Registrering av fartyg

Betänkande 1996/97:LU16

Lagutskottets betänkande 1996/97:LU16

Registrering av fartyg

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1996/97
LU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1996/97:130. I
propositionen föreslås lagändringar i syfte att anpassa de nationella svenska
reglerna om registrering av fartyg till Europeiska unionens gemenskapsrätt.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.
Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet
tillstyrker bifall till de i propositionen framlagda lagförslagen.

Propositionen

I proposition 1996/97:130 föreslår regeringen (Justitiedepartementet) - efter
hörande av Lagrådet - att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i sjölagen (1994:1009),
2. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för
yrkesmässig sjöfart m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1958:566) om ersättning för krigsskada å egendom,
4. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).
Lagförslagen har intagits som bilaga till betänkandet.

Utskottet

Gällande svenska bestämmelser
I sjölagen (1994:1009) finns bestämmelser om fartygs nationalitet och flagg.
Enligt 1 kap. 1 § är ett fartyg svenskt och berättigat att föra svensk flagg,
om det till mer än hälften ägs av svensk medborgare eller svensk juridisk
person. Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande Sjöfartsverket, får
medge att även annat fartyg skall anses som svenskt och vara berättigat att
föra svensk flagg. Ett sådant medgivande förutsätter att driften av fartyget
står under avgörande svenskt inflytande eller att fartygets ägare har fast
hemvist i Sverige. Bestämmelser om partrederier finns i 5 kap. sjölagen. Ett
partrederi föreligger om flera har kommit överens om att under delad
ansvarighet gemensamt driva sjöfart med eget fartyg. Delägarna kan utse en
huvudredare som har särskild behörighet att företa sådana rättshandlingar som
rederirörelsen vanligen för med sig. Huvudredaren skall enligt 5 kap. 2 § vara
en svensk juridisk person eller en fysisk person som dels är bosatt här i
landet, dels är medborgare i Sverige, Danmark, Finland eller Norge. Om dessa
krav på huvudredaren är uppfyllda, är fartyget att anse som svenskt.
Av 1 kap. 2 § sjölagen följer att fartyg vars skrov har en största längd av
minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter betecknas skepp.
Annat fartyg kallas båt. Beträffande svenska skepp gäller en principiell
registreringsplikt, och i 2 kap. 1 § anges att ett svenskt skepp skall vara
infört i skeppsregistret. Regeringen kan med stöd av samma lagrum bestämma att
skepp som ägs av staten inte skall vara införda i registret. Ett undantag
förutsätter dock att skeppen används uteslutande för statsändamål och inte för
affärsdrift. Registret förs endast över svenska skepp, och det går inte att
registrera utländska skepp i något svenskt register.
När det gäller båtar är registreringsplikten begränsad till sådana som
används i yrkesmässig sjöfart. För båtar som används i näringsverksamhet
gäller enligt lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig
sjöfart m.m. att båtar skall föras in i ett särskilt båtregister, om de
används yrkesmässigt till befordran av gods eller passagerare, till bogsering
eller bärgning, till fiske eller annan fångst eller till uthyrning till
allmänheten. Som en ytterligare förutsättning anges att båtens skrov skall ha
en största längd av minst fem meter. Är det fråga om en passagerarbåt skall
den dock alltid registreras, om den är konstruerad så att den kan föra tolv
eller flera passagerare (4 § första stycket). Reglerna i 4 § första stycket
avser svenska båtar. Enligt 4 § andra stycket skall reglerna dock gälla också
utländsk båt, som vanligen är förlagd till svensk hamn och vars ägare är
bosatt i Sverige. Dessutom får regeringen med stöd av 4 § tredje stycket,
efter överenskommelse med främmande makt, förordna om registreringsplikt även
för annan fiskebåt än som avses i första stycket.
Svenska båtar kan i vissa fall registreras även om förutsättningarna i 4 §
inte är uppfyllda. Det krävs då att båten har ett skrov med en största längd
av minst fem meter eller att det med hänsyn till båtens typ och användning,
dess tilldelning av anropssignal för radiostation eller annars finns särskilda
skäl att den registreras (5 §). Det är här fråga om en frivillig registrering,
och någon möjlighet att registrera motsvarande utländska båtar finns inte.
Frågan om att införa ett register för fritidsbåtar har diskuterats i
betänkandet (SOU 1996:170) Fritidsbåten och Samhället. I betänkandet förordas
att ett obligatoriskt båtregister införs. Betänkandet är för närvarande
föremål för beredning inom Regeringskansliet.

EU:s regler om fri rörlighet för personer
Sverige är genom sitt medlemskap i Europeiska unionen (EU) bundet av
Romfördraget och de regler som där finns om fri rörlighet för varor, personer,
tjänster och kapital. Till den fria rörligheten för personer hör
etableringsrätten, dvs. rätten för medborgare i en medlemsstat inom unionen
att fritt etablera ekonomisk verksamhet på en annan medlemsstats territorium.
Den fria rörligheten för personer som garanteras genom Romfördraget innefattar
också rätten att bege sig till en annan medlemsstat för att där utöva arbete
som löntagare eller egenföretagare.
Som medlem i EU måste Sverige också numera följa den rättsutveckling som
sker genom EG-domstolens praxis. Genom EG-domstolens dom i det s.k. Factortame
II-målet år 1991 (C-221/89 The Queen mot Secretary of State for Transport, ex
parte Factortame Ltd m.fl., Rec. 1991 s. I-3905) preciserades och uttolkades
rätten att etablera verksamhet inom fiskenäringen och sjöfarten. Enligt domen
får medlemsstaterna inte ha några regler om registrering av fartyg som
diskriminerar andra EU-länders medborgare, och etableringsrätten får inte
indirekt beskäras genom sådana regler. Genom EES-avtalet har reglerna om den
fria rörligheten utsträckts till att gälla inom hela Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES).
Av rättstillämpningen i EG-domstolen (se dom den 7 mars 1996 i mål C-334/94
mellan EG-kommissionen och Frankrike) framgår vidare att registreringen av
fritidsfartyg berörs av reglerna om arbetskraftens fria rörlighet enligt
Romfördraget och EES-avtalet. Den som vistas i ett annat land för att arbeta
där skall nämligen ha tillträde till värdlandets fritidsaktiviteter på samma
villkor som värdlandets egna medborgare. Det betyder bl.a. att reglerna om
registrering av fritidsfartyg inte får leda till diskriminering på grund av
nationalitet.

Propositionens förslag och utskottets ställningstagande
Propositionen behandlar förhållandet mellan etableringsrätten och reglerna om
arbetskraftens fria rörlighet inom EU å ena sidan och de nationella svenska
reglerna om registrering av fartyg å andra sidan. I propositionen dras den
slutsatsen att de svenska reglerna på området inte är förenliga med
gemenskapsrätten. Kopplingen till fartygets nationalitet och därmed indirekt
till ägarnas medborgarskap eller den juridiska personens svenska anknytning
strider mot Romfördragets regler om etableringsrätt och arbetskraftens fria
rörlighet. Mot denna bakgrund föreslås lagändringar i syfte att bringa de
svenska reglerna i harmoni med gemenskapens regler. Propositionens lagförslag
grundar sig på promemorian (Ds 1996:60) Registrering av fartyg. Promemorian
har remissbehandlats.
I propositionen föreslås att svensk lagstiftning skall ändras så att fysiska
och juridiska personer från EES skall ha rätt att registrera sina fartyg i
Sverige, om fartygen används inom ramen för en ekonomisk verksamhet som har
etablerats här i landet. Dessutom skall fysiska personer från andra länder
inom EES som arbetar i Sverige kunna få sina fritidsfartyg betraktade som
svenska. Sålunda föreslås ändringar i sjölagen och lagen om registrering av
båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. Förslagen innebär att fartyg skall anses
som svenska även när det inte finns en svensk ägarövervikt, om de till hälften
eller mer ägs av rättssubjekt från EES. Det skall dock krävas att fartyget
används inom ramen för en ekonomisk verksamhet som har etablerats i Sverige
eller att fartyget används för fritidsändamål här i landet av någon som vistas
här med stöd av gemenskapens regler om fri rörlighet för arbetskraft. Vidare
skall krävas att fartyget är infört i skeppsregistret eller båtregistret.
Gemenskapens regler om etableringsfrihet och om den fria rörligheten för
arbetskraft är nämligen utformade som rättigheter, inte skyldigheter, för den
enskilde, och de svenska reglerna föreslås därför få samma utformning. I
enlighet härmed skall ett fartyg inte anses som svenskt förrän ägaren har gett
till känna att han önskar det. Tillkännagivandet får ske genom att fartyget
anmäls till registrering i de svenska skepps- och båtregistren.
Omvänt föreslås att fartyg med en svensk ägarövervikt inte skall anses som
svenska, om de används inom ramen för en ekonomisk verksamhet som etableras i
ett annat land inom samarbetsområdet eller om fartyget används där för
fritidsändamål av en svensk som använder sig av den fria rörligheten för
arbetskraft och de är införda i ett offentligt fartygsregister i värdlandet.
Vidare föreslås i propositionen att fysiska och juridiska personer från EES
skall kunna vara huvudredare för ett partrederi.
Enligt lagen (1958:566) om ersättning för krigsskada å egendom skall staten
under vissa förutsättningar betala ersättning till den som fått sin egendom
skadad vid ett krig mellan Sverige och främmande makt eller mellan främmande
makter. I propositionen föreslås att denna lag även fortsättningsvis skall
omfatta fartyg med en svensk ägarövervikt, dock inte om fartyget registrerats
i ett annat land inom EES än Sverige.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.
Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet har för
sin del ingen erinran mot förslagen. Utskottet utgår från att regeringen noga
följer frågan om vilka effekter lagändringarna kan komma att få för den
svenska sjöfarten från såväl närings- och sjöfartspolitiska utgångspunkter som
registrerings- och tillsynssynpunkter.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i sjölagen (1994:1009),
dels lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för
yrkesmässig sjöfart m.m.,
dels lag om ändring i lagen (1958:566) om ersättning för krigsskada å
egendom,
dels lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).

Stockholm den 15 maj 1997

På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad
(s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg
(m), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Henrik S Järrel (m), Bengt Harding
Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Anders Ygeman (s),
Yvonne Ruwaida (mp), Birgitta Carlsson (c) och Marietta de Pourbaix-Lundin
(m).

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för
yrkesmässig sjöfart m.m.
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:566) om ersättning för krigsskada
å egendom
4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 av anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
-------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
| Anvisningar |
| till 49 § |
-------------------------------------------------------
|2.[1] Med anställning på | 2. Med anställning på|
|ett svenskt handelsfartyg |ett svenskt handelsfartyg|
|avses anställning på ett |avses anställning på ett|
|fartyg enligt 1 kap. 1 § |fartyg som skall anses som|
|sjölagen (1994:1009) som |svenskt enligt sjölagen|
|används till |(1994:1009) och som|
|handelssjöfart eller |används till|
|resandes fortskaffande |handelssjöfart eller|
|eller till annat ändamål |resandes fortskaffande|
|som har gemenskap med |eller till annat ändamål|
|handelssjöfarten. |som har gemenskap med|
| |handelssjöfarten. |
--------------------------------------------------------
|Med anställning på ett svenskt handelsfartyg likställs|
--------------------------------------------------------
|a) en anställning på ett utländskt handelsfartyg som en|
|svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om|
|anställningen sker hos redaren eller någon av redaren|
|anlitad arbetsgivare, |
--------------------------------------------------------
|b) anställning på ett svenskt handelsfartyg som hyrs ut|
|till utländsk redare i huvudsak obemannat om|
|anställningen sker hos fartygets ägare eller någon av|
|ägaren anlitad arbetsgivare. |
--------------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse 1996:1331.