Regelförenklingsarbetet

Anf. 132 Börje Vestlund (S)

Fru talman! Jag bill börja med att yrka bifall till reservation 2 som innebär att Vänsterpartiet inte anser att skrivelsen uppfyller de krav som vi ställer på en skrivelse till riksdagen. Det har sin bakgrund i att vi inte har några direkta synpunkter på det som står i skrivelsen - det är en korrekt beskrivning av vad som har hänt - utan mer på det som inte står i skrivelsen, det som man av någon anledning inte vill ta upp för att redovisa hela den svåra bild som det här arbetet innebär. Regeringen har som mål att minska företagens administrativa kostnader till följd av statliga regler med minst 25 procent till hösten 2010. Jag menar att det är en omöjlig uppgift. Ska man lyckas med det kan man bara vara inriktad på att hålla uppe kvantiteten i förändringarna, alltså inte kvaliteten, det som har någon betydelse framöver också. Vi måste komma ihåg att de regler och den lagstiftning som vi har i Sverige i dag bygger på en hundraårig, kanske tvåhundraårig, historia. De här lagarna och reglerna byggs ju på hela tiden, vilket gör att det är väldigt svårt att tränga igenom dem i vissa fall. Det blir inte heller överskådligt utan svårt för både företag och myndigheter att tolka och utöva. Dessutom ska vi komma ihåg att till våra svenska lagar och regler kommer de som beslutas i Bryssel och som också ska införas i Sverige. Det är ett svårt arbete som ligger framför oss, och jag anser att man mer borde vara inriktad på att få kvalitativa förändringar i regelförändringsarbetet. Vi ska komma ihåg att för de allra flesta företag är själva drivkraften just att verka i sitt företag för att utveckla företaget. Då är lagstiftning, regelverk och administration nödvändigt för att man ska kunna ha ordning på sin verksamhet och kunna följa de lagar som finns. Då måste de också finnas och upplevas som ett stöd. I dag är det tyvärr så att i och med att lagar och regelverk oftast läggs på varandra och i vissa fall motverkar varandra upplevs de inte som ett stöd utan ofta som ett hinder. De kan upplevas som en tvångströja för företag eller myndigheter. I den skrivelse som vi ska ta ställning till försöker man redovisa vad som har hänt. Det finns saker och ting som är positiva också, till exempel att förlänga redovisningsperioden för mervärdesskatt för mindre företag. Det är bra, tycker vi. Även det som finns inom tillstånds- och anmälningsplikt inom miljöområdet förenklar till exempel vindkraftsutbyggnad betydligt, och det är någonting som Vänsterpartiet tidigare också har lyft fram. Men det finns också saker och ting som uppfattas eller beskrivs som affärskritiska i skrivelsen, och det är regler som man avser att ta bort eller förenkla som gör att stora kostnader eventuellt skulle kunna falla bort från företag. Men i det faktiska livet är företagen tvungna att ha dem kvar för att ha ordning och reda på sin verksamhet, och det är tveksamt om det är regler som man ska lyfta upp i ett sådant här sammanhang. Däremot är jag väldigt kritisk till att man inte tar upp Nuteks redovisning av arbetet, som är väsentligt. Det är ett beställningsarbete från regeringen. Att inte med ett ord nämna dess genomgång tycker jag är märkligt. Den visar att de administrativa kostnaderna för företagen har ökat under perioden sommaren 2006-den 31 december 2007 med 2 230 miljoner kronor, alltså 2,2 miljarder kronor. Att inte heller nämna de riksdagsbeslut som faktiskt har ökat regelkrånglet är också att utelämna relevanta uppgifter inför riksdagens behandling av den här skrivelsen. Regeringen har till exempel på skatteområdet gjort en lång rad avsteg från likformighet i beskattningen som inneburit gränsdragningsproblem och därmed ökad administration för både myndigheter och enskilda företagare, till exempel svårigheten som Börje Vestlund tog upp här, nämligen vad som är en hushållsnära tjänst och inte. Vi diskuterar inte om det är bra eller dåligt, men vad är en hushållsnära tjänst? Det är ett problem i dag, och det uppstår en rad tolkningssvårigheter för både myndigheter och enskilda företagare när man ska inrapportera detta. Regeringen har också beskrivit i positiva ordalag förändringar för företagen som slår direkt mot löntagarna. Här pratar man om kvalitativa förbättringar. Detta är ingen kvalitativ förbättring. Till exempel kommer man från Arbetsmiljöverket under året att ta bort de skriftliga sammanställningarna om ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som inträffar i arbetet. Det här är kontraproduktivt. Hur ska nu Arbetsmiljöverket kunna jobba för att förbättra arbetet med arbetsmiljölagstiftningen för att minska ohälsan och olycksfallen på arbetsplatserna? Det försvåras av den här typen av borttagande av regler. Skyldigheten för arbetsgivare att anmäla ledig plats till Arbetsförmedlingen har också avskaffats. Det tror jag kommer att innebära att de som står väldigt långt från arbetsmarknaden får det svårare att få jobb i och med att de oftast inte har kontakt med arbetslivet. Avslutningsvis vill jag också påpeka vikten för lagstiftaren, alltså riksdagen, av att det innan beslut fattas måste göras en konsekvensanalys. Jag är medveten om att det kommer här så småningom, men det måste också göras utifrån hur företags och myndigheters möjligheter att efterleva regelverket påverkas. Framför allt får regler inte stå i strid med annat regelverk. De får inte motverka varandra, för det är då de upplevs som ett hinder och man får svårt att hitta i djungeln av lagar och regler. Regelverk ska vara tydliga, förutsägbara och ha en bred acceptans i samhället. Först då blir regler till stöd i stället för att upplevas som hinder i företagandet och samhällsutvecklingen.

Anf. 133 Kent Persson (V)

Fru talman! Det ska bli enklare, roligare och lönsammare att driva företag i Sverige! Det tror jag är en devis som vi alla skriver under på och en ambition som vi alla delar, därför att det är bara genom att många fler människor vill starta företag, driva företag och låta företag växa som vi bygger en ännu stabilare grund för vårt framtida välstånd. I den internationella konkurrens som varje dag blir allt skarpare och där många fler aktörer finns med på den gemensamma världsmarknaden ställs kraven för varje dag högre på villkoren i vårt land. Vi vet också att för jobb och inkomster blir vi mer och mer beroende av mindre företag och av att små företag vill växa. Därför är regelförenklingsarbetet, att minska regelbördan, väldigt centralt för oss alla i vårt land, tror jag, när vi vill bygga bättre villkor för företag och jobb. Det här är, precis som tidigare påpekats, inte någon ny snilleblixt som alliansregeringen har kommit på eller som vi kom på i valrörelsen 2006, utan det här har varit någonting som har förenat oss under ganska många år - en ambition att arbeta i den här riktningen. Regelförenklingsarbetet, arbetet med att minska regelbördan, handlar om företagens administrativa kostnader, vilka är mätbara, men också om den kostnad som oron för att göra fel innebär. Den är också en del av regelbördan. Häromdagen träffade jag ett antal företagare på LRF. En av dem berättade att han varje morgon när han vaknar tänker: I dag ska jag följa 400 olika regelverk. Jag undrar vilka jag kommer att råka bryta emot i dag? Det här är också en väldigt viktig del i det hela, nämligen oron för att göra fel och den så att säga mentala process som det innebär som gör att man tappar fokus på det man är duktig på: Ska jag råka ut för ett skattetillägg därför att jag har råkat periodisera momsredovisningen på ett felaktigt sätt? Det här är svårare att mäta och finns inte med i de mätningar som Nutek jobbar med, men jag tycker att det är väldigt viktigt att vi också har den aspekten med i regelförenklingsarbetet. Det måste bli lättare att förstå, lättare att förutse och mindre risker för att man ska göra fel av misstag. Det mål som är satt är att minska regelbördan, det vill säga regelkostnaden - inte nödvändigtvis antalet regler - med 25 procent till 2010, och det är ett väldigt ambitiöst mål. Det ligger också väl i linje med det mål som EU därefter har satt upp om 25 procent till 2012. Det är samtidigt så att eftersom Sverige är en integrerad del av Europa och väldigt mycket av våra egna regelverk styrs av EG-direktiv skulle det bli väldigt svårt att på kort tid uppnå en minskning av regelkostnadsbördan inom Sverige med 25 procent om vi inte också kan använda regelförenklingsarbete inom EU som ett avstamp för det. Det här är som sagt var ett arbete som har pågått under ganska lång tid. Vi kan dock se att det för varje år i stort sett har gått i fel riktning, trots höga ambitioner. Då är det bara att konstatera att det inte är viljan som brister. Det tror i varje fall inte jag. Åtminstone har det inte varit så på senare år. Jag tror att det var en process som vi skulle gå igenom för att förstå hur viktig den här frågan var. Jag vet att redan den folkpartiregering som regerade så länge sedan som 1979 satte upp ett jätteambitiöst mål - det kanske stod lite mer i politisk konflikt med omgivningen - om att man skulle införa 100 förslag för att förenkla, och man hade väldigt svårt att till slut lyckas processa igenom hela myndighets- och departementskedjan dessa 100 förslag. Jag tror inte att det har varit viljan som har fattats från den tidigare regeringen och dess samarbetspartier, i vart fall inte under den senare mandatperioden, utan det handlar om att välja ut rätt metoder. Här går processen framåt. Metoderna blir bättre och bättre. Det handlar också om attityd och värderingar i hela regelgivningskedjan och attityd och värdering av frågan i sig gentemot andra angelägna mål när de står mot varandra. Jag tror att det är viktigt att vi fortsätter att arbeta in detta. Det tas delvis upp i den synpunkt som Vänsterpartiet för fram i sin motion om kvalitativa - inte bara kvantitativa - mål med arbetet, att man ska väga vikten av regelverket i sig mot kostnaden, inte bara vad det kostar och inte bara om det går att göra på ett enklare sätt. Vi måste ha riktiga och funktionella redskap som hela tiden förbättras. I det arbetet handlar det om att verkligen se varje enskilt träd och inte bara se skogen. Om vi bara ser skogen är det svårt att gå in och bli en duktig arborist och skära bort och ägna sig åt skogsvård, för att anknyta till mitt besök på LRF häromdagen. Målet är 25 procent. Räcker inte de redskap som nu är redovisade i rapporten är det min bestämda uppfattning att vi måste skaffa fler och framför allt bättre redskap. En del säger att regelkrånglet i Sverige inte är så farligt om man jämför med Italien och andra. Det kan man ju göra, men det handlar om de sammanlagda konkurrensvillkoren. Vi vet att vi i vårt land, även med de skattelättnader som alliansregeringen arbetar för, alltid kommer att ha högre skatt på de flesta områden än många andra länder. Det är den sammanlagda konkurrenssituationen som avgör konkurrenskraften. Har vi högre skatter kanske vi måste ha enklare regler eller minska kostnaden för regelbördan. Det är givetvis oerhört bestickande att regelkostnaderna ökade mellan 2006 och 2007, delvis på grund av vissa beslut som föreslogs av den här regeringen och har röstats igenom av den här riksdagsmajoriteten, men framför allt till stor del på grund av beslut av den tidigare majoriteten - exempelvis den omvända byggmomsen och personalliggare. När man mäter regelbördan ska man veta att det är en lång process fram. Det gör också att jag är helt övertygad om att den här trenden kommer att vända nu när vi har fler verktyg på plats. Beräkningen av de förslag som är under genomförande detta år handlar om minus 10 miljarder, det vill säga 10 procent av regelbördan som är beräknad till ungefär 100 miljarder kronor. I skrivelsen redovisar regeringen sitt arbete. 12 departement och 52 myndigheter har lämnat underlag. 600 konkreta förslag är antingen genomförda eller under beredning och utarbetande. Förslag kommer in från näringsliv och enskilda. Många viktiga sådana kan läggas samman. Det är fem nyckelverktyg. Vi har mätningarna, givetvis. Det gäller att inte försöka fly från bassituationen. Den mätning som Börje Vestlund hänvisade till tidigare kom tre månader efter det att den här skrivelsen var gjord. Det är lite svårt att få in den i efterhand. Vi har regelkonsekvensförordningen, regelråd, samråd löpande hela tiden med näringslivet och genomförande av den här handlingsplanen. Till syvende och sist handlar det om ett handfast arbete varje dag inom ramen för verktygen och att nöta in det i alla processer. Det är viktiga organ. Därför är jag övertygad om att när vi väl har detta på plats och nöter in det kommer trenden att vända. Det är viktigt att det finns ett sammanhållet ansvar med en helikoptersyn på Näringsdepartementet, men varje enskild aktör, myndighet och departement måste ta ansvar. Det här handlar ju om verktygen, men det handlar också om de konkreta förslagen i sig som till exempel uppdraget till Bolagsverket att lägga samman ungefär 90 register till en portal, i praktiken ett. Det är stor skillnad. Det handlar om förslagen i budgetproposition på skatteområdet. Det dundrar in propositioner varje dag med konkreta lagstiftningsförändringar. Så sent som i dag kom det en som gäller förenklad revisorsgranskning vid fusion av aktiebolag - förvisso ingen regelbörda som drabbar de flesta dagligen, men de gånger det händer är det viktigt. Vi i utskottet har konstaterat att vi tror att de fem huvudsakliga verktygen är ändamålsenliga. Därför är det viktigt att Regelrådet kommer i gång med sitt arbete ordentligt. Jag anser att motionerna, som i huvudsak har rätt generella förslag, i hög grad är tillgodosedda med den här handlingsplanen, konsekvensförordningen med mera. Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att det är en konstruktiv process. Vi är överens om målet. Precis som det var bra att oppositionen, som jag tillhörde före valet, ständigt jagade regeringen då är det bra att oppositionen gör det nu eftersom det leder oss framåt. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag att lägga skrivelsen till handlingarna och ser fram emot nästa skrivelse i maj 2009 med nya mätningsresultat i rätt riktning.

Karin Pilsäter (Fp)

Anf. 134 Karin Pilsäter (Fp)

Fru talman! Inte alla förslag som har lagts fram av den här regeringen har ökat regelkrånglet, men det har varit en större andel där regelbördan har ökat och en mindre andel där regelbördan har minskat, enligt de mätningar som bland annat Näringslivets Regelnämnd har tittat på och som man har kommit fram till. Det är ett tag sedan det kom någon mätning. Det är möjligt att det är lite andra siffror i dag. Karin Pilsäter kan kanske peka på ett par saker som har kommit sedan den senaste propositionen. Men när skrivelsen lades fram var situationen den att regelbördan hade ökat ordentligt. Varför har man inte haft den här synen på alla departement när man har tagit fram nya regler för företag? Det här måste man ha tappat bort under resans gång. Jag kan inte förstå saken på annat sätt. Jag delar helt och hållet Karin Pilsäters uppfattning när det gäller att det tar sin tid att arbeta igenom och få fram metoder. Men man hade ju tagit fram ett antal metoder för att arbeta in i departementen. De skulle göras om, och det har tagit ytterligare två år. Nu har man dem på plats. När tänker man börja leverera? Det tycker jag är det intressanta i den här debatten.

Anf. 135 Börje Vestlund (S)

Fru talman! Vi kan fördjupa oss något i tidsförloppen. Den mätning som kom gällde ju perioden fram till den 31 december 2007. Mycket av den ökade regelbörda som kom under 2007 härrör till beslut som har fattats tidigare, men trätt i kraft under 2007. Vissa som kommer från den nya majoritetens faktiska beslut och också började gälla 2007 har medfört ökat regelkrångel. Det är helt klart så. Det var den typen av beslut som har fått ett snabbt ikraftträdande och ett väldigt snabbt genomslag. På många andra områden har det varit konkreta förslag som har tagit längre tid för att få genomslag. Det är bara att konstatera att om de här arbetsmetoderna hade varit på plats i förväg är det möjligt att en del av utformningen av förslagen och hantering av rapportering hade varit annorlunda. Det handlar inte bara om skattereglerna i sig utan också om hanteringen på företagen. Jag tror att både Skattemyndigheten och Finansdepartementet har en hel del bakläxa att göra och väga in den typen av aspekter, inte bara skatteprocenten. Den som stoppar ned blanketten i det bruna kuvertet måste tänka mycket noggrannare på hur den som sitter vid skrivbordet och sprättar upp det ska bära sig åt för att fylla i den. Jag tror att vi alla kan vara överens om att det krävs en ordentlig uppspottning där.

Karin Pilsäter (Fp)

Anf. 136 Karin Pilsäter (Fp)

Fru talman! Det är i viss mån sant. Vi är helt överens om att det ska bli enklare, roligare och lönsammare att vara företagare och att det ska vara centralt att minska regelbördan. Om det nu är så centralt, varför gjorde man de här tabbarna? Vi ska kanske inte tala om vad som hänt den senaste tiden, men vi vet att ganska långt in på denna mandatperiod har regelbördan ökat rejält för företagen. Företagen omvittnar det. Vi har inte bara den mätning som har gjorts av Näringslivets Regelnämnd. Svenskt Näringsliv har haft samma uppfattning och Nutek har haft samma uppfattning. Det är inte bara en myndighet eller en organisation som har hävdat detta. Jag vet inte vad Företagarna har sagt i den här frågan. Reglerna har ökat med en regering som sade att den här frågan är central. Hur kan det komma sig att man skapar så många regler att det nästan har slagits rekord, och regelkrånglet har ökat mer än på många år?

Anf. 137 Börje Vestlund (S)

Fru talman! Vi ska inte ta i så att vi spricker. Den ökning som skedde under 2007 har till stor del sin grund i beslut som var fattade tidigare. Det handlar inte bara om regler. När man mäter handlar det också om den praktiska utformningen av rapportering och redovisning. Jag har redan sagt att det finns mycket att önska och måste bli en striktare linje på utformningen där. Men det har faktiskt hänt en rad olika saker. Bland det första som också gjordes hösten 2006 var att medfinansieringen av den förlängda sjukpenningen avskaffades. Det var inte bara krångelfråga i sig utan handlade just om den stora oro som man som företagare med kanske en eller upp till tio anställda går omkring och bär på att man ska råka ut för att bli ansvarig för en rehabiliteringsutredning. Väldigt få råkar ut för det, men det är en oro som man går och bär på. Det förändringsarbete som nu sker när det gäller socialförsäkringarna, vilket förvisso inte är klart än, kommer inte bara att handla om en regelförenkling. Det kommer också att innebära att en väldig massa energi som man i dag ägnar åt att fundera på vad som egentligen gäller i stället kan användas för att driva företag. Sedan måste man jobba på många olika fronter. Det sker också en väldig massa översynsarbete av lagstiftning och förordningar som handlar just om förenkling i hanteringen. Men det som måste passera genom riksdagen och som därför ofta tar ytterligare lite tid handlar exempelvis om sådant som den direkta utformningen av skatteregler. När det gäller till exempel sänkningarna av arbetsgivaravgifter för unga, nystartsjobb och annat som är en del av den ökade regelbördan måste detta vägas mot fördelen att få dessa skattesänkningar. Men detta kan säkert utformas på ett betydligt enklare sätt så att det inte uppfattas som att man samtidigt har fått en extra arbetsuppgift.

Karin Pilsäter (Fp)

Anf. 138 Karin Pilsäter (Fp)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande 5 och avslag på oppositionens tre reservationer. Vi behöver fler företagare i Sverige, och vi behöver företag som växer. Vi behöver ett ökat företagande för att klara välfärden och sysselsättningen. Det måste därför göras enkelt och lönsamt att driva företag i Sverige, och företagens kostnader för att följa de regelverk som finns ska göras så små som möjligt. Alliansregeringen har lovat sina väljare att till hösten 2010 minska företagens kostnader för att följa statliga regler med 25 procent. Det är ett mycket tufft löfte. Även inom EU har det tagits beslut om att minska kostnaderna med en fjärdedel, dock senast 2012. Det är viktigt att man kan följa detta eftersom det kan komma regler från EU som ökar kostnaderna. Fru talman! Alliansregeringen har verkligen med kraft drivit denna fråga. 12 departement och 52 myndigheter runt om i landet har involverats i att ta fram en handlingsplan för regelförenklingsarbetet och genomföra detta. Tusentals personer är involverade i detta. Alla vet att om man ändrar regler och ändrar en organisation, vad det än handlar om - en statlig förvaltning eller ett företag - finns det alltid motstånd. Regelförenklingsarbetet har kommit att genomföras med fem centrala verktyg, och det är viktigt att vi alla är överens om hur viktiga de är för att klara detta. Det första steget är en mätning av företagens administrativa kostnader. Det är ett viktigt mätresultat för att man ska se var arbetet sker och var besparingar görs. Mätarbetet utförs av Nutek med hjälp av den så kallade standardkostnadsmetoden som har utvecklats i Nederländerna och som man arbetar med inom EU. Jag har i näringslivet lärt mig hur viktigt det är med kvantifierbara mål och uppföljning av dessa mål. Är målen kvantifierbara arbetar organisationen för att nå dessa mål. Vi har även en konsekvensutredning vid regelgivning. Syftet med konsekvensutredningen är att vi ska försäkra oss om att regleringen verkligen behövs, att det aktuella problemet kan lösas genom regelförändringar samt att vi ska se vilka effekter förslaget får. I detta ingår inte minst vilka kostnader företaget åläggs. Ett tredje verktyg är det regelråd som inrättats. Regelrådet är ett rådgivande organ som ska bistå regeringen och myndigheterna i arbetet med regelförändringar för företagen. I rådet ska tre ledamöter och tre ersättare ingå. Det löpande arbetet kommer att skötas av ett sekretariat. Rådet ska kontrollera att konsekvensutredningar är genomförda och bedöma om de nya reglerna uppnår sitt syfte till en låg kostnad för företagen. Det är en väldigt viktig organisationsförändring. En fjärde central del är regeringens intensiva samråd med näringslivet. Intresset för att minska den byråkrati som företagare drabbas av är stort, och hundratals förslag har inkommit direkt från näringslivet och dess företagare i Sverige. Det är väldigt viktigt. Det är de som vet vad som behöver ändras. Som femte verktyg har vi den handlingsplan som har upprättats. Den omfattar 600 åtgärder. Nära 200 åtgärder har genomförts, planeras eller utreds av regeringen, och 400 åtgärder ska hanteras av myndigheterna under regeringen. Fru talman! Hela detta regelförenklingsarbete är inte helt lätt att överblicka, ännu mindre att genomföra. Men man måste sätta målen högt. Det har jag också lärt mig. Många personer arbetar med detta på departementen och hos myndigheterna - tusentals personer. Trots att EU-kommissionen driver samma regelförenklingsmål som vi har ett problem varit att EU-besluten i många fall ökar byråkratin i Sverige. EU har också inrättat en konsekvensbedömningsnämnd som ger råd och rekommendationer om genomförda konsekvensanalyser. Därtill har EU förstärkts med en så kallad högnivågrupp som ska ge råd till kommissionen i det fortsatta utvecklingsarbetet. Det är naturligtvis viktigt att nu med full kraft revidera den handlingsplanen och agera kraftfullt. Departementen ska nu tillsammans med ett fyrtiotal myndigheter uppdatera respektive departements handlingsplan och avge rapport till Näringsdepartementet senast den 2 mars 2009. Förhoppningsvis kommer ännu fler besparingar in i handlingsplanen och nya aktiviteter att upprättas. Fru talman! En viktig besparing gäller företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter. I dag fyller svenska företagare i 94 miljoner blanketter årligen, och kostnaderna för denna byråkrati är givetvis enorma. En samordning av detta uppgiftslämnande är därför absolut nödvändig. Regeringen har gett Bolagsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag för hur företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter ska minska. Uppdraget ska redovisas den 30 april 2009, och Bolagsverket ska i detta arbete samverka med andra myndigheter. Här finns säkerligen mycket stora besparingar att göra, det kan jag lova er. Även i Regeringskansliet pågår regelförenklingsarbetet intensivt. En statssekreterargrupp utfärdade i juni 2008 riktlinjer för arbetet med konsekvensutredningar. Enligt gällande riktlinjer ska en utredning genomföras så snart nya och ändrade regler tas fram i Regeringskansliet. I budgetpropositionen finns ett flertal förenklingar vad gäller uppgiftslämnande och garantier. Fru talman! Jag är övertygad om att detta regelförenklingsarbete som är så ambitiöst och välorganiserat kommer att skapa utrymme för stora besparingar när vi summerar detta under hösten 2010. Det är oerhört viktigt att vi genomför detta så att företagens kostnader minskar och därmed skapar såväl incitament som flexibilitet för ett växande företagande i Sverige i en kraftfullt globaliserad värld.

Anf. 139 Staffan Anger (M)

Fru talman! Det slående är alla superlativer som Staffan Anger använder om vikten av denna fråga. Jag tror att många skulle kunna ställa upp på detta. Men problemen kommer fram när man synar korten lite grann. Låt mig först ta upp det som faktiskt hände efter detta. Jag tror nämligen att vi även är ganska överens om vad jag sade inledningsvis om hur den tidigare oppositionen agerade när det gäller dessa frågor. Sedan tillträdde man. Man hade ganska många förslag. Vi tog fram 300 förslag ur den skrivelse som redovisades under det sista året under den förra mandatperioden. Alla de förslag och metoder som vi hade tagit fram lades på is - de skrotades och togs bort - eftersom allt sedan skulle göras om. Var det värt det arbetet - att behöva ta bort ett antal förslag för att på det sättet se till att företagen inte kunde få de välförtjänta och viktiga ändringar som skulle ha kommit? Det är alltså min fråga till Staffan Anger. Det är mycket som jag kan hålla med Staffan Anger om. Det var tusentals människor som jobbade med det här också på vår tid - ingenting har förändrats i det avseendet - när vår handlingsplan togs fram. En annan sak som jag måste ta upp gäller samrådet med företagen. Det är naturligtvis viktigt. Men det får inte vara bara samråd. Samråd måste innebära att det också blir konkreta förslag. Men hittills, fru talman, har det inte funnits några konkreta förslag. Vi har absolut inte fattat några beslut i denna kammare. Dessutom har det varit väldigt få beslut från myndigheterna.

Anf. 140 Börje Vestlund (S)

Fru talman! Börje Vestlund vet mycket väl hur ni tidigare i regeringsställning misslyckats med den här uppgiften. Under Mona Sahlin som näringsminister satte ni i gång med simplexmetoden men kom i princip ingen vart. Det är väl ganska naturligt att man försöker börja på ny kula, att man när man ska göra ett så här svårt och omfattande arbete börjar från scratch. Här är det, som jag brukar säga, ett maratonlopp. Det är ett tufft maratonlopp i uppförsbacke. Nu har vi kommit halva vägen. Vi har en bra organisation och 600 förslag. Arbetet med ca 170 åtgärder avslutades under år 2007. Ni däremot gav i stort sett upp. Det kom inga förslag från er regering under tolv år. Ni klarade inte av detta. Därför är det ganska naturligt att för att få med sig folk på att göra dessa förändringar i en så jättelik organisation måste den ideologiska bakgrunden finnas för att man verkligen ska vilja förändra. Det gäller att verkligen sälja in detta. När det finns tolv departement och vi vet att ministrarna informerar mycket hårt och talar om målsättningarna i organisationen och när det finns 52 myndigheter är det fråga om ett mycket stort arbete med att sälja in. Det innebär också att de som jobbar med detta ställer upp i de här frågorna. Den här frågan är mycket viktig för svenskt näringsliv. Därför är jag väldigt glad över att vi har kommit så här långt och över att det gjorts så här bra. Den andra frågan kan vi ta senare.

Anf. 141 Staffan Anger (M)

Fru talman! Den andra frågan är enkel: Vad kommer man att göra med de förslag som kommit från företagen när det gäller samrådsgrupperna? Det jag skulle vilja ta upp i denna min andra replik gäller EU och EU-regelverket. Det ligger lite grann i vad Staffan Anger säger, men samtidigt liksom inte fullt ut. Enligt förra mätningen som Näringslivets Regelnämnd gjort är ju sanningen att man, till följd av EU-beslut, har ökat regelbördan med 12 procent. Resten var beslut som hade fattats av Sveriges riksdag, av nationella skäl. Man kan då fråga sig om man hela tiden kan skylla på EU. Också jag har trott att det väldigt mycket varit så att vi har blivit tvingade att skapa lagstiftning på grund av EU-lagstiftningen. Så är det, men inte fullt så mycket som vi brukar säga i debatten. Jag tycker att det är värt att studera detta. Sedan gäller det handlingsplanen. Ja, just det, det är fortfarande fråga om planer , Staffan Anger! Några verkliga förslag har inte kommit i särskilt stor utsträckning. Näringslivet mäter hur många förslag som har ökat krånglet och hur många förslag som har minskat krånglet. Mellanskillnaden ska vara så liten som möjligt. Hittills har ökningen av krånglet varit mycket större än minskningen av krånglet. Det ska bli intressant att se framtida mätningar. Fru talman! Slutligen: Det är väl sant att ideologin är viktig. Men denna gång kan jag, Staffan Anger, garantera att det inte har med den här frågan att göra. Jag tror att Staffan Anger och jag är lika engagerade i just den här frågan. Staffan Anger får le hur mycket han vill åt mig, men det är sanningen.

Anf. 142 Börje Vestlund (S)

Fru talman! Vi lyssnar naturligtvis mycket väl på näringslivet och på dess propåer i frågan. Men det innebär inte att vi kommer att acceptera allt som föreslås. Jag kan säga att jag har tillbringat hela mitt liv i företag. Har man jobbat i ett företag då vet man vilken enorm byråkrati det är. Det är en stor börda. Särskilt när jag var egenföretagare upplevde jag det; det vill jag säga. Sedan säger man att ingenting har gjorts. Men titta på regeringens hemsida! Där finns uppgifter om 170 åtgärder som genomfördes år 2007. Ytterligare hundratals åtgärder är på väg. Det talas också om exakt vilka åtgärder som har vidtagits. Jag ska dock inte i detalj gå in på alla de bitarna. Men titta på detta, Börje Vestlund, för det är helt fantastiskt! På hemsidan finns också uppgifter om åtgärdsprogram på varje departement och varje myndighet. En massa saker är på gång, men det tar tid. Det är inte så lätt att lösa detta direkt. Men det här kommer att vara färdigt och klart, för det finns en mycket stark ideologi i att vi vill se till att svenska företag har låga administrativa kostnader och att de i stället i den här globaliserade konkurrensen kan satsa på marknadsföring, produktion och produktutveckling. Det är inte rapporter till staten som man tjänar pengar på och som man överlever på. Jag är säker på att Börje Vestlund är en företagsvän, och jag tycker att det finns vissa tendenser även inom oppositionen, också i Vänsterpartiet, till att numera försöka se på detta på ett vettigt sätt. Hjälp alltså i stället till med att komma med ytterligare förslag! Alla förslag tas emot. Vi tar gärna upp vartenda förslag som ni kommer med och värderar det utifrån företagens bästa.

Anf. 143 Staffan Anger (M)

Fru talman! Jag har några kommentarer och en fråga. Staffan Anger säger att det ska vara lätt att starta företag - ja. Jag har varit ute ganska mycket och har träffat folk på väldigt många nystartade företag - inte bara på ett eller två företag utan på kanske 50, 60 eller 100 företag. Men jag har inte träffat på någon som sagt att det har varit svårt att starta företag. Däremot har man sagt att det är en himla massa administrativt jobb, pappersjobb, som man inte har lust att hålla på med. Det är en viss skillnad mellan att starta ett företag och att driva det. Staffan Anger säger att man ska ha högt satta mål. Ja, det är visserligen sant. Men jag har också lärt mig att man ska plocka de lägst hängande frukterna först för att visa på resultat och på att man är trovärdig. Jag tycker att regeringen under de här två åren har gjort en hel del misstag som medfört ökade administrativa kostnader. Något som jag väldigt mycket har funderat på är detta med att ett borttagande av regler kan bli kontraproduktivt; det kan få verkningar på andra samhällsområden. Jag undrar lite grann hur ni tänker när ni tar bort plikten att anmäla till Arbetsmiljöverket när det gäller olycksfall, allvarliga tillbud och så vidare på arbetsplatserna. På vilket sätt underlättas arbetet med att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatserna när man så drastiskt minskar på den typen av uppgiftslämnande? Avslutningsvis i denna den första rundan: Hade Karin Pilsäters anförande och det som sades i replikskiftet funnits med i skrivelsen skulle jag ha yrkat bifall till den. Där tar man upp problemen med det arbete som det här innebär.

Anf. 144 Kent Persson (V)

Fru talman! Jag håller helt med dig, Kent Persson! Det är i dag lätt att registrera ett företag. Man ska ha sina 100 000 kronor, och man ska lämna in uppgifter om revisor och styrelse till Bolagsverket. Sedan får man ett godkännande. Jag håller också med dig om att det är otroligt jobbigt att driva ett företag. Det handlar om mer än 40 timmar, kanske om 50 eller 60 timmar - i början dessutom till en väldigt låg lön. Så är det. Därför måste vi göra allt, framför allt för de små och medelstora företagen, för att få en enklare administration, en enklare förvaltning över huvud taget. De stora företagen klarar sig alltid. De har stora vinster. De är internationella och så vidare. Men det handlar också om att kunna växa i Sverige. Vi ska ha klart för oss att globaliseringen hela tiden kommer att öka. Vi får allt större konkurrenter. I den rapport som gjorts kan vi se att Sverige har tappat marknadsandelar ute i världen, framför allt i Asien. Apropå arbetsmiljörapportering och arbetsmiljölagen finns det i företagen, i alla stora och medelstora men även i små företag, en organisation som arbetar med arbetsmiljöfrågor. Ett företag som ska kunna rekrytera bra medarbetare måste ha det, annars får man ingen som vill arbeta i det företaget. Man har olika tjänstemän och arbetare utsedda till att arbeta med de här frågorna, och de gör det på heltid också. Det sker en minutiös rapportering, ofta i de stora företagen till företagsledningen också, om vad som har hänt, om det har varit någon arbetsmiljöolycka, vad man kan göra, hur man kan fixa detta. Det är inte Arbetsmiljöverket som kommer att lösa de frågorna. Det görs genom att företagen internt arbetar med det. Jag kan bara säga att svenska företag - det finns en del andra länder där man inte gör på samma sätt - gör detta på ett utomordentligt bra sätt. Jag är stolt över att de har en organisation för det. Men, Kent, jag känner dig väl, och jag är glad att du har anammat företagsaspekten - för att komma från det parti som du kommer ifrån. Ni är inte så många som har gjort det.

Anf. 145 Staffan Anger (M)

Fru talman! Jag tror att Staffan Anger bör läsa vår budgetmotion när det gäller företagande. Där finns en hel del konkreta förslag som skulle underlätta för företagandet totalt sett i Sverige och minska regelbördan för redan befintliga företag. Jag noterar att Staffan Anger egentligen inte vill gå in på frågan om Arbetsmiljöverket och deras uppgift att vara en samordnande myndighet för arbetsmiljöarbetet i Sverige. Det är inte bara rapporteringsskyldigheterna som man nu slopar. Man har också dragit ned på antalet arbetsmiljöinspektörer så att det ligger under den nivå som EU rekommenderar att vi ska ha i Sverige. Det är vad som har hänt. Det här är ett arbete som är oerhört viktigt för att vi ska kunna minska antalet tillbud på arbetsplatserna. Jag är medveten om att på många arbetsplatser sköts det här på ett utmärkt sätt. Det finns arbetsplatser där man åsidosätter arbetsmiljölagstiftningen och där det inte finns några arbetsskyddsombud heller som kan vara till stöd. Det är i det perspektivet som vi ska se Arbetsmiljöverkets roll i samhället och vikten av att de får inrapporterat vad som händer och sker. Det ska vara till stöd för riksdagen och regeringen när det krävs förändringar i arbetsmiljölagstiftningen. Gärna ett svar på frågan: Varför slopa det här uppgiftslämnandet när det är så viktigt för att främja arbetsmiljöarbetet på våra arbetsplatser?

Anf. 146 Kent Persson (V)

Fru talman! Jag håller helt med när det gäller arbetsmiljön. Den måste vara bra för de anställda. Den ska vara trygg, den ska vara säker och man ska kunna förebygga olyckor. I de företag som jag har haft kontakt med och som jag har arbetat i är det ett otroligt stort arbete. När man ska titta på den totala kostnaden för arbetsmiljöarbetet ska man inte bara titta på Arbetsmiljöverket utan på helheten. Det växer i företagen. Det är inte bara fråga om att ha skyddsombud och skyddsingenjörer, utan man ska ha fullt klart för sig att ska man rekrytera goda anställda måste man arbeta med detta. Det innebär inte att man behöver lägga stora slantar på Arbetsmiljöverket. Man måste i stället se till att ha en ideologisk inriktning på företagen, och det har företagare i dag. Det är väsentligt. Vi kom lite grann in på Arbetsförmedlingen också, det står om det i er motion. Som det är nu sker huvuddelen av rekryteringen utanför Arbetsförmedlingen. I dagarna kommer vi att ha en stor sammankomst i Västerås där man tittar på nya arbeten och nya möjligheter. Det är 2 000 arbetstillfällen. Man kan anställa folk, och vi ser också på de företag och organisationer som arbetar med detta. Det är något helt annat än att bara koncentrera sig på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen gör ett bra jobb och har sin roll, men de andra bitarna är nog så viktiga.

Anf. 147 Staffan Anger (M)

Fru talman! Regelförenklingsarbetet är ett viktigt arbete för att skapa goda villkor för företagen och företagandet. Till många företagares vardag hör att när man ätit kvällsmaten, läst läxorna och läst godnattsagan är det dags att ta fram arbetet för administrationen för det egna företaget. Det är självklart helt nödvändigt att ha en administration. Det är nödvändigt att ha en fungerande administration i företaget. Jag säger inte att administrationen tar tid från företagandet. Det är en viktig del av företagandet. Men det är upp till politiken att skapa så enkla regler som möjligt för administrationen gentemot våra samhällsfunktioner. Det är ett politiskt ansvar. Därför har alliansregeringen satt upp ett riktigt tufft mål för hur vi vill förändra kostnaderna för regelverket för våra företag. Vi säger att vi ska sänka kostnaderna med 25 procent. Vi säger dessutom att det ska vara en märkbar förändring i företagens vardag. Det är ett riktigt tufft mål. Vi vill att man som företagare ska ha möjlighet att gå till sängs på kvällen och precis som Karin Pilsäter sade tidigare - inte bara när man vaknar upp utan också när man går och lägger sig - känna sig något så när trygg med att man inte har glömt att skicka in någon uppgift eller missat någon ny regel som har börjat gälla just den här veckan. Som sagt är det en tuff målsättning. För att uppnå det målet krävs det så klart verktyg för att genomföra regelförenklingar. Alliansregeringen har valt att jobba med framför allt fem olika verktyg. Det första är att vi har beslutat att inrätta ett regelråd, som kommer att innebära att vi höjer kvaliteten och farten i regelförenklingsarbetet. Det är en idé som vi har lånat från Nederländerna och Tyskland som framgångsrikt har genomfört ett arbete med regelråd. Det andra är att vi inför en konsekvensutredningsförordning. Den gäller, även om man kan tro något annat när man läser reservationerna, samtliga departement och myndigheter i Sverige. Den gäller över hela linjen. För det tredje företar vi mätningar. Det är oerhört betydelsefullt att vi vet om vi har uppnått målet och när vi har uppnått målet. Alliansregeringen har satt rejäl fart på att genomföra de här mätningarna för att vi faktiskt ska ha lite vettigt jämförelsematerial för att se hur regelförenklingarna utvecklas. För det fjärde genomför vi ett brett samråd med näringslivet. Det är precis den vardagen som näringslivet upplever som vi vill påverka med regelförenklingarna. Vi har fått en fantastiskt god respons på de samråd som vi genomfört. Vi har fått in gott om goda förslag som vi kan använda i det fortsatta förenklingsarbetet. För det femte har vi en handlingsplan för hur vi vill genomföra regelförenklingarna. Jag ska i mitt anförande inte gå särskilt mycket in på vart och ett av de förslag vi har. Jag tror att det viktigare är att vi har ett brett angreppssätt och att vi systematiskt jobbar med det här. Sedan kan vi träta om det är 498 eller 602 regelförenklingar på de första ett och ett halvt åren. För mig är det betydelsefulla att vi har en systematik i arbetet. Som tidigare har sagts i den här talarstolen är vi inte i hamn när det gäller att minska med ungefär 25 miljarder. Ja, förvånansvärt hade det ju varit om vi hade varit i hamn med en 25-miljardersminskning på två års tid. Med den systematik som vi har i regelförenklingsarbetet och med de förslag som vi redan har fattat eller som är på väg fram tycker jag att vi med ganska snabb fart rör oss i riktigt rätt riktning. Jag hoppas, för att ansluta där jag började, att våra företagare i Sverige ska få lite längre tid att läsa läxor och godnattsagor för sina barn innan de går och lägger sig. Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till majoritetens förslag i utskottet.

Anf. 148 Kent Persson (V)

Herr talman! Vi är inte i hamn, säger Jan Andersson. Situationen ser ut ungefär som den gör vid Höga kusten, att det snarare har varit en landhöjning i det här sammanhanget därför att man till och med gått bakåt i de här frågorna. Många av de här metoderna var ju redan framtagna. Varför dög inte de åt den här regeringen? Mätmetoderna var framtagna. Regelrådet fanns inte på plats, och regelförordningen fanns inte heller på plats. Dessa har ni själva kommit på. Men hur kunde det ta så lång tid som ett och ett halvt år att få fram den regelförordning som så gott som alla från majoriteten och även vi från vår sida har sagt är så central? Den borde väl ha varit på plats mycket tidigare. Är det inte det som man borde ha tagit itu med när man sagt att man vill arbeta med det systematiskt? Jag håller med Jan Andersson om att det är lite ointressant hur många förslag som genomförs varje år, men det måste ändå gå i rätt riktning. Och så här långt, herr talman, har det gått i fel riktning. Jag fick inte tillfälle i en tidigare replik att svara på frågan om de 170 åtgärderna. Låt oss anta att man har vidtagit 170 åtgärder. Men hur många åtgärder har man vidtagit som har ökat krånglet i företagen? Det framgår inte. Jag vill ställa frågan till Jan Andersson som jag har ställt vid ett antal tillfällen: När kommer det här arbetet att börja, så att regelbördan faktiskt minskar i företagen och inte ökar vad gäller nettot?

Anf. 147 Staffan Anger (M)

Jan Andersson (C)

Anf. 148 Jan Andersson (C)

Anf. 149 Börje Vestlund (S)

Herr talman! Först vill jag fästa uppmärksamhet på 25-procentsmålet. Börje Vestlund sade tidigare att det redan var beslutat av den socialdemokratiska regeringen, vilket inte stämmer. Den gamla regeringen hade ju ingen målsättning för helheten. Man hade två delmål, ett när det gällde årsredovisningslagstiftningen och ett när det gällde skattebitarna - 25 procent på det ena och 20 procent på det andra. Det är en väsensvid skillnad mot de mål som alliansregeringen har satt upp för helheten. När det gäller mätningarna har alliansregeringen under ett och ett halvt år gjort mätningar på tolv områden. Perioden 2004-2006 gjorde Maud Olofssons företrädare mätningar på åtta områden. Jag skulle nog vilja säga att vi har taggat upp arbetet rätt rejält både när det gäller mätningar och när det gäller målsättningen. Jag roade mig dessutom med att skriva ut den förra regeringens regelförenklingsskrivning för att spä på sifferexercisen. Jag vet inte hur många förslag det var, men jag kan läsa upp ett av de förslag som räknas in i det siffermässiga underlaget: Formen för biodlares anmälningsplikt om var bisamhällen är placerade har förenklats, vilket innebär att uppgiften kan lämnas via telefon i stället för skriftligen. Det är den typen av uppgifter som vi luras att debattera när vi bara staplar siffror på varandra. Ställ detta mot det förslag som vi nu har i tuben om 6 miljarder när vi slopar redovisningsplikten! 6 miljarder, det är riktiga pengar det.

Jan Andersson (C)

Anf. 150 Jan Andersson (C)

Herr talman! Ja, och tänk så många företag som då kommer att bli utsatta för illojal konkurrens. Jag vet inte vem av er från allianspartierna som sade att man också måste se vilka effekter de förslag man lägger fram ger. Det kan faktiskt vara så att ett antal regler ökar men att det för företagen är positiva förslag. Jag vill instämma i det. Men det här gör att ett antal företag i stället utsätts för illojal konkurrens på grund av att man just tar bort revisionsplikten. Jag vet inte om det är ett bra exempel på hur man regelförenklar för företagen. Tvärtom skulle jag vilja säga att det totalt sett kan vara negativt för väldigt många företag. Jag håller med Jan Andersson om att sifferexercisen inte är så rolig. Jag tror att jag läste någonstans i någon av rapporterna att det mest lönsamma i pengar räknat var någon regel i elsäkerhetslagen. Den skulle dra in oerhört mycket pengar. Å andra sidan vet vi att elsäkerhetslagen har med liv och död att göra. Att ta bort en sådan regel kanske inte är det allra bästa exemplet. Det gäller att hantera saker och ting rätt så att man inte gör fel saker och säger att nu ska vi minska antalet regler och sedan glömmer bort helheten, att vi också har andra syften med vår politik. Men det allra viktigaste i sammanhanget är om man, som arbetet är upplagt nu, verkligen kommer att uppnå sitt mål om de 25 procenten? Det har tagit två år att få organisationen på plats. Kommer man att klara 25 procent på de återstående två åren?

Anf. 151 Börje Vestlund (S)

Herr talman! Börje Vestlund har tidigare sagt här att vi ökar kostnaderna med 2 miljarder under den första tiden. Ja, det stämmer. Man försökte göra något reptrick och säga att det berodde på hushållsnära tjänster eller liknande. Men vi vet att merparten av de 2 miljarderna hänför sig till förändringar när det gäller omvänd byggmoms och när det gäller personalliggare i hotell- och restaurangbranschen - förslag som lades fram före regeringsskiftet. Vi ska vara någotsånär sanningsenliga när vi pratar om belopp här. Näringslivets regelnämnd säger att med nuvarande förslag är 10 miljarder inom räckhåll. 10 miljarder skulle jag vilja säga är förbaskat bra. Det ser vi efter två år av mandatperioden. Jag har goda förhoppningar om att vi ska lyckas väl med regelförenklingsarbetet, och 10 miljarder är inte småpotatis.

Jan Andersson (C)

Anf. 152 Jan Andersson (C)

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till näringsutskottets förslag till beslut i betänkande nr 5. För alliansregeringen är ett gott företagsklimat en förutsättning för en framgångsrik jobbpolitik och för att därmed skapa en grogrund för ökade resurser till välfärden. Kristdemokraterna och de övriga allianspartierna har en stolt historia i att ha drivit företagspolitiska frågor med kraft. Därför är det ingen slump att regeringen har genomfört så pass många reformer som den har gjort och som har bidragit till att förbättra företagsklimatet. Lägre arbetsgivaravgifter, lägre bolagsskatt, lindrigare sjuklöneregler, förbättrade 3:12-regler samt förlängd visstidsanställning är bara några exempel av alla de reformer som regeringen föreslagit så här långt. En viktig del i arbetet med att skapa bättre företagsklimat är att minska regelkrångel och administrativa kostnader. Ett konkret förslag som regeringen har lagt fram är borttagandet av revisionsplikten för små företag. Det är ett förslag som kommer att betyda besparingar på ungefär ½ miljard. Man kan tillägga att det i resten av Europa bara är Malta som har kvar revisionsplikten. Det är hög tid att vi följer efter. Detta är ett konkret förslag som kommer att ha stor betydelse. Alliansen gick till val på minskade administrativa kostnader med 25 procent under mandatperioden. Det ska ses mot bakgrund av att vi redan 2002 fick med oss Miljöpartiet på en reservation i riksdagen om att begära av regeringen att intensifiera arbetet med regelförenklingar. Utan den reservationen hade vi kanske inte stått där vi står i dag. Även om den förra s-regeringen inte gjorde mycket på området skapade 2002 års reservation en ökad press och därmed en ökad medvetenhet om frågans betydelse. I dag talar alla om regelförenklingar, vilket i sig är en stor framgång och har en opinionsbildande effekt. Frågan om regelförenklingar är inte alltid lätt. Det är inte svårt för en politiker att hitta på nya regler som kan ha behjärtansvärda syften men som för en företagare är ytterligare en pålaga. Varje ny regel kan isolerad te sig som en mycket liten börda för ett företag. Men alla nya regler kan sammantaget ändå komma att bli en stor belastning. Regeringen visar nu sin strategi för hur arbetet med att uppnå 25-procentsmålet ska uppnås. Ett sådant samlat grepp har vi aldrig sett förut i riksdagen. Oppositionen klagar på att arbetet går för sakta. Men det tar tid att identifiera vilka regler som är mest skadliga i den djungel av regler som finns. Det tar tid att bygga upp ett arbetssätt för att veta hur man ska kunna beräkna kostnader och hur regler som kan avskaffas eller förenklas ska kunna identifieras. Det mesta av grovjobbet är dock gjort. Nu är en struktur på plats, och jag hoppas att arbetet kan fortsätta ännu mer effektivt än det hittills har gjort. Regeringen har bland annat beslutat att inrätta ett regelråd. Regelrådet innebär en markant kvalitetshöjning och kommer att ge regelförenklingsarbetet en viktig skjuts framåt. I och med detta placerar sig Sverige i samma kategori som framgångsländerna Nederländerna och Tyskland. Herr talman! I Socialdemokraternas reservation hävdas det bland annat att regeringen inte har vidtagit några konkreta åtgärder utan i stället infört handlingsplaner och nya administrativa organisationer. Jag tycker att påståendet är märkligt och framstår som medvetet polemiskt. Jag tycker inte att det är seriöst att klaga på att vi tar fram handlingsplaner för hur antalet regler ska kunna reduceras när det i själva verket är fullt nödvändigt för att nå målet. Det är kanske just bristen på handlingsplaner och struktur som gör Socialdemokraterna så misslyckade på området. Socialdemokraterna är också mycket medvetna om att regeringen har genomfört en hel del åtgärder som har minskat företagens administrativa kostnader. Det är åtgärder som Socialdemokraterna har röstat nej till, till exempel slopandet av medfinansieringen till sjukförsäkringen, slopandet av förmögenhetsskatten och de ändrade momsbetalningsreglerna. Socialdemokraternas kritik i detta avseende ekar tomt. Oppositionen kritiserar också regeringen för att ha ökat regelkrånglet i och med en differentierad skatt genom bland annat ungdomsjobben, avdrag för hushållsnära tjänster och nystartsjobben. Då måste man fråga sig vad oppositionens alternativ är. Oppositionen vill minska detta krångel genom att fördubbla arbetsgivaravgiften för personer under 26 år. De vill ta bort den mycket populära reformen med avdrag för hushållsnära tjänster som har skapat 10 000 nya jobb samt införa nya och krångligare skatteregler genom att differentiera skatten för mindre företag när ungdomar som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen i mer än 100 dagar anställs. Oppositionen säger sig alltså vilja ta bort skattedifferentieringarna, men inför i stället nya och tar bort andra som ger mycket god effekt. Herr talman! Oppositionens kritik mot regeringen ekar tomt. Ni i oppositionen är pinsamt medvetna om att ni själva inte har levererat något under de senaste tolv åren vid makten. Nu försöker ni smeta av det dåliga samvetet på alliansregeringen. Jag är dock övertygad om att när företagen ska döma regeringens arbete inom företagarområdet, bland annat hur det har gått med regelförenklingsarbetet, kommer de att se att mycket positivt har gjorts. Det är åtgärder som med en socialdemokratisk regering aldrig hade blivit verklighet.

Anf. 153 Mikael Oscarsson (Kd)

Herr talman! Det var väldiga attacker på oppositionen som Mikael Oscarsson klumpade ihop i en hög! Jag vet inte om Mikael Oscarsson har missuppfattat vad det här handlar om. Han kanske tror att det är en allmänpolitisk debatt om skatteregler, skattelagstiftning och så vidare. Låt oss börja med några av missförstånden. Mikael anklagar mig för att arbetet går för sakta. Jag har sagt att det är omöjligt att uppfylla tidsaspekten i det här. Det är en så komplex fråga som innehåller så många olika regler. Detta finns också med i själva yttrandet och underlaget för våra ställningstaganden. Ett konkret exempel som Mikael Oscarsson tar upp och hyllar och framhåller som något som företagen sparar pengar på är slopandet av revisionsplikten. Jag tror att Mikael Oscarsson har missuppfattat revisionens uppgift i samhället över huvud taget. Det är ett stöd för företagarna med en revision som går igenom bokföringen och ser till att den är korrekt och utförd utifrån gällande lagstiftning. Att ta bort det är att skjuta sig själv i foten. Om företagen ska kunna konkurrera på lika villkor och följa lagstiftningen på samma sätt är revision absolut nödvändig. Det här är ingen uppgift som kommer att leda till minskade kostnader. Seriösa företag kommer att se till att det finns ordentlig bokföring och att det finns en revision av verksamheten så att de vet att de gör det de ska göra utifrån gällande lagstiftning. Om man inte gör det är man ute på tunn is. Då har man inte heller i förlängningen kontroll över sitt företag och sin verksamhet.

Anf. 154 Kent Persson (V)

Herr talman! Kent Persson säger nu att han och hans parti inte är så kritiska mot vårt arbetssätt med att minska antalet regler och kostnaderna för regelmassan. Det är bra. Då hoppas jag att vi också kan räkna med stöd från ditt parti i våra strävanden. Det skulle också vara intressant att höra om Kent Persson har konkreta förslag som ska göra att vi minskar antalet regler och kostnaderna för desamma. Kent Persson tycker dock inte om att vi vill ta bort revisionsplikten. Jag själv satt med i den referensgrupp som utredaren hade till sin hjälp när han utredde den saken. Jag tycker att Kent Persson behöver se sig om lite i världen. Som jag nämnde i mitt anförande är det bara Malta kvar som har den här regeln i dag. Kent Persson kan väl själv tänka ut att det inte är konkurrensneutralitet när vi har helt annorlunda regler än övriga Europa och att det här kostar pengar. Jag vill gärna ha din respons på det.

Anf. 155 Mikael Oscarsson (Kd)

Herr talman! Vår utgångspunkt när det gäller revisionsplikten är att den ska vara kvar. Den är ett stöd för företagandet. Den är också ett stöd för att upprätthålla en konkurrensneutralitet mellan företagen så att det inte uppkommer oegentligheter. Det här är oerhört viktigt för företagen. När jag är ute och pratar med företagen tycker de inte att detta är någon stor fråga över huvud taget. Det gäller framför allt de mindre företagen. De ser ett stöd i det hela. Det kostar pengar; det är de givetvis medvetna om. De säljer ju också varor och tjänster till andra som de tar betalt för. Det Mikael Oscarsson gör sig skyldig till är att klumpa ihop saker och ting. Håll reda på de reformer som ni fattar beslut om i riksdagen och som påverkar regelkrånglet! Det blir krångligt när man inte kan definiera vad en hushållsnära tjänst är. Det blir krångligt inte bara för skattemyndigheterna utan det blir krångligt för den som ska utnyttja ett företag och det blir krångligt för företagarna att förutse vad som är en hushållsnära tjänst. Det här kan väl ändå inte vara nytt? Det är den typen av utredningar som måste föregå varje lagförslag i riksdagen när vi ska ta ställning till huruvida ett förslag är bra eller inte. Nu pratar jag utifrån ett regelförenklingsarbete, inte utifrån det eländiga liggande förslaget. Det har jag även annan kritik mot. Det finns en rad områden inom skattelagstiftningen. Min syn på skattelagstiftningen är att den ska vara likformig, tydlig och förutsägbar. Det blir den inte om man ideligen hittar på särlösningar beroende på om det är fråga om 16 år, 65 år eller 75 år. Det leder inte till mindre krångel utan ökat krångel.

Anf. 156 Kent Persson (V)

Herr talman! Kent Persson är fortfarande engagerad anhängare av revisionsplikten för små företag. Det är fritt fram att ha den hållningen. Alliansregeringen är dock av en annan åsikt, och att minska kostnaderna för administrationen är något som har varit till stor hjälp för småföretagare. Kent Persson gör utfall mot hushållsnära tjänster. Det är inte första gången vi hör det här i riksdagen, men samtidigt är det ganska tragiskt att höra att en reform som regeringen har infört som har gett 10 000 nya arbetstillfällen, 75 procent direkt från arbetslöshet, arbete som annars skulle ha utförts svart, vill Vänsterpartiet ytterligare en gång kritisera. Men det här är någonting som jag tror kommer att bli så omtyckt att man vid ett eventuellt regimskifte i framtiden inte kommer att våga röra den. Kent Persson hade vidare en utläggning om att vi inte utreder saker och ting. Självklart vill vi att allt ska utredas. De förslag som vi lägger fram är väl utredda, och de kommer att vara till nytta för företagsamheten, inte minst i fråga om de regelförenklingar som vi är i så starkt behov av. Någon talade om att företagare förra året skickade in 94 miljoner blanketter. Det finns mycket att göra, och vi har kommit en bit på väg. Men det finns mer att göra.

Anf. 157 Mikael Oscarsson (Kd)

Herr talman! Jag tänkte inte begära replik på Mikael Oscarssons anförande, men han breddade debatten till att i stället för som andra talare hålla sig till sakfrågan - Staffan Anger, Karin Pilsäter och Jan Andersson - till att tvunget börja gräla på sedvanligt manér. Helt riktigt, Mikael Oscarsson, är borttagandet av förmögenhetsskatten en regelförenkling. Självklart är det så. Men då kan Mikael Oscarsson komma på tanken att ta bort alla skatter för företagen. Då har det absolut bästa regelförenklingsarbetet gjorts. Det måste väl vara mest effektivt. Det blir en konstig debatt, herr talman, när man diskuterar detta. Jag har inte försökt att hålla mig till frågan om regelsystemet när det gäller hushållsnära tjänster. Jag har inte velat ta upp den diskussionen, utan jag kan gärna debattera den vid något annat tillfälle med Mikael Oscarsson. Men det råder inget tvivel om att frågan om hushållsnära tjänster innebär många gränsdragningsproblem och mycket regelkrångel - för att se till att göra de avgränsningar regeringen har tagit upp. Huruvida reformen är god eller ej tar jag inte ens upp i den här debatten. Jag tar upp regelfrågorna, ingenting annat. Det går alltid att ta upp andra saker, men vad hade frågan om ungdomsskatten i den här debatten att göra? Jag vet inte, herr talman. Om den skatten förenklar eller gör det krångligare har jag ingen uppfattning om. Man kunde ha hållit sig till vad den här debatten handlar om, nämligen regelkrånglet i företagen som har ökat sedan den borgerliga regeringen tillträdde.

Anf. 158 Börje Vestlund (S)

Herr talman! Det var tydligt att Börje Vestlund surnade till av mitt anförande. Jag tar gärna debatter om olika frågor. En sak som särskilt upprör Börje Vestlund är frågan om förmögenhetsskatten. Han försöker göra sig lite lustig över den. Börje Vestlund borde i stället åka på studiebesök österut, till exempel Finland. Där stöder socialdemokraterna borttagandet av denna regel. Man hänvisar till att den är skadlig för Finland. Den tar bort kapital från Finland som skulle göra att det blir bättre småföretagarklimat och nyinvesteringar. Börje Vestlund bör bege sig på studiebesök och få sig en genomgång av hur skadlig förmögenhetsskatten är och varför den ska bort. Vi i alliansen har varit klara över detta ända sedan valrörelsen. Nu genomför vi detta, och det är till nytta och gagn för landets företagsamhet. Jag förstår på sätt och vis när Börje höjer rösten i frågan. Jag var med i riksdagen när Mona Sahlin var biträdande näringslivsminister. Med buller och bång skulle det bli satsningar på regelförenklingar. Simplex sattes i gång, och det var mängder av samtalsgrupper. Men samtalsgrupperna blev bara samtalsgrupper. Det "bidde" ingenting. Det "bidde" en tummetott. Det blev ingenting som märktes för företagarna. Därför tar vi nu krafttag för att det ska bli någonting. Vi har kommit en hel del på väg. Näringslivets regelråd har visat på att de förslag som vi har lagt fram redan har minskat kostnaden för regelbördan med 10 miljarder. Det är inte dåligt på mindre än två år.

Anf. 159 Mikael Oscarsson (Kd)

Herr talman! Den här debatten handlar inte om förmögenhetsskatten. Jag tänker inte kommentera den ytterligare. Däremot tänker jag kommentera frågan om Simplexgrupperna och det man stod inför något senare under mandatperioden - dock i det här sammanhanget. Jag är ganska säker på att när de dåvarande företrädarna i näringsutskottet dundrade på och sade att det inte har hänt någonting sade Mona Sahlin - eller om det var Leif Pagrotsky, jaha, det var Mona Sahlin - att det händer mycket och att åtgärder är på gång. Det är precis samma sak också som den här regeringen säger. Vi konstaterar - och vi har gott underlag för det - att ingenting har hänt. I varje fall är näringslivet och vi överens om det. Ni säger att det händer mycket. Jag vågar påstå att den som lever får se. Jag betvivlar att det kommer att hända så mycket. Men det är min uppfattning. Jag hoppas för företagens skull att Mikael Oscarsson har rätt, men jag måste säga att jag är tveksam till hur mycket det kan bli av detta. Det har utretts och utretts, och det verkar fortsätta att utredas. De konkreta förslagen läggs inte fram.

Anf. 160 Börje Vestlund (S)

Herr talman! Börje Vestlund hoppas verkligen att vi ska lyckas. Det är gott så. Jag är glad för det stödet. Jag hoppas dock att vi kan räkna in det stödet i omröstningarna och att det inte bara blir allmänt klagande. Om ni har konkreta förslag till förbättringar så lägg fram dem. Vi har sannerligen konkreta förslag på hur vi ska förbättra och förenkla. Vi har 600 konkreta förslag som har kommit fram så här långt. 170 av dem har redan genomförts. Det är en ohygglig skillnad jämfört med när Mona Sahlin hade ansvaret och var biträdande näringsminister under Björn Rosengren. Det var alla dessa grupper, och det samtalades. Men det hände ingenting. Det var mycket snack och lite verkstad. Nu vill vi tvärtom visa att vi går till handling. Regelrådet, som nu införs, är ett konkret förslag på åtgärder som jag tror kommer att ha stor inverkan. Vi har fått en redovisning från regeringen om hur långt man har kommit. Jag ser med spänning fram emot nästa och hur vi ytterligare kan förbättra företagsklimatet för svenska företagare.