Prövningstillstånd för riksåklagaren

Betänkande 2003/04:JUU23

Justitieutskottets betänkande2003/04:JUU23

Prövningstillstånd för riksåklagaren

---

Sammanfattning
I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:78,
Prövningstillstånd för riksåklagaren i hovrätt och i Högsta domstolen. I
propositionen föreslås vissa ändringar i rättegångsbalken. Här föreslås
att riksåklagaren inte längre skall vara undantagen från systemet med
prövningstillstånd i hovrätt och i Högsta domstolen. Detta innebär att
riksåklagaren jämställs med enskild part i fråga om krav på prövningstillstånd.
Vidare föreslås att riksåklagaren skall ges utvidgade möjligheter att
förordna en annan allmän åklagare eller en extra åklagare att utföra talan
i Högsta domstolen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004. De nuvarande
bestämmelserna skall dock fortsätta att gälla i fråga om prövningstillstånd
vid överklagande av domar och beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Ändringar i rättegångsbalken
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:78.

Stockholm den 22 april 2004
På justitieutskottets vägnar
Johan Pehrson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),
Susanne Eberstein (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice
Ask (m), Helena Zakariasén (s), Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson
(m), Johan Linander (c), Göran Norlander (s), Cecilia Magnusson (m), Joe
Frans (s), Leif Björnlod (mp), Kerstin Andersson (s), Louise Malmström
(s), Karin Granbom (fp) och Peter Althin (kd).

Redogörelse för ärendet
Riksåklagaren ingav den 5 februari 2003 en promemoria till Justitiedepartementet
(RÅPM 2003:1) med förslag till ändringar i rättegångsbalken. I promemorian
föreslås att riksåklagaren inte längre skall vara undantagen från kravet
på prövningstillstånd i hovrätt och i Högsta domstolen samt att riksåklagaren
skall ges utvidgade möjligheter att förordna annan åklagare att utföra
talan i Högsta domstolen.
Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena
finns tillgänglig på Justitiedepartementet (dnr Ju2003/1349/Å).
Regeringens lagförslag, som bygger på promemorian och remissbehandlingen
av denna, finns i bilaga 2.
Lagrådet har yttrat sig över lagförslaget och i princip lämnat det utan
erinran. Lagrådet har dock föreslagit att lagändringarna kompletteras med
en övergångsbestämmelse. Regeringen har följt detta förslag.
Det har inte väckts några motioner med anledning av propositionen.

Utskottets överväganden
Ändringar i rättegångsbalken
Utskottets förslag i korthet
Utskottet har inte något att invända vare sig mot förslaget att systemet
med prövningstillstånd i hovrätt och Högsta domstolen skall omfatta även
riksåklagaren eller förslaget att riksåklagaren skall ges utökade möjligheter
att förordna en annan allmän åklagare eller en extra åklagare att utföra
talan i Högsta domstolen. Utskottet föreslår sålunda att riksdagen antar
regeringens förslag till ändringar i rättegångsbalken.
Riksåklagaren är landets högsta allmänna åklagare. Han eller hon har
tillsyn över åklagarväsendet och skall verka för lagenlighet, följdriktighet
och enhetlighet vid rättstillämpningen.
De grundläggande bestämmelserna om åklagarverksamheten finns i 7 kap.
rättegångsbalken. Av 7 kap. 4 § rättegångsbalken följer att riksåklagaren
är allmän åklagare i Högsta domstolen. Detta innebär att riksåklagaren är
den enda allmänna åklagare som kan överklaga en dom eller ett slutligt
beslut till Högsta domstolen eller väcka åtal där. Har talan utförts av
lägre åklagare i hovrätt är denne, om avgörandet i målet överklagas till
Högsta domstolen, sålunda skyldig att lämna över målet till riksåklagaren.
Om endast enskild part har överklagat till Högsta domstolen kan riksåklagaren
emellertid enligt 7 kap. 4 § respektive 7 kap. 7 § rättegångsbalken
förordna en annan allmän åklagare eller extra åklagare att utföra talan där.
Om riksåklagaren överklagar en dom till hovrätt eller Högsta domstolen
gäller inte kravet på prövningstillstånd enligt 49 kap. 13 § respektive
54 kap. 9 § rättegångsbalken.
Regeringen föreslår nu dels att systemet med prövningstillstånd i hovrätt
och Högsta domstolen även skall omfatta riksåklagaren, dels att riksåklagaren
skall ges möjlighet att förordna en annan allmän åklagare eller en extra
åklagare att utföra talan i Högsta domstolen även i mål där riksåklagaren
har överklagat.
Som skäl för förslaget att även riksåklagaren skall omfattas av kravet på
prövningstillstånd i hovrätt och i Högsta domstolen framhåller regeringen
bl.a. den s.k. likställdhetsprincipen eller "equality of arms". Enligt
regeringen är det viktigt att rättssystemet av den enskilde uppfattas som
rättvist, särskilt i de fall där den enskilde ställs mot en part som är
eller i vart fall kan upplevas som starkare, samt att den tilltalade inte
har sämre möjligheter än åklagaren att få sin sak prövad av domstol. Vidare
framhålls vikten av att de olika rollerna i brottmålsprocessen blir tydliga
och att det klart framgår att Högsta domstolen är exklusiv prejudikatinstans.
Riksåklagaren har i denna fråga framhållit att riksåklagarens roll som
part i processen blir tydligare om ett krav på prövningstillstånd införs
och att de överklaganden som görs till Högsta domstolen i större utsträckning
än i dag kan göras med tyngdpunkt i ett åklagarperspektiv. Slutligen
framhåller regeringen att det finns anledning att anta att rättsutvecklingen
kommer att främjas i och med förslaget. Enligt regeringens uppfattning
bör ett införande av krav på prövningstillstånd för riksåklagaren medföra
en vitalisering av rättsutvecklingsarbetet i hela åklagarväsendet.
Riksåklagaren skulle med den föreslagna ordningen inte längre behöva iaktta
samma restriktivitet vid överklagande av domar och beslut till Högsta
domstolen som i dag. En större frihet för riksåklagaren härvidlag kan
medföra ett ökat inflöde av för rättsutvecklingen intressanta fall till
riksåklagaren. Detta kan i sin tur ge riksåklagaren bättre möjligheter
till ett urval av de domar eller beslut som är lämpliga att överklaga
till Högsta domstolen.
När det gäller förslaget att utvidga möjligheterna för riksåklagaren att
förordna annan åklagare att utföra talan i Högsta domstolen anför regeringen
framför allt effektivitetsskäl. I många fall kan det från effektivitetssynpunkt
vara en brist att inte den åklagare som utfört åklagaruppgifter i lägre
instans i ett stort och komplicerat mål även kan utföra talan i Högsta
domstolen. Framför allt ter det sig både rationellt och effektivt att
låta den åklagare som ansvarat för målet i lägre instans hålla sakframställning
samt, i fall där det finns synnerliga skäl att höra om bevispersoner,
hålla förhör. Det kan också i vissa fall vara betydelsefullt för målsäganden
att han eller hon möter samma åklagare även i Högsta domstolen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004. De nuvarande
bestämmelserna skall dock fortsätta att gälla i fråga om prövningstillstånd
vid överklagande av domar och beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Utskottet har inte något att invända mot förslagen i propositionen och
föreslår sålunda att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i rättegångsbalken.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:78 Prövningstillstånd för riksåklagaren i hovrätt och
i Högsta domstolen:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i rättegångsbalken.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag