Redovisningen av fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden

Betänkande 2000/01:SoU15

Socialutskottets betänkande 2000/01:SOU15

Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2000

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut

2000/01

SoU15

Redogörelse för ärendet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen 2000/01:125 lämnas en beskrivning av
förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en
översiktlig beskrivning av fördelningen av medel ur
fonden. Vidare redovisas hur regeringen och
Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna
arvsfonden under budgetåret 2000. Slutligen anges
några områden som enligt regeringens mening särskilt
bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur
fonden.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens skrivelse
2000/01:125 med redovisning av fördelningen av medel
från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2000. Inga
motioner har väckts med anledning av skrivelsen.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse inte
skall föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottets överväganden

Regeringens skrivelse

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen lägger
skrivelsen till handlingarna.

Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.

Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av
1928 års riksdag i samband med att kusiner och
avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvdabalken
uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer
utan nära släktingar, och som inte har skrivit
testamente, skall i stället tillfalla Allmänna
arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja
verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn,
ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare
bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen
(1994:243) om Allmänna arvsfonden.

Vid utskottets behandling av dels regeringens
skrivelse (skr. 1999/2000:125) om fördelningen av
medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret
1999, dels Riksdagens revisorers förslag
(1999/2000:RR9) angående Allmänna arvsfonden,
hemställde utskottet (bet. 2000/01:SoU2) att
riksdagen skulle ge regeringen till känna att en
översyn av flera olika frågeställningar i anslutning
till Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationen
borde göras, bland annat när det gäller frågor kring
deras rättsliga ställning och revision. Riksdagen
biföll vad utskottet hemställt (rskr. 2000/01:21).

Regeringen beslutade den 7 december 2000 att
utfärda direktiv för en särskild utredare med
uppdrag att göra en översyn av Allmänna arvsfondens
och Arvsfondsdelegationens rättsliga ställning m.m.
(dir. 2000:91). Utredaren skall redovisa sitt arbete
till regeringen senast den 1 november 2001.

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som
en särskild fond. En tiondel av de medel som
tillfallit fonden under ett år läggs till fonden.
Återstoden får tillsammans med direktavkastningen
delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31
december 2000 till ca 1 102 miljoner kronor och
marknadsvärdet till ca 3 888 miljoner kronor. För
budgetåret 2001 finns det ca 281 miljoner kronor att
dela ut.

Fördelning av medel m.m.

Enligt 8 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden
(arvsfondslagen) beslutar regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Arvsfondsdelegationen
eller annan myndighet om fördelningen av stöd ur
Allmänna arvsfonden. I förordningen (1994:952) om
Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens
arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur
fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt
informera allmänheten om fondens ändamål och
användningsområde. Delegationen skall överlämna till
regeringen att avgöra ärenden som är av principiell
betydelse eller annars är av större vikt eller när
delegationen anser att stöd bör lämnas med mer än
300 000 kr.

Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt 5-7 §§
arvsfondslagen främja verksamhet av ideell karaktär
till förmån för barn, ungdomar och personer med
funktionshinder. Verksamhet som beviljas stöd skall
vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas
från en organisations reguljära verksamhet. Stöd kan
beviljas organisationer som bedriver ideell
verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för
utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl.
Så kan t.ex. en kommun tillsammans med en förening
beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I
sådana fall ställs särskilt höga krav på att
projektet är nyskapande och av ideell karaktär.
Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär
verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Ett
projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna
arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till
reguljär föreningsverksamhet. Stöd får ej heller ges
till enskilda personer.

Under budgetåret 2000 har ca 208 miljoner kronor
delats ut. Av dessa medel har ca 172 miljoner kronor
fördelats genom löpande handläggning av
organisationernas ansökningar under året. Resterande
ca 36 miljoner kronor har fördelats inom ramen för
de särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen
ansvarat för.

Sammanlagt 95 projekt med syfte att utveckla och
förnya verksamhet till förmån för barn under 12 år
har beviljats stöd med ca 44,6 miljoner kronor. Av
det totala stödet har 80 % fördelats på följande fem
områden: familjestöd, information/utbildning,
utsatta barn och ungdomar, hjälpmedel samt
fritid/idrott.

Ca 30 miljoner kronor har fördelats till
verksamheter till förmån för ungdomar i åldern 12-25
år genom sammanlagt 89 beslut. De projektändamål som
fått mest stöd är kvinnofrid, brotts-, drog- eller
våldsförebyggande verksamhet, idrottens sociala
ansvar, lokaler samt datateknik.

När det gäller verksamhet till förmån för personer
med funktionshinder har 170 projekt beviljats stöd
med sammanlagt nära 98 miljoner kronor. Av de
fördelade medlen har 70 % gått till följande fem
ändamål: datateknik, fritid/idrott,
information/utbildning, rehabiliteringsmetoder samt
tillgänglighet.

Särskilda satsningar för de olika målgrupperna

I regeringens skrivelse redovisas också de särskilda
satsningarna, dvs. de medel som regeringen avsätter
ur Allmänna arvsfonden för särskilda ändamål under
en viss tidsperiod.

Vad beträffar satsningar för alla målgrupperna
framhåller regeringen att den i februari 2001
presenterat en nationell handlingsplan mot rasism,
främlingsfientlighet, diskriminering och homofobi.
Regeringen ämnar att under tre års tid avsätta
totalt 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden,
varav hälften för att utveckla ungdomsföreningarnas
lokala insatser inom området och hälften till
fondens två andra målgrupper, dvs. barn och
funktionshindrade. Regeringen pekar vidare på att
den i september 1998 beslutat att avsätta medel för
ett treårigt projekt rörande utveckling och
förnyelse av idrottsverksamhet på främst lokal nivå.
För de första två projektåren har nu avsatts
sammanlagt 40 miljoner kronor.

Beträffande särskilda satsningar till förmån för
barn under 12 år anförs att regeringen 1998 och 1999
beslutat att ställa sammanlagt 20 miljoner kronor
till Folkhälsoinstitutets förfogande, att fördelas
till ideella organisationers projekt för att
motverka rökning bland barn och ungdomar. Beloppet
avser de två första åren av en treårsperiod.

När det vidare gäller satsningar till förmån för
ungdomar mellan 12 och 25 år påpekar regeringen att
medel har avsatts till projekt rörande bl.a.
Ungdomars Europainflytande (2000-), Ungdomars egna
kulturverksamheter (1999-), Lokal utveckling av
ungdomars fritidsverksamhet (1999-) och Ungdomars
egna visioner inför 2000-talet (1999-2000).

Beträffande särskilda satsningar till förmån för
personer med funktionshinder anförs i skrivelsen att
medel har avsatts till projekt rörande Personligt
brukarstöd (2000-), Kultur för att minska fördomar
om personer med funktionshinder (2000-), IT och
handikapp (1998-) samt Alternativa stöd- och
boendeformer (1997-).

Kommande inriktning för stöd ur Allmänna
arvsfonden

I skrivelsen redovisas några områden som regeringen
särskilt vill uppmärksamma, varav vissa är
gemensamma för fondens målgrupper.

Angående verksamheter till förmån för barn skall,
inom ramen för den treåriga satsningen mot rasism
och främlingsfientlighet, prioriteras projekt som
syftar till att motverka fördomar, uppmuntra empati
och tolerans samt stärka identiteten och
självkänslan hos barnen. Projekt som syftar till att
stimulera till arbete med de grundläggande
värderingarna i samhället och hur de påverkar
relationer mellan unga människor bör enligt
regeringen uppmärksammas särskilt. Andra områden som
betonas är barns och ungdomars inflytande och
delaktighet, stöd till riskgrupper och individer med
riskbeteende vad avser alkoholskador samt barn med
neuropsykiatriska problem som tal- och skriv-
svårigheter, ADHD/DAMP m.m.

När det gäller ungdomar avser regeringen att
särskilt uppmärksamma projekt på följande områden:
utformningen av framtidens demokrati, tillgång till
IT för alla ungdomar, motverkande av bl.a. sexism,
våld och utsatthet samt drogförebyggande arbete.

Såvitt avser funktionshindrade anförs att
särskilda medel avsatts för försöksverksamhet med
s.k. personligt brukarstöd. Medel finns också
avsatta bl.a. för projekt kring hur kulturella
uttrycksformer kan minska fördomar, påverka
attityder och tydliggöra bemötandet av
funktionshindrade personer. Det finns också behov av
utvecklingsarbete kring hur tillgängligheten kan
ökas, bl.a. avseende informationstekniken.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att skrivelsen, som inte föranlett
någon motion, inte bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till den motivering som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

Regeringens skrivelse

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Stockholm den 27 mars 2001

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid
Burman (v), Chris Heister (m), Susanne Eberstein
(s), Margareta Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s),
Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Lars U Granberg (s),
Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars
Gustafsson (kd), Kenneth Johansson (c), Kerstin
Heinemann (fp), Lars Elinderson (m), Kent Härstedt
(s) och Helena Hillar Rosenqvist (mp).