Program för energieffektivisering, m.m.

Betänkande 2004/05:NU7

Näringsutskottets betänkande2004/05:NU7

Program för energieffektivisering, m.m.

---

Sammanfattning
Ett samstämmigt utskott tillstyrker regeringens förslag i propositionen
(prop. 2003/04:170) om program för energieffektivisering. Enligt förslaget
skall energiintensiva företag, som i sin industriella verksamhet använder
el i tillverkningsprocessen, ges en möjlighet att delta i femåriga
program för energieffektivisering i utbyte mot en befrielse från
energiskatten på elektrisk kraft. Företagen skall ansöka om godkännande hos
tillsynsmyndigheten för att delta i programmet. Som tillsynsmyndighet
avser regeringen att utse Statens energimyndighet. Ett deltagande innebär
att företagen skall göra åtaganden om att införa och certifiera
energiledningssystem, göra kartläggningar och analyser av sin energianvändning
och genomföra åtgärder som innebär en effektivare elanvändning. Deltagandet
omfattar även att företagen skall lämna redovisningar till tillsynsmyndigheten
och visa att de fullgjort sina åtaganden och därigenom kvalificerat sig
för en befrielse från skatten på elektrisk kraft.
Lagen om program för energieffektivisering föreslås träda i kraft den
1 januari 2005. Ett företag som inom tre månader från det att lagen
träder i kraft ansöker om ett godkännande har rätt att tillgodoräkna
sig programtid fr.o.m. den 1 juli 2004.
Av författningstekniska skäl föreslår utskottet att de av regeringen
föreslagna ändringarna rörande bestämmelserna 12-14 §§ i lagen (1994:1776)
om skatt på energi sammanförs i en ny 13 §. Av samma skäl överlämnar
utskottet regeringens förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483) till skatteutskottet för hantering senare under hösten 2004.

Utskottet noterar även regeringens bedömning när det gäller
elcertifikatssystemets utveckling och påpekar att propositionen i denna del
inte kräver ett ställningstagande av riksdagen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Program för energieffektivisering
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om program för energieffektivisering,
2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, dock med den
ändringen att förslaget till ändring av 11 kap. 12 § skall utgå, att
ingen ny 11 kap. 14 § skall införas och att 11 kap. 13 § skall ha lydelse
enligt utskottets förslag i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2003/04:170 punkterna 1
och 2.

Stockholm den 11 november 2004
På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie Granlund (s), Per
Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg
(fp), Sylvia Lindgren (s), Berit Högman (s), Lennart Beijer (v), Karl
Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren (m), Carina Adolfsson Elgestam (s),
Yvonne Ångström (fp), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie Pålsson (m),
Lars Johansson (s), Mikael Oscarsson (kd) och Håkan Larsson (c).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas proposition 2003/04:170 om program för
energieffektivisering, m.m. Inga motioner har väckts med anledning av
propositionen.

Utskottet har berett skatteutskottet tillfälle till yttrande över
propositionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en lag om program för energieffektivisering.
Energiintensiva företag som i sina industriella verksamheter använder
el i tillverkningsprocessen ges enligt förslaget en möjlighet att delta
i femåriga program för energieffektivisering i utbyte mot att de medges
befrielse från energiskatt på elektrisk kraft. Propositionen innehåller
även förslag om följdändringar i lagen om skatt på energi och i
skattebetalningslagen. Lagen om program för energieffektivisering föreslås
träda i kraft den 1 januari 2005. Ett företag som inom tre månader från
lagens ikraftträdande ansöker om godkännande har rätt att tillgodoräkna
sig programtid fr.o.m. den 1 juli 2004. Propositionen innehåller slutligen
en bedömning av hur elcertifikatssystemet kan komma att utvecklas.

Utskottets överväganden
Program för energieffektivisering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om program för
energieffektivisering och lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi, dock med den författningstekniska ändringen att förslagen till
ändring rörande 12-14 §§ i den sistnämnda lagen skall utgå och att det
i stället införs en ny 13 § enligt utskottets förslag. Utskottet framhåller
att ett effektivt nyttjande av resurser, inklusive energi, är önskvärt
ur ett samhälleligt perspektiv och erinrar om att det är frivilligt att
delta i programmet.

Propositionen
En lag om program för energieffektivisering
Regeringen föreslår att en lag om program för energieffektivisering
införs. Lagens ändamål är att främja en effektiv användning av energi.
Det föreslagna systemet bygger på att energiintensiva företag, som i
sin industriella verksamhet använder elektrisk kraft i tillverkningsprocessen,
kan delta i femåriga program för energieffektivisering i utbyte mot en
befrielse från energiskatten på elektrisk kraft i enlighet med bestämmelserna
i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Företagen skall ansöka om
godkännande hos tillsynsmyndigheten för att delta i program för
energieffektivisering. Ett deltagande i programmet innebär att företagen skall
göra åtaganden om att införa och certifiera energiledningssystem, göra
kartläggningar och analyser av sin energianvändning och genomföra
åtgärder som innebär en effektivare elanvändning. Systemet innebär även
att företagen skall lämna redovisningar till tillsynsmyndigheten och
visa att de fullgjort sina åtaganden och därigenom kvalificerat sig för
en befrielse från skatten på elektrisk kraft.
Vidare skall regeringen utse en myndighet som får till uppgift att
handlägga de frågor som enligt den föreslagna lagen, eller enligt
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, skall ligga på
tillsynsmyndigheten.
I propositionen framhålls att Statens energimyndighet har en väl
utvecklad befintlig verksamhet med inriktning mot energianvändningen i
industrin och att regeringen därför avser att utse Energimyndigheten
till tillsynsmyndighet.
Befrielse från energiskatt på elektrisk kraft
Enligt förslaget skall företagen befrias från energiskatt på den elektriska
kraft som förbrukas i en verksamhet som omfattas av ett program för
energieffektivisering. Om företaget är skattskyldigt för elektrisk kraft
får avdrag göras i energiskattedeklarationen. Om företaget inte är
skattskyldigt kan det godkännas som skattebefriad förbrukare av elektrisk
kraft och får då köpa elektrisk kraft utan att skatt påförs. I övriga
fall öppnas en återbetalningsmöjlighet.
Ett företag blir skattskyldigt för all den el som använts för
programändamålet om ett godkännande återkallas eller företaget inte uppfyller
sina åtaganden. Skattskyldigheten uppkommer vid den tidpunkt då
tillsynsmyndigheten fattar sitt beslut. Om skattebefriad elektrisk kraft
tas i anspråk för verksamhet som inte omfattas av programmet inträder
skattskyldigheten när kraften tas i anspråk.
Godkännande av företag
Ett företag som deltar i ett program för energieffektivisering skall,
som nämnts, vara godkänt av tillsynsmyndigheten. Enligt förslaget skall
ett godkännande meddelas efter ansökan från företaget om det bedriver
industriell verksamhet, använder elektrisk kraft i tillverkningsprocessen,
är energiintensivt och kan förväntas genomföra de åtaganden som följer
av programmet.
Med ett energiintensivt företag avses ett företag där antingen
energiprodukternas och elens inköpskostnad uppgår till minst 3 % av företagets
produktionsvärde, eller de betalade energi-, koldioxid- och svavelskatterna
uppgår till minst 0,5 % av företagets förädlingsvärde. I propositionen
påpekas att den definition av energiintensiva företag som föreslås är
förenlig med bestämmelserna (artikel 17.1) i energiskattedirektivet.
Energiledningssystem
Enligt förslaget skall ett företag som deltar i ett program för
energieffektivisering införa ett standardiserat och certifierat
energiledningssystem, göra en särskild kartläggning och analys som innebär att
eleffektiviserande åtgärder identifieras och införa särskilda,
energieffektiviserande rutiner, som går utöver energiledningssystemets krav.

Med energiledningssystem avses ett standardiserat system för att styra
ett företags verksamhet och organisation, vilket syftar till en effektiv
energianvändning. Det standardiserade energiledningssystemet skall
dokumenteras och innehålla krav om att företaget fastställer en energipolicy,
fortlöpande kartlägger och analyserar företagets energianvändning och
anger de energieffektiviserande åtgärder som skall vidtas, fastställer
energimål, upprättar en handlingsplan, fastställer rutiner av olika
slag samt skapar en organisationsstruktur och tillhandahåller de resurser
som krävs för att energiledningssystemet skall fungera på ett tillförlitligt
sätt.
Utöver de krav som följer av energiledningssystemet skall företagen,
enligt regeringens förslag, fullgöra de särskilda skyldigheter som ställs
i lagen. Det innefattar bl.a. att företagen skall göra fördjupade
kartläggningar och analyser av sin energianvändning, fastställa en särskild
åtgärdsförteckning som skall upptas i företagets handlingsplan och införa
energieffektiviserande rutiner för projekteringar, ändringar och
renoveringar av företagets anläggningar och för inköp av elkrävande utrustning
till dessa anläggningar.
Företagens redovisning
Del- och slutredovisning
När två år förflutit av programperioden skall företagen ge in en
delredovisning av programperiodens första två år till tillsynsmyndigheten
och lämna förslag på åtgärder som innebär en ökad effektivisering av
företagets elanvändning i tillverkningsprocessen. Om redovisningen
uppfyller de krav som ställs i den föreslagna lagen skall myndigheten
fastställa redovisningen. I det fall en delredovisning inte lämnas in
eller om den inte kan fastställas skall tillsynsmyndigheten omgående
återkalla det tidigare meddelade godkännandet och företaget skall avbryta
sitt deltagande i programmet. Det innebär att företaget inte har rätt
till den skattebefrielse som följer av bestämmelserna i lagen om skatt
på energi. Av de i propositionen föreslagna bestämmelserna i nyssnämnda
lag framgår även att skatt skall betalas för den elektriska kraft som
förbrukats under den tid som den skattskyldige deltog i programmet.
När fem år förflutit från det ursprungliga godkännandet skall företagen
lämna en slutlig redovisning för hela programperioden och visa att de
uppnått åtagandet om en ökad effektivisering som följer av programmet.
Tillsynsmyndigheten skall då pröva om företaget har uppnått en sådan
ökad eleffektivitet som fastställs i lagen (11 § andra stycket 3). I
författningskommentarerna påpekas att denna prövning skall bygga på
företagets faktiska elanvändning och åtgärdernas faktiska effekt under
perioden. Om företaget uppnått en eleffektivisering som i stort sett
motsvarar den effektivisering som uppnåtts om skatten i stället hade
tillämpats, har företaget fullgjort sina åtaganden enligt programmet.
I det fall en slutredovisning inte lämnas in eller om den lämnade
redovisningen är så bristfällig att den inte kan ligga till grund för en
prövning, får tillsynsmyndigheten besluta att företaget inte har fullgjort
sina åtaganden. Enligt de i propositionen föreslagna bestämmelserna i
lagen om skatt på energi uppkommer skattskyldighet om det av beslut
från tillsynsmyndigheten i samband med ett slutligt fastställande framgår
att åtagandena inte uppfyllts. Av nämnda lag framgår även att
skattskyldigheten omfattar all den elektriska kraft som förbrukats under
programperioden. Någon möjlighet att delvis bli skattebefriad om delar
av programmet fullföljs finns således inte.
Undantag från en fastställd redovisning
Regeringen föreslår att tillsynsmyndigheten får besluta, om det finns
synnerliga skäl, att en eleffektiviserande åtgärd som fastställts i en
delredovisning inte behöver genomföras under programperioden, eller att
en rutin för projekteringar, ändringar och renoveringar av företagets
anläggningar, eller inköp av elkrävande utrustning till dessa anläggningar,
inte behöver tillämpas i ett enskilt fall. Regeringen framhåller att
det föreslagna systemet inte får tillämpas stelt och låsa företagen i
långsiktiga planer, som senare kan visa sig vara omöjliga att genomföra
eller mindre lämpliga i ett företagsekonomiskt eller tekniskt perspektiv.
En flexibilitet måste därför återspeglas i de bestämmelser som skall
vara styrande för systemet. Det bör enligt regeringen därför finnas en
möjlighet för företagen att ansöka om att tillsynsmyndigheten i ett
enskilt fall förklarar att åtgärden eller rutinen inte skall omfattas
av det tidigare meddelade fastställelsebeslutet. Samtidigt påpekar
regeringen att de föreslagna bestämmelserna bör tillämpas med stor
restriktivitet, eftersom en mer liberal tillämpning kan medföra att
programmet förlorar i trovärdighet och legitimitet. I författningskommentarerna
sägs att med synnerliga skäl avses t.ex. att omständigheter som företaget
inte haft anledning att räkna med när det lämnade in sin delredovisning
inneburit att åtgärden blivit tekniskt omöjlig att genomföra eller att
oväntade omläggningar av produktionen eller förändringar i anläggningen,
såsom brand, maskinhaveri eller andra extraordinära händelser, gjort
åtgärden onödig.
Återkallelse av ett godkännande
I det fall ett företag vill avbryta sitt deltagande i ett program för
energieffektivisering, eller om det ändrat sin verksamhet på ett sådant
sätt att det inte längre uppfyller de krav som ställs för ett godkännande,
skall företaget anmäla detta till tillsynsmyndigheten. När myndigheten
fått en sådan anmälan, eller om myndigheten av andra skäl får kännedom
om att företaget ändrat sin verksamhet på ett sådant sätt, skall den
återkalla godkännandet och besluta att företaget skall avbryta sitt
deltagande i programmet.
Vidare bör det finnas en möjlighet för tillsynsmyndigheten att ingripa,
om de grundläggande förutsättningarna för att delta i ett program för
energieffektivisering aldrig varit för handen och företaget på oriktiga
grunder kommit att delta i programmet. Regeringen föreslår därför att,
om ett företag har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter i en
ansökan om godkännande eller i en delredovisning och har dessa uppgifter
haft betydelse för företagets rätt att delta i ett program för
energieffektivisering, tillsynsmyndigheten skall återkalla det tidigare
beslutet om godkännande och besluta att företaget skall avbryta sitt
deltagande i programmet. Om ett företag lämnat oriktiga eller vilseledande
uppgifter i en slutredovisning och dessa uppgifter haft betydelse för
tillsynsmyndighetens prövning av om företaget uppnått en ökad
eleffektivisering, skall myndigheten återkalla det tidigare meddelade beslutet
i fråga om slutredovisningen.
Deltagande i ett nytt program
Om ett företag vill delta i ett nytt program för energieffektivisering
i anslutning till det tidigare, kan företaget ansöka om det. Om en sådan
ansökan görs innan den tidigare programperiodens slut, skall ett beslut
om godkännande för ett nytt program gälla från den tidpunkt när den
tidigare programperioden löpte ut. För att godkännas på nytt skall samma
prövning äga rum som vid det ursprungliga tillfället.
Tillsyn, ansvar och överklagande
Tillsyn
Tillsynsmyndigheten skall ha ett ansvar när det gäller efterlevnaden av
den föreslagna lagen om program för energieffektivisering och av de
föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Myndigheten skall ha rätt
att förelägga de företag som deltar i ett program för energieffektivisering
och ett sådant företags elleverantör att tillhandahålla uppgifter eller
handlingar eller att lämna upplysningar i den utsträckning det behövs
för tillsynen. Därtill skall myndigheten ha rätt att förelägga företaget
att lämna redovisningar och att göra de kompletteringar som behövs i en
sådan redovisning.
På begäran skall tillsynsmyndigheten även få tillträde till företagets
lokaler och områden som hör till sådana lokaler i den utsträckning det
behövs för tillsynen. Denna rätt omfattar inte bostäder. Ett föreläggande
eller en sådan begäran får förenas med vite.
Vidare föreslås i propositionen att en ansökan om godkännande, en
redovisning och en anmälan till myndigheten samt därtill hörande handlingar
skall få överföras elektroniskt på det sätt som regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten föreskriver.
Ansvar
Regeringen föreslår att straffansvar införs för den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet lämnat en oriktig eller vilseledande uppgift i en
ansökan om godkännande eller i en delredovisning efter två år och en
sådan uppgift haft betydelse för företagets rätt att delta i ett program
för energieffektivisering. Ansvar skall dock inte utdömas enligt den
föreslagna lagen, om gärningen omfattas av bestämmelser i brottsbalken
eller i skattebrottslagen (1971:69).
När det gäller oriktiga eller vilseledande uppgifter i en slutredovisning
har dessa en sådan nära koppling till de skatterättsliga bestämmelserna
och rätten till befrielse från skatt på elektrisk kraft att skattebrottslagens
bestämmelser torde äga tillämpning. Detta kräver således ingen särskild
reglering i den föreslagna lagen, sägs det i propositionen.
Överklagande
Beträffande överklagande föreslås att beslut av tillsynsmyndigheten i
följande fall får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol:
beslut i frågor om godkännande,
beslut med anledning av en redovisning,
återkallelser av godkännande,
undantag beträffande en åtgärd eller en rutin,
beslut att företag inte fullgjort sina åtaganden enligt programmet
och
förelägganden m.m. som förenats med vite.
Vidare skall prövningstillstånd krävas vid överklagande till kammarrätten.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Lagen om program för energieffektivisering föreslås träda i kraft den
1 januari 2005. Vidare föreslår regeringen att ett företag som inom tre
månader från lagens ikraftträdande ansöker om godkännande har rätt att
tillgodoräkna sig programtid fr.o.m. den 1 juli 2004. Ett beslut om
godkännande skall i sådana fall anses gälla fr.o.m. detta datum.
I övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1776) om skatt på energi ges
i konsekvens ett företag som omfattas av övergångsbestämmelsen till
lagen om program för energieffektivisering rätt till återbetalning av
energiskatten på den elektriska kraft som förbrukats under perioden fr.
o.m. den 1 juli 2004 till dess att lagen träder i kraft.
Vissa övriga frågor
Övriga styrmedel
Regeringen gör bedömningen att det föreslagna programmet för
energieffektivisering inte riskerar att komma i konflikt med eller störa
effekterna av andra styrmedel på energi- eller miljöområdet.
Offentligfinansiella och andra effekter
Kostnaderna för de tillkommande utgifterna för tillsynsmyndighetens
tillsyn över programmet beräknas uppgå till 5,5 miljoner kronor årligen
under perioden 2005-2009. Den ökade arbetsbelastningen för Skatteverket
får enligt regeringen anses vara ringa, och kostnaden för denna skall
finansieras inom Skatteverkets anslag. Skattebefrielsen beräknas medföra
minskade skatteintäkter med 90 miljoner kronor under år 2004. Den
periodiserade nettoeffekten beräknas uppgå till 70 miljoner kronor. Den
fulla årseffekten uppträder fr.o.m. år 2005 och beräknas då uppgå till
140 miljoner kronor netto.
När det gäller de tillkommande utgifter som det föreslagna systemet
medför för domstolar, åklagare och polis torde dessa enligt regeringens
bedömning vara mycket begränsade och kan därför finansieras inom befintliga
anslag.
Effekter för små och medelstora företag
Regeringen gör bedömningen att ett deltagande i programmet, som vilket
tidigare nämnts är frivilligt, inte medför några betydande administrativa
problem för det enskilda företaget. Energiledningssystemet bygger på
samma utgångspunkter som andra ledningssystem, som redan tillämpas i
näringslivet, t.ex. miljöledningssystem. Ur skatteadministrativ synpunkt
kräver programmet inledningsvis ett visst merarbete i form av främst
ansökan om godkännande som skattebefriad förbrukare. Under programmets
löptid bedöms emellertid systemet vara enkelt att administrera för de
deltagande företagen.
Ett råd för energieffektivisering
För att främja ett effektivt införande av program för energieffektivisering
bör enligt regeringens bedömning ett råd för energieffektivisering
inrättas. Rådet skall verka för informationsspridning, ge förslag till
utveckling av tolkningsdokument för energiledningssystem och följa och
dokumentera hur arbetet inom programmet fortskrider med avseende på bl.
a. specifik energianvändning och koldioxidutsläpp. Rådet bör vara
sammansatt av representanter för de medverkande företagen på branschnivå
samt representanter från relevanta statliga aktörer.
Vissa kompletterande uppgifter
Skatteutskottets yttrande
Utskottet har berett skatteutskottet tillfälle till yttrande över
propositionen om program för energieffektivisering, m.m.
Av skatteutskottets ställningstagande (yttr. 2004/05:SkU2y) framgår att
det inte har funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag
om en skattebefrielse för den elkraft som förbrukas inom ramen för ett
program för energieffektivisering och tillstyrker därför propositionen
till den del den berör skatteutskottets beredningsområde.
Vidare påpekas att skattenedsättningen fordrar kommissionens godkännande
ur statsstödssynpunkt. Enligt skatteutskottets mening bör kommissionens
beslut avvaktas innan riksdagen fattar sitt beslut.
EU:s energiskattedirektiv
I juni 2004 ersattes den dåvarande nollskattesatsen för el som förbrukas
inom bl.a. tillverkningsindustrin med en skattenivå om 0,5 öre per kWh,
vilket motsvaras av miniminivån i EU:s energiskattedirektiv (2003/96/EG).
Enligt artikel 17 i energiskattedirektivet kan energiintensiva företag
åta sig att uppnå miljömässiga målsättningar eller ökad energieffektivitet
genom avtal, deltagande i handelssystem för utsläppsrätter eller liknande
åtgärder och i gengäld få en möjlighet till befrielse från de
minimiskattesatser som anges i direktivet. En sådan befrielse kan ske om i
huvudsak två förutsättningar uppfylls. De åtaganden som företagen gör
måste leda till att miljömål uppnås, eller till en ökad energieffektivitet,
som i stort sett motsvarar vad som skulle ha uppnåtts om man i stället
tillämpat de minimiskattesatser som anges i direktivet. Företagens
åtaganden skall således ersätta skatten som styrmedel. Vidare skall en
sådan nedsättning vara förenlig med gemenskapens riktlinjer för statligt
stöd till skydd för miljön, de s.k. miljöriktlinjerna (EGT C37 3.2.2001).

Statsstödsprövning
Som nämns i ett inledande avsnitt i propositionen fordrar den
skattenedsättning som föreslås Europeiska kommissionens godkännande ur
statsstödssynpunkt. Regeringen har lämnat in en sådan ansökan till
kommissionen. I slutet av oktober 2004 meddelade kommissionen att den
godkänner programmet. Kommissionen påpekade att EU:s regler låter regeringar
bevilja stöd för att stimulera användningen av förnybara energikällor
och främja energihushållning. Programmet sägs även ligga i linje med
direktivet om energibeskattning, som tillåter skattelättnader ned till
nollnivå för energiintensiva företag som sluter denna typ av avtal med
myndigheterna.
Anmälan om tekniska regler
I propositionen påpekas att eftersom den föreslagna lagen om program
för energieffektivisering innehåller tekniska regler, har en anmälningsplikt
bedömts föreligga, som följer av förordningen (1994:2029) om tekniska
regler. Vidare sägs det i propositionen att regeringen avser att uppdra
åt Kommerskollegium att göra en anmälan. En sådan anmälan gjordes av
Kommerskollegium i september 2004.
Vissa författningstekniska frågor
Som tidigare redogjorts för omfattar propositionen, förutom förslag
till en lag om program för energieffektivisering, även förslag om
ändringar i lagen om skatt på energi och i skattebetalningslagen. När det
gäller de i propositionen föreslagna ändringarna i 11 kap. 12 § lagen
om skatt på energi bör uppmärksammas att regeringen även i budgetpropositionen
för år 2005 (prop. 2004/05:1, volym 1) föreslagit vissa ändringar i
denna bestämmelse, där datum för ikraftträdandet också är satt till den
1 januari 2005. Även när det gäller 1 kap. 4 § och 11 kap. 1 § i
skattebetalningslagen har regeringen under hösten 2004 föreslagit vissa
ändringar i samband med propositionen om slopad arvsskatt och gåvoskatt
(prop. 2004/05:25). Dessa ändringar föreslås också träda i kraft den 1
januari 2005.
Utskottets ställningstagande
Enligt förslaget i propositionen skall energiintensiva företag som i
sina industriella verksamheter använder el i tillverkningsprocessen ges
en möjlighet att på frivillig basis delta i femåriga program för
energieffektivisering i utbyte mot att de medges befrielse från energiskatt
på elektrisk kraft. Under de första två åren skall de företag som deltar
införa och certifiera ett standardiserat energiledningssystem, göra
fördjupade kartläggningar och analyser av sin energianvändning, införa
energieffektiviserande rutiner för projekteringar, ändringar och
renoveringar av företagets anläggningar och för inköp av elkrävande utrustning
till dessa anläggningar samt åta sig att genomföra eleffektiviserande
åtgärder. Efter två år skall företagen lämna en redovisning och ge
förslag på eleffektiviserande åtgärder. Om tillsynsmyndigheten fastställer
företagens redovisning skall de, under de därpå följande tre åren,
genomföra dessa åtgärder. Efter programtidens utgång skall företagen
till tillsynsmyndigheten lämna en slutlig redovisning, och myndigheten
skall pröva om företagen uppnått en ökad effektivisering i enlighet med
vad som fastställs i lagen. Ett företag blir skattskyldigt för all den
el som använts för programändamålet om ett godkännande återkallas eller
företaget inte uppfyller sina åtaganden. Skattskyldigheten uppkommer
vid den tidpunkt då tillsynsmyndigheten fattar sitt beslut.
Utskottet har i sak inget att erinra mot vad som föreslås i propositionen.
Ett effektivt utnyttjande av resurser, inklusive energi, är önskvärt
ur ett samhälleligt perspektiv. Att delta i programmet är frivilligt,
och utskottet förutsätter därför att ett deltagande är till gagn för de
företag som väljer att medverka. När det gäller den del av förslaget
som rör företagens möjlighet att erhålla undantag från en fastställd
redovisning vill utskottet emellertid framhålla vikten av att sådana
undantag noggrant prövas och att denna bestämmelse tillämpas med stor
restriktivitet. Avsteg från de åtgärder som fastställts kan enligt
utskottets mening leda till att programmet förlorar i såväl trovärdighet
som legitimitet.
Utskottet har även berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
förslagen i propositionen. Som framgår av yttrandet (se bilaga 4) har
skatteutskottet inget att erinra mot regeringens förslag. Skatteutskottet
påminner dock om att skattenedsättningen fordrar kommissionens godkännande
ur statsstödssynpunkt och att kommissionens beslut därför bör avvaktas
innan riksdagen fattar sitt beslut. På denna punkt delar utskottet
skatteutskottets uppfattning. Då kommissionen, som tidigare nämnts,
nyligen beslutat att godkänna programmet ur statsstödssynpunkt ser
utskottet inte några hinder för riksdagen att bifalla förslagen i
propositionen.
Med anledning av att riksdagen, som tidigare redogjorts för, under hösten
2004 kommer att hantera ytterligare förslag till ändringar i lagen om
skatt på energi och i skattebetalningslagen krävs det att vissa samordnande
författningstekniska åtgärder vidtas. När det gäller 11 kap. 12-14 §§
i lagen om skatt på energi bör riksdagen av detta skäl avslå regeringens
förslag i här aktuell proposition och samtidigt besluta att införa en
ny 13 § i nämnda lag enligt utskottets förslag, vari ändringarna rörande
12-14 §§ sammanförs. Vidare har utskottet av samma skäl överlämnat
förslaget till ändringar i skattebetalningslagen till skatteutskottet
för hantering senare under hösten 2004. Utskottet vill samtidigt betona
att ovanstående ändringar inte innebär något avsteg från lagförslagets
intentioner eller ikraftträdande eller på något annat sätt påverkar
programmets utformning i förhållande till vad som föreslås i propositionen.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionen i
här berörd del, dock med de ändringar som utskottet föreslagit när det
gäller bestämmelserna 11 kap. 12-14 §§ i lagen om skatt på energi.
Elcertifikatssystemets utveckling
Propositionen
Regeringen gör bedömningen att fördelarna med ett elcertifikatssystem
framför allt kommer till sin rätt då internationell handel möjliggörs.
Enligt regeringen bör Sverige därför aktivt verka för att etablera en
större marknad för elcertifikat med början i Norden.
I propositionen redogörs för att den norska regeringen tagit initiativ
till en diskussion med den svenska regeringen om möjligheterna till att
etablera en gemensam elcertifikatsmarknad. Regeringens bedömning är,
efter en inledande analys, att det finns goda förutsättningar för en
sådan gemensam marknad. Det är regeringens uppfattning att en gemensam
elcertifikatsmarknad med Norge bör vara möjlig att etablera fr.o.m. den
1 januari 2006. Regeringen avser att ta fram ett fördjupat analysunderlag
av konsekvenserna och effekterna av en utvidgad elcertifikatsmarknad
och ämnar därför ge Energimyndigheten i uppdrag att bl.a. utreda vilka
konsekvenser och effekter en gemensam elcertifikatsmarknad mellan Sverige
och Norge skulle innebära. Analysen bör omfatta hur prisbildningen på
elcertifikat påverkas samt hur konkurrensen, systemets stabilitet samt
hur byggande av anläggningar m.m. kommer att påverkas av en utvidgning.

Vidare sägs i propositionen att ett elcertifikatssystem som är gemensamt
för flera länder måste ansluta till de krav som den inre marknaden och
EG-rätten ställer. Detta innebär att en gemensam certifikatmarknad mellan
Sverige och Norge måste öppnas så att andra EU-länder kan ansluta sig
om de uppfyller ställda krav. En gemensam elcertifikatsmarknad måste
därför vara baserad på ett fastlagt regelverk. Systemet måste vara öppet
för alla parter som uppfyller regelverkets krav och alla EU-länder och
aktörer måste behandlas lika i systemet.
I propositionen redogörs även för att regeringen har givit Energimyndigheten
i uppdrag att göra en översyn av elcertifikatssystemet. Detta uppdrag
innehåller följande delar som skall analyseras vidare: att göra en allmän
översikt av elcertifikatssystemets funktionssätt, att ta fram statistik
om elcertifikatssystemet, att göra en bedömning av de framtida kvotnivåerna,
att analysera torvens fortsatta roll inom elcertifikatssystemet, att
överväga kvotpliktsavgifternas utformning, att kartlägga och analysera
villkoren för konsumenten, att analysera effekterna för vindkraften
samt att göra en helhetsbedömning av den elintensiva industrins undantag
från kvotplikt. Uppdraget skall slutredovisas i november 2004, och
regeringen meddelar i propositionen sin avsikt att återkomma till riksdagen
i dessa frågor senast under våren 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar regeringens bedömning när det gäller elcertifikatssystemets
utveckling och möjligheterna för en internationell marknad för elcertifikat.
Samtidigt vill utskottet framhålla att den nu behandlade propositionen
inte kräver ett ställningstagande av riksdagen i denna del. Utskottet
avser att behandla frågor om elcertifikatssystemet under våren 2005 med
anledning av motioner från den allmänna motionstiden. Vidare har regeringen
meddelat sin avsikt att återkomma till riksdagen beträffande
elcertifikatssystemet senast under våren 2005. Utskottet förutsätter att
regeringen återkommer till riksdagen även i den del som rör en internationell
marknad för elcertifikat.
På en punkt vill utskottet samtidigt göra ett förtydligande. Det gäller
hänvisningar i propositionen till riksdagens behandling av propositionen
om elcertifikat för att främja förnybara energikällor (prop. 2002/03:40)
och vad riksdagen med anledning av denna proposition beslutat (bet.
2002/03:NU6). Riksdagens beslut vid detta tillfälle omfattade inget
förslag rörande internationell handel med elcertifikat. Även denna gång
var det fråga om en av regeringen redovisad bedömning.

Särskilt yttrande

Elcertifikatssystemets utveckling (m, fp, kd)
Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp),
Anne-Marie Pålsson (m) och Mikael Oscarsson (kd) anför:

Beträffande elcertifikatssystemets utveckling noterar utskottet regeringens
bedömning och framhåller samtidigt att propositionen i denna del inte
kräver ett ställningstagande av riksdagen. Vi vill i detta sammanhang
understyrka vår inställning till elcertifikatssystemet. Som vi i tidigare
sammanhang påpekat, bl.a. i samband med införandet av systemet, kan
elcertifikatssystemet ses som ett återfall till en förlegad, politikerstyrd
planeringstradition. Genom systemet osynliggörs även subventionerna
till den förnybara elproduktionen genom att kostnaden flyttas från
statsbudgeten direkt till elkonsumenterna. Ett ytterligare starkt argument
mot elcertifikatssystemet är att det omgärdas av en omfattande administration
och byråkrati. På dessa punkter har vi inte ändrat uppfattning.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:170 Program för energieffektivisering, m.m.:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om program för energieffektivisering,
lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Regeringens förslag (3) till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483) har överlämnats till skatteutskottet.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1. Förslag till lag om program för energieffektiviseringHärigenom
föreskrivs följande.
Lagens ändamål
1 § Lagens ändamål är att främja en effektiv användning av energi. I
detta syfte innehåller lagen bestämmelser som ger energiintensiva företag
en möjlighet att delta i femåriga program för energieffektivisering i
utbyte mot en befrielse från energiskatten på elektrisk kraft i enlighet
med bestämmelser i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Definitioner
2 § I denna lag avses med
företag: ett företag i sin helhet eller en del av ett företag som kan
driva sin verksamhet självständigt och med egna medel,
energiledningssystem: ett standardiserat system för att styra ett
företags verksamhet och organisation, vilket syftar till en effektiv
energianvändning,
eleffektiviserande åtgärd: en åtgärd som medför en minskad användning
av elektrisk kraft i annan industriell tillverkningsprocess än sådan
som avses i 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi,
och
elkrävande utrustning: en utrustning vars elanvändning beräknas överstiga
30 megawattimmar per år.
Ansökan om godkännande för att delta i ett program för energieffektivisering
3
§ Ett företag som deltar i ett program för energieffektivisering skall
vara godkänt av tillsynsmyndigheten. Ett godkännande skall meddelas på
ansökan av företaget, om det
1. bedriver industriell verksamhet,
2. använder elektrisk kraft i tillverkningsprocessen,
3. uppfyller något av kraven på energiintensitet i 4 §, och
4. kan förväntas genomföra vad som följer av 5-14 §§.
Ett godkännande skall gälla från det månadsskifte som följer efter den
dag då en ansökan kommit in till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten
får i särskilda fall bestämma att ett godkännande skall gälla från ett
senare månadsskifte. En femårig programperiod börjar löpa från den dag
då ett godkännande har börjat att gälla.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare
föreskrifter om hur en ansökan om godkännande skall vara utformad och
vilka uppgifter den skall innehålla.

4 § Ett företag skall vid tillämpningen av denna lag anses energiintensivt
om
1. inköpskostnaderna för energiprodukter och el uppgått till minst 3
procent av företagets produktionsvärde under basåret, eller
2. energi-, koldioxid- och svavelskatterna på de energiprodukter och
den el som förbrukats av företaget under basåret uppgått till minst 0,
5 procent av företagets förädlingsvärde under samma period.
Vid beräkningen av inköpskostnaderna samt förbrukningen av energiprodukter
och el skall el, värme och energiprodukter som används för uppvärmning
och i stationära motorer beaktas, liksom de energi-, koldioxid- och
svavelskatter som tagits ut på sådana produkter. Sådana skatter skall
beräknas på de energimängder som använts av företaget under basåret,
men efter de skattenivåer som gäller när ansökan om godkännande
görs.
Med basår enligt första stycket 1 och 2 avses det kalenderår som föregår
en ansökan om godkännande enligt 3 §, eller ett annat kalenderår som
väl avspeglar företagets industriella verksamhet.
Energiledningssystem
5 § Ett företag som deltar i ett program för energieffektivisering skall
inom två år från det att ett godkännande enligt 3 § har börjat gälla
1. tillämpa ett standardiserat energiledningssystem som uppfyller de
krav som följer av 6 § och låta ett ackrediterat certifieringsorgan
certifiera systemet, och
2. fullgöra de särskilda skyldigheter som följer av 7-10 §§.

6 § Det standardiserade energiledningssystem som ett företag tillämpar
skall dokumenteras och innehålla krav om att företaget
1. fastställer en energipolicy, som är relevant för verksamhetens art
och omfattning, anger de övergripande riktlinjerna för företagets
energianvändning och arbete med energiledningssystemet och innehåller ett
åtagande om en fortlöpande effektivisering av företagets energianvändning,

2. fortlöpande kartlägger och analyserar företagets energianvändning
och anger de energieffektiviserande åtgärder som skall vidtas,
3. fastställer energimål, som är förenliga med företagets energipolicy
samt är mätbara och tidsbestämda,
4. upprättar en handlingsplan, som anger vilka åtgärder som krävs för
att företagets energimål skall uppnås, vilka resurser som krävs för
sådana åtgärder och när dessa åtgärder skall inledas och vara genomförda,

5. fastställer rutiner, som säkerställer att företaget
a) värderar den energianvändning som följer av projekteringar, ändringar
och renoveringar av företagets anläggningar, drift och underhåll av
sådana anläggningar, inköp av energikrävande utrustning och råvaror
till sådana anläggningar samt nya eller ändrade verksamheter, produkter
eller tjänster,
b) regelbundet övervakar och mäter den energianvändning som har betydelse
för att energimålen uppnås,
c) förebygger och korrigerar avvikelser från energiledningssystemet,
samt
d) informerar och utbildar de anställda i den utsträckning som behövs
för att energiledningssystemet skall fungera på ett tillförlitligt sätt,
och
6. skapar en organisationsstruktur och tillhandahåller de resurser som
krävs för att energiledningssystemet skall fungera på ett tillförlitligt
sätt.
Särskilda skyldigheter utöver energiledningssystemet
7 § Utöver vad som följer av 6 § 2 skall företagen
1. beskriva energianvändningen i företagets produktionsprocesser och
hjälpsystem och hur dessa kan samverka i energieffektiviserande syfte,

2. göra en bedömning av hur företagets energianvändning kan förändras
på kort och lång sikt till följd av planerade eller förväntade ändringar
i produktionsförhållandena, och
3. ange de eleffektiviserande åtgärder i företagets tillverkningsprocess
som skall vidtas.

8 § De eleffektiviserande åtgärder som företaget angett enligt 6 § 2
och 7 §, och som medför investeringar som beräknas vara återbetalda
inom tre år, skall fastställas i en åtgärdsförteckning och tas upp i en
sådan handlingsplan som avses i 6 § 4.
En eleffektiviserande åtgärd som medför en investering som beräknas
vara återbetald först efter en längre tid än som anges i första stycket
får också fastställas i en sådan åtgärdsförteckning, om det behövs för
att uppfylla de krav som i 11 § andra stycket 3 ställs på eleffektiviserande
åtgärder.
En kalkyl över kostnaderna för de investeringar som avses i första eller
andra stycket skall göras utan ränteberäkning. Kalkylen skall baseras
på den investeringskostnad som åtgärden medför, företagets genomsnittliga
elpris under det år då åtgärdsförteckningen fastställs och den minskade
elanvändning som åtgärden förväntas medföra vid en oförändrad
produktionsvolym.

9 § Utöver vad som följer av 6 § 5 a, skall företaget vid projekteringar,
ändringar och renoveringar av företagets anläggningar ange olika
lösningar och bedöma hur de i energieffektiviserande syfte kan samverka
med den befintliga anläggningen samt bedöma vilka livscykelkostnader de
har.
En lösnings livscykelkostnad skall beräknas som summan av den
investeringskostnad som lösningen medför och lösningens energikostnad under
dess förväntade brukstid.

10 § Utöver vad som följer av 6 § 5 a, skall företaget vid inköp av en
elkrävande utrustning välja den utrustning som är mest energieffektiv
utifrån energiklassificering eller beräknad livscykelkostnad, om
merkostnaden för en sådan utrustning jämförd med en i andra avseenden
likvärdig utrustning beräknas vara återbetald inom tre år.
En utrustnings livscykelkostnad skall beräknas som summan av den
investeringskostnad som utrustningen medför och utrustningens elkostnad
under dess förväntade brukstid, omräknade till nuvärden. Ett sådant
nuvärde får beräknas som rakt nuvärde eller med annuitet och med hänsyn
till kalkylränta och prisförändringar.
En kalkyl över kostnaden för inköp som avses i första stycket skall
göras utan ränteberäkning. Kalkylen skall baseras på den investeringskostnad
som utrustningen medför, företagets genomsnittliga elpris under det år
då inköpet görs och den minskade elanvändning som utrustningen förväntas
medföra vid en oförändrad produktionsvolym.
Redovisning och tillsynsmyndighetens bedömning av företagens åtaganden
11
§ När två år förflutit från det att ett godkännande enligt 3 § har börjat
gälla, skall företaget inom tre månader till tillsynsmyndigheten ge in
en redovisning av programperiodens första två år.
Tillsynsmyndigheten skall bedöma om företagets redovisning kan fastställas.
Ett beslut om att fastställa redovisningen skall meddelas, om företaget
1.
tillämpar ett standardiserat energiledningssystem och givit in ett
certifieringsintyg från ett ackrediterat certifieringsorgan, som visar
att energiledningssystemet uppfyller de krav som följer av 6 §,
2. genomfört och givit in en kartläggning och analys som uppfyller de
krav som följer av 7 §,
3. givit in en åtgärdsförteckning som uppfyller de krav som följer
av
8 § och de eleffektiviserande åtgärderna, sammantagna, kan förväntas
medföra att en ökad eleffektivitet i slutet av programperioden som i
stort sett motsvarar vad som skulle ha uppnåtts om en energiskatt i
nivå med 0,5 euro per megawattimme hade tillämpats under hela programperioden,
och
4. har infört rutiner för projekteringar, ändringar och renoveringar av
företagets anläggningar samt för inköp av elkrävande utrustning till
dessa anläggningar och givit in en dokumentation, som visar att rutinerna
uppfyller de krav som följer av 9 och 10 §§.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare
föreskrifter om hur en redovisning skall vara utformad och vilka uppgifter
den skall innehålla.

12 § Om en redovisning enligt 11 § inte har lämnats eller om
tillsynsmyndigheten i annat fall inte kan fastställa en sådan redovisning,
skall myndigheten återkalla det tidigare meddelade godkännandet enligt
3 § och besluta att företaget inte längre skall delta i programmet. Ett
sådant beslut gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

13 § Om det finns synnerliga skäl får tillsynsmyndigheten, på ansökan
av företaget, besluta att en eleffektiviserande åtgärd som omfattas av
ett fastställelsebeslut enligt 11 § andra stycket 3 inte behöver genomföras
under programperioden, eller att en rutin som omfattas av ett
fastställelsebeslut enligt 11 § andra stycket 4 inte behöver tillämpas i ett
enskilt fall.

14 § När fem år förflutit från det att ett godkännande enligt 3 § har
börjat gälla, skall företaget inom tre månader ge in en slutlig redovisning
till tillsynsmyndigheten.
Tillsynsmyndigheten skall pröva om företaget uppnått en sådan ökad
eleffektivitet som avses i 11 § andra stycket 3.
Vid tillämpningen av andra stycket skall sådana åtgärder anses genomförda
som omfattas av ett beslut enligt 13 §.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare
föreskrifter om hur en slutredovisning skall vara utformad och vilka
uppgifter den skall innehålla.

15 § Om en slutlig redovisning enligt 14 § inte har lämnats eller om
den lämnade redovisningen är så bristfällig att den inte kan ligga till
grund för en prövning enligt 14 § andra stycket, får tillsynsmyndigheten
besluta att företaget inte har fullgjort sina åtaganden enligt programmet
för energieffektivisering.

16 § Om ett företag vill delta i ett nytt program för energieffektivisering,
som skall starta i direkt anslutning till den pågående programperioden,
skall företaget ansöka om ett nytt godkännande enligt 3 § innan den
pågående programperioden löpt ut. Ett nytt beslut om godkännande enligt
3 § skall gälla från den tidpunkt då den tidigare programperioden löpte
ut.
Återkallelse av beslut om godkännande och redovisningar
17 § Om ett företag vill avbryta sitt deltagande i ett program för
energieffektivisering eller om ett företag har ändrat sin verksamhet på
ett sådant sätt att det inte längre uppfyller de krav som anges i 3 §
första stycket, skall företaget anmäla detta till tillsynsmyndigheten.

Har tillsynsmyndigheten fått en sådan anmälan eller har myndigheten av
någon annan anledning fått kännedom om att ett företag har ändrat sin
verksamhet enligt vad som sägs i första stycket, skall myndigheten
återkalla det tidigare godkännandet enligt 3 § och besluta att företaget
inte längre skall delta i programmet. Ett sådant beslut gäller omedelbart,
om inte något annat anges i beslutet.

18 § Om ett företag lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter i en
ansökan om godkännande enligt 3 § eller i en redovisning enligt 11 §
och dessa uppgifter haft betydelse för företagets rätt att delta i ett
program för energieffektivisering, skall tillsynsmyndigheten återkalla
det tidigare godkännandet enligt 3 § och besluta att företaget inte
längre skall delta i programmet.
Om ett företag lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter i en slutlig
redovisning enligt 14 § och dessa uppgifter haft betydelse för
tillsynsmyndighetens prövning av om företaget uppnått en sådan ökad
eleffektivitet
som avses i 11 § andra stycket 3, skall tillsynsmyndigheten återkalla
det tidigare meddelade beslutet enligt 14 §.
Beslut enligt första och andra stycket gäller omedelbart, om inte något
annat anges i beslutet.
Tillsyn
19 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall utöva tillsyn enligt
denna lag och enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

20 § Tillsynsmyndigheten får förelägga ett företag som deltar i ett
program för energieffektivisering eller ett sådant företags elleverantör
att tillhandahålla uppgifter eller handlingar eller att lämna upplysningar
i den utsträckning det behövs för tillsynen.

21 § Om ett företag inte lämnar en redovisning enligt 11 eller 14 § i
rätt tid, eller om den lämnade redovisningen är ofullständig, får
tillsynsmyndigheten förelägga företaget att lämna en redovisning eller
att göra de kompletteringar som behövs.

22 § Tillsynsmyndigheten skall på begäran få tillträde till företagets
lokaler och områden som hör till sådana lokaler i den utsträckning det
behövs för tillsynen. Denna rätt omfattar inte bostäder.

23 § Ett föreläggande enligt 20 eller 21 § eller en begäran enligt 22
§ får förenas med vite.
Om det finns anledning anta att den som omfattas av tillsynen har begått
brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i utredning av
en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser.
Elektronisk hantering
24 § En ansökan om godkännande enligt 3 §, en redovisning enligt 11 och
14 §§ samt en anmälan enligt 17 § och därtill hörande handlingar får
överföras elektroniskt på det sätt som regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, tillsynsmyndigheten föreskriver.
Ansvar
25 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift i en
ansökan om godkännande enligt 3 § eller i en redovisning enligt 11 §,
om uppgiften haft betydelse för företagets rätt att delta i ett program
för energieffektivisering.
I ringa fall döms inte till ansvar.

26 § Till ansvar enligt denna lag döms inte om gärningen är belagd med
straff enligt brottsbalkens eller skattebrottslagens (1971:69) bestämmelser.

27 § Den som överträtt ett vitesföreläggande får inte dömas till ansvar
enligt denna lag för den gärning som omfattas av föreläggandet.
Överklagande
28 § Beslut av tillsynsmyndigheten i följande fall får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol:
1. beslut i frågor om godkännande enligt 3 §,
2. beslut med anledning av en redovisning enligt 11 eller 14 §,
3. återkallelser av godkännande enligt 12, 17 eller 18 §,
4. undantag enligt 13 § beträffande en åtgärd eller en rutin,
5. beslut enligt 15 § att ett företag inte har fullgjort sina åtaganden,

6. förelägganden m.m. som har förenats med vite enligt 23 §.
Andra beslut av tillsynsmyndigheten enligt denna lag får inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
2. Ett företag som inom tre månader från lagens ikraftträdande ansöker
om godkännande enligt 3 § har rätt att få den femåriga programperioden
att börja löpa den 1 juli 2004, om ansökningen leder till ett beslut om
godkännande. Ett sådant beslut om godkännande skall anses gälla från
och med den 1 juli 2004.
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energiHärigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels
att 11 kap. 5, 9, 11 och 12 §§ samt rubriken närmast före 11 kap. 12
§ skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 11 kap. 7 § skall lyda "Skattskyldighetens
inträde m.m.",
dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 11 kap. 7 a, 7
b, 11 a-11 c, 13 och 14 §§, samt närmast före 11 kap. 11 a § en ny rubrik
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.
5 §
Skyldig att betala energiskatt (skattskyldig) är den som i Sverige
1. yrkesmässigt framställer skattepliktig elektrisk kraft (producent),

2. yrkesmässigt levererar av honom framställd skattepliktig elektrisk
kraft eller av annan framställd elektrisk kraft (leverantör),
och 2. yrkesmässigt levererar av honom framställd skattepliktig elektrisk
kraft eller av annan framställd elektrisk kraft (leverantör),
3. den som för annat ändamål än som avses i 9 § säljer eller förbrukar
elektrisk kraft, som förvärvats utan skatt mot försäkran enligt 11 §. 3.
för annat ändamål än som avses i 9 § 1-5 säljer eller förbrukar elektrisk
kraft, som förvärvats utan skatt mot försäkran enligt 11 §,4. för annat
ändamål än det som var föremål för skattefriheten, säljer eller förbrukar
elektrisk kraft för vilken avdrag för skatt har gjorts enligt 9 § 7.Den
som godkänts att delta i ett program för energieffektivisering enligt
3 § lagen (2004:000) om program för energieffektivisering och som
förbrukat elektrisk kraft för vilken avdrag för skatt har gjorts enligt
9 § 6-7 eller skatten återbetalats enligt 13 § är skyldig att betala
energiskatt om tillsynsmyndigheten beslutar att,1. åtagandena enligt 14
eller 15 § lagen om program för energieffektivisering inte är uppfyllda,
eller2. återkalla godkännanden enligt 12, 17 eller 18 § lagen om program
för energieffektivisering.
Den för vars räkning elektrisk kraft förs in till Sverige och den som
utan att betala ersättning tar emot skattepliktig elektrisk kraft anses
ha framställt den elektriska kraften.

Med tillsynsmyndighet i andra stycket, 7 b § första stycket och 11 c §
första stycket menas den myndighet som avses i 19 § lagen om program
för energieffektivisering.

7 a §Skyldigheten att betala energiskatt för den som är skattskyldig
enligt 5 § första stycket 4 inträder när elektrisk kraft tas i anspråk
för annat ändamål än sådan industriell verksamhet i tillverkningsprocessen
som omfattas av ett godkännande att delta i programmet för
energieffektivisering.

7 b §Skyldigheten att betala energiskatt för den som är skattskyldig
enligt 5 § andra stycket inträder vid tidpunkten för tillsynsmyndighetens
beslut att1. åtagandena enligt programmet inte uppfyllts, eller2. återkalla
godkännandet att delta i programmet.Skatt enligt första stycket skall
betalas för den elektriska kraft som förbrukats under den tid som den
skattskyldige deltog i programmet. Skatten skall bestämmas till belopp
som motsvarar vid varje tidpunkt gällande skattesats och med beaktande
av vid tidpunkten gällande bestämmelser om befrielse från
skatt.Redovisningsperioden för skatt enligt andra stycket skall omfatta den tid
som deltagandet pågått.

9 §1Lydelse enligt prop. 2003/04:144, bet. 2003/04:SkU36.
Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft får göra
avdrag för skatt på elektrisk kraft som
1. förbrukats eller sålts för förbrukning i tåg eller annat spårbundet
transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart
samband med sådan förbrukning,
2. i huvudsak förbrukats eller sålts för förbrukning för kemisk reduktion
eller i elektrolytiska processer,
3. förbrukats eller sålts för förbrukning vid sådan framställning av
produkter som avses 6 a kap. 1 § 6,
4. förbrukats eller sålts för förbrukning vid sådan överföring av
elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar
för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion,

5. förbrukats eller sålts för förbrukning i metallurgiska processer
eller vid tillverkning av mineraliska produkter under förutsättning att
det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt
eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats, i den mån avdrag
inte har gjorts enligt 2. 5. förbrukats eller sålts för förbrukning i
metallurgiska processer eller vid tillverkning av mineraliska produkter
under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i
ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har
förändrats, i den mån avdrag inte har gjorts enligt 2,
6. förbrukats i den industriella tillverkningsprocessen hos den
skattskyldige, om denne deltar i ett program enligt 3 § lagen (2004:000)
om program för energieffektivisering, i den mån avdrag inte har gjorts
enligt 2, 3 eller 5,7. tagits emot av en skattebefriad förbrukare i
enlighet med vad som framgår av dennes godkännande enligt 11 a §.

11 §2Senaste lydelse 2003:810.

Annan än den som är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1 eller 2
får köpa elektrisk kraft utan energiskatt mot att han lämnar en försäkran
till leverantören att den elektriska kraften skall användas för ett
sådant ändamål som avses i 9 §. Annan än den som är skattskyldig får
köpa elektrisk kraft utan energiskatt mot att han lämnar en försäkran
till leverantören att den elektriska kraften skall användas för ett
sådant ändamål som avses i
9 § 1-5.

Skattebefriad
förbrukare
11 a §Som skattebefriad förbrukare får godkännas den som1. deltar i
ett program enligt 3 § lagen (2004:000) om program för energieffektivisering,
2. förbrukar elektrisk kraft i annan industriell tillverkningsprocess
än sådan som avses i 9 § 2, 3 eller 5, och3. med hänsyn till sina
ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt är lämplig.Ett
godkännande enligt första stycket får meddelas för viss tid eller tills
vidare. Ett godkännande får förenas med villkor.Den som godkänts som
skattebefriad förbrukare har rätt att från en skattskyldig köpa elektrisk
kraft utan skatt i det fall som omfattas av godkännandet.

11 b §En skattebefriad förbrukare skall löpande bokföra inköp och
förbrukning av elektrisk kraft befriad från skatt och på lämpligt sätt
se till att det finns underlag för kontrollen av att kraften använts
för det ändamål som var förutsättning för skattebefrielsen.

11 c §Godkännande som skattebefriad förbrukare får återkallas
om1. tillsynsmyndigheten enligt 12, 17 eller 18 § lagen (2004:000) om program
för energieffektivisering har återkallat godkännandet att delta i
programmet,2. förutsättningarna för godkännandet som skattebefriad förbrukare
i övrigt inte längre finns,3. den elektriska kraften har använts för
annat ändamål än som anges i godkännandet som skattebefriad förbrukare,
4. förbrukaren inte fullgör sina skyldigheter enligt 11 b §, eller5.
förbrukaren inte medverkar vid skatterevision enligt skattebetalningslagen
(1997:483).Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat
anges i beslutet.

Återbetalning
av energiskatt m.m. Återbetalning av energiskatt

12 §3Senaste lydelse 2003:810.
Om elektrisk kraft har förbrukats i annan yrkesmässig jordbruksverksamhet
än vid växthusodling eller i yrkesmässig skogsbruks- eller
vattenbruksverksamhet,
beslutar beskattningsmyndigheten efter ansökan om återbetalning av
energiskatten på den elektriska kraften.

Ansökan om återbetalning skall omfatta perioden den 1 juli-den 30 juni
(årsperiod). Om sökanden beräknas förbruka elektrisk kraft i större
omfattning, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per
kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det
eller förutsättningar för medgivande inte finns. Rätt till återbetalning
föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och
ett belopp beräknat efter skattesatsen 0,5 öre per kilowattimme.
Återbetalning får dock endast göras för den del av skillnaden som överstiger
1 000 kronor per årsperiod.Ansökan om återbetalning av energiskatt skall
lämnas in till beskattningsmyndigheten inom ett år efter utgången av
årsperioden respektive kalenderkvartalet. Rätt till återbetalning
föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och
ett belopp beräknat efter skattesatsen 0,5 öre per kilowattimme.
Återbetalning får dock endast göras för den del av skillnaden som överstiger
1 000 kronor per årsperiod.

13 §4Tidigare 13 § upphävd genom 2002:422. Om någon som inte är
skattskyldig eller skattebefriad förbrukare deltar i ett program enligt 3
§ lagen (2004:000) om program för energieffektivisering och har förbrukat
elektrisk kraft i annan industriell tillverkningsprocess än sådan som
avses i 9 § 2, 3 eller 5, beslutar beskattningsmyndigheten efter ansökan
om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraften.

14 §Ansökan om återbetalning enligt 12 och 13 §§ skall omfatta perioden
den 1 juli - den 30 juni (årsperiod). Om sökanden beräknas förbruka
elektrisk kraft i större omfattning, får dock beskattningsmyndigheten
medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får
återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande
inte finns.Ansökan om återbetalning av energiskatt skall lämnas in till
beskattningsmyndigheten inom ett år efter utgången av årsperioden
respektive kalenderkvartalet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. Den som omfattas av punkten 2 i övergångsbestämmelsen till lagen
(2004:000) om program för energieffektivisering har, efter ansökan,
rätt till återbetalning av påförd energiskatt på elektrisk kraft som
förbrukats i annan industriell tillverkningsprocess än sådan som avses
i 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen om skatt på energi, för tiden den 1 juli
- den 31 december 2004. Ansökan om återbetalning av skatt skall ha kommit
in till beskattningsmyndigheten senast den 31 december 2005.
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Regeringens förslag Utskottets förslag
11 kap.
13 §1Tidigare 13 § upphävd genom 2002:422.
Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare deltar
i ett program enligt 3 § lagen (2004:000) om program för energieffektivisering
och har förbrukat elektrisk kraft i annan industriell tillverkningsprocess
än sådan som avses i 9 § 2, 3 eller 5, beslutar beskattningsmyndigheten
efter ansökan om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraften.

Ansökan om återbetalning skall omfatta kalenderår. Om sökanden beräknas
förbruka elektrisk kraft i större omfattning, får dock beskattningsmyndigheten
medge att ansökan görs per kalenderkvartal. Ett sådant beslut får
återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande
inte finns.Ansökan om återbetalning av energiskatt skall lämnas in till
beskattningsmyndigheten inom ett år efter utgången av kalenderåret
respektive kalenderkvartalet.

Bilaga 4
Skatteutskottets yttrande 2004/05:SkU2y