Redovisning och aktiekapital i euro

Betänkande 1999/2000:LU8

Lagutskottets betänkande 1999/2000:LU08

Redovisning och aktiekapital i euro

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1999/2000

LU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 1999/2000:23 Redovisning och
aktiekapital i euro jämte fyra motioner som väckts
med anledning av propositionen.

I propositionen föreslås att aktiebolag, ekonomiska
föreningar, sparbanker, medlemsbanker,
understödsföreningar, försäkringsaktiebolag och
ömsesidiga försäkringsbolag skall kunna välja att ha
sin redovisning i euro i stället för i svenska
kronor. I aktiebolag som har sin redovisning i euro
skall enligt förslaget aktiekapitalet och aktiernas
nominella belopp vara bestämda i euro. Förslaget
innebär vidare att företag som har valt att ha sin
redovisning i euro även i fortsättningen skall avge
skattedeklarationer m.m. i svenska kronor.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars
2000. Möjligheten till redovisning i euro skall stå
öppen fr.o.m. det räkenskapsår som inleds närmast
efter utgången av år 2000.

Utskottet har inhämtat yttrande från
skatteutskottet beträffande propositionen och
motionerna.

Lagutskottet tillstyrker regeringens lagförslag och
avstyrker bifall till motionerna.

Till betänkandet har fogats två
reservationer och ett särskilt
yttrande.

Propositionen

I proposition 1999/2000:23 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) - efter hörande av Lagrådet
- att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till

1. lag om ändring i bokföringslagen (1999:000),

2. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

3. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar,

4. lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554),

5. lag om byte av redovisningsvaluta i finansiella
företag,

6. lag om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar,

7. lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713),

8. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

9. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

10. lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse,

11. lag om ändring i lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet,

12. lag om ändring i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag,

13. lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag,

14. lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag,

15. lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker,

16. lag om omräkningsförfarande vid beskattningen
för företag som har sin redovisning i euro, m.m.,

17. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

18. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam,

19. lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter,

20. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,

21. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på
ränta på skogskontomedel m.m.,

22. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,

23. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

24. lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200),

25. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483).

Lagförslagen har intagits som
bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

1999/2000:L7 av Stig Rindborg m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
möjlighet för handelsbolag med juridiska personer
som delägare att redovisa i euro i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1999/2000:L8 av Margit Gennser (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om att
svenska företag får möjlighet att fr.o.m. år 2001 ha
sin redovisning och sitt aktiekapital även i dollar.

1999/2000:L9 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag som ger
företag möjlighet att avge sin skattedeklaration och
att göra skatteinbetalning i euro i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1999/2000:L10 av Yvonne Ruwaida och
Kia Andreasson (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ytterligare
undersöka förutsättningarna för en
skatteredovisning enligt
Riksskatteverkets förslag.

Utskottet

Inledning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 1999/2000:23 Redovisning och
aktiekapital i euro jämte fyra motioner som väckts
med anledning av propositionen. Utskottet har
inhämtat skatteutskottets yttrande över
propositionen och de motioner som väckts med
anledning av propositionen. Yttrandet är fogat till
betänkandet som bilaga 2.

Som en allmän bakgrund vill utskottet erinra om att
företagens bokföring och annan redovisning varit
föremål för ett omfattande reformarbete under 1990-
talet.

På grundval av Redovisningskommitténs första
betänkande (SOU 1994: 17) Års- och
koncernredovisning enligt EG-direktiv genomfördes
hösten 1995 de ändringar i
redovisningslagstiftningen för aktiebolag, vissa
handelsbolag, kreditinstitut, värdepappersbolag och
försäkringsföretag som betingades av EG:s
bolagsrättsliga och redovisningsrättsliga direktiv
(prop. 1995/96:10, bet. LU4, rskr. 91).

Hösten 1999 beslutade riksdagen en reform av
reglerna om bokföring och offentlig redovisning som
syftar till en samlad och modern lagstiftning (prop.
1998/99:130, bet. LU2, rskr. 50 ). Reformen, som
byggde på bl.a. Redovisningskommitténs
slutbetänkande (SOU 1996:157) Översyn av
redovisningslagstiftningen, innebär att
bestämmelserna om vem som är bokföringsskyldig, om
räkenskapsår, löpande bokföring och arkivering
samlats i en ny bokföringslag (SFS 1999:1078).
Vidare har tillämpningsområdet för
årsredovisningslagen (1995:1554) utsträckts så att
lagen omfattar samtliga företag som är skyldiga att
avsluta den löpande bokföringen med en
årsredovisning. Bestämmelserna om finansiella
företags offentliga redovisning finns dock även
fortsättningsvis i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag. Den nya
lagstiftningen har trätt i kraft den 1 januari 2000.

Den nya bokföringslagen saknar - liksom 1976 års
bokföringslag - bestämmelser om vilken valuta som
skall användas i den löpande bokföringen. Att
bokföra affärshändelser och avsluta den löpande
bokföringen med ett årsbokslut i annat än svenska
kronor har emellertid inte ansetts vara förenligt
med god redovisningssed. När det gäller
årsredovisningen skall enligt 2 kap. 6 §
årsredovisningslagen beloppen anges i svenska
kronor. I den mån transaktioner har skett i annan
valuta eller tillgångarnas och skuldernas värde
ursprungligen har bestämts i annan valuta, måste
beloppen således räknas om till svenska kronor.
Lagen tillåter dock att beloppen, vid sidan av den
redovisning som upprättas i kronor, anges i annan
valuta, t.ex. euro. Bestämmelserna är tillämpliga
även på finansiella företag enligt de särskilda
årsredovisningslagarna för dessa företag.

Regeringen tillkallade genom beslut den 15 maj 1997
en särskild utredare med uppdrag att undersöka
vilket behov svenska aktiebolag, bankaktiebolag och
försäkringsaktiebolag har av att kunna ange
aktiekapital och aktiers nominella belopp i annat än
svensk valuta. Utredaren skulle vidare undersöka
vilket behov svenska företag har av att kunna
upprätta sin finansiella redovisning i euro.
Utredningen, som antog namnet Utredningen om
aktiekapital och redovisning i utländsk valuta,
överlämnade i december 1997 delbetänkandet
Redovisning och aktiekapital i euro och annan
utländsk valuta (SOU 1997:181).

Sedan delbetänkandet remissbehandlats fick
utredaren genom tilläggsdirektiv i uppdrag att
ytterligare analysera det företagsekonomiska behovet
av en lagstiftning som gör det möjligt för svenska
företag att ha sin redovisning i euro i stället för
i svenska kronor (dir. 1998:28). Utredaren skulle
också analysera de makroekonomiska konsekvenserna
som en eventuell övergång till aktiekapital och
redovisning i euro kan medföra. Parallellt med detta
arbete skulle utredaren lägga fram förslag till
lagändringar som gör det möjligt för svenska företag
och utländska filialer i Sverige att ha sin
bokföring och upprätta sin offentliga redovisning i
euro. Vidare skulle utredaren lägga fram förslag
till lagändringar som gör det möjligt för svenska
aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag
att ha sitt aktiekapital i euro. Utredaren
överlämnade i november 1998 slutbetänkandet
Redovisning och aktiekapital i euro (SOU 1998:136).
Slutbetänkandet har remissbehandlats.

De båda nu redovisade betänkandena ligger till
grund för förslagen i förevarande proposition.

I propositionen föreslås att aktiebolag, ekonomiska
föreningar, sparbanker, medlemsbanker,
understödsföreningar, försäkringsaktiebolag och
ömsesidiga försäkringsbolag skall kunna välja att ha
sin redovisning i euro i stället för i svenska
kronor. Detsamma skall gälla för utländska företags
filialer i Sverige.

Regeringen föreslår särskilda regler om hur byte av
redovisningsvaluta skall gå till. Enligt förslaget
skall bytet ske genom ändring av bolagsordning eller
motsvarande stadgar och få verkan från ingången av
det räkenskapsår som följer närmast efter beslutet.
Därvid skall balansräkningen för det utgående
räkenskapsåret räknas om enligt den kurs mellan euro
och svenska kronor som Europeiska centralbanken
fastställer på balansdagen.

Enligt förslaget skall i aktiebolag som har sin
redovisning i euro aktiekapitalet och aktiernas
nominella belopp vara bestämda i euro.

Förslagen grundas på principen att företag som har
valt att ha sin redovisning i euro även i
fortsättningen skall avge skattedeklarationer m.m. i
svenska kronor. I propositionen anges därför
särskilda omräkningsmodeller som skall tillämpas vid
beskattningen när eurobeloppen i redovisningen
räknas om till kronor.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars
2000. Möjligheten till redovisning i euro föreslås
stå öppen fr.o.m. det räkenskapsår som inleds
närmast efter utgången av år 2000.

Utskottet vill för sin del inledningsvis framhålla
att i stort sett samtliga EU-länder tillåter de
nationella företagen att upprätta sin finansiella
redovisning i euro, och fr.o.m. år 2002 kommer
samtliga företag i länder som deltar i EMU att vara
hänvisade till att upprätta sin löpande bokföring
och sin finansiella redovisning i övrigt i denna
valuta. För en del svenska företag kan redovisning i
euro antas bli en nödvändig anpassning till den
internationella redovisningsmiljön. Valutaunionen
innebär att för åtskilliga svenska företag kommer en
stor andel av affärshändelserna att vara i euro. För
företagen uppstår det särskilda
redovisningskostnader om de tvingas hantera kronor
och euro parallellt i den finansiella redovisningen.
Detta problem kan, som framhållits från olika håll,
bli särskilt påtagligt för svenska företag som ingår
i internationella koncerner med euron som
koncernvaluta. Utskottet vill också framhålla att
redovisning i euro skulle förbättra en del svenska
företags möjligheter till kapitalanskaffning på den
internationella kapitalmarknaden och vara av stor
betydelse för tillförseln av kapital till den
svenska aktiemarknaden.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det är
angeläget att lagstiftning införs som möjliggör för
svenska företag att ha sin redovisning i euro, och
utskottet ser därför med tillfredsställelse att
regeringen nu lagt fram ett sådant lagförslag.

Utskottet övergår därmed till att under skilda
rubriker ta upp frågor som har aktualiserats genom
motionerna eller som annars tilldragit sig
utskottets uppmärksamhet.

Redovisning i handelsbolag

Som framgått innebär regeringens förslag att
aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker,
medlemsbanker, understödsföreningar,
försäkringsaktiebolag och ömsesidiga
försäkringsbolag får möjlighet att ha sin
redovisning i euro.

I motion L7 beklagar Stig Rindborg m.fl. (m) att
inte också enskilda näringsidkare, handelsbolag och
stiftelser nu ges möjlighet att redovisa i euro som
ett alternativ till redovisning i svenska kronor.
Vad framför allt gäller handelsbolag med enbart
aktiebolag eller andra juridiska personer som
delägare kan det, enligt motionärernas mening, inte
uteslutas att det kommer att medföra betydande
praktiska problem att inte få denna möjlighet. I
motionen konstateras att i en koncern, där
moderbolaget äger aktier och andelar i såväl
aktiebolag som handelsbolag i en sådan omfattning
att dotterbolag skall inkluderas i
koncernredovisningen, det kommer att vara endast
handelsbolaget som inte får ha sin redovisning i
euro. Motsvarande situation kan uppstå när flera
aktiebolag gemensamt äger ett handelsbolag och detta
bolag utgör centrum i verksamheten. Enligt
motionärerna är det verklighetsfrämmande att ett
handelsbolag i denna situation inte får redovisa i
euro. Med hänsyn till det anförda är det enligt
motionen angeläget att även handelsbolag med
juridiska personer som delägare får möjlighet att
redovisa i euro som ett alternativ till redovisning
i svenska kronor, och riksdagen bör hos regeringen
begära ett lagförslag med denna inriktning så snart
som möjligt.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det
kan innebära praktiska problem för framför allt
koncerner, där handelsbolag med enbart juridiska
personer som delägare ingår, om inte också
handelsbolag ges möjlighet att redovisa i euro. Som
skatteutskottet påpekar har frågan om handelsbolag
med enbart juridiska personer som delägare bör ges
rätt att ha sin redovisning i euro uppkommit på ett
sent stadium i beredningsarbetet. Spörsmålet har
inte analyserats närmare i det utredningsarbete som
legat till grund för de föreliggande lagförslagen.
Det har inte heller varit möjligt att arbeta fram
skatteregler för dessa företag under
departementsbehandlingen. Avsikten är emellertid,
enligt vad som anförs i propositionen, att
regeringen på nytt skall ta upp frågan om
handelsbolags redovisning i euro i ett senare
lämpligt sammanhang.

Lagutskottet utgår från att regeringen omgående
föranstaltar om erforderligt utredningsarbete i
syfte att få till stånd ett närmare underlag för
ställningstagande till regler som möjliggör för
sådana handelsbolag som avses i motionen att ha sin
redovisning i euro. Lagutskottet anser därför, i
likhet med skatteutskottet, att det inte finns någon
anledning för riksdagen att nu göra några
ytterligare uttalanden i frågan. Därmed avstyrks
motion L7.

Redovisning i andra utländska valutor än
euro

Regeringens förslag innebär att det nu öppnas en
möjlighet till redovisning i euro fr.o.m. det
räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år
2000.

I motion L8 av Margit Gennser (m) tas upp frågan om
införande av en möjlighet för företagen att redovisa
i även andra valutor än svenska kronor och euro.
Enligt motionen skulle sålunda en möjlighet för
företagen att redovisa i olika utländska valutor
utjämna statens valutarisker. I många länder i
Europa finns redan nu en sådan möjlighet. Att
undanta exempelvis dollarn som redovisningsvaluta
motsvarar, framhåller motionären, inte det svenska
näringslivets internationella inriktning. Många
stora och viktiga branscher i Sverige har behov av
dollarredovisning. Mot denna bakgrund bör, enligt
motionären, en rätt till redovisning och
aktiekapital i även andra utländska valutor än euro
införas. I första hand bör en sådan möjlighet
införas i dollar samtidigt med att euron införs som
redovisningsvaluta. Riksdagen bör hos regeringen
begära lagförslag med denna inriktning.

Utskottet kan konstatera att många svenska företag
numera har merparten av sina flöden i annan valuta
än kronor eller euro. För dessa företag skulle en
rätt att redovisa i företagets funktionella valuta
ge möjlighet att sänka redovisnings- och
valutakostnaderna. En möjlighet att redovisa i annan
utländsk valuta kan också vara värdefull för
dotterföretag i koncerner där dollar - eller annan
utländsk valuta - utgör koncernvaluta. En sådan
möjlighet finns också i några länder i Europa, bl.a.
Danmark, Norge, Nederländerna, Luxemburg, Stor-
britannien och Irland.

Enligt utskottets mening bör en möjlighet för
svenska företag att redovisa även i andra valutor än
svenska kronor och euro kunna komma i fråga främst
beträffande US-dollar, japanska yen, brittiska pund
samt danska och norska kronor. Det finns emellertid
för närvarande inte tillräckligt beredningsunderlag
för att nu lägga fram förslag med sådan inriktning.
Enligt vad som redovisas i propositionen avser
regeringen därför att tillsätta en snabbutredning
för detta arbete och att återkomma till riksdagen
med förslag till lagstiftning. Inriktningen är att
en sådan lagstiftning skall träda i kraft den 1
januari 2001 och ge möjlighet till redovisning i
bl.a. US-dollar fr.o.m. år 2002.

Utskottet kan för sin del inte se att det
föreligger några meningsskiljaktigheter i sak mellan
motionären och regeringen i fråga om behovet av en
möjlighet för företag att redovisa även i andra
utländska valutor än euro. Även skatteutskottet
anser att möjligheten att redovisa i andra valutor
bör utvidgas. Samtidigt får lagutskottet, i likhet
med skatteutskottet, konstatera att det saknas
förutsättningar för ett genomförande redan fr.o.m.
det räkenskapsår som inleds år 2001.

Mot bakgrund av att regeringen i förevarande
proposition utlovat att snabbutreda frågan om
möjlighet för svenska företag att redovisa även i
andra valutor än svenska kronor och euro anser
utskottet att motionen inte bör föranleda någon
vidare åtgärd från riksdagens sida. Därmed avstyrks
bifall till motion L8.

Omräkning från euro till svenska kronor

Som redan berörts grundas förslagen i propositionen
på principen att också företag som har valt att ha
sin redovisning i euro skall avge
skattedeklarationer m.m. i svenska kronor.

I motion L9 av Mats Odell m.fl. (kd) kritiseras
detta upplägg. I motionen framhålls att även om
Sverige står utanför eurosamarbetet är den
gemensamma valutan av stor betydelse för landet.
Negativa konsekvenser av att Sverige inte är medlem
i valutaunionen måste enligt motionärerna minska.
Företagen måste därför få möjlighet, inte bara att
redovisa i euro, utan även att avge
skattedeklarationer och betala in skatt i euro.
Riksdagen bör därför begära förslag hos regeringen
med denna innebörd.

Vid utredningen av skattefrågorna har, som
skatteutskottet framhåller, det varit en
utgångspunkt att deklaration av samtliga skatter och
avgifter skall ske i svenska kronor. Om en möjlighet
att lämna deklaration i euro skall övervägas måste
även skattefrågorna övervägas på nytt från denna
utgångspunkt. I propositionen framhålls också att
ett deklarationsförfarande i euro skulle kräva
omfattande och kostsamma systemanpassningar hos
Riksskatteverket. Regeringen har sålunda inte varit
beredd att pröva frågan om deklarationer i euro.

Lagutskottet finner, i likhet med skatteutskottet,
inte skäl att nu göra en annan bedömning än den
regeringen gjort och avstyrker följaktligen bifall
till motion L9.

Som nämnts inledningsvis anges i propositionen
särskilda omräkningsmodeller som skall tillämpas vid
beskattningen när eurobeloppen i redovisningen
räknas om till kronor. Innebörden är att
deklarationsuppgifterna räknas om från euro till
kronor på ett schabloniserat sätt och att det
sålunda inte krävs att företagen har dubblerad
redovisning på så sätt att varje transaktion bokförs
i både euro och kronor.

Yvonne Ruwaida och Kia Andreasson (båda mp) anser i
motion L10 att det inte kan accepteras att företagen
får tillämpa schabloniserade omräkningsmodeller av
det slag regeringen föreslår. I stället bör
företagen i enlighet med vad Riksskatteverket
förordat vara skyldiga att räkna om varje enskild
transaktion för skatteändamål och att alltså
tillämpa en dubbel bokföring. Möjligheterna att ha
ett sådant system bör undersökas närmare, och
regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
lagförslag med sådan innebörd. I motionen yrkas ett
tillkännagivande härom.

Som skatteutskottet påpekar har frågan om omräkning
för skatteändamål och huruvida schabloniserad
omräkning eller dubblerad bokföring skall tillämpas
diskuterats utförligt under beredningen av ärendet.
Utifrån tillgänglig information har regeringen
kommit till slutsatsen att dubblerad redovisning i
euro och kronor för närvarande inte är ett
realistiskt alternativ. Lagutskottet har inte funnit
skäl till någon annan bedömning. Med hänsyn härtill
anser lagutskottet, i likhet med skatteutskottet,
att det inte är meningsfullt med ett
tillkännagivande om ytterligare utredning i enlighet
med förslaget i motion L10. Även denna motion
avstyrks därför.

Utöver vad som ovan anförts föranleder de i
propositionen framlagda lagförslagen inte
några uttalanden från utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande redovisning i
handelsbolag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:L7,

res. 1 (m)

2. beträffande redovisning i andra
utländska valutor än euro

att riksdagen avslår motion 1999/2000:L8,

3. beträffande omräkning från euro till
svenska kronor

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:L9 och
1999/2000:L10,

res. 2 (m, kd)

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i bokföringslagen
(1999:1078),

dels lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385),

dels lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar,

dels lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554),

dels lag om byte av redovisningsvaluta i
finansiella företag,

dels lag om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar,

dels lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713),

dels lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617),

dels lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

dels lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse,

dels lag om ändring i lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet,

dels lag om ändring i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersbolag,

dels lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag,

dels lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag,

dels lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker,

dels lag om omräkningsförfarande vid
beskattningen för företag som har sin
redovisning i euro, m.m.,

dels lag om ändring i kupongskattelagen
(1970:624),

dels lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt
på annonser och reklam,

dels lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter,

dels lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,

dels lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt
på ränta på skogskontomedel m.m.,

dels lag om ändring i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

dels lag om ändring i lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl.,

dels lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200),

dels lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483).

Stockholm den 27 januari 2000

På lagutskottets vägnar

Tanja Linderborg

I beslutet har deltagit: Tanja
Linderborg (v), Rolf Åbjörnsson
(kd), Marianne Carlström (s), Stig
Rindborg (m), Rune Berglund (s),
Karin Olsson (s), Henrik S Järrel
(m), Nikos Papadopoulos (s),
Elizabeth Nyström (m), Marina
Pettersson (s), Christina Nenes
(s), Tasso Stafilidis (v), Kjell
Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m),
Anders Berglöv (s), Viviann Gerdin
(c) och Ana Maria Narti (fp).

Reservationer

1. Redovisning i handelsbolag (mom. 1)

Stig Rindborg, Henrik S Järrel, Elizabeth Nyström
och Berit Adolfsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Lagutskottet utgår" och slutar med
"motion L7" bort ha följande lydelse:

Utskottet beklagar i likhet med motion L7 att inte
också enskilda näringsidkare, handelsbolag och
stiftelser nu ges möjlighet att redovisa i euro som
ett alternativ till redovisning i svenska kronor.
Vad framför allt gäller handelsbolag med enbart
aktiebolag eller andra juridiska personer som
delägare torde det, enligt utskottets mening,
medföra betydande praktiska problem att inte få
denna möjlighet. Som motionärerna konstaterar kommer
det i en koncern, där moderbolaget äger aktier och
andelar i såväl aktiebolag som handelsbolag i en
sådan omfattning att dotterbolag skall inkluderas i
koncernredovisningen, att vara endast handelsbolaget
som inte får ha sin redovisning i euro. Motsvarande
situation kan uppstå när flera aktiebolag gemensamt
äger ett handelsbolag och detta bolag utgör centrum
i verksamheten. Enligt utskottets mening är det
verklighetsfrämmande att ett handelsbolag i denna
situation inte får redovisa i euro, och en sådan
möjlighet borde ha omfattats av det föreliggande
förslaget. Utskottet kan inte se att skattefrågorna
i sammanhanget är en så komplicerande faktor att de
bort motivera en fördröjning på sätt som skett.

Med hänsyn till det anförda är det ytterligt
angeläget att även handelsbolag med juridiska
personer som delägare får möjlighet att redovisa i
euro som ett alternativ till redovisning i svenska
kronor, och ett lagförslag med denna inriktning bör
av regeringen beredas med förtur och föreläggas
riksdagen så snart som möjligt.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med
bifall till motion L7 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande redovisning i handelsbolag

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:L7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Omräkning från euro till svenska kronor
(mom. 3)

Rolf Åbjörnsson (kd), Stig Rindborg (m), Henrik S
Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Kjell Eldensjö
(kd) och Berit Adolfsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Lagutskottet finner"och slutar med
"motion L9" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den kritik som framförs i motion L9
mot den princip som propositionen grundas på,
nämligen att företag som har valt att ha sin
redovisning i euro skall avge skattedeklarationer i
svenska kronor. Som framhålls i motionen är den
gemensamma valutan, även om Sverige står utanför
eurosamarbetet, av stor betydelse för landet.
Negativa konsekvenser av att Sverige inte är medlem
i valutaunionen måste minska. Företagen måste därför
enligt utskottets mening få möjlighet, inte bara att
redovisa i euro, utan även att avge
skattedeklarationer och betala in skatt i euro.
Regeringen bör sålunda bereda och förelägga
riksdagen ett lagförslag med denna innebörd.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall
till motion L9 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande omräkning från euro till
svenska kronor

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:L9 och med
avslag på motion 1999/2000:L10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Redovisning i andra utländska valutor än
euro

Stig Rindborg, Henrik S Järrel, Elizabeth Nyström
och Berit Adolfsson (alla m) anför:

Vi vill särskilt framhålla att en möjlighet för
företagen att redovisa i olika utländska valutor
skulle utjämna statens valutarisker. I många länder
i Europa finns redan nu en sådan möjlighet. Att
undanta exempelvis dollarn som redovisningsvaluta
motsvarar inte svenska näringslivets internationella
inriktning. Många stora och viktiga branscher i
Sverige har behov av dollarredovisning. Mot denna
bakgrund bör en rätt till redovisning och
aktiekapital i även andra utländska valutor än euro
införas.

Vi hade önskat att en möjlighet för företagen att
redovisa i vart fall i dollar införs samtidigt med
möjligheten att redovisa i euro, dvs. fr.o.m.
räkenskapsåret 2001. Vi kan emellertid konstatera
att det av tidsskäl inte längre är möjligt att få
till stånd en sådan ordning. Vi har därför valt att
inte reservera oss till förmån för motion L8 och i
stället genom detta särskilda yttrande velat
understryka angelägenheten av att en möjlighet att
redovisa i andra utländska valutor än euro, i första
hand US-dollar, japanska yen, brittiska pund samt
danska och norska kronor, kommer till stånd så snart
som möjligt.

.

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i
bokföringslagen (1999:000)

2 Förslag till lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385)

3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar

4 Förslag till lag om ändring i
årsredovisningslagen (1995:1554)

5 Förslag till lag om byte av
redovisningsvaluta i finansiella företag

6 Förslag till lag om ändring i lagen
(1972:262) om understödsföreningar

7 Förslag till lag om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713)

8 Förslag till lag om ändring i
bankrörelselagen (1987:617)

9 Förslag till lag om ändring i
sparbankslagen (1987:619)

10 Förslag till lag om ändring i lagen
(1991:981) om värdepappersrörelse

11 Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1610) om finansieringsverksamhet

12 Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut och
värdepappersbolag

13 Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag

14 Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag

15 Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1570) om medlemsbanker

16 Förslag till lag om omräkningsförfarande
vid beskattningen för företag som har sin
redovisning i euro, m.m.

17 Förslag till lag om ändring i
kupongskattelagen (1970:624)

18 Förslag till lag om ändring i lagen
(1972:266) om skatt på annonser och reklam

19 Förslag till lag om ändring i lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter

20 Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

21 Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:676) om skatt på ränta på
skogskontomedel m.m.

22 Förslag till lag om ändring i lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta

23 Förslag till lag om ändring i lagen
(1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.

24 Förslag till lag om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200)

25 Förslag till lag om ändring i
skattebetalningslagen (1997:483)

Skatteutskottets yttrande

1999/2000:SkU5y

Redovisning och aktiekapital i euro

Till lagutskottet

Lagutskottet har berett skatteutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 1999/2000:23
Redovisning och aktiekapital i euro jämte motioner.
I propositionen föreslås att aktiebolag, ekonomiska
föreningar, sparbanker, medlemsbanker,
understödsföreningar, försäkringsaktiebolag och
ömsesidiga försäkringsbolag skall kunna välja att ha
sin redovisning i euro i stället för i svenska
kronor.

De företag som väljer euro som redovisningsvaluta
skall fortsätta att deklarera och betala skatt i
svenska kronor. I propositionen föreslås en ny lag
med omräkningsregler för beskattningen och
följdändringar i ytterligare nio skattelagar.
Utskottet får anföra följande.

Schabloniserad omräkning från euro till
svenska kronor

Propositionen

I propositionen föreslås att deklarationsposter som
hämtas från redovisningen skall räknas om genom ett
schabloniserat omräkningsförfarande. Reglerna skall
omfatta inkomstskatten, mervärdesskatten och
reklamskatten.

De föreslagna omräkningsreglerna innebär bl.a. att
balansräkningen räknas om enligt balansdagens kurs
medan årets vinst räknas om efter årets genom-
snittskurs. Skillnaden tas upp som en ej
resultatpåverkande korrigeringspost. Omräkningslagen
innehåller även särskilda regler som behövs för att
hantera avsättningar till periodiseringsfond,
koncernbidrag, underprisöverlåtelser, värdering av
fordringar och skulder i annan valuta än euro,
representationsavdrag, ändringar i balansposter och
byte av redovisningsvaluta. För mervärdesskatten och
reklamskatten skall omräkning ske enligt redovis-
ningsperiodens genomsnittskurs.

Företag som väljer att ha sin redovisning i euro
bör enligt propositionen även i en särskild
bokföring redovisa såväl gjorda löneutbetalningar
som avdragen skatt i svenska kronor. Från den
särskilda bokföringen kan de uppgifter hämtas som
behövs för skattedeklarationen och
kontrolluppgiften.

Omräkningsmetoden innebär att staten tar på sig en
valutakursrisk. Regeringen har gjort bedömningen att
omräkningsmetoden inte kan missbrukas på ett sådant
sätt att staten systematiskt förlorar på den.
Utvecklingen kommer emellertid att följas noga. Ger
omräkningsmetoden upphov till systematiska problem
kommer regeringen att föreslå lagstiftning för att
åtgärda problemen.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars
2000. Möjligheten till redovisning i euro skall stå
öppen fr.o.m. det räkenskapsår som inleds närmast
efter utgången av år 2000.

Motionerna

I motion L9 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkas att
regeringen skall återkomma med ett förslag som ger
företagen möjlighet att deklarera och betala in
skatt i euro. Yvonne Ruwaida och Kia Andreasson
(båda mp) yrkar i motion L10 att förutsättningarna
för att införa ett system med dubbel bokföring och
omräkning av varje enskild transaktion skall
undersökas ytterligare.

Utskottets ställningstagande

Det har vid utredningen av skattefrågorna varit en
utgångspunkt att deklaration av samtliga skatter och
avgifter skall ske i svenska kronor. Om en möjlighet
att lämna deklaration i euro skulle övervägas måste
även skattefrågorna övervägas på nytt från denna
utgångspunkt. I propositionen har också framhållits
att ett deklarationsförfarande i euro skulle kräva
omfattande och kostsamma systemanpassningar hos
Riksskatteverket. Regeringen har enligt
propositionen för närvarande inte varit beredd att
pröva frågan om deklarationer i euro. Utskottet
finner inte skäl att nu göra en annan bedömning än
den regeringen har gjort och avstyrker följaktligen
motion L9.

Som ett annat alternativ till det föreslagna
systemet med schabloniserad omräkning har under
beredningsarbetet diskuterats om det bör ställas
krav på dubblerad bokföring och omräkning för varje
transaktion. Utifrån tillgänglig information har
regeringen kommit till slutsatsen att dubblerad
redovisning i euro och kronor för närvarande inte är
ett realistiskt alternativ. Med hänsyn till att
frågan har behandlats ingående under beredningen av
propositionen anser utskottet att det inte är
meningsfullt med ett tillkännagivande om ytterligare
utredning i enlighet med förslaget i motion L10.
Utskottet avstyrker därför även denna motion.

Utskottet har i övrigt inte funnit anledning till
några kommentarer till de framlagda lagförslagen och
tillstyrker den nya omräkningslag och de övriga
ändringar i skattelagstiftningen som regeringen har
föreslagit.

Redovisningen i vissa handelsbolag

Motionen

I motion L7 yrkar Stig Rindborg m.fl. (m) att
handelsbolag med juridiska personer som delägare
skall ha möjlighet att redovisa i euro. Enligt
motionärerna är det viktigt att regeringen
återkommer i denna fråga så snart det över huvud
taget är möjligt.

Utskottets ställningstagande

Det framgår av propositionen att frågan om
handelsbolag med enbart juridiska personer som
delägare bör ges rätt att ha sin redovisning i euro
har uppkommit på ett sent stadium i
beredningsarbetet. Frågan har inte analyserats
närmare av utredningen. Det har inte heller varit
möjligt att arbeta fram skatteregler för dessa
företag under departementsbehandlingen. Avsikten är
emellertid att regeringen skall ta upp denna fråga
på nytt i ett senare lämpligt sammanhang. Det finns
enligt utskottets mening därför inte någon anledning
för riksdagen att uttala sig i frågan. Utskottet
avstyrker motionen.

Redovisning i andra valutor än svenska
kronor och euro

Motionen

I motion L8 yrkar Margit Gennser (m) att det skall
införas en möjlighet att också ha redovisning och
aktiekapital i dollar fr.o.m. det räkenskapsår som
inleds år 2001. Motionären anför bl.a. att i princip
samma regelsystem som för euron bör kunna tillämpas
även på andra valutor.

Utskottets ställningstagande

Det framgår av propositionen att regeringen
förbereder lagändringar som skall öppna möjlighet
för svenska företag att redovisa även i andra
valutor än svenska kronor och euro. Det finns
emellertid inte tillräckligt beredningsunderlag för
att riksdagen skall kunna fatta ett beslut redan nu
i detta ärende. Ett flertal frågor på bl.a.
redovisnings- och associationsrättens områden
återstår att analysera och lösa. Arbetet sker nu med
inriktning på att lagstiftningen skall träda i kraft
den 1 januari 2001. Det skulle möjliggöra redovis-
ning i US-dollar och ytterligare några andra valutor
fr.o.m. det räkenskapsår som inleds den 1 januari
2002.

Vid utvidgningen till ytterligare
redovisningsvalutor bör i princip samma
omräkningsförfarande som för euro kunna användas vid
beskattningen. Det framgår emellertid av
propositionen att de återstående
lagstiftningsfrågorna inte kan beredas klart i sådan
tid att ikraftträdandet kan ske samtidigt med att
företagen får möjlighet att redovisa i euro.
Utskottet delar regeringens och motionärens
uppfattning att möjligheten att redovisa i andra
valutor bör utvidgas men får samtidigt konstatera
att det saknas förutsättningar för ett genomförande
redan fr.o.m. det räkenskapsår som inleds 2001.

Stockholm den 18 januari 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl
Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Per Erik Granström (s), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Marie Engström
(v), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Yvonne
Ruwaida (mp), Rolf Kenneryd (c), Per Olof Svensson
(s) och Lars Lilja (s).

Avvikande meningar

1. Schabloniserad omräkning från euro till
svenska kronor - kd

Holger Gustafsson och Kenneth Lantz (båda kd) anför:

Även om Sverige står utanför eurosamarbetet är
utvecklingen av den gemensamma valutan av stor
betydelse för oss. Negativa konsekvenser av att
Sverige inte är medlem i EMU måste minskas.
Företagen måste därför få möjlighet till affärer,
bokföring samt att under ett beskattningsår
konsekvent avge sin skattedeklaration och
skatteinbetalning i euro om de så vill.

Vi motsätter oss inte att den i
propositionen föreslagna lagstiftningen nu
genomförs, men riksdagen bör samtidigt
begära av regeringen att den fortsätter
lagstiftningsarbetet för att så snabbt som
möjligt komma tillbaka med lagförslag som
innebär att företagen skall kunna deklarera
och betala in skatten i euro. Vi
tillstyrker därför motion L9.

2. Schabloniserad omräkning från euro till
svenska kronor - mp

Yvonne Ruwaida (mp) anför:

Riksskatteverket har förespråkat att varje
enskild transaktion för beskattningen skall
räknas om till kronor, vilket i princip
skulle förutsätta en dubbel bokföring. Det
finns nämligen en risk att den
schabloniserade omräkningen från euro till
kronor inbjuder till skatteplanering. Även
om inte perfekta dataprogram för ändamålet
finns i dag, är jag övertygad om att sådana
kommer att utvecklas om det finns behov för
det, vilket det skulle göra om
lagstiftningen utformas enligt
Riksskatteverkets förslag. Då skulle också
den osäkerhet som finns med en
schabloniserad omräkning kunna undanröjas.
Jag anser att riksdagen bör bifalla motion
L10 och alltså uttala sig för att
regeringen så snart som möjligt återkommer
till riksdagen med lagförslag som innebär
att ett system med dubbel bokföring förs in
i lagstiftningen.

3. Redovisningen i vissa handelsbolag - m

Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund, Marietta de
Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet välkomnar att regeringen
har valt att tillmötesgå det behov som många företag
har av att kunna redovisa i euro. De svenska
företagen slipper därmed några av de
konkurrensnackdelar som följer av att Sverige står
utanför valutaunionen. Det är emellertid inte bra
att enskilda näringsidkare, handelsbolag och
stiftelser inte redan i dag kan ges möjligheten att
redovisa i euro. Framför allt när det gäller
handelsbolag med enbart aktiebolag eller andra
juridiska personer som bolagsmän kan det inte
uteslutas att det kommer att medföra betydande
praktiska problem. Vi anser att regeringen skall
återkomma i denna fråga så snart det över huvud
taget är möjligt och tillstyrker därmed motion L7.