Verksamheten inom Europarådet

Betänkande 2001/02:UU7

Utrikesutskottets betänkande2001/02:UU7

Verksamheten inom Europarådet

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens
skrivelse 2001/02:12 Redogörelse för verksamheten
inom Europarådets ministerkommitté m.m. under år
2000 och första halvåret 2001 samt redogörelse
2000/01:ER1 från Sveriges delegation vid
Europarådets parlamentariska församling.

I betänkandet behandlas även en motion som har
väckts med anledning av skrivelsen samt två motioner
från allmänna motionstiden 2001/02. Samtliga
motionsyrkanden tar upp arbetssituationen inom
Europadomstolen.

Utskottet föreslår att skrivelsen och redogörelsen
läggs till handlingarna. Samtliga motioner föreslås
bli besvarade.
-----------------------------------------------------

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till motiveringar som framförs under
utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Europadomstolens resurser och
arbetssätt

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U1
yrkandena 1 och 2,
2001/02:U243 samt 2001/02:U305 yrkande 12
besvarade med vad utskottet anfört.

2. Regeringens skrivelse 2001/02:12
Redogörelse för verksamheten inom
Europarådets ministerkommitté m.m. under år
2000 och första halvåret 2001
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

3. Redogörelse till riksdagen
2000/01:ER1 Från Sveriges delegation vid
Europarådets parlamentariska församling
Riksdagen lägger redogörelsen till
handlingarna.

Stockholm den 31 januari 2002

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban
Ahlin (s), Sören Lekberg (s), Holger Gustafsson
(kd), Göran Lennmarker (m), Liselotte Wågö (m),
Marianne Jönsson (s), Murad Artin (v), Sten Tolgfors
(m), Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson
(c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Ahlqvist
(s), Ronny Olander (s), Eva Zetterberg (v), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Rosita Runegrund (kd).

2001/02

UU7

Redogörelse för ärendet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för
verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 2000 och första halvåret 2001 vilken även
omfattar samarbetsprogrammen för demokratisk
utveckling och Europarådssekretariatets budget.
Utöver ministerkommitténs verksamhet redovisas också
frågor rörande Europakonventionen och dess
övervakningsorgan, arbetet inom ramen för
verksamhetsprogrammen, mänskliga rättigheter och
demokratifrågor, sociala frågor, kulturfrågor och
kulturell mångfald samt samarbetet inom ramen för
partsavtalen.

I skrivelsen konstateras inledningsvis att arbetet
med Europarådets kärnfrågor, respekt för de
mänskliga rättigheterna, demokratisk utveckling och
rättsstatens principer, måste intensifieras och
anpassas till de nya och större krav som ställs på
organisationen, bl.a. på grund av det ökade antalet
medlemmar och genom händelser såsom de i Central-
och Östeuropa samt på Balkan. Europarådet har i dag
43 medlemmar jämfört med 25 medlemmar för 10 år
sedan.

Under det svenska ordförandeskapet har EU gemensamt
presenterat sin syn på Europarådets reformarbete.
Generalsekreterare Schwimmers ansträngningar att
reformera och prioritera i verksamheten har EU:s
fulla stöd. Förutom de nämnda kärnområdena anser EU
att hög prioritet skall ges åt de områden där
Europarådet har sin traditionella styrka:
normskapande, övervakning och
uppföljningsmekanismer. Vidare bör Europadomstolens
effektiva funktionssätt säkerställas och frågan om
domstolens arbetssätt och finansiering behandlas.
Hög prioritet bör också ges åt Europarådets
samarbete med OSSE. Ytterligare samarbete och
samverkan bör ske mellan EU och Europarådet för att
främja rättsstatens principer som ett led i arbetet
på kapacitetet för civil krishantering.

I det program för förebyggande av väpnade
konflikter som förhandlades fram under det svenska
ordförandeskapet och bekräftades av EU:s toppmöte i
Göteborg i juni slås fast att EU måste bygga
effektiva partnerskap med internationella
organisationer och att informationsutbyte och
praktiskt samarbete mellan EU och bl.a. Europarådet
därför skall intensifieras.
Det svenska EU-ordförandeskapet har även i det
praktiska arbetet främjat ökad samverkan mellan EU,
Europarådet och OSSE, bl.a. genom trojkabesöket till
de tre länderna i södra Kaukasus i februari. EU har
också stött det arbete som Europarådets experter
utför i Tjetjenien. Även på västra Balkan har
samarbetet mellan EU, Europarådet och OSSE utökats.

Verksamheten i ministerkommittén

Kosovo och utvecklingen i sydöstra Europa har
fortsatt, sedan ministermötet i Budapest 1999, varit
en central fråga på ministerkommitténs dagordning.
Bosnien-Hercegovinas och Förbundsrepubliken
Jugoslaviens ansökningar om medlemskap behandlas för
närvarande av den parlamentariska församlingen men
följs också noga av ministerkommittén.
Andra återkommande frågor på ministerkommitténs
agenda har varit situationen i Kaukasus, frågor om
EU/EG:s anslutning till Europakonventionen om de
mänskliga rättigheterna samt domstolens situation
vad gäller arbetsbelastning och budget.
Situationen i Tjetjenien har följts noga och
behandlats vid ett flertal tillfällen i
ministerkommitténs löpande arbete i
ställföreträdarkretsen, bl.a. i samband med
kommissarien för mänskliga rättigheters, Gil-Robles,
besök där. Närvaron av tre experter på mänskliga
rättigheter från Europarådet vid den ryske
ombudsmannen för mänskliga rättigheters kontor i
staden Znamenskoje i Tjetjenien sedan april 2000 har
givit Europarådet en särställning, då man under en
lång period utgjorde den enda internationella
närvaron i området.
Georgien upptogs som medlem av Europarådet 1999,
medan Armenien och Azerbajdzjan inträdde den 25
januari 2001. Europarådet övervakar och följer nu
noga utvecklingen i länderna. EU har varit och är
starkt drivande vad avser uppföljning av ländernas
åtaganden, bl.a. har gemensamma program tagits fram
av Europarådet och Europeiska kommissionen för detta
syfte.

Europarådet har under den behandlade perioden
genomfört flera aktiviteter i Ukraina för att
assistera myndigheterna i strävandena att uppnå de
normer på områdena demokrati och mänskliga
rättigheter som man förbundit sig till vid
medlemskapet; bl.a. genom gemensamma program med
Europeiska kommissionen och samverkan med OSSE.

Turkiet har upprepade gånger uppmanats av
ministerkommittén att uppfylla domar mot sig i
Europadomstolen. Dessa har gällt såväl
yttrandefrihetsfrågor som säkerhetsstyrkornas
uppträdande.
Under 2000, initierades även nya gemensamma
projekt mellan Europarådet och Europeiska
kommissionen bl.a. avseende Ryssland.

Samarbetsprogrammen för demokratisk utveckling

Samarbetsprogrammen, som syftar till att främja
demokratisk utveckling och underlätta uppfyllandet
av de åtaganden som följer på medlemskap i
organisationen, har växt i omfattning i takt med
ökningen av medlemskretsen. Även kandidatländerna
kommer i fråga för samarbetsprogram.

En del samarbetsprogram erhåller finansiellt stöd
av Europeiska kommissionen. Andra program med delad
finansiering, utförs inom ramen för Europarådets och
Europeiska kommissionens gemensamma
samarbetsprogram.
Exempel på nya aktiviteter under
verksamhetsperioden är insatser till förmån för
Ryssland (inklusive norra Kaukasus), Albanien och
Moldavien. Andra exempel är insatser för antagande
av medielagstiftning i Serbien (FRJ) och insatser
för att förbättra situationen för romer.
Europarådet är även fortsatt aktivt inom den s.k.
stabilitetspakten för sydöstra Europa.

Europarådssekretariatet och budgeten

Europarådets budget uppgick år 2000 till 159 500 000
euro och 2001 till
163 000 000 euro. Ökningarna innebär som tidigare en
reell nolltillväxt. Sverige tillhör de länder som,
mot bakgrund av Europadomstolens behov, gärna hade
sett en viss ytterligare ökning av budgeten.

Sveriges andel av Europarådets budget uppgick år
2000 till 2,19 % och 2001 till 2,21 %. I
budgetpropositionen för de aktuella åren anslogs
knappt 35 respektive knappt 39 miljoner kronor för
de olika obligatoriska bidragen till Europarådets
budget, inklusive vissa partsavtal.

Europakonventionen och dess övervakningsorgan

Den europeiska konventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna (Europakonventionen) har ratificerats av
41 av Europarådets 43 medlemsstater. När det gäller
tilläggsprotokollen kan nämnas att Albanien, Cypern,
Georgien, Polen och Ukraina, under 2000, har
ratificerat det sjätte tilläggsprotokollet, som
förbjuder användning av dödsstraff i fredstid.
Armenien, Azerbajdzjan, Ryssland och Turkiet har
däremot ännu inte ratificerat det. (Utskottet fogar
en översikt av ratifikationsläget som en bilaga till
detta betänkande.)

Europadomstolen meddelade under 2000 en dom i mål
mot Sverige. Hittills under 2001 har tre domar mot
Sverige meddelats. I samtliga fyra fall hade
förlikning träffats inför domstolen och domstolens
uppgift inskränkte sig till att konstatera detta
faktum samt avskriva målet. Vid halvårsskiftet
juni/juli 2001 hade Europadomstolen ett trettiotal
mål mot Sverige under handläggning där regeringen
ombetts inkomma med svaromål.
Den nya, permanenta Europadomstolen, som
inrättades 1998, har nu hunnit arbeta under närmare
tre år. Den reform som beskrivits i tidigare
skrivelser har ännu inte lett till det eftersträvade
resultatet, nämligen att korta handläggningstiderna.
Tvärtom fortsätter målbalansen att öka kontinuerligt
på grund av ett stort och hela tiden växande antal
klagomål. Under 2000 registrerades över 10 000 nya
mål.

Domstolen har fått möjlighet att anställa
ytterligare jurister för att bereda målen.
Några olika arbetsgrupper har även inrättats
för att överväga vad som kan göras för att på
sikt komma tillrätta med den problematiska
situationen. Arbetet tar sikte på både
domstolens interna arbetsmetoder och dess
procedurregler. Också ändringar av
Europakonventionen som sådan kan bli aktuella.
Att på något sätt begränsa de redan existerande
rättigheter, som enligt konventionen tillkommer
individen, har dock inte varit på tal.

Arbetet inom ramen för verksamhetsprogrammen

Inom verksamhetsprogrammen bedrevs under perioden
arbete inom områdena mänskliga rättigheter och
demokratifrågor, sociala frågor samt kulturfrågor
och kulturell mångfald. Vidare bedrevs verksamhet
inom ramen för de s.k. partsavtalen på bl.a. social-
, hälso- och kulturområdena.

Expertkommittén för utveckling av de mänskliga
rättigheterna (DH-DEV) påbörjade under första
halvåret 2001 ett arbete med att utforma ett nytt
tilläggsprotokoll till Europakonventionen angående
dödsstraffets totala avskaffande, alltså inte bara i
fredstid. Arbetet har som utgångspunkt ett svenskt
förslag, som behandlades av ministerkommittén under
slutet av 2000 och början av 2001. Förhoppningen
från svensk sida är att ett nytt tilläggsprotokoll
skall kunna antas av ministerkommittén under 2002.
Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter
spanjoren Alvaro Gil-Robles har under den
behandlade perioden gjort ett flertal besök i
medlemsländer. Bland dessa kan noteras flera besök i
Ryssland och särskilt norra Kaukasus, inklusive
Tjetjenien.

Huvudsakliga innehållet i
redogörelsen från Sveriges
delegation vid Europarådets
parlamentariska församling

I redogörelsen redovisar Sveriges delegation vid
Europarådets parlamentariska församling Europarådets
roll i det europeiska samarbetet, den
parlamentariska församlingens verksamhet under 2000
och den svenska representationen. Vidare redovisas
huvudområdena för församlingens verksamhet vilka är
granskning av hur medlemsländerna uppfyller sina
åtaganden, politiska frågor, juridiska frågor och
mänskliga rättigheter, ekonomi och utveckling,
sociala frågor, hälso- och familjefrågor, kultur och
utbildning, naturvetenskap och teknik, miljö,
regionalplanering och lokal förvaltning,
befolknings- och flyktingfrågor, jordbruk och
landsbygdsutveckling, kontakter med nationella
parlament och med allmänheten samt jämställdhet
mellan kvinnor och män. Till redogörelsen har fogats
en förteckning över församlingens beslut.

Den parlamentariska församlingen höll fyra
delsessioner om vardera en vecka. Till president för
församlingen omvaldes i januari britten Lord
Russell-Johnston. Den svenska delegationen bestod av
totalt tolv riksdagsledamöter, med Jan Bergqvist (s)
som ordförande.
I och med att församlingen beslöt att dess
prioriteringar och strukturer skall ändras för att
effektivisera verksamheten fattades även ett beslut
om en ny utskottsorganisation. Från början av 2001
är antalet utskott tio i stället för fjorton. Det
innebär att sammansättningen av ett flertal utskott
och mandat-uppdelningen mellan de nationella
delegationerna har förändrats för att tillgodose
principen att varje församlingsledamot skall få
plats i minst ett utskott.

Med utvidgningen av medlemskretsen har uppföljning
och kontroll av efterlevnaden av medlemsländernas
åtaganden blivit en allt viktigare del av
Europarådets verksamhet. Under 2000 granskade
församlingen fyra landsrapporter: Albanien,
Bulgarien, Kroatien och Makedonien. Andra stater som
för närvarande är föremål för granskning är
Georgien, Lettland, Moldova, Ryssland, Turkiet och
Ukraina. Dessutom har parlamentarikerförsamlingen
under de senaste åren engagerat sig i ett stort
antal valövervakningsinsatser, oftast i samarbete
med OSSE och Europaparlamentet.

Under 2000 ägnade församlingen mycket tid åt att
debattera konflikten i Tjetjenien, som blev det
dominerande ärendet, samt utvecklingen på Balkan och
Kosovokrisen. Parlamentarikerna fördömde
kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i
Tjetjenien och rekommenderade att ministerkommittén
vid uteblivna framsteg i den långdragna tjetjensk-
ryska konflikten vidtog åtgärder för att utesluta
Ryssland från Europarådet.
Demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl
som förekomsten av dödsstraff i några medlemsländer
återkom i många olika debatter under 2000. Ukraina
förbjöd dödsstraff i sin lagstiftning i februari
2000. Nu återstår Ryssland och Turkiet som ännu inte
tagit detta steg.
Vidare ansåg församlingen att Turkiets
fastställande av dödsstraffet mot kurdledaren
Abdullah Öcalan var oacceptabelt. Domen har
överklagats till Europadomstolen för de mänskliga
rättigheterna. Domstolsbehandlingen började i
november och förväntades pågå i flera månader.
Arbetet med EU:s nya grundrättighetsstadga
diskuterades även vid två olika sessioner av
församlingen. Europarådet hade två observatörer i
det förberedande EU-organet. Församlingen ansåg att
Europarådets mekanism för att skydda mänskliga
rättigheter borde utnyttjas i arbetet med EU-
stadgan för att undvika överlappande funktioner.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att Europarådet spelar en
central roll för fred, säkerhet, demokrati och
mänskliga rättigheter i Europa ända sedan dess
bildande kort efter det andra världskrigets slut.
Det är utskottets uppfattning att Europarådet, med
sin breda medlemskrets och sin omfattande
erfarenhet, med sina normer och med sin demokratiska
värdegemenskap, även framdeles har en viktig roll
att spela för en fredlig utveckling på vår
kontinent. Europarådet bidrar i hög grad till att
stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna i
Europa, och den gemensamma normbildningen inom
kretsen av medlemsländer är ett viktigt instrument
för att förebygga väpnade konflikter. Stödet till
stärkande av demokrati och respekt för de mänskliga
rättigheterna är en central del av Europarådets
verksamhet. De krav på respekt för mänskliga
rättigheter som ställs på Europarådets medlemsländer
utgör ett konstruktivt stöd till uppbyggnaden av
demokrati och rättsstat i många av de tidigare
kommunistiskt styrda länderna i Central- och
Östeuropa.

En bidragande orsak till Europarådets framgångar
har också varit det starka parlamentariska
inflytande som funnits i form av den rådgivande
parlamentariska församlingen och det engagemang som
rådets arbete väckt i de nationella parlamenten.
I sin skrivelse understryker regeringen att det är
mycket viktigt att Europarådets resurser kan
koncentreras på en kärnverksamhet med fokus på
främjandet av de mänskliga rättigheterna, demokrati
och rättsstatens principer samt åt normskapande,
övervakning och uppföljningsmekanismer på dessa
områden. Europadomstolens effektiva funktionssätt
måste säkerställas.
Vidare påpekar regeringen att Sverige är ett av de
länder som gärna hade sett en viss ökning av
Europarådets budget, främst med tanke på domstolens
behov. Detta har dock inte varit möjligt att nå
konsensus om, då viktiga medlemsländer med stora
betalningsposter arbetar aktivt för en fortsatt
nolltillväxt. Under det svenska ordförandeskapet
kunde man dock inom EU enas kring prioriteringarna
för Europarådet, vilket i sig var ett framsteg.
Sverige verkade dessutom, inför ministermötet i
Strasbourg i november 2001, för att EU:s anförande
skulle spegla den vikt vi lägger vid domstolens
verksamhet och betydelsen av bl.a.
ministerkommitténs uppföljning av domstolens domar.

De motioner som behandlas i detta betänkande ligger
i linje med det av regeringen framförda synsättet
och understryker att den övervakning av
efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i Europa
som bedrivs genom Europadomstolen arbete är central.
Det framhålls också att domstolens nuvarande svåra
situation riskerar leda till att domstolens viktiga
arbete ej kan garanteras.

Utskottet delar de framförda uppfattningarna och
vill i sammhanget framhålla att den s.k.
utvärderingsgruppen (the Evaluation Group) inom
Europarådet, under förra året, på ministerkommitténs
uppdrag, arbetat med att ta fram förslag till
tänkbara reformer av Europadomstolen och dess
arbetssätt. Gruppen lade fram sin rapport i
september 2001. I rapporten konstateras att ingen
enskild åtgärd - inte heller kontinuerliga ökningar
av domstolens resurser - bedöms som tillräckliga.
Lösningen anses i stället ligga i ett helt
reformpaket av åtgärder. Även ändringar av själva
Europakonventionen bedöms nödvändiga.
Utskottet, som erfarit att den svenska regeringen
delar utvärderingsgruppens synsätt, understryker som
sin mening att några förändringar av de rättigheter
som konventionen garanterar enskilda inte får
ifrågakomma och vill i sammanhanget betona vikten av
det pågående arbetet med att ytterligare stärka
skyddet för den enskilde.
Utskottet förutsätter att den svenska regeringen,
bl.a. inom ramen för styrkommittén för mänskliga
rättigher (CDDH) och ministerkommittén, fortsatt
kommer att verka för att förhandlingslösningar nås
som möjliggör att Europadomstolen även i framtiden
kan fungera som den yttersta garanten för att
respekten för mänskliga rättigheter inom Europa
upprätthålls.

Med vad ovan anförts anser utskottet att motion
2001/02:U1 (kd) yrkandena 1 och 2, motion
2001/02:U243 (s) samt motion 2001/02:U305 (kd)
yrkande 12 kan besvaras.

Regeringen berör i sin skrivelse frågan om en
eventuell anslutning av EU till Europakonventionen.
Utskottet vill med anledning härav särskilt
framhålla riksdagens tidigare ställningstagande i
denna fråga, vilket framgår av betänkande
2000/01:KUU1 där det sammansatta konstitutions- och
utrikesutskottet som sin mening ger regeringen till
känna att den med all kraft bör verka för att EU
skall tillträda Europakonventionen.

Utskottet vill slutligen erinra om att regeringens
skrivelse om verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté tidigare regelmässigt lämnats varje
år till riksdagen. Till följd av en förskjutning i
inlämningsprocessen på grund av det svenska
ordförandeskapet i EU, omfattar årets skrivelse 18
månader. Utskottet menar att ett lämpligt sätt att
tidsmässigt komma i fas vore att låta också nästa
skrivelse med tänkt avlämning våren 2003, omfatta en
18-månadersperiod.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse
2001/02:12 och riksdagens Europarådsdelegations
redogörelse 2000/01:ER1 läggs till handlingarna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

2001/02:12 Redogörelse för verksamheten inom
Europarådets ministerkommitté m.m. under år 2000 och
första halvåret 2001 överlämnas till riksdagen.

Redogörelsen

2000/01:ER1 Redogörelse från Sveriges delegation vid
Europarådets parlamentariska församling överlämnas
till riksdagen.

Följdmotion

2001/02:U1 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige skall
verka för en höjd budget för Europarådet, i syfte
att öka Europadomstolens kapacitet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att reformer av
Europadomstolens arbetssätt är nödvändiga.

Motioner från allmänna motionstiden
2001/02

2001/02:U243 av Göran Magnusson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Strasbourgdomstolens
resurser och effektivitet.

2001/02:U305 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att resurserna till
arbetet i Europarådet bör stärkas.

Motionerna

I motion 2001/02:U1 (kd) yrkande 1 understryker
motionärerna att Europarådets resursbrist har blivit
allt allvarligare och särskilt drabbar arbetet inom
Europadomstolen. Domstolen riskerar att förlora sin
unika trovärdighet om eftersläpningen i
ärendebehandlingen fortsätter hävdar motionärerna
och kräver att regeringen måste fortsätta verka för
en ökning av Europarådets budget.
Vidare betonas i motionen (yrkande 2) vikten av
att de arbetsgrupper som nu ser över domstolens
arbetssätt snarast presenterar förslag på reformer
som effektiviserar domstolens arbete utan att
försämra dess möjligheter att skydda de mänskliga
rättigheterna.

I motion 2001/02:U243 (s) påtalas också
Europadomstolens allvarliga problem med bristande
resurser och stora svårigheter att hantera
arbetsbelastningen, vilket, enligt motionären,
riskerar domstolens trovärdighet och kan leda till
allvarliga bakslag för skyddet av de mänskliga
rättigheterna över hela Europa.

I motion 2001/02:U305 (kd) yrkande 12 anförs att
Europarådets resurser bör stärkas särskilt med tanke
på Europadomstolens ställning, vilken ger rådet en
unik betydelse.

Bilaga 2

Översikt av ratifikationsläget

EU Members adhesion to ECHR & Protocols

-------------------------------------------------------------------
| |1950 |1952 |2 |3 |4 |5 |6 |7 |8 |9 |10 |11 |12
|
| | | | | | | | | | | | | | |
-------------------------------------------------------------------
|Austria |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |s|
-------------------------------------------------------------------
|Belgium |x |x |x |x |x |x |x | |x |x |x |x |s|
-------------------------------------------------------------------
|Denmark |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x | |
-------------------------------------------------------------------
|Finland |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |s|
-------------------------------------------------------------------
|France |x |x |x |x |x |x |x |x |x |s |s |x | |
-------------------------------------------------------------------
|Germany |x |x |x |x |x |x |x |s |x |x |x |x |s|
-------------------------------------------------------------------
|Greece |x |x |x |x | |x |x |x |x |s |s |x |s|
-------------------------------------------------------------------
|Ireland |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |s|
-------------------------------------------------------------------
|Italy |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |s|
-------------------------------------------------------------------
|Luxembourg |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |s|
-------------------------------------------------------------------
|Netherlands|x |x |x |x |x |x |x |s |x |x |x |x |s|
-------------------------------------------------------------------
|Portugal |x |x |x |x |x |x |x |s |x |x |x |x |s|
-------------------------------------------------------------------
|Spain |x |x |x |x |s |x |x |s |x | | |x | |
-------------------------------------------------------------------
|Sweden |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x | |
-------------------------------------------------------------------
|United |x |x |x |x |s |x |x | |x | |x |x | |
|Kingdom | | | | | | | | | | | | | |
-------------------------------------------------------------------
| |15 |15 |15 |15 |12 |15 |15 |9 |15 |11 |12 |15 |10
|
-------------------------------------------------------------------

x= ratified s=signed