Redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1995/96

Betänkande 1997/98:SoU3

Socialutskottets betänkande 1997/98:SOU03

Redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1995/96

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottet
• Hemställan

1997/98
SoU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels regeringens skrivelse 1996/97:125 Redovisning för
fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1995/96, dels
en motion från den allmänna motionstiden 1996 om användningen av fondens
medel.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och
avslår motionen.

Regeringens skrivelse
I skrivelsen 1996/97:125 Redovisning för fördelningen av medel från Allmänna
arvsfonden under budgetåret 1995/96 lämnas en beskrivning av förvaltningen av
Allmänna arvsfonden och en övergripande beskrivning av fördelningen av medel
ur fonden.

Motion från den allmänna motionstiden 1996
1996/97:So801 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Allmänna arvsfonden och en
svensk "National Trust".

Utskottet

Skrivelsen
Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i samband
med att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvdabalken
uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och
som inte skrivit testamente, skall i stället tillfalla Allmänna arvsfonden.
Stöd ur Allmänna arvsfonden skall främja verksamhet av ideell karaktär till
förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder.
Försöksverksamheten skall vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas
från reguljär verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver ideell
verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om
det finns särskilda skäl, t.ex. när en kommun tillsammans med en förening vill
genomföra ett projekt. I dessa fall ställs särskilt höga krav på att projektet
är nyskapande och av ideell karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns
som reguljär verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Ett projekt kan
enligt praxis beviljas stöd under högst tre år. Stöd ges inte för reguljär
föreningsverksamhet. Stöd får ej heller ges till enskilda personer. Närmare
bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna
arvsfonden.
I skrivelsen lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden
samt en övergripande beskrivning av fördelningen av stöd ur fonden. Vidare
redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna
arvsfonden under budgetåret 1995/96. Slutligen anges några områden som enligt
regeringens mening särskilt bör uppmärksammas vid fördelningen av kommande
stöd ur Allmänna arvsfonden.
Allmänna arvsfondens bokförda värde uppgick den 31 december 1996 till ca 764
miljoner kronor och marknadsvärdet till ca 1 787 miljoner kronor.
Inför budgetåret 1995/96 fanns ca 180 miljoner kronor att fördela ur
Allmänna arvsfonden. Härutöver har de redan utbetalade eller beslutade medel
som under budgetåret återförts eller återbetalats till fonden använts för att
ge stöd till nya projekt. Under budgetåret har sammanlagt 30 156 000 kr
fördelats genom 101 beslut till 97 projekt med syfte att utveckla och förnya
verksamhet till förmån för barn under 12 år. Ca 37 miljoner kronor har genom
216 beslut fördelats till verksamhet till förmån för ungdom. Dessutom har ca
18 miljoner kronor delegerats till Ungdomsstyrelsen att fördela enligt givna
ramar och riktlinjer. Sammanlagt ca 120 miljoner kronor har fördelats genom
269 beslut till 251 projekt som rör personer med funktionshinder. En mer
detaljerad redovisning för fördelningen lämnas i bilaga 2 till skrivelsen.
För budgetåret 1997 finns ca 330 miljoner kronor att dela ut.
I skrivelsen redovisar regeringen den framtida inriktningen av stödet för
respektive målgrupp. Härutöver finns det vissa områden där det enligt
regeringen kan finnas anledning att göra insatser som är gemensamma för de
olika målgrupperna. Ett exempel på detta är insatser för att stärka
brukarinflytandet genom utveckling av kooperativa lösningar i olika former.
Utöver de angivna områdena kommer medel liksom tidigare att ges till
utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget
att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsverksamhet
inom nya områden.
För att hindra att barn far illa är det enligt regeringen viktigt att
utveckla ett varierat utbud av insatser som syftar till att stödja barn och
föräldrar. Som komplement till vad det offentliga erbjuder är det arbete som
utförs genom ideella organisationer och andra frivilliga sammanslutningar
mycket viktigt, inte minst för de människor som av olika skäl inte vill vända
sig till myndigheter. Utvecklingsarbete bör ske när det gäller de alltmer
segregerade bostadsområdena i och omkring storstäderna, där antalet
långtidsarbetslösa föräldrar är stort liksom andelen familjer med
invandrarbakgrund, ensamstående föräldrar och föräldrar med sociala problem.
Bevakningen av samhällsfrågorna ur ett barnperspektiv liksom barns och
ungdomars delaktighet i kultur- och samhällslivet behöver, enligt regeringen,
utvecklas.
Vidare framhålls att barnfamiljer med krigsupplevelser under en följd av år
har kommit till Sverige. Inom en del frivilligorganisationer har utvecklats
särskild kompetens för att ge familjemedlemmar, som är i behov av det, stöd
och hjälp att bearbeta sina upplevelser och växa in i det svenska samhället.
Antalet barn som växer upp i familjer där minst en förälder har
missbruksproblem uppskattas till ca 150 000-200 000. Dessa behöver stöd av
olika slag för att förebygga bl.a. eget missbruk senare i livet.
Det finns många likheter mellan barn som växer upp i missbruksmiljöer och
barn till psykiskt sjuka. Andra grupper av barn som är särskilt utsatta är de
barn som utsätts för sexuella övergrepp, som misshandlats eller varit vittne
till våld inom familjen. För dessa barn är det enligt regeringen angeläget att
utveckla hjälp- och stödmetoder som kan komplettera samhällets insatser.
Många barn bor numera helt eller delvis tillsammans med enbart en förälder.
Arbetslösheten har drabbat ensamföräldrar i högre utsträckning än andra,
vilket kan medföra risk för isolering, i synnerhet om barnet mister sin plats
i barnomsorgen. Det är angeläget att uppmärksamma utvecklingsarbete inom detta
område.
För barn med funktionshinder finns, förutom de prioriterade områden som nyss
beskrivits, behov av att utveckla och pröva verksamhet som gör det möjligt för
dem att få delta i gemenskap med andra barn i barnomsorg, skola och fritid och
att få tillgång till det stöd som behövs för att få vara just barn och ej barn
med funktionshinder.
Det är vidare enligt regeringen angeläget att förhindra att unga människor
dras in i en livsstil där de riskerar att fara illa. Det finns behov av att i
samverkan mellan offentlig verksamhet, föreningar och andra organisationer
söka finna former för att åstadkomma en positiv utveckling. Den metodik som
använts i de s.k. PLUS-projekten bör prövas vidare och utvecklas ytterligare.
Stöd kommer därför även fortsättningsvis att ges till lokala förebyggande
samverkansprojekt i främst ett antal medelstora kommuner där intresse och
förutsättningar finns för att omsätta erfarenheter från PLUS-projekten i
praktisk verksamhet anpassad efter de lokala behov som föreligger.
Stöd ur Allmänna arvsfonden kommer att ges för ungdomars egna informations-
och opinionsbildningsinsatser när det gäller den framtida ungdoms-politiken.
Projekt som främjar en bred debatt om ungdomspolitiken bland ungdomsgrupper
som vanligtvis inte aktivt deltar i politiskt arbete skall särskilt
stimuleras.
Vidare kommer stöd att ges till projekt som syftar till att stödja och
uppmärksamma unga med särskilt utsatta uppväxt- och levnadsförhållanden.
Utveckling av kooperativ verksamhet främst inom gymnasieskolor i hela landet
kommer att prioriteras och stödjas. Stöd för projekt som syftar till att
motverka främlingsfientlighet och rasism samt främja integration kommer också
att prioriteras. För att motverka en ojämlik utveckling mellan ungdomsgrupper
kommer projekt att prioriteras som syftar till att uppmuntra och stödja IT-
användning bland ungdomar inom ungdomsgrupper som i liten omfattning har
tillgång till IT i sin hemmiljö.
Av de projekt som beviljats stöd ur fonden har många haft inriktningen att
öka medvetenheten hos beslutsfattare och olika personalgrupper genom att
informera om olika former av funktionshinder. Många projekt har också haft som
syfte att öka kunskapen hos personer med funktionshinder och beslutsfattare om
de handikappolitiska grunderna och om olika stödsystem inom handikappområdet.
Denna typ av projekt men även andra som syftar till inflytande, ökat
självbestämmande, valfrihet och oberoende för personer med funktionshinder bör
enligt regeringen även fortsättningsvis prioriteras.
Tillgänglighet i vid bemärkelse, dvs. i bostäder, publika lokaler, miljö,
kommunikationer och olika kommunala verksamheter samt fritids- och
kulturaktiviteter är en viktig förutsättning för att personer med
funktionshinder skall kunna leva ett självständigt och oberoende liv och kunna
delta i samhällslivet.
Handikapporganisationerna spelar en viktig roll för en positiv utveckling på
detta område dels genom information till olika aktörer om hur tillgängligheten
kan ökas för personer med funktionshinder, dels genom olika samarbetsprojekt
med t.ex. branschorganisationer och berörda myndigheter, för att pröva
modeller och utveckla goda exempel.
Personer med psykiska funktionshinder återfinns i ökande utsträckning bland
dem som saknar bostad. Projekt i storstadsområden där riskerna för dessa
personer är stora att förlora fungerande nätverk och projekt som rör personer
som förutom sitt psykiska funktionshinder har ett pågående missbruk kommer
särskilt att uppmärksammas.
Det finns enligt regeringen behov av stöd till projekt som på olika sätt
kan öka intresset för tolkyrket och förbättra tillgången på tolkar liksom till
projekt som syftar till att påskynda utvecklingen av läromedel i teckenspråk.

Förslag om ändrat ändamål för Allmänna arvsfonden
I motion 1996/97:So801 av Bertil Persson (m) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Allmänna arvsfonden
och en svensk ?National Trust?. Enligt motionären hotas det svenska
kulturarvet ständigt av brist på medel för sitt underhåll.
Fideikommissinstitutets avskaffande har accentuerat svårigheterna att
underhålla herrgårds- och bruksmiljöer av stort värde. Kyrkans frigörelse
kommer att skapa svårigheter att bevara det kyrkliga arvet. Ett gott exempel
på en framkomlig väg är den engelska National Trust. Det är angeläget att
stimulera tillkomsten av en svensk motsvarighet. Allmänna arvsfonden skulle
här kunna fylla en viktig roll. Det är enligt motionären ställt utom allt
tvivel att bidrag till bevarande av det svenska kulturarvet är en värdig
användning av de avlidnas hopsparade medel. Sannolikt skulle de avlidna ha
föredragit en sådan användning före rockkonserter mot droger, scoutläger och
annat som deras arv nu går till. Det är enligt motionären angeläget att frågan
utreds snarast.
Kulturarvsutredningen behandlar frågan om bevarande av kulturmiljöer i
delbetänkandet (SOU 1995:128) Kulturegendomar och kulturföremål. När det
gäller en nationell stiftelse anför utredningen följande: Frågan om inrättande
av en nationell stiftelse för förvaltning av kulturmiljöer aktualiseras med en
viss regelbundenhet. Vanligen brukar man hänvisa till National Trust och dess
framgångsrika arbete i England sedan nära ett sekel. I tider av besparingar i
fråga om offentliga utgifter stärks önskan att bredda ansvaret för kultur och
bevarande, genom bolagisering och genom att engagera näringslivet i
sponsoravtal. En nationell stiftelse torde ha andra förutsättningar än en
myndighet att attrahera intresse och kapital från näringslivet.
En nationell stiftelse eller annat organ skulle enligt utredningens
uppfattning ha sitt berättigande. Stiftelsens främsta roll skulle vara att på
ett friare sätt än en myndighet kan göra arbeta med ekonomiska medel för
bevarande av kulturarvet, inte bundet till det bestånd staten långsiktigt
skall äga och förvalta.
Kulturarvsutredningens betänkande bereds efter remissbehandling i
Kulturdepartementet.
Kulturutskottet behandlade i betänkande 1996/97:KrU1 ett motionsyrkande (m)
med krav på att riksdagen skall besluta att inrätta en s.k. dubbleringsfond,
en fond för kompletterande stöd av nyskapande verksamhet på kulturområdet.
Kulturutskottet ansåg att användningen av medel som utgår över
statsbudgeten inte bör styras av prioriteringar som görs på det sätt som
motionärerna föreslår. Kulturutskottet avstyrkte det då aktuella
motionsyrkandet. Riksdagen följde kulturutskottet.
Finansutskottet behandlade i betänkande 1996/97:FiU2 en motion om att det
skall upprättas kulturstiftelser för förvaltning av statliga historiska
byggnader.
Finansutskottet, som inte ansåg sig ha anledning att ta ställning till
kulturstiftelser allmänt, kunde inte finna skäl nog att inrätta stiftelser för
förvaltning av de fastigheter som i dag förvaltas av Statens fastighetsverk.
Finansutskottet avstyrkte motionen. Riksdagen följde finansutskottet.

Utskottets bedömning
Skrivelsen, som inte föranlett någon motion, bör inte föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida.
I motion So801 (m) begärs ett tillkännagivande, som utskottet uppfattar det,
om att Allmänna arvsfondens ändamål vidgas till att också avse stöd till
bevarande av det svenska kulturarvet.
Allmänna arvsfonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell
karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder.
Utskottet, som inte har anledning att ta ställning till behovet av ett sådant
stöd som föreslås i motionen, vill bestämt motsätta sig att Allmänna
arvsfondens ändamål vidgas. Motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och avslår motion
1996/97:So801.

Stockholm den 2 september 1997

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Hans
Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson
(s), Roland Larsson (c), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Mariann Ytterberg
(s), Stig Sandström (v), Thomas Julin (mp), Elisebeht Markström (s), Catherine
Persson (s), Annika Jonsell (m), Kerstin Heinemann (fp) och Michael
Stjernström (kd).