Redogörelse för verksamheten inom Europarådets parlamentariska församling 1995

Betänkande 1995/96:UU15

Utrikesutskottets betänkande 1995/96:UU15

Verksamheten inom Europarådets parlamentariska församling 1995

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottet
• Hemställan

1995/96
UU15

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande
redogörelsen till riksdagen 1995/96:ER2
från Sveriges delegation vid
Europarådets parlamentariska församling.
Inga motioner har väckts med anledning
av redogörelsen. Utskottet föreslår att
riksdagen lägger redogörelsen till
handlingarna.

Redogörelsen

I redogörelse till riksdagen 1995/96:ER2
från Sveriges delegation vid
Europarådets parlamentariska församling
redovisas verksamheten inom den
parlamentariska församlingen och de
församlingsmöten som ägt rum under 1995
års session.

Utskottet

Sammanfattning av redogörelsen

Den parlamentariska församlingens roll
och verksamhet

När Europarådet bildades 1949 fick
organisationen två huvudorgan - en
parlamentarisk församling med rådgivande
uppgifter och en ministerkommitté med
både beslutande och verkställande
funktioner. Den parlamentariska
församlingen var vid sin tillkomst det
första internationella parlamentariska
organet. Den har genom åren verksamt
bidragit till att främja fred och
frihet, mänskliga rättigheter och social
rättvisa i Europa. Den parlamentariska
församlingen har en viktig uppgift som
debattforum för aktuella politiska,
ekonomiska, juridiska, sociala och
kulturella frågor. Dess beslut som
förbereds i utskott och underutskott har
främst formen av rekommendationer till
ministerkommittén men kan även vara
uttalanden i form av resolutioner m.m.
Även om församlingen alltså har en i
första hand rådgivande funktion spelar
den en betydande roll i det
mellanstatliga samarbetet och har varit
en pådrivande faktor för tillkomsten av
många av Europarådets konventioner.
Under senare år, efter omvälvningarna i
Central- och Östeuropa, har
parlamentarikerna tagit initiativet när
det gällt Europarådets utvidgning till
länderna i centrala och östra Europa och
bidragit till en demokratisk utveckling.
Sedan 1989 har den parlamentariska
församlingen givit särskild gäststatus
till kandidatländerna i syfte att bygga
upp relationerna till de nya
lagstiftande församlingarna i dessa
länder och förbereda dem för medlemskap
i Europarådet.

Europarådets parlamentariska
församlings medlemmar utses av
respektive medlemslands parlament.
Församlingen hade vid ingången av 1995
236 medlemmar (och lika många
suppleanter) från 33 länder. Vid slutet
av året hade antalet medlemsländer
stigit till 38 och antalet
parlamentariker i församlingen till 248.

Den svenska riksdagen har att utse sex
ordinarie ledamöter och sex suppleanter.

Efter en lång följd av år med ett
tämligen oförändrat medlemskap har rådet
under åren efter 1989 utvidgats till att
omfatta nästan alla länder i Europa.
Senaste medlemsland är Ryssland som
upptogs i februari 1996. Europarådets
alleuropeiska kallelse håller på att
uppfyllas. Deltagandet av så många nya
demokratier kan förväntas innebära att
rådets verksamhet och arbetsformer
kommer att förändras, såväl i
ministerrådet som i den parlamentariska
församlingen.

Allmänt om församlingens arbete och
viktigare politiska frågor under 1995
års session

Europarådets parlamentariska församlings
årssession 1995 var fördelad på fyra
delsessioner vilka samtliga hölls i
Strasbourg.

Talman i församlingen under sessionen
var den spanske parlamentsledamoten
Miguel Angel Martínez.

Den svenska delegationens ordförande
Jan Bergqvist valdes till vice
ordförande (en av 14) i församlingen för
1995 års session.

Under 1995 fortsatte utvidgningen av
Europarådet. På rekommendation av den
parlamentariska församlingen och efter
beslut i ministerrådet upptogs fem nya
länder som medlemmar: Albanien,
Lettland, Makedonien, Moldavien och
Ukraina. Frågan om medlemskap för
Ryssland debatterades vid två tillfällen
under sessionen men beslut dröjde.
Behandlingen av Rysslands ansökan
avbröts i januari 1995 som en följd av
situationen i Tjetjenien. Proceduren
återupptogs vid den första delsessionen
under 1996. Ryssland upptogs som medlem
i februari 1996.

Utförliga debatter och överväganden om
huruvida kandidatländerna uppfyllde
Europarådets villkor för medlemskap (en
fungerande demokrati, respekt för
mänskliga rättigheter och för
rättsstatens principer) kom därför att
dominera den parlamentariska
församlingens arbete under 1995. En
central uppgift för den parlamentariska
församlingen är inte bara att följa utan
också att på olika sätt främja
utvecklingen mot demokrati och
mänskliga rättigheter i
kandidatländerna. En närbesläktad
uppgift, att övervaka att nya
medlemsländer uppfyller de åtaganden som
gjorts vid inträdet, ägnades stor
uppmärksamhet av församlingen som
beslutade om en förstärkt
övervakningsprocedur som i princip skall
gälla alla medlemsländer, inte enbart
nya medlemmar som tidigare varit fallet.

Andra frågor av politisk art som upptog
den parlamentariska församlingen var
mänskliga rättigheter i Turkiet samt
situationen i Bosnien-Hercegovina och
flyktingproblematiken i f.d.
Jugoslavien. Vid aprilmötet fördömde
församlingen Turkiets intervention i
norra Irak och ålade ministerkommittén
att övervaka att den turkiska regeringen
genomförde konstitutionella reformer,
med risk för suspendering av
medlemskapet i annat fall. Det hade till
följd att den turkiska delegationen
lämnade arbetet i församlingen. De
turkiska parlamentarikerna återvände vid
en följande delsession.

Församlingen granskade verksamheten
inom OECD och den europeiska
utvecklingsbanken EBRD, debatterade
Europarådets inställning och bidrag till
EU:s regeringskonferens, antog
rekommendationer om den sociala
utvecklingsfondens verksamhet, om
kulturellt samarbete i Europa, om utkast
till en bioetikkonvention och en
konvention om barns rättigheter.

Statsminister Ingvar Carlsson besökte
den parlamentariska församlingen under
den tredje delsessionen. Statsministern
höll den 28 juni tal inför församlingen
och besvarade frågor. I ett brett
upplagt Europatal framhöll Ingvar
Carlsson Europarådets insatser för att
bygga och förstärka demokratin och
respekten för mänskliga rättigheter och
välkomnade utvidgningen av Europarådets
gemenskap till nya medlemmar.

Riksdagens talman Birgitta Dahl gjorde
tillsammans med medarbetare ett
studiebesök vid Europarådet den 25-26
september, under församlingens fjärde
delsession. Talmannen välkomnades i
församlingen och höll ett anförande där
hon betonade Europarådets roll som
pionjär i det internationella
parlamentariska arbetet och inspiratör
till nya politiska idéer för Europa.

Ett stort antal gästtalare, stats- och
regeringschefer, utrikesministrar,
framträdde inför församlingen, bland dem
Tjeckiens premiärminister Vaclav Klaus,
Frankrikes dåvarande premiärminister
Edouard Balladur, Estlands president
Lennart Meri, Ungerns premiärminister
Gyula Horn, Jordaniens kung Hussein,
Tysklands förbundskansler Helmuth Kohl.
Talmän i medlemsländernas parlament var
ofta förekommande gäster under sessionen
liksom ledande företrädare för andra
parlamentarikerförsamlingar (OSSE,
IPU).

Europarådets ungdomskampanj mot
främlingsfientlighet och rasism
uppmärksammades av församlingen vid den
tredje delsessionen.

På förslag av riksdagens
Europarådsdelegation utsåg ministerrådet
läkaren Christina Doctare till Sveriges
representant i Europarådets kommitté för
förhindrande av tortyr och inhuman
behandling eller bestraffning.

Verksamheten inom församlingens övriga
huvudområden

Ekonomiska frågor

Vid församlingens första delsession
debatterades förbindelserna med FN:s
ekonomiska kommission för Europa, UN-
ECE.

Under den andra delsessionen
debatterades principer för
utvecklingssamarbete. Församlingen
rekommenderade att bistånd i första hand
skall gå till minst utvecklade länder,
till eftersatta grupper, till basbehov
samt att demokrati, mänskliga
rättigheter, miljöhänsyn och ekonomiska
och sociala reformer bör ligga till
grund för beslut om bistånd.

Vid den tredje delsessionen höll
församlingen sin årliga debatt om och
granskning av verksamheten i EBRD, den
europeiska banken för återuppbyggnad och
utveckling. Ekonomiska och miljöaspekter
av bankens verksamhet betonades, och
åtgärder för att förstärka bankens
verksamhet i länderna i Central- och
Östeuropa föreslogs.

Även vid den fjärde delsessionen
utövade den parlamentariska församlingen
funktionen som folkvald församling för
en internationell organisation, denna
gång Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling, OECD.
Företrädare för parlament i OECD-länder
som inte är medlemmar av Europarådet
deltog i församlingens granskning av
OECD:s verksamhet under 1994.

Social-, hälsovårds- och familjefrågor

Vid den första delsessionen
debatterades socialpolitik och politisk
stabilitet i Central- och Östeuropa. I
rapporten (dok. 7219) rekommenderas att
politiska och ekonomiska reformer
kombineras med sociala åtgärder för att
skydda svaga grupper. Åtgärder inom fyra
områden: arbetsmarknad,
inkomsttransfereringar, utbildning och
hälsovård föreslås (res. 1056).

Vid församlingens andra delsession
debatterades en plan för utfästelser om
kvalitet i hälsovård och kliniska och
biologiska undersökningar.

Under den fjärde delsessionen
debatterades en rapport om en gemensam
europeisk politik beträffande arbetstid.
Församlingen antog ingen rekommendation
i ämnet.

Juridiska frågor och mänskliga
rättigheter

Under församlingens första delsession
debatterades en rapport av Hans Göran
Franck och antogs en rekommendation om
förhållanden i häkten och fängelser i
medlemsstaterna. Vidare debatterades
Skydd för nationella minoriteters
rättigheter, och en rekommendation
antogs som uppmanar till undertecknande
dels av ramkonventionen om skydd för
nationella minoriteter, vilken öppnades
för undertecknande den 1 februari, under
delsessionen, dels av konventionen om
regionala språk och minoritetsspråk.
Församlingen beklagar att regeringarna
inte följt dess rekommendation om ett
tilläggsprotokoll om
minoritetsrättigheter till
Europakonventionen om mänskliga
rättigheter och uppmanar till fortsatt
arbete med ett tilläggsprotokoll om
kulturella rättigheter.

Vid den andra delsessionen diskuterades
åtgärder för att göra framsteg
beträffande kvinnors rättigheter fr.o.m.
1995 samt utkastet till en europeisk
konvention om utövande av barns
rättigheter. Konventionen, vilken
betonar de procedurella aspekterna som
rätten att agera inför domstol i
familjemål, är avsedd att komplettera
FN:s barnkonvention. Vidare behandlades
en rapport med förslag om förstärkt
övervakning av hur Europarådets
medlemsländer fullgör sina åtaganden.
Mot bakgrund av det ökande antalet nya
medlemsländer konstaterade församlingen
att behov förelåg av en effektivare
övervakning av åtaganden gjorda av
medlemsländerna, nya såväl som gamla.
Man beslutade därför att förstärka och
samtidigt utvidga proceduren till att
gälla alla Europarådets medlemmar och
att införa möjligheten till sanktioner.

Under den tredje delsessionen
uppmärksammade församlingen Europarådets
kampanj mot rasism,
främlingsfientlighet, antisemitism och
intolerans och debatterade åtgärder från
församlingens sida för att understödja
kampanjen och kampen. Bland annat
föreslås inrättandet av en europeisk
högkommissarie för flyktingar och ett
tilläggsprotokoll till den europeiska
konventionen om de mänskliga
rättigheterna som stärker icke-
diskriminerings-klausulen. Också
särskilda åtgärder för att bekämpa
rasism och intolerans i media
rekommenderades när församlingen
debatterade migranter, etniska
minoriteter och media.

Kultur och utbildning

Under församlingens andra delsession
debatterades behovet av ökade resurser
för kulturellt samarbete i Europa mot
bakgrund av utvidgningen av Europarådet.

Vid den tredje delsessionen debatterade
församlingen en rapport om den visuella
bildens makt. För att motverka riskerna
för manipulation genom bild
rekommenderas bl.a. utbildning och
principer för medias självreglering.

Vetenskap och teknologi

Under den första delsessionen antog
församlingen ett yttrande om ett utkast
till bioetikkonvention/utkast till en
konvention till skydd för mänskliga
rättigheter och värdighet i biologiska
och medicinska sammanhang.

Vid den andra delsessionen debatterades
samhällsvetenskaperna och
transitionsperiodens utmaningar.
Församlingen konstaterade att
samhällsvetenskaperna kunde underlätta
förändringsprocessen i Central- och
Östeuropa och rekommenderade ökade
resurser och internationellt samarbete.

Under den fjärde delsessionen
debatterade församlingen strategisk
teknik och konstaterade att
investeringar i forskning och utveckling
var nödvändiga för att främja
vetenskapliga och tekniska innovationer
på europeisk nivå.

Miljö, regional planering och kommunala
frågor

Vid församlingens första delsession
diskuterades Europarådets lokal- och
regionalkongress (CLRAE) med
utgångspunkt i en rapport om regioner i
Europarådet. Församlingen antog en
resolution med förslag till ändringar i
sammansättning och finansiering av
kommunalkongressen. Det europeiska
naturskyddsåret 1995 proklamerades av
församlingen.

Under den andra delsessionen
debatterades den sjätte europeiska
konferensen om gränsregioner i
Ljubljana, Slovenien.

Vid den tredje delsessionen behandlades
erfarenheter av regional planering i
bergsregioner och ett utkast till
europeisk stadga för bergsregioner.

Migration, flykting- och
befolkningsfrågor

Under församlingens första delsession
behandlades en rapport från FN:s
befolkningskonferens i Kairo den 5-13
september 1994.

Vid den tredje delsessionen behandlades
utvecklingen för Europarådets sociala
utvecklingsfond 1994-95 mot bakgrund av
de problem som funnits i fondens
verksamhet.

Under den fjärde delsessionen
debatterade församlingen det växande
antalet flyktingar och asylsökande i
Central- och Östeuropa och antog ett
stort antal rekommendationer med syftet
att genom ökat samarbete mellan
europeiska länder både tillförsäkra
flyktingar och asylsökande skydd och
fördela bördan för mottagande länder.

Utskottets överväganden

Utskottet har tagit del av redogörelsen
från Sveriges delegation vid
Europarådets parlamentariska
(rådgivande) församling. Med anledning
av redogörelsen noterar utskottet att en
rad ämnen av central politisk,
ekonomisk, social, kulturell och
rättslig betydelse behandlats under
1995.

Utskottet konstaterar med
tillfredsställelse att ett antal stater
kommit så långt i sin demokratiska
utveckling att de upptagits som
medlemmar i Europarådet. Den
demokratiska utvecklingen i Central- och
Östeuropa kräver emellertid fortsatt
stöd. Europarådet har, förutom sina
uppgifter på det demokratifrämjande
området, särskilt stor betydelse i de
avgörande frågorna rörande skyddet av de
mänskliga rättigheterna. Enligt
utskottets uppfattning har den
parlamentariska församlingen därvid en
betydelsefull roll att spela vad avser
såväl att främja utvecklingen mot
demokrati och mänskliga rättigheter som
att övervaka att medlemsstaterna
uppfyller de åtaganden som gjorts.

I sitt föregående betänkande om
verksamheten inom Europarådet (bet.
1994/95:UU2) hade utskottet anledning
att särskilt uppehålla sig vid frågor
rörande barnets rättigheter och kampen
mot rasism och främlingsfientlighet. Mot
bakgrund härav välkomnar utskottet det
arbete som den parlamentariska
församlingen under 1995 inledde på ett
utkast till en europeisk konvention om
utövande av barns rättigheter, vilken är
avsedd att komplettera FN:s
barnkonvention, samt församlingens stöd
för Europarådets kampanj mot rasism,
främlingsfientlighet, antisemitism och
intolerans.

Utskottet föreslår att redogörelsen från
Europarådsdelegationen läggs till
handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande
Europarådsdelegationens
redogörelse

att riksdagen lägger redogörelsen till
riksdagen 1995/96:ER2 från Sveriges
delegation vid Europarådets
parlamentariska församling till
handlingarna.

Stockholm den 23 maj 1996

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola
Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),
Inga-Britt Johansson (s), Nils T
Svensson (s), Inger Koch (m), Yvonne
Sandberg-Fries (s), Berndt Ekholm (s),
Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Eva Zetterberg (v), Carina Hägg
(s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke
Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds),
Agneta Brendt (s), Ronny Olander (s) och
Anna Corshammar-Bojerud (c).