Personlig assistans till personer över 65 år

Betänkande 2000/01:SoU3

Socialutskottets betänkande 2000/01:SOU03

Personlig assistans till personer över 65 år

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

2000/01

SoU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition
2000/01:5 Personlig assistans till personer över 65
år, tre motionsyrkanden som väckts i anledning av
propositionen och två yrkanden angående personlig
assistans från den allmänna motionstiden 2000.

Utskottet ställer sig bakom förslagen i
propositionen. Utskottet tillstyrker att
funktionshindrade personer som före fyllda 65 år har
haft personlig assistans och assistansersättning
skall få behålla assistansen och ersättningen även
efter att han eller hon har fyllt 65 år. Utskottet
tillstyrker vidare att assistansens och
ersättningens omfattning inte får utökas efter 65-
årsdagen och att en omprövning av
assistansersättningen för personer äldre än 65 år
endast får ske vid väsentligt ändrade förhållanden.
Utskottet tillstyrker slutligen att provisoriska
beslut om ersättning enligt LASS som är gynnande
skall få fattas av tjänsteman inom försäkringskassan
om socialförsäkringsnämnden gett tjänstemannen sådan
delegation. Förslagen innebär ändringar i lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) samt lagen (1993:389) om
assistansersättning (LASS).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
2001.

I betänkandet finns en reservation från (m, kd, c
och fp) rörande assistansens och ersättningens
omfattning för personer äldre än 65 år.

Propositionen

I proposition 2000/01:5 Personlig assistans till
personer över 65 år föreslår regeringen
(Socialdepartementet) att riksdagen antar
regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade,

2. lag om ändring i lagen (1993:389) om
assistansersättning.

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av
propositionen

2000/01:So15 av Chris Heister m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om omprövning av
assistansersättning vid väsentligt ändrande
förhållanden.

2000/01:So16 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om rätten till utökat antal
assistanstimmar efter fyllda 65 år.

2000/01:So17 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att personlig assistans
skall ges med samma regler till personer både yngre
och äldre än 65 år.

Motioner väckta under allmänna motionstiden
2000

2000/01:So253 av Anders G Högmark och Lars Björkman
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om personlig
underrättelse.

2000/01:So540 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om assistent till
person över 65 år.

Utskottet

Bakgrund

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) ger enligt 9 § personer som
tillhör lagens personkrets rätt till personlig
assistans om behov av sådant stöd finns. Syftet med
insatsen är att ge den enskilde en möjlighet att
leva ett självständigt och oberoende liv. När de
grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka
har den enskilde rätt till assistansersättning
enligt lagen (1993:389) om assistansersättning
(LASS). Enligt nuvarande regler begränsas dock
rätten till personlig assistans och
assistansersättning till personer som inte har fyllt
65 år. De förändringar i assistansreformen som
regeringen föreslår omfattar både LSS och LASS.

Rätten till personlig assistans har nu funnits i
drygt sex år. Reformen har präglats av vissa
tillämpnings- och finansieringsproblem. Lagregler
och administrativa rutiner har därför ändrats under
tiden som gått sedan införandet för att förenkla och
förbättra tillämpningen samt kontrollera
kostnaderna.

Erfarenheterna visar att personlig assistans och
den statliga assistansersättningen har inneburit
ökad valfrihet och större inflytande samt bättre
livskvalitet för många med omfattande
funktionshinder. Samtidigt visar studier att 65-
årsgränsen har inneburit insatser av mindre
omfattning och lägre kvalitet för många som berörts.

Propositionen i huvuddrag

Regeringen föreslår i propositionen att insatser
enligt 9 § 2 LSS och assi-stansersättning enligt
LASS får behållas av en person som har beviljats
respektive uppbär en sådan förmån innan han eller
hon fyller 65 år eller inkommer med en ansökan om
personlig assistans eller assistansersättning till
kommunen eller till allmän försäkringskassa senast
dagen före 65-årsdagen och därefter beviljas sådan
insats eller ersättning.

Regeringen föreslår vidare att en person som före
den 1 januari 2001 har beviljats insatser enligt 9 §
2 LSS eller assistansersättning enligt LASS men som
insatsen eller ersättningen upphört för på grund av
att han eller hon fyllt 65 år har rätt att efter en
ny ansökan återfå insatsen eller ersättningen
tidigast fr.o.m. den 1 januari 2001. Omfattningen av
insatsen eller ersättningen skall grundas på det
beslut som gällde närmast före 65-årsdagen. En sådan
ansökan skall ha kommit in till kommunen eller till
den allmänna försäkringskassan senast den 31
december 2002.

I propositionen föreslås att antalet
assistanstimmar inte får utökas efter det att den
insats- eller ersättningsberättigade har fyllt 65
år. Tvåårsomprövning av assistansersättning skall
heller inte göras för personer som är äldre än 65
år. Vid väsentligt ändrade förhållanden skall dock
försäkringskassan kunna initiera en omprövning för
att minska eller dra in ersättningen.

Regeringen föreslår slutligen att provisoriska
beslut om ersättning enligt LASS som är gynnande får
fattas av tjänsteman vid försäkringskassan om
socialförsäkringsnämnden överlämnat en sådan
beslutanderätt till tjänstemannen.

Personlig assistans efter 65 år: Tak för
insatsens omfattning m.m.

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (s. 12 ff.) att för
rätt till personlig assistans krävs, enligt gällande
regler, att den funktionshindrade personen behöver
hjälp med sina grundläggande behov. Den som har ett
behov av personlig assistans för sina grundläggande
behov har enligt LSS rätt till personlig assistans
även för andra behov, om behoven inte tillgodoses på
annat sätt. Exempel på sådana behov kan vara att få
hjälp med att komma ut i samhället, att studera
eller att få eller behålla ett arbete. Vid bedömning
av om den enskilde har behov av insatsen i sin
livsföring måste jämförelser göras med den
livsföring som kan anses normal för personer i samma
ålder. Om omständigheterna förändrats så att behovet
av personlig assistans ökar kan den enskilde
beviljas fler timmar assistans. När de grundläggande
behoven överstiger 20 timmar i veckan kan
assistansersättning beviljas enligt LASS.

Den enskildes behov av insats skall, som nämnts
ovan, alltid göras med utgångspunkt i vad som anser
vara normalt för personer i samma ålder. Behov av
bistånd i hemmet (hemtjänst) enligt
socialtjänstlagen (1980:620) med t.ex. städning,
inköp och liknande ökar för många människor i takt
med stigande ålder. Enligt nuvarande regler skall
insatser enligt LSS endast ges till personer med
funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt
åldrande. Det skulle uppstå betydande, för att inte
säga omöjliga, gränsdragningsproblem för kommunen
respektive försäkringskassan att utreda huruvida ett
ökat stödbehov efter fyllda 65 år har uppstått på
grund av normalt åldrande/åldersrelaterad sjukdom
eller på grund av att den sjukdom eller skada som
föranlett det ursprungliga funktionshindret
förvärrats. Regeringen anser därför att omfattningen
av assistansen inte skall kunna ökas efter 65-
årsdagen och föreslår att det både i LSS och i LASS
bör införas en uttrycklig regel som begränsar
antalet insatstimmar och antalet assistanstimmar
till det antal som gällde vid 65-årsdagen. Behov av
ökade insatser efter 65-årsdagen skall i stället
tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom ledsagning
enligt LSS eller i form av insatser enligt
socialtjänstlagen. Även dessa insatser kan dock
utföras i assistansliknande former.

När det gäller personer som har fyllt 65 år
föreslår regeringen vidare att en tvåårsomprövning
av assistansersättning enligt LASS inte skall ske.
Regeringen anser att det är viktigt att äldre
personer med svåra funktionshinder kan känna en
trygghet i att det stöd de erhåller inte blir
föremål för återkommande omprövningar. Ett
ytterligare motiv är gränsdragningsproblemen för
försäkringskassorna. Försäkringskassorna skall dock
kunna ta initiativ till omprövning av ett redan
fattat beslut vid väsentligt ändrade förhållanden
enligt 7 § LASS på samma sätt som i dag. En sådan
omprövning kan dock aldrig leda till en ökning av
antalet assistanstimmar jämfört med vad som gällde
inför 65-årsdagen. Förslaget innebär administrativa
förenklingar för försäkringskassan.

Motioner

I motion 2000/01:So15 av Chris Heister m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om omprövning av
assistansersättningen vid väsentligt ändrade
förhållanden. Motionärerna anför att
assistansbehovet ofta har en tendens att öka med
tiden framför allt på grund av förslitningar och
följdkomplikationer. Detta ökade behov är oftare en
följd av funktionshindret än av normala
åldersförändringar. En förändring i motsatt riktning
är mer ovanlig. Motionärerna anser att en omprövning
av assistansersättningen skall kunna ske vid
väsentligt ändrade förhållanden, oavsett om dessa
förhållanden medför ett minskat eller ett ökat
assistansbehov även efter 65-årsdagen.

I motion 2000/01:So17 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl.
(kd) begärs tillkännagivande om att personlig
assistans skall ges med samma regler både före och
efter 65-års gränsen. Motionärerna menar att så
länge man tillhör personkretsen för personlig
assistans, skall assistansen ges på samma sätt både
före och efter 65 års ålder för ifrågavarande
åkomma.

I motion 2000/01:So540 av Ester Lindstedt-Staaf
m.fl. (kd) framställs ett liknande yrkande (yrkande
11). Motionärerna i den sistnämnda motionen anför
även att regeringen bör göra en översyn av hur LSS
fungerar kommunalt.

I motion 2000/01:So16 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp) begärs tillkännagivande om rätten till utökat
antal assistanstimmar efter fyllda 65 år. Enligt
motionärerna är det viktigaste att den enskilde
funktionshindrade får behålla den personal som
han/hon självt valt, även om antalet timmar utökas.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att antalet
assistanstimmar inte får utökas efter det att den
insats- eller ersättningsberättigade har fyllt 65
år. Utskottet ställer sig också bakom förslaget
rörande omprövning av assistans-ersättning för
personer som är äldre än 65 år. Regeringens förslag
till 9 b § andra stycket LSS och 3 § tredje stycket
samt 7 § LASS tillstyrks således. Motionerna
2000/01:So15 (m), 2000/01:So16 (fp), 2000/01:So17
(kd) samt 2000/01:So540 (kd) yrkande 11 avstyrks.

Information om övergångsbestämmelserna

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (s. 12) att dess
förslag innebär att en person som före den 1 januari
2001 har beviljats insatser enligt 9 § 2 LSS eller
assistansersättning enligt LASS men som insatsen
eller ersättningen upphört för på grund av att han
eller hon fyllt 65 år har rätt att efter en ny
ansökan återfå insatsen eller ersättningen tidigast
fr.o.m. den 1 januari 2001. Omfattningen av insatsen
eller ersättningen skall grundas på det beslut som
gällde närmast före 65-årsdagen. En ny ansökan om
insatser enligt LSS eller assistansersättning enligt
LASS, enligt övergångsbestämmelserna (p. 2), skall
ha kommit in till kommunen eller den allmänna
försäkringskassan senast den 31 december 2002.
Enligt regeringens mening borde en tvåårsperiod
räcka för den enskilde att informera sig om de nya
reglernas innehåll och för att ansöka om att återfå
den tidigare förlorade insatsen. Någon retroaktiv
ersättning, med undantag av vad som följer av 5 §
LASS, från den tidpunkt den enskilde förlorade sin
personliga assistans eller assistansersättning skall
inte utgå.

Motion

I motion 2000/01:So253 av Anders G Högmark och Lars
Björkman (båda m) begärs tillkännagivande om
personlig underrättelse. Enligt motionärerna har
många av den som på grund av 65-årsgränsen tidigare
mist sin rätt till personlig assistans och
assistansersättning ökade svårigheter att hålla sig
underrättade om förändringar i lagstiftningen. Det
är därför angeläget och rimligt att samtliga berörda
personligen informeras om möjligheterna att åter få
personlig assistans. Uppdraget att tillskriva dessa
bör lämpligen åvila Riksförsäkringsverket.

Utskottets bedömning

Utskottet delar motionärernas bedömning att det i nu
förevarande sammanhang är motiverat med en riktad
informationsinsats. Utskottet har erfarit att
samtliga, uppskattningsvis 600 personer, som
omfattas av de aktuella övergångsreglerna kommer
skriftligen att informeras om dessa regler av
Riksförsäkringsverket. Motion 2000/01:So253 (m) får
därmed anses tillgodosedd.

Övriga lagförslag

Regeringen har i propositionen föreslagit riksdagen
att förutom de ovan behandlade lagförslagen anta
ytterligare ett antal förslag till lag. Förslagen,
vilkas lydelse framgår av bilaga 1, innefattar
förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
samt lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS)
i övrigt.

Utskottet tillstyrker lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande insatsens omfattning m.m

att riksdagen att riksdagen med avslag på motionerna
2000/01:So15, 2000/01:So16, 2000/01:So17 och
2000/01:So540 yrkande 11 antar dels 9 b § andra
stycket i regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1993:387) om stöd och service
till vissa funktionshindrade, dels 3 § tredje
stycket och 7 § i regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1993:389) om
assistansersättning,

res. (m, kd, c, fp)

2. beträffande information om
övergångsbestämmelserna

att riksdagen att riksdagen avslår motion 2000/01:So253,

3. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen att riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade och

b) lag om ändring i lagen (1993:389) om
assistansersättning,

i den mån de inte omfattas av vad utskottet
hemställt under tidigare moment.

Stockholm den 24 oktober 2000

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Susanne
Eberstein (s), Margareta Israelsson (s), Chatrine
Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Conny Öhman (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars U Granberg (s),
Elisebeht Markström (s), Cristina Husmark Pehrsson
(m), Kenneth Johansson (c), Catherine Persson (s),
Lars Elinderson (m), Lena Olsson (v), Ester
Lindstedt-Staaf (kd) och Harald Nordlund (fp).

Reservation

Insatsens omfattning m.m (mom. 1)

Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Cristina Husmark Pehrsson
(m), Kenneth Johansson (c), Lars Elinderson (m),
Ester Lindstedt-Staaf (kd) och Harald Nordlund (fp)
anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s.
5 börjar med "Utskottet delar" och slutar med
"yrkande 11 avstyrks" borde ha följande lydelse:

Enligt utskottet har assistansbehovet ofta en
tendens att öka med tiden framför allt på grund av
förslitningar och följdkomplikationer. Detta ökade
behov är oftare en följd av funktionshindret än av
normala åldersförändringar. En förändring i motsatt
riktning är mer ovanlig. Utskottet anser att så
länge man tillhör personkretsen för personlig
assistans, skall assistansen ges på samma sätt både
före och efter 65 års ålder för ifrågavarande
åkomma. Utskottet vill i sammanhanget understryka
vikten av att den enskilde funktionshindrade får
behålla den personal som han/hon själv valt, även om
antalet timmar utökas. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med ett lagförslag i
enlighet härmed. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motion 2000/01:So15 (m),
2000/01:So16 (kd), 2000/01:So17 (fp) och
2000/01:So540 (kd) yrkande 11 ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande insatsens omfattning m.m

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So15,
2000/01:So16, 2000/01:So17 och 2000/01:So540 yrkande
11 dels antar 9 b § andra stycket i regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa funktionshindrade, dels
3 § tredje stycket och 7 § i regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1993:389) om
assistansersättning, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

I propositionen framlagda lagförslag