9 (kd)
  8. Lagen om rekryteringsbidrag i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande i de delar det inte omfattas av utskottets förslag under punkterna 2-4, dock med den ändringen i 12 § att orden "första stycket" stryks.
  9. Ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
  10. Övriga lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels lag om ändring i semesterlagen (1977:480), dels lag om ändring i lagen (2001:497) om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799), dels lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), dels lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395).
  11. Utbildningskonton

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub21 yrkande 9, 2001/02:Ub22 yrkande 2 och 2001/02:Ub23 yrkande 5.
    • Reservation 10 (m)
    • Reservation 11 (kd)
    • Reservation 12 (fp)
  12. Överföring av rekryteringsbidraget till utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub20 yrkande 2.
    • Reservation 13 (c)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.