Redovisning av skatteutgifter 2025
Betänkande 2024/25:SkU22
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är klart för beslut
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Skrivelse om regeringens redovisning av skatteutgifter för 2025 har behandlats (SkU22)
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2025.
Regeringen redovisar årligen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen.
Syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra ekonomiskt stöd via skattesystemet och att belysa hur detta påverkar skattesystemets enhetlighet och tydlighet.
Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
- Redovisning av skatteutgifter 2025Skrivelse 2024/25:98
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-06-10
Trycklov: 2025-06-10
Alla beredningar i utskottet
Skrivelse om regeringens redovisning av skatteutgifter för 2025 har behandlats (SkU22)
Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2025.
Regeringen redovisar årligen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen.
Syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra ekonomiskt stöd via skattesystemet och att belysa hur detta påverkar skattesystemets enhetlighet och tydlighet.
Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-06-17
Debatt om förslag 2024/25:SkU22
Webb-tv: Redovisning av skatteutgifter 2025
Dokument från debatten
- Protokoll 2024/25:134 Tisdagen den 17 juniProtokoll 2024/25:134 Redovisning av skatteutgifter 2025
- Tisdag den 17 juni 2025Talarlista 2024/25:20250617
Protokoll från debatten
Anf. 128 Niklas Karlsson (S)
Fru talman! Skatteutgifter är inte ett ämne som brukar väcka några större rubriker men som jag ändå tycker förtjänar att lyftas fram. Låt mig förklara varför.
Till skillnad från de utgifter som syns i statens budget, till exempel utgifter till skola, sjukvård, infrastruktur eller försvar, är skatteutgifter ett slags dolt stöd. Det handlar om särregler i skattelagstiftningen som leder till att staten får mindre intäkter. Det är alltså inte pengar som betalas ut direkt, utan pengar som aldrig kommer in. Men effekten är densamma: Det kostar samhället.
Skatteutgifter handlar alltså i grunden om vilka intressen vi som partier företräder, vilket samhälle vi vill forma och vilka angelägenheter som vi väljer att definiera som gemensamma.
Fru talman! Eventuella skatteutgifter kan man således utforma utifrån olika perspektiv. Tekniskt sett kan de användas för att stimulera vissa önskvärda beteenden eller för att bidra till ökad legitimitet för skattesystemet och att det upplevs som både enklare och mer rättvist.
Ur ett tillväxt- och effektivitetsperspektiv kan skatteutgifter motiveras för att främja innovation, investeringar och sysselsättning. Ta exempelvis rotavdraget, som i bästa fall kan minska svartarbete i byggbranschen men också, som en tillfällig åtgärd i lågkonjunktur, stimulera tillväxt.
Ur ett fördelningspolitiskt perspektiv kan skatteutgifter bidra till att jämna ut klyftor i samhället. En reducerad moms på livsmedel är ett klassiskt exempel; den gynnar i högre grad hushåll med lägre inkomster, som lägger en större del av sin budget på mat.
Men, fru talman, det omvända gäller naturligtvis också. Häri ligger problemet med den politik vi ser från den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna. Regeringens samlade politik är ur ett fördelningspolitiskt perspektiv nästan uteslutande fokuserad på att prioritera de grupper och människor som redan har höga inkomster och stora tillgångar.
I stället för att hålla ihop landet, företräda breda löntagargrupper och jämna ut redan stora skillnader vidgar de medvetet klyftorna. Skattesänkningar riktas mot de redan välbeställda.
Fru talman! Det är förvisso föga förvånande att den förda politiken reflekterar en borgerlig samhällssyn, där de som redan har ska få lite till. Det är i grunden den här regeringens uppdrag. Men det är inte bara ett val av politik utan en samhällsmodell där var och en förväntas vara sin egen lyckas smed. Den är både orättfärdig och upprörande.
Fru talman! Vi socialdemokrater företräder helt andra intressen och står för en helt annan samhälls- och människosyn, vilket också gestaltas i vårt sätt att formulera politiken och skattepolitiken.
Vi vill ha ett skattesystem som är transparent, rättvist och begripligt – ett system som bygger på principen att alla bidrar efter förmåga och att resurser fördelas så att samhället håller ihop. Här kan skatteutgifter ha en roll att spela, men de ska användas klokt och sparsamt och med syftet att stärka samhällsgemenskapen, inte undergräva den.
Fru talman! Politik är att välja. Och vi socialdemokrater väljer ett Sverige som håller ihop, inte ett som glider isär.
Anf. 129 Boriana Åberg (M)
Fru talman! I dag debatterar vi regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2025, där regeringen redogör för skatteutgifterna, det vill säga de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregler i skattelagstiftningen.
Jag måste medge att min kollega Niklas Karlsson lyckas med konststycket att lyfta något som brukar vara en ganska teknisk debatt – de få gånger det över huvud taget blir debatt – till oanade ideologiska höjder.
Det får mig att vilja påminna ledamoten Karlsson om att om det ska finnas någon välfärd att fördela måste någon skapa denna välfärd. Det är de människor som arbetar hårt, som väljer att utbilda sig och som väljer att lägga många timmar på jobbet som skapar välfärden. Det blir alltid jobbigt när Socialdemokraterna försöker splittra samhället genom att utmåla poliser, sjuksköterskor och skolledare som ”de rika”.
Fru talman! Jag ska nu återgå till ämnet. Ordet skatteutgifter har olika betydelser beroende på perspektivet. För individer och företag är skatteutgift det man betalar i skatt, och det är oftast den största utgiften i ett hushåll. För mig är det egentligen det enda rimliga perspektivet.
Att benämna minskade skatteintäkter som en utgift är en något märklig ordning, som i princip alla verksamma utanför den skattefinansierade sfären skulle invända mer eller mindre kraftfullt mot. Men nu har vi den ordningen, och ibland får man helt enkelt acceptera att det är som det är.
Fru talman! Redovisning och transparens är en väsentlig del i en förtroendebransch som politiken. I Sverige har vi i dag det åttonde högsta skattetrycket i världen – cirka 7 procentenheter över OECD-genomsnittet. Även om skattetrycket fortfarande tillhör de högsta i världen är det i dag, tack vare den moderatledda regeringen, lägre än det någonsin varit sedan 1970-talet.
Som vi hörde i det tidigare anförandet görs det ofta en koppling mellan höga skatter och generös välfärd. Jag tycker fortfarande att det är fel. Den logiska kopplingen finns i stället mellan hög tillväxt och generös välfärd. Och hög tillväxt får man bara genom att uppmuntra arbete, utbildning och entreprenörskap, inte genom att brandskatta dessa.
Fru talman! Det ställs många krav på ett perfekt skattesystem. Det ska både vara och upplevas vara rättvist. Det ska vara enkelt, begripligt och transparent, och inte minst ska det ha inbyggda incitament som stimulerar till arbete och leder till god ekonomisk utveckling och tillväxt.
Nu är vårt skattesystem mycket långt ifrån att vara perfekt, och därför är det ännu viktigare att det är transparent. Skattebetalarna ska få veta hur mycket skatt som tas ut och vad skatterna går till. För skattesystemets legitimitet och effektivitet är det mycket viktigt med noggranna redovisningar av hur skattemedlen används.
Som sagt: Skatteutgifter kan definieras som stöd till hushåll och företag som uppstår genom särregler i skattelagstiftningen. För att synliggöra stödet krävs att en jämförelsenorm för skatteuttaget definieras.
En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med normen. Redovisningen av skatteutgifter kan sägas fylla i huvudsak två syften.
Det första syftet är att synliggöra de stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis har samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida.
Det andra syftet med redovisningen är att belysa graden av enhetlighet i skattesystemet. Genom att minska enhetligheten och öka komplexiteten i skattesystemet kan skatteutgifter sägas gå emot principen om att skattereglerna ska vara generella, enkla och tydliga.
Socialekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används på ett effektivt sätt för att skapa så hög välfärd i samhället som möjligt. Skatter orsakar, oavsett om de är enhetliga eller inte, vanligen snedvridningar och en ineffektiv resursallokering i samhället. I vissa fall kan avvikelser från enhetlig beskattning – åtminstone teoretiskt sett – förbättra effektiviteten och därmed höja välfärden i samhället.
En vanligt förekommande förenkling är att en åtgärd antas leda till ökad välfärd om vinsterna för dem som vinner på en regelförändring kan kompensera förlusterna för dem som förlorar på den.
Även om det vore önskvärt att göra en kvalitativ bedömning av en skatteutgifts bidrag till förbättrad samhällsekonomisk effektivitet är detta oftast inte praktiskt möjligt, eftersom det ställer stora krav på data och metod.
En kvalitativ bedömning går dock ofta att göra. Ytterst måste det demokratiska beslutssystemet värdera förändringen och anse att den nya fördelningen är acceptabel. Och det är precis det vi gör i skatteutskottet.
Även om jag tycker att begreppet skatteutgift är märklig i sammanhanget tycker jag att det är en god princip att göra denna öppna och transparenta redovisning, och den är mycket intressant att ta del av.
Jag kan bland annat konstatera att den i särklass största post som förekommer i redovisningen är jobbskatteavdraget – nästan 200 miljarder kronor år 2025. Det är faktiskt över 200 miljarder om man räknar in jobbskatteavdraget för äldre. Det är 200 miljarder som hårt arbetande människor fått behålla som frukt av sitt arbete och som gett dem alla en bättre välfärd och bidragit till starkare incitament för arbete och ekonomisk tillväxt.
Fru talman! Redovisningen ger också en tydlig bild av ett allt annat än enkelt och enhetligt skattesystem. Inte mindre än 154 avvikande poster noteras. Det finns onekligen potential när det gäller att förenkla skattesystemet.
(Applåder)
Anf. 130 Niklas Karlsson (S)
Fru talman! När ledamoten Åberg säger att jag lyfter en teknisk debatt till oanade ideologiska höjder ska jag erkänna att jag tar det som en komplimang. För att återgälda den ska jag säga att ledamoten Åberg inte heller hade så svårt att fånga den bollen.
Det är trots allt i detaljerna djävulen sitter. Låt oss fördjupa oss lite grann i dagens ärende om skatteutgifter. Fram till 2021 valde man att göra fördjupade analyser av enskilda skatteutgifter ur perspektivet samhällsekonomisk effektivitet. Efter det finns inte längre dessa redovisningar och fördjupade analyser, trots att utskottet vid ett par tillfällen har påpekat att man har välkomnat detta och vill att det ska finnas med.
Samtidigt hör jag ledamoten Åberg, Moderaterna, säga att det ska vara en öppen och transparent redovisning. Det pratas om arbete och tillväxt. Då tänker jag att om man vill att de skatteutgifter man föreslår ska bidra till ökad tillväxt, full sysselsättning och minskad arbetslöshet, varför vill man då inte redovisa hur detta slår och vilka effekter det får rent samhällsekonomiskt och på den samhällsekonomiska effektiviteten?
Då återstår bara frågan om man gör detta av andra skäl – kanske av fördelningspolitiska skäl – och att det här snarare handlar om någonting annat än att öka tillväxten och minska arbetslösheten. Det kanske snarare handlar om att genomföra åtgärder som redan gynnar de intressen som Moderaterna företräder – det vill säga de människor som redan har höga inkomster och stora tillgångar.
Min fråga – eller kanske till och med mitt påstående – till Moderaterna och ledamoten Åberg är: Vad är det som gäller, och varför tycker ni att detta inte ska redovisas?
(Applåder)
Anf. 131 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Det är intressant att Niklas Karlsson tar upp just den analysen. Första gången den försvann var faktiskt under Stefan Löfvens regering. Detta föranledde bland annat en rapport från Riksrevisionen där man påpekade att den typen av analys kanske är bra att ha. Så vi är nog inte ensamma i detta.
När det gäller Niklas Karlssons påstående att skattesänkningar och åtgärder som regeringen vidtar skulle riktas för att gynna dem som redan har tycker jag att det är ett direkt amoraliskt påstående.
Varför säger inte Niklas Karlsson till exempel att en högavlönad person som tjänar fyra gånger så mycket som medianlönen i Sverige utan att klaga betalar mer än åtta gånger mer i skatt än en person med medianlön? Detta är alltså med de moderata skattesänkningarna inräknade.
Tycker Niklas Karlsson att det är rättvist eller inte att någon som tjänar fyra gånger mer betalar mer än åtta gånger mer i skatt? Hur uppmuntrar vi människor att ta ansvar och utbilda sig, starta företag och arbeta helger och nätter om de inte kan behålla åtminstone en liten del av den välfärd de genererar?
(Applåder)
Anf. 132 Niklas Karlsson (S)
Fru talman! I vårt land råder massarbetslöshet. Den närmar sig 10 procent. Tillväxten ligger i Europas bottenliga. När regeringen står handfallen och vi har en arbetsmarknadsminister som tar sovmorgon blir det såklart inte bättre av att man väljer att dölja effekterna av den politik man företräder. Jag vill snarare påstå att det i ljuset av detta är ännu viktigare och ännu mer angeläget att titta på vilka samhällsekonomiska effekter de politiska åtgärderna har.
Fru talman! I tre år har vi nu levt med en moderat, borgerlig, sverigedemokratisk regering. Det enda den moderata ledamoten förmår att tala om är tiden före regeringsskiftet – om Stefan Löfvens regering. Nej, det håller inte.
Det här visar bara på att den politik ni genomför inte syftar till att öka tillväxten – ni hoppas på det. Den syftar inte till att minska arbetslösheten – ni hoppas på det.
Det här genomförs av fördelningspolitiska skäl. Det här handlar om att ge mer till dem som redan har, och därför vill man inte tala om vilka effekter den förda politiken har när det gäller att öka tillväxten, öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Det är det besked vi får i Sveriges riksdag i dag av Moderaterna och Boriana Åberg.
(Applåder)
Anf. 133 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Det är inte sant att jag inte har berättat om alla bra saker som regeringen har gjort för ökad tillväxt. Men vill Niklas Karlsson höra dem en gång till ska jag gärna upprepa dem. Avskaffad avtrappning av jobbskatteavdraget – självfinansierat – får människor att arbeta mer. Vi har höjt jobbskatteavdraget för alla som jobbar – särskilt för dem med låga och medelhöga inkomster och för pensionärer som jobbar. Vi har avskaffat flygskatt, avskaffat plastpåseskatt, avskaffat avfallsförbränningsskatt och höjt rotavdraget – visserligen temporärt, men väldigt hett önskat av byggbranschen.
Redovisning av skatteutgifter 2025
När det gäller att underlätta för företag reformeras 3:12-reglerna. En del av detta är att 60 000 företag får sänkt skatt, men det viktigaste är att regelverket blir mycket enklare. En massa onödig redovisning försvinner. Detta kommer att göra att innovation uppmuntras och att fler vågar starta företag – och förhoppningsvis anställa fler.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 18 juni.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2024/25:SkU22
Webb-tv: Beslut: Redovisning av skatteutgifter 2025
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:135 Onsdagen den 18 juniProtokoll 2024/25:135 Redovisning av skatteutgifter 2025
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Redovisning av skatteutgifter 2025
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2024/25:98 till handlingarna.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.