Pensionssystemet

Betänkande 2004/05:SFU9

Socialförsäkringsutskottets betänkande2004/05:SFU9

Pensionssystemet

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2004 om pensionssystemet. Motionerna gäller det reformerade
pensionssystemets fördelningseffekter bl.a. ur ett könsperspektiv,
pensionsrättens storlek vid studier och totalförsvarsplikt samt fördelningen
av pensionsrätt mellan makar och efterlevandeskydd. Några motionsyrkanden
gäller premiepensionssystemets fonder. Slutligen behandlas en motion om
pensionsöverföringar för anställda vid Europeiska patentverket.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
I ärendet finns åtta reservationer och två särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ålderspensionssystemets utformning
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf362 yrkandena 2 och 8.
Reservation 1 (v)

2. Jämställda intjänandegrunder
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf362 yrkandena 3 och 4.
Reservation 2 (v, mp)

3. Genomförandegruppen
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf362 yrkande 6.
Reservation 3 (v, mp)

4. Pensionsrätt vid studier
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf362 yrkande 5.
Reservation 4 (v, mp)

5. Pensionsrätt vid totalförsvarsplikt
Riksdagen avslår motion 2004/05:Fö242 yrkande 2.
Reservation 5 (v)

6. Makars pensionsrättigheter
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf357 yrkandena 17 och 18,
2004/05:Sf363 yrkande 19 och 2004/05:A352 yrkande 6.
Reservation 6 (m) - motiveringen
Reservation 7 (kd) - motiveringen

7. Fonderna i premiepensionssystemet
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf230 yrkandena 1 och 2 samt
2004/05:Sf362 yrkandena 10-14.
Reservation 8 (v)

8. Pensionsöverföringar till Europeiska patentverket
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf218.

Stockholm den 3 mars 2005
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s),
Anita Jönsson (s), Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp), Mona Berglund
Nilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Ulla Hoffmann (v), Lennart Klockare
(s), Anita Sidén (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Linnéa Darell
(fp), Birgitta Carlsson (c), Göte Wahlström (s), Anna Lilliehöök (m),
Mona Jönsson (mp), Kurt Kvarnström (s) och Kenneth Lantz (kd).

Utskottets överväganden
Allmänt om det reformerade ålderspensionssystemet
Det reformerade ålderspensionssystemet består av ett standardskydd i
form av inkomstgrundad ålderspension bestående av inkomstpension och
premiepension samt ett grundskydd i form av garantipension för dem som
haft låga eller inga förvärvsinkomster.
Den inkomstgrundade ålderspensionen bygger på den s.k. livsinkomstprincipen,
som innebär att alla pensionsgrundande inkomster under livet har
betydelse för pensionsnivån och väger lika tungt oberoende av när under
livet de tjänas in. Såväl pensionsrätten som avgiften utgör 18,5 % av
den pensionsgrundande inkomsten på högst 7,5 inkomstbasbelopp. Av
pensionsrätten utgör 16 procentenheter pensionsrätt i ett s.k.
fördelningssystem,
inkomstpensionen, och 2,5 procentenheter pensionsrätt i ett fonderat
system, premiepensionen. Pensionsrätten grundas också på s.k.
pensionsgrundande belopp som kan tillgodoräknas föräldrar med små barn, för
plikttjänstgöring och för studiemedelsberättigade studier. Någon övre
åldersgräns för intjänande av pensionsrätt finns inte. Inkomstgrundad
pension kan tas ut fr.o.m. 61 års ålder.
I fördelningssystemet räknas pensionsrätterna upp med ett index som
följer den genomsnittliga inkomstutvecklingen. Även intjänandetaket
räknas upp årligen i takt med denna inkomstutveckling. Den årliga
inkomstpensionen beräknas genom att summan av de uppräknade pensionsrätterna
divideras med ett delningstal, som bestäms bl.a. med hänsyn till den
genomsnittliga förväntade livslängden för åldersgruppen vid tidpunkten
för pensionsuttaget och en tänkt framtida tillväxt. Härigenom blir
inkomstpensionen redan från början förhöjd med en antagen framtida
tillväxt på 1,6 % som fördelats jämnt över pensioneringstiden. Den fortsatta
pensionen följsamhetsindexeras, vilket innebär att ålderspensionen räknas
upp fullt ut med prisutvecklingen och, om den faktiska realtillväxten
avviker från normen om 1,6 % tillväxt, görs vid indexeringen dessutom
ett påslag eller ett avdrag motsvarande avvikelsen.
I premiepensionssystemet fonderas inbetalda medel individuellt, och
tillgodohavandet redovisas på individuella premiepensionskonton.
Fördelningssystemets finansiella stabilitet säkras genom reglerna för
automatisk balansering. Den automatiska balanseringen avser indexomräkningen
av pensionsbehållningar och pensioner och säkrar att systemets skulder
på sikt aldrig överskrider systemets tillgångar. Detta sker genom en
årlig beräkning av fördelningssystemets samlade skulder och tillgångar.
Om skulderna ett år överstiger tillgångarna skapas ett s.k. balansindex,
som i stället för inkomstindex räknar om pensionsbehållningarna och
pensionerna så att balansen i systemet på sikt återställs. I takt med
att systemets tillgångar ökar i förhållande till skulderna återställs
indexeringen. När balanstalet överstiger 1,0000 är pensionsskulden mindre
än systemets tillgångar och systemet beräknas klara sitt åtagande med
marginal. Balanstalet för 2005 är 1,0097.
Det inkomstgrundade pensionssystemet omfattar fullt ut personer födda
1954 eller senare. Personer födda åren 1938-1953, den s.k. mellangenerationen,
omfattas av de reformerade intjänandereglerna enligt en s.k.
tjugondelsinfasning. Det innebär att de får ett i förhållande till födelseåret
ökat antal tjugondelar av pensionen från det nya systemet och resterande
antal tjugondelar från ATP-systemet. För personer födda 1937 eller
tidigare gäller i princip äldre bestämmelser. Dock följsamhetsindexeras
den utbetalade tilläggspensionen med utgångspunkt i tillväxtnormen 1,6.

Ålderspensionssystemets utformning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att ersätta det reformerade
ålderspensionssystemet med ett mer omfördelande system. Vidare bör
riksdagen avslå motionsyrkanden om att utreda pensionssystemets
intjänandegrunder från ett jämställdhetsperspektiv och ett klassperspektiv.
Riksdagen bör också avslå motionsyrkanden om den automatiska balanseringen
och om Genomförandegruppens arbete. Jämför reservationerna 1 (v), 2 (v,
mp) och 3 (v, mp).
Motion
I motion Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) finns ett flertal yrkanden om
utformningen av pensionssystemet. Motionärerna kritiserar särskilt det
nya pensionssystemets brist på förutsägbarhet och att det bidrar till
ökade klyftor i samhället. Motionärerna anser att systemet bör ersättas
av ett mer omfördelande system som finansieras med skatter och
arbetsgivaravgifter på hela lönesumman (yrkande 2). Enligt motionärerna
missgynnas kvinnor på grund av lönediskriminering och barnafödande och
av att pensionssystemet är anpassat efter ett manligt arbetslivsmönster.
Regeringen bör därför tillsätta en utredning om hur det nya pensionssystemets
intjänandegrunder kan göras jämställda för kvinnor och män (yrkande 3).
För många förvärvsarbetare är möjligheten att höja pensionen genom att
arbeta längre enbart teoretisk. En utredning bör få i uppdrag att titta
på pensionssystemets verkningar utifrån ett klassperspektiv (yrkande 4).
Den automatiska balanseringen och andra regler i pensionssystemet medför
att pensionärerna får bära ett alltför stort ansvar för systemets
finansiella balans. Underskott upp till en viss storlek bör i stället
finansieras med en tillfällig höjning av den allmänna pensionsavgiften
som inte ger pensionsrätt. Vid större underskott får ansvariga politiker
ta ställning till hur balans i systemet skall uppnås (yrkande 8). Vidare
skall riksdagens samtliga partier ges nödvändig information om vad som
kvarstår av Genomförandegruppens uppdrag och fortlöpande få insyn i
dess arbete (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare behandlat liknande motionsyrkanden, av vilka
flera senast behandlades under föregående riksmöte i betänkande
2003/04:SfU5. Under beredningen höll utskottet även offentliga utfrågningar
för att inhämta kompletterande upplysningar om bl.a. ålderspensionernas
storlek och pensionssystemets stabilitet.
Utskottet vill liksom tidigare framhålla att livsinkomstprincipen, som
utgör en av hörnstenarna i det reformerade ålderspensionssystemet, ger
goda möjligheter för enskilda att påverka pensionens storlek. Samtidigt
är det viktigt att ett inkomstgrundat system är följsamt mot den
samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen. Det reformerade systemet
har konstruerats så att det skall klara de påfrestningar som det kan
förväntas utsättas för genom den ökande medellivslängden och den förväntade
ökningen av antalet ålderspensionärer.
Avgiftsuttaget och pensionsrätten i det reformerade pensionssystemet
utgör 18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten. Enligt princippropositionen
(prop. 1993/94:250) var avsikten att det reformerade pensionssystemet
skall ge en pension som utgör ungefär samma andel av inkomsterna under
förvärvsperioden som i ATP-systemet. I ATP-systemet kunde en person som
förvärvsarbetade i normal omfattning räkna med att vid pensioneringen
få en kompensationsnivå på mellan ca 55 % och 65 % av slutlönen, förutsatt
2 % årlig realtillväxt och under vissa förutsättningar i övrigt. Ett
riktmärke för Pensionsarbetsgruppen, vars förslag låg till grund för
princippropositionen, var att den som förvärvsarbetat i 40 år och haft
en helt jämn inkomstutveckling som sammanfallit med den genomsnittliga
inkomstökningen i ekonomin skall få en pension som uppgår till 55-60 %
av inkomsten det sista året före pensioneringen om han eller hon går i
pension vid 65 års ålder. Med den genomsnittliga livslängd som då rådde
och med en antagen ekonomisk tillväxt på 1,5 % per år bedömde
Pensionsarbetsgruppen att det härför krävdes ett avgiftsuttag på 18,5 % av de
årliga pensionsgrundande inkomsterna.
I proposition 1997/98:151 (s. 613 f.) angavs beträffande pensionsnivåerna
att det egentligen är omöjligt att göra en jämförelse med ATP-systemet
eftersom det är konstruerat för en ekonomi med en real tillväxt på
omkring 2 % och det inte visat sig vara finansiellt hållbart. I propositionen
angavs dock att vid 2 % tillväxt blir pensionen för en genomsnittlig
individ ungefär lika hög i det reformerade systemet som i ATP-systemet,
under förutsättning att individen tjänar in pensionsrätt under drygt
40 år. Vilket system som ger högst pension vid en given egen inkomsttillväxt
varierar emellertid mycket mellan olika individer. I propositionen
belystes även en ökande medellivslängds betydelse för pensionsnivån.
Det finns olika sätt att uttrycka kompensationsgrader i ett pensionssystem,
t.ex. genom att pensionen relateras till slutlönen eller till
genomsnittsinkomsten. Inom Regeringskansliet förbereds en rapport till
Europeiska kommissionen om pensionssystemet, som denna gång även skall
omfatta kompensationsnivåer. Rapporten skall avlämnas till sommaren
2005.
Vad avser kvinnors pensionsförmåner ansåg utskottet i sitt betänkande
1997/98:SfU13 att det reformerade pensionssystemet hade utformats på
ett sätt som innebar en rimlig avvägning. Med hänsyn till de analyser
som föregått princippropositionen var någon ytterligare analys ur
jämställdhetsperspektiv enligt utskottet inte påkallad, men det var viktigt
att man följer utvecklingen från jämställdhetssynpunkt under införandefasen.

Det reformerade pensionssystemet innehåller regler som direkt omfördelar
från dem med höga inkomster till låginkomsttagare och därmed från män
till kvinnor. En sådan regel är den s.k. takregeln, dvs. att pensionsrätt
grundas på inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Samma omfördelande
egenskap har garantipensionen, dvs. att den som haft låga eller inga
förvärvsinkomster får den inkomstgrundade pensionen kompletterad med
garantipension. Även det förhållandet att samma delningstal gäller för
kvinnor och män (gemensam livslängdstabell) gynnar kvinnorna. Vid de
utfrågningar som utskottet höll under förra riksmötet framkom att kvinnor
som grupp har lägre pensioner än män men att kvinnor i förhållande till
slutlönen får högre pension än männen. Kvinnor får också en större
"avkastning" på varje inbetalad krona än män. Utskottet konstaterade
sammanfattningsvis (bet. 2003/04:SfU5) att utfallet för kvinnor blir
bättre än för män i det nya systemet. Den omständigheten att kvinnor
generellt sett får lägre årlig pension är en återspegling av det på
arbetsmarknaden rådande löneläget, som i sin tur har sin grund i att
kvinnor framför allt arbetar i låglöneyrken och att de i stor utsträckning
arbetar deltid. Enligt utskottets mening är detta inte något som ett
aldrig så rättvist och jämställt pensionssystem kan råda bot på.
Utskottet erinrade samtidigt om att regeringen i budgetpropositionen
för 2004 har framhållit att pensionsreformen är mycket omfattande och
genomgripande och att politiken därför under de närmaste åren bör ha
tydligt fokus på uppföljning och analys av reformen. Uppföljningen borde
inriktas på om reglerna fungerar på avsett sätt och att drivkrafterna
till arbetsstimulans ger de effekter som avsetts och även belysa effekterna
för kvinnor och män.
Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2005
(prop. 2004/05:1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten s.
10) anger att huvudfrågan för att långsiktigt klara välfärden är att
öka förvärvsfrekvensen bland äldre och senarelägga pensionsinträdet.
Den genomsnittliga åldern för pensionsinträdet eller utträdet ur
arbetskraften är alltjämt låg. Regeringen har därför givit dåvarande
Riksförsäkringsverket i uppdrag att ta fram metoder för samt att redovisa
beräkningar av hur den genomsnittliga åldern för pensionsinträdet har
utvecklats över tiden.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf362 yrkandena 2, 3 och 4.

Den s.k. Genomförandegruppen, som består av företrädare för de fem
partier som träffat pensionsöverenskommelsen (s, m, fp, kd, c), har i
uppdrag att medverka i beredningsarbetet och att vårda överenskommelsen.
Utskottet framhöll i betänkande 1997/98:SfU13 (s. 38-39) att det
arbetssätt som använts för att kunna reformera och förändra ATP-systemet
har varit en nödvändighet för att de fem riksdagspartierna i enighet
skulle kunna ställa sig bakom förslaget till reformerad inkomstpension.
Viljan att nå fram till gemensamma beslut bidrar till att ge
pensionsbeslutet en ökad långsiktig stabilitet. Därför är det väsentligt att
det fortsatta arbetet med kvarstående frågor bedrivs enligt samma metod,
dvs. att de fem partierna samverkar tills lösningar som bygger på en
enighet uppnås. Utskottet underströk även betydelsen av att
pensionsöverenskommelsen vårdas.
Utskottet vill liksom i betänkande 2000/01:SfU13 framhålla att även den
samlade utvärderingen av regelverket bör göras i samråd med Genomförandegruppen.
Med det anförda avstyrks motion Sf362 yrkande 6.
Fördelningssystemet är helt skilt från statsbudgeten och finansieras
med avgifter och avkastning från AP-fonderna. Regler om automatisk
balansering har införts för att säkra systemets finansiella stabilitet.
Reglerna innebär att om de beräknade skulderna ett år överstiger
tillgångarna skapas ett s.k. balansindex, som i stället för inkomstindex
räknar om pensionsbehållningarna och pensionerna så att balansen i
systemet på sikt återställs. Utskottet anser inte att det finns anledning
att frångå den valda metoden med en automatisk balansering. Utskottet
avstyrker därmed motion Sf362 yrkande 8.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att UTÖ-utredningen har
haft i uppdrag att undersöka möjligheterna att i lag reglera utdelning
av överskott i pensionssystemet. En förutsättning är enligt direktiven
att överskottsutdelning inte skall medföra mer än en försumbar riskhöjning
för automatisk balansering. I sitt betänkande SOU 2004:105 föreslår
utredningen att utdelning skall ske då balanstalet överstiger 1,1000,
dvs. då tillgångarna överstiger skulderna med minst 10 %. Överskottsutdelningen
genomförs som en ökning av den löpande pensionen för dem som uppbär
pension och som en ökning av pensionsbehållningarna för dem som ännu
inte tagit ut pension. Detta sker genom en förhöjning via indexeringen.
Utredningen anser att en överskottsutdelning troligen ligger långt
fram i tiden.
I och med pensionsreformen överfördes finansieringen av efterlevandepensioner
och förtidspensioner (numera sjuk- och aktivitetsersättning) från
AP-fonderna till statsbudgeten. Sammantaget innebar reformen en ökad
ekonomisk belastning för staten. Enligt pensionsöverenskommelsen motsvarar
det ändrade betalningsansvaret en engångsöverföring på 300-350 miljarder
kronor i 1999 års penningvärde. Medel motsvarande 258 miljarder kronor
har under perioden 1999 till 2001 förts över från AP-fonderna till
statsbudgeten. Under 2004 skulle en avstämning ske för att bestämma den
slutliga storleken på överföringen, och om ytterligare medel skulle
överföras skulle detta ske den 1 januari 2005. Vid en kontroll i juni
2004 bestämde Genomförandegruppen att inga medel skulle överföras den
1 januari 2005 och att frågan om en eventuell ytterligare överföring
skulle tas upp på nytt vid ett senare tillfälle. Riksdagen har härefter
på förslag av finansutskottet i betänkande 2004/05:FiU6 om AP-fondernas
verksamhet 2003 gjort ett tillkännagivande om att regeringen i
vårpropositionen för 2005 eller på annat sätt under våren 2005 - efter
överenskommelse i Genomförandegruppen - bör återkomma till riksdagen med
en tidsplan om när den slutliga kontrollen av överföringsbeloppet skall
vidtas och när eventuella ytterligare medel skall överföras från
AP-fonderna till staten.
Pensionsrätt vid studier och totalförsvarsplikt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om pensionsrätt vid studier och
totalförsvarsplikt. Jämför reservationerna 4 (v, mp) och 5 (v).
Motion
Lars Ohly m.fl. (v) anser i motion Sf362 yrkande 5 att en översyn av
pensionsrätten vid studier bör göras. Det är motiverat att öka pensionsrätten
eftersom högskolestudier inte med automatik leder till hög lön. En
förbättrad pensionsrätt vid studier får inte konkurrera ut andra för
gruppen nödvändiga förbättringar.
I motion Fö242 av Berit Jóhannesson m.fl. (v) yrkande 2 anges att
möjligheten att höja nivåerna för de totalförsvarspliktigas pensionsgrundande
inkomst bör prövas. Motionärerna anser att det skulle vara rimligare
att det pensionsgrundande beloppet motsvarar hela, och inte som nu
hälften av, befolkningens genomsnittliga pensionsgrundande inkomst.
Utskottets ställningstagande
Vid studier tillgodoräknas en försäkrad som under någon del av ett år
har uppburit studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap.
studiestödslagen (1999:1395) ett pensionsgrundande belopp för det året. Det
pensionsgrundande beloppet skall motsvara 138 % av det studiebidrag som
den försäkrade har fått. Anledningen till att det pensionsgrundande
beloppet är högre än studiebidraget är att bidraget inte är skattepliktigt.
Vid bestämmande av procentsatsen har beaktats skattereglernas påverkan
vid en antagen genomsnittlig sidoinkomst för studerandekollektivet.
Även om studier inte automatiskt i varje enskilt fall kan sägas leda
till högre lön anser utskottet liksom senast i betänkande 2003/04:SfU5
att studier i allmänhet måste betraktas som en investering för en
framtida högre lön. Det pensionsgrundande beloppet för studier utgör en
viss kompensation för den enskilde för att han eller hon helt eller
delvis avstått från förvärvsarbete och därigenom inte kunnat tjäna in
pensionsrätt. Mot bakgrund härav och då en höjning av det pensionsgrundande
beloppet måste finansieras inom studiestödssystemet avstyrker utskottet
motion Sf362 yrkande 5.
En försäkrad som under någon del av ett år har genomgått grundutbildning
enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall tillgodoräknas ett
pensionsgrundande belopp för det året. Det gäller om tjänstgöringen har
pågått sammanlagt minst 120 dagar utan att grundutbildningen avbrutits.
För varje tjänstgöringsdag med dagersättning utgör det pensionsgrundande
beloppet hälften av genomsnittet av samtliga för intjänandeåret fastställda
pensionsgrundande inkomster för försäkrade som under det året har fyllt
högst 64 år, delat med 365. Nivån har bestämts med utgångspunkt i
genomsnittsinkomsten för försäkrade i de åldersgrupper som är aktuella.
Genom reglernas konstruktion följer nivån löneutvecklingen i samhället.
Utskottet finner, liksom vid sin senaste behandling av frågan i betänkande
2002/03:SfU1, inte anledning att föreslå en omprövning av nivån och
avstyrker motion Fö242 yrkande 2.
Makars pensionsrättigheter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om makars pensionsrättigheter. Jämför
reservationerna 6 (m) och 7 (kd) samt särskilt yttrande 1 (fp, c).
Motioner
I motion Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) begärs i yrkandena 17 och
18 ökade möjligheter att fördela pensionsrättigheter mellan makar.
Motionärerna anser att premiepension på två liv skall vara det normala
och inte kräva särskild ansökan. Pension till efterlevande make skall
dock enbart beräknas på de premier som har betalts in efter giftermålet
eller efter det att samboendet har inletts. Vidare bör möjligheten att
överlåta pensionsrättigheter i inkomstpensionssystemet utökas. Även
sådan pension skall kunna tillfalla en make som överlever den andra.
Pensionsrättigheter skall dock inte heller här kunna överlåtas retroaktivt.

I motion Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd) föreslås att för makar med
gemensamma barn som inte fyllt tolv år skall den totala intjänade
premiepensionen fördelas lika mellan dem, om de inte aktivt begär att så
inte skall ske. I yrkande 19 begärs att regeringen ger Genomförandegruppen
i uppdrag att utreda utformningen av reglerna för detta.
Även i motion A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd) yrkande 6 begärs
förslag till ändring så att pensionspoängen i premiepensionssystemet
automatiskt delas mellan föräldrarna, om annat inte anmäls. Detta skall
gälla tills barnet är åtta år.
Utskottets ställningstagande
Enligt riktlinjerna för pensionsreformen skulle en möjlighet införas
för makar födda år 1954 eller senare att efter gemensam ansökan dela
pensionsrätt intjänad inom det reformerade pensionssystemet. Delningen
skulle ske fortlöpande under tiden för äktenskapets bestånd så länge
utträde ur systemet inte anmäldes. Vardera maken skulle i princip
tillgodoföras hälften av makarnas sammanlagda pensionsrättigheter som
intjänats under ett år, dock att det värde som överfördes från en man
till en kvinna skulle räknas ned med hänsyn till kvinnors längre
medellivslängd. Pensionsrätt överförd från en kvinna till en man skulle
räknas upp i motsvarande mån. Enligt särskilda regler skulle även makar
födda före 1954 få dela pensionsrättigheter.
Under det fortsatta beredningsarbetet utarbetades ett detaljerat förslag
till en ordning för delning av pensionsrätt som presenterades i
departementspromemorian Ds 1995:41. Förslaget avsåg endast makar födda 1954
eller senare och innebar att all pensionsrätt som makarna hade tjänat
in under ett aktuellt år skulle ingå i delningen.
Under remissbehandlingen anfördes stark kritik mot den föreslagna
ordningen, bl.a. mot hur den skulle samspela med garantipensionssystemet
och därmed innebära svårigheter för makarna att överblicka konsekvenserna
av delning. Om endast den make som delat med sig av pensionsrätt hade
gått i pension, kunde i vissa fall makarnas gemensamma inkomster bli
lägre än delningen förutan.
Till följd av kritiken inriktades det fortsatta beredningsarbetet på
att försöka finna en lösning som i huvudsak fyllde syftet med delningen
och som samtidigt gjorde det möjligt att i tillfredsställande utsträckning
undvika de nackdelar som påtalats under remissbehandlingen. De överväganden
som därefter gjordes resulterade i att makar fick möjlighet att löpande
överföra pensionsrätt inom premiereservsystemet från den ena maken till
den andra. Endast premiepensionsrätt som intjänats under äktenskapet
kan bli föremål för överföring. Överföring skall vara frivillig, ske
fortlöpande år från år och omfatta hela den premiepensionsrätt som en
make tjänat in för året samt inte påverka garantipensionen. Kostnaderna
för att överföra pensionsrätten belastar premiepensionskontot för
mottagaren. Beräkningen av kostnaden är densamma oavsett om den mottagande
maken är kvinna eller man. Möjligheterna att överföra pensionsrätt
omfattar även makar i mellangenerationen, födda 1938-1953.
Vid de utfrågningar utskottet hade våren 2004 angavs att premiepensionsmedlen
minskas med 14 % vid en överföring till make samt att ca 6 000 personer
beräknades utnyttja möjligheten att överföra premiepensionsrätt mellan
makar.
Enligt vad som ovan framgått var de ursprungliga riktlinjerna om att
all intjänad pensionsrätt skulle kunna delas svåra att genomföra. Med
den utgångspunkten måste det enligt utskottets mening anses fördelaktigare,
och mer ägnat att jämnare fördela intjänade pensionsrätter, att
överföringen omfattar all premiepensionsrätt för året som den ena maken
tjänat in i stället för endast hälften av vardera makens intjänade
premiepensionsrätt.
Förutom de allmänna efterlevandeförmånerna, som till stor del är
inkomstrelaterade och således utges i proportion till en makes eller
förälders intjänade pensionsförmåner, finns inom premiepensionssystemet
ett efterlevandeskydd. Efterlevandeskyddet är frivilligt, och kostnaden
för skyddet skall bäras av de individer som väljer skyddet. Det finns
dels ett efterlevandeskydd före pensionstiden, som dock ännu inte trätt
i kraft, dels ett efterlevandeskydd under pensionstiden.
Det sistnämnda är konstruerat så att pensionsspararens pension, efter
ansökan och innan premiepensionen börjat betalas ut, räknas om till att
gälla på både eget och makes eller därmed jämställd persons liv. Skyddet
innebär att det vid pensionsspararens död betalas ut en livsvarig
premiepension till efterlevande make eller sammanboende. Pensionsspararens
egen ålderspension sänks så mycket som behövs för att tillgodohavandet
på premiepensionskontot skall räcka till en lika stor premiepension för
den efterlevande.
Efterlevandeskyddet före pensionstid omfattar, enligt de icke ikraftträdda
reglerna, en temporär premiepension till efterlevande på ett eller två
inkomstbasbelopp under fem år. Som huvudregel gäller en karenstid om
ett år. Särskilda regler gäller för personer som fyllt 50 år. Ikraftträdandet
av dessa regler har skjutits upp till den 1 januari 2007 för att möjliggöra
ytterligare beredning.
I en promemoria från Finansdepartementet i januari i år, som bygger på
ställningstaganden från Genomförandegruppen, föreslås vissa justeringar
av reglerna i syfte att minska risken för att efterlevandeskyddet före
pensionstid skall gå med förlust. Bland annat föreslås att efterlevandeskyddet
före pensionstid begränsas till ett inkomstbasbelopp under fem år. Vidare
föreslås att underskott skall få täckas genom avgifter från samtliga
premiepensionssparare, dvs. undantag görs från kravet på försäkringsmässiga
principer. Om produkten kommer att gå med underskott och till vilket
belopp är enligt vad som anges i promemorian mycket svårt att bedöma.
Av Premiepensionsmyndighetens (PPM) beräkningar följer att, med föreslagna
modifieringar, förlusten kan antas uppgå till i varje fall 50 miljoner
kronor per år. Utifrån det antagandet blir den årliga kostnaden 10 kr
per sparare, motsvarande 400 kr jämte avkastning för en sparandecykel
på 40 år. I promemorian anges att kravet på försäkringsmässighet i
premiepensionssystemet innebär att de medel som genom dödsfall frigörs
i form av arvsvinster skall tillföras övriga försäkrade i kollektivet,
dvs. samtliga pensionssparare. Införande av ett återbetalningsskydd
skulle i praktiken innebära att premiepensionssystemet i den delen skulle
byta karaktär från en försäkringslösning till en form av mer traditionellt
sparande. En sådan fundamental förändring av systemet är enligt vad som
anges i promemorian inte godtagbar. Det ifrågasätts också om inte
egendomsskyddet i 2 kap. 18 § regeringsformen hindrar införandet av ett
obligatoriskt efterlevandeskydd.
I samband med pensionsreformen gjordes också ändringar i äktenskapsbalken
gällande bodelning i samband med äktenskapsskillnad (prop. 1997/98:106,
bet. 1997/98:LU25, rskr. 1997/98:232). Ändringarna, som trädde i kraft
den 1 januari 1999, innebär att rätt till pension på grund av privat
pensionsförsäkring eller på grund av ett pensionssparavtal enligt lagen
om individuellt pensionssparande som regel skall ingå i en bodelning
efter äktenskapsskillnad (10 kap. 3 § äktenskapsbalken). Tidigare hade
detta endast gällt i mycket begränsad omfattning. Övriga former av
pensionsrättigheter, såsom tjänstepensioner och allmän pension, ingår
däremot inte i bodelningen.
Om det uppstår en snedfördelning av makarnas pensionsskydd, finns det
enligt bestämmelserna om underhåll i 6 kap. äktenskapsbalken olika
möjligheter att rätta till missförhållandena efter en äktenskapsskillnad
för en make som har dåligt pensionsskydd och otillräckliga möjligheter
att själv förbättra skyddet.
Lagutskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande 2003/04:LU22,
behandlat och avstyrkt motioner om delning av intjänade pensionsrättigheter
i samband med bodelning. Lagutskottet har därvid erinrat om att gällande
bestämmelser om bodelning inte utgör hinder mot att makar i samband med
en äktenskapsskillnad och därpå följande bodelning träffar avtal om att
i framtiden dela på ena makens framtida pension.
Utskottet anser att de möjligheter som i dag finns i det allmänna
pensionssystemet att fördela pensionsrätter mellan makar har utformats så
generöst som det efter omständigheterna har varit möjligt att göra.
Även efterlevandes skyddsbehov har beaktats. Utskottet avstyrker därmed
motionerna Sf357 yrkandena 17 och 18, Sf363 yrkande 19 och A352 yrkande
6.
Fonderna i premiepensionssystemet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om fonderna i premiepensionssystemet.
Jämför reservation 8 (v) och särskilt yttrande 2 (mp).
Motioner
I motion Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) tas upp förslag som gäller Sjunde
AP-fonden. Motionärerna anser att Sjunde AP-fonden skall få erbjuda en
realräntefond som placerar i svenska realränteobligationer så att alla
får möjlighet att välja bort den spekulation och det risktagande som
det innebär att placera i aktiefonder (yrkande 10). Sjunde AP-fonden
bör även ges möjlighet att erbjuda placering i ideella fonder (yrkande
11). Människor skall aktivt få välja Premiesparfonden och även erbjudas
generationsfonder (yrkande 12). Sjunde AP-fonden skall få utöva rösträtt
vid bolagsstämmor där de har aktieinnehav (yrkande 13). Vidare anser
motionärerna att antalet fonder i premiepensionssystemet bör minskas
radikalt, och regeringen bör återkomma med förslag på hur en sådan
minskning kan utformas (yrkande 14).
I motion Sf230 av Jörgen Johansson (c) anges att pensionssystemen bör
stimulera spararna att aktivt delta i placeringen av de egna pensionsmedlen
och därvid få en ökad insikt i samhällets ekonomiska utveckling. Den
enskildes möjlighet att överblicka fondmarknaden är dock i det närmaste
omöjlig, och en översyn av premiepensionssystemet i syfte att höja
systemets legitimitet är nödvändig.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under föregående riksmöte behandlat motionsyrkanden om
premiepensionssystemet och därvid även haft en offentlig utfrågning. En
redovisning av vad som framkom vid utfrågningen finns i betänkande
2003/04:SfU5.
Riksrevisionen, som har granskat premiepensionssystemet, redovisade i
juni 2004 sin rapport Premiepensionens första år (RIR 2004:16). I
rapporten anges bl.a. att det stora fondutbudet skapar problem för spararna
och gör det svårt att välja fonder. Många fonder har också enligt
Riksrevisionen avkastat mindre bra jämfört med index.
Regeringen beslöt senare samma månad att en särskild utredare skulle få
i uppdrag att utvärdera premiepensionssystemets funktion (dir. 2004:77).
Utredaren skall se över om informationen till pensionsspararna är
tillräckligt bra och om kostnaderna är rimliga. Utredaren skall överväga
systemets utformning när det gäller fondutbudets omfattning och
sammansättning och föreslå åtgärder som kan underlätta valsituationen för
den enskilde och minska risken för systematiskt dåliga utfall. De
förbättringar som utredaren föreslår skall ligga inom ramen för
pensionsreformens grundläggande principer och mål. Uppdraget skall redovisas
senast den 31 oktober 2005.
Utskottet avstyrker motionerna Sf230 och Sf362 yrkande 14, som får anses
tillgodosedda med den pågående utredningen. I övrigt bör resultatet av
utredningen avvaktas, och utskottet avstyrker även motion Sf362 yrkandena
10 och 12 i denna del.
Vad gäller Premiesparfonden hänvisas till att utskottet i betänkande
2003/04:SfU5 ansåg att regeringen i samråd med partierna bakom
pensionsöverenskommelsen och dess genomförandegrupp bör behandla frågan om
aktivt val av Premiesparfonden. Utskottet förutsatte att detta skulle
ske utan ett formligt tillkännagivande från riksdagens sida. Utskottet
anser att motion Sf362 yrkande 12 i denna del får anses tillgodosedd
härmed.
Enligt 8 kap. 3 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, LIP,
gäller fr.o.m. den 1 januari 2000 att premiepensionsmedel inte får
placeras i fonder som enligt fondbestämmelserna kan dela ut medel till
andra än andelsägarna, dvs. s.k. ideella fonder. Förslaget lades fram
i proposition 1999/2000:12 med hänvisning bl.a. till att innestående
fordran på pension enligt 15 kap. 16 § LIP inte får överlåtas innan den
är tillgänglig för lyftning. Det angavs att bestämmelser av det slaget
också har ett socialt syfte, dvs. de syftar till att skydda de förmåner
som de försäkrade har enligt lagstiftningen. Bestämmelserna motverkar
också risken att en försäkrad genom att överlåta ännu inte tillgängliga
försäkringsersättningar försätter sig i situationer där han eller hon
behöver ytterligare stöd från det allmänna för sin försörjning. Dessa
grundläggande principer markerar också att premiepensionssystemet är
ett slutet ekonomiskt system. Utskottet delade regeringens uppfattning
att premiepensionsmedel inte borde få placeras i ideella fonder (bet.
1999/2000:SfU6).
Utskottet har senast i betänkande 2003/04:SfU5 avstyrkt liknande
motionsyrkanden. Utskottet finner inte heller nu anledning att ändra
uppfattning beträffande ideella fonder, och utskottet avstyrker motion
Sf362 yrkande 11.
Vad gäller Sjunde AP-fondens rätt att utöva rösträtt anges i 5 kap. 4
§ lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) att Sjunde
AP-fonden får rösta för aktier i svenska bolag endast när kravet på
långsiktigt hög avkastning eller behovet att trygga placeringarnas
säkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. Bestämmelsen fanns tidigare
fr.o.m. den 1 januari 1999 i den dåvarande lagen (1983:1092) med reglemente
för Allmänna pensionsfonden. I specialmotiveringen angavs (prop.
1997/98:151 s. 851) att en sådan situation kan uppkomma t.ex. när en akties
verkliga värde endast kan tryggas genom yrkande om likvidation eller om
särskild granskning av bolagets förvaltning och räkenskaper.
Vid utskottets utfrågning om premiepensionssystemet våren 2004 framfördes
kritik mot rösträttsbegränsningen från några av de inbjudna deltagarna
och hänvisades bl.a. till att ägarens roll att styra företag har förändrats
sedan pensionsbeslutet fattades. Utskottet, som förutsätter att även
denna aspekt beaktas vid uppföljningen av pensionsreformen, avstyrker
motion Sf362 yrkande 13.
Pensionsöverföringar till Europeiska patentverket
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om att tillåta överföring av pensionsrättigheter
för svenskar anställda vid Europeiska patentverket (EPO).
Motion
I motion Sf218 av Lennart Hedquist och Stefan Hagfeldt (m) anförs att
svenska medborgare anställda vid Europeiska patentverket (EPO) diskrimineras
i förhållande till EU:s svenska tjänstemän och kollegorna vid EPO. Därför
bör sådan överföring av pensionsrättigheter tillåtas som i dag gäller
för svenskar anställda vid EU.
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis vill utskottet redovisa vad som gäller för anställda i
EU:s institutioner.
Den som tar anställning i en EU-institution är anställd i Europeiska
gemenskaperna (EG) som sådana. Vederbörande kommer inte att tillhöra
någon medlemsstats socialförsäkring och inte heller vara underkastad
någon medlemsstats arbetsrättsliga regler. Bestämmelserna i förordning
1408/71 som gäller för migrerande arbetstagare m.fl. omfattar inte
EU-institutionerna. EG har därför utformat ett eget regelverk för
tjänstemännen som omfattar bl.a. lön, semester, föräldraledighet och
pensionsrättigheter.
I detta regelverk ingår att en medborgare i ett EU-land som tillträder
en anställning i en EU-institution enligt artikel 11 i bilaga 8 till
EG:s tjänsteföreskrifter har rätt att, om han eller hon så önskar,
överföra värdet av sin i en medlemsstat intjänade pensionsrätt till EG:s
pensionssystem. Den anställde har rätt att överföra värdet av den
ålderspension som han eller hon är berättigad till på grundval av
tjänstgöring i en statlig förvaltning eller en nationell eller internationell
organisation eller av verksamhet som anställd eller egenföretagare.
Överföringen av pensionskapital till EG:s pensionssystem resulterar i
att den anställde får tillgodoräkna sig det antal tjänsteår för sin
EG-pension som motsvaras av kapitalbeloppet. Tjänsteföreskrifterna är
fastställda genom rådets förordning (EEG, Euratom, EKG) nr 259/68 av
den 29 februari 1968. De är enligt artikel 249 i EG-fördraget bindande
och direkt tillämpliga i medlemsstaterna.
Den lagstiftning som krävs för att möjliggöra överföringen av
pensionsrättigheter intjänade i Sverige trädde i kraft den 1 juli 2002 (prop.
2001/02:21, bet. 2001/02:SfU9, rskr. 2001/02:181). Bestämmelserna är
huvudsakligen intagna i en särskild lag, lagen (2002:125) om överföring
av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna.

Beträffande den allmänna pensionen är det möjligt att överföra värdet
av pensionsrätt för inkomstpension och premiepension samt värdet av
rätt till tilläggspension. För inkomstpensionen innebär det värdet av
den enskildes pensionsbehållning t.o.m. det år då denne tillträtt
tjänsten vid gemenskaperna. För premiepensionen innebär det värdet av
tillgångarna på den enskildes premiepensionskonto vid tidpunkten för
PPM:s inlösen av innehavet. Vad avser tilläggspension skall det
försäkringstekniska värdet av den framtida tilläggspensionen överföras. Det
innebär att den intjänade pensionsrätten anges som en fingerad ålderspension.
Garantipension överförs inte, men om någon återföring till Sverige
inte sker skall garantipensionen beräknas som om överföringen till EG
inte har skett.
Även värdet av rätt till tjänstepension och av näringsidkares
pensionsförsäkring och behållning på pensionssparkonto kan överföras.
Pensionsgivarna och huvudmännen för de avtalsreglerade tjänstepensionssystemen
tillämpar direkt tjänsteföreskrifterna.
Utskottet noterade i sitt betänkande 2001/02:SfU9 att vid omräkningen
till tjänsteår i EU:s pensionssystem kommer en könsdifferentierad
kapitaliseringsfaktor att användas. Det medför att kvinnor i flertalet
fall missgynnas och att utfallet för dem blir 5-9 % sämre än utfallet
för män. Utskottet ansåg att regeringen borde verka för en förändring
av EU:s pensionsregler i detta avseende. Dessa könsskiljande regler har
därefter ändrats.
Utskottet angav vidare att ett sätt att komma till rätta med såväl de
nämnda könsskillnaderna som överkompensationen till följd av de skilda
skattesystemen skulle vara att ändra formerna för samordning mellan
EU:s och medlemsstaternas pensionssystem så att pensionsbeloppet som
sådant inte längre förs över till EG. Utskottet hänvisade därvid till
de regler om samordning som finns i rådets förordning (EEG) nr 1408/71
om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,
egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen. I förordningen
regleras vilken medlemsstats lagstiftning som skall tillämpas i olika
situationer. Här finns regler om beräkningen av pension i de fall en
pensionstagare till följd av arbete eller bosättning i flera medlemsstater
har förvärvat rätt till pension i mer än en medlemsstat. För att en
migrerande arbetstagare inte skall gå miste om intjänade rättigheter
finns bestämmelser om sammanläggning av försäkringsperioder m.m. Något
motsvarande regelverk finns inte avseende kompletterande pensionsrättigheter,
som t.ex. de svenska tjänstepensionerna, men ett steg att lösa denna
fråga har tagits genom rådets direktiv 98/49/EG av den 29 juni 1998 om
skydd av kompletterande pensionsrättigheter för anställda och egenföretagare
som flyttar inom gemenskapen. För att främja rätten till fri rörlighet
föreskrivs i direktivet vissa garantier för lika behandling i fråga om
bevarandet av intjänade pensionsrättigheter. Avsikten är att ytterligare
åtgärder avseende dessa pensionsrättigheter skall vidtas inom EU.
Enligt utskottets mening borde regeringen verka för att tjänsteföreskrifterna
så snart som möjligt ändras så att intjänade pensionsrättigheter
säkerställs för tjänstemännen utan att pensionsbelopp behöver överföras
till EG. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen härom.
Vad
härefter gäller anställda vid Europeiska pantentverket (EPO) kan
konstateras att dessa inte angivits omfattas av de aktuella
tjänsteföreskrifterna.
Enligt vad som angavs i proposition 2001/02:21 fanns det inte anledning
att i det sammanhanget möjliggöra för andra som tjänstgör i eller utanför
Sverige att hävda en motsvarande rätt till överföring av värdet av
pensionsrättigheter. Utskottet har erfarit att Justitiedepartementet har
avvisat framställningar om att lagstiftningen skall utvidgas till att
omfatta anställda vid EPO. Så har även skett beträffande anställda vid
Europeiska investeringsbanken, Europeiska centralbanken och Eurocontrol.

Utskottets principiella inställning är att intjänade pensionsrättigheter
även för anställda i EU:s institutioner bör säkerställas utan att
pensionsbelopp behöver överföras från det svenska pensionssystemet. Någon
utvidgning av möjligheterna att överföra pensionsrättigheter till att
avse anställda vid EPO bör därför inte ske. Enligt utskottets mening är
det svenska ålderspensionssystemet så utformat att det tryggar intjänade
ålderspensionsrättigheter. Några krav på minsta intjänandetid finns
varken i inkomst- eller premiepensionssystemet. För tilläggspension,
som med ett antal tjugondelar utges för personer födda 1953 eller
tidigare, ställs endast kravet att pensionspoäng har tillgodoräknats för
minst tre år. Vidare gäller för garantipension ett krav på minst tre
års bosättningstid. Garantipension betalas ut även vid bosättning i
annat EU-land. De inkomstgrundade pensionerna betalas ut oavsett
bosättningsland. Utskottet förutsätter i övrigt att regeringen noga följer
i vilken mån det finns begränsningar avseende rätten till tjänstepension.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf218.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ålderspensionssystemets utformning, punkt 1 (v)
av Ulla Hoffmann (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf362
yrkandena 2 och 8.
Ställningstagande
Det nya ålderspensionssystemet måste kritiseras för brist på förutsägbarhet
och att det bidrar till ökade klyftor i samhället. Vi anser att det bör
ersättas av ett mer omfördelande system som finansieras med skatter och
arbetsgivaravgifter som tas ut på hela lönesumman.
Den automatiska balanseringen och andra regler i pensionssystemet medför
att pensionärerna får bära ett alltför stort ansvar för pensionssystemets
finansiella balans. Underskott upp till en viss storlek bör i stället
finansieras med en tillfällig höjning av den allmänna pensionsavgiften
som inte ger pensionsrätt. Vid större underskott får de då ansvariga
politikerna ta ställning till hur balans skall uppnås i systemet.

2. Jämställda intjänandegrunder, punkt 2 (v, mp)
av Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf362
yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Kvinnor får generellt sett lägre pension till följd av att deras
arbetslivsmönster skiljer sig från männens. Kvinnor utför mer obetalt arbete
och har därför mindre utrymme för lönearbete, och de arbetar oftare än
män deltid. Situationen försvåras även av att kvinnor lönediskrimineras.
Kvinnor missgynnas också pensionsmässigt genom barnafödande, vilket
ofta medför reducerad arbetstid och sämre karriärmöjligheter. Det nya
pensionssystemet är uppbyggt efter ett manligt arbetslivsmönster, och
förutsättningen för att kvinnor skall få en pension som går att leva på
är att hela samhället förändras i grunden. För att undvika framtida
orättvisor mellan män och kvinnor inom ramen för det nya pensionssystemet
bör intjänandereglerna - utifrån arbetslivet och det sociala livet i
övrigt - göras jämställda mellan kvinnor och män.
Det nya pensionssystemet är tänkt att motivera arbetstagare att arbeta
längre för att därigenom få en högre pension. Människor med låga löner,
förslitande arbetsuppgifter och med stor andel dubbelarbete orkar dock
sällan arbeta ens till 65 års ålder. I dag är pensionsåldern för
LO-kollektivet i genomsnitt 58 år. Möjligheten för en metallarbetare eller
en undersköterska att höja pensionen genom ytterligare några års arbete
efter 65 år synes vara enbart teoretisk.
Regeringen bör låta utreda dels hur det nya pensionssystemets
intjänandegrunder kan göras jämställda för kvinnor och män, dels
pensionssystemets
verkningar utifrån ett klassperspektiv.

3. Genomförandegruppen, punkt 3 (v, mp)
av Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf362
yrkande 6.
Ställningstagande
Det är hög tid att alla riksdagens sju partier tillåts att fullt ut ta
ansvar för och påverka pensionsfrågorna. Det faktum att fem partier
fortfarande bakom lyckta dörrar fattar viktiga avgöranden om pensionssystemet
begränsar detta. Riksdagens samtliga partier skall därför ges nödvändig
information om vad som kvarstår av Genomförandegruppens uppdrag och
fortlöpande få insyn i dess arbete.

4. Pensionsrätt vid studier, punkt 4 (v, mp)
av Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf362
yrkande 5.
Ställningstagande
Studerande med studiemedel får i dag tillgodoräkna sig pensionsrätt för
bidragsdelen. Pensionsrätten för denna grupp behöver emellertid förbättras
eftersom högskolestudier inte med automatik leder till hög lön. Detta
gäller för t.ex. bibliotekarier, sjuksköterskor och förskollärare. I
dessa yrkesgrupper är kvinnor överrepresenterade. En förbättrad
pensionsrätt vid studier får dock inte konkurrera ut andra för gruppen
nödvändiga förbättringar.

5. Pensionsrätt vid totalförsvarsplikt, punkt 5 (v)
av Ulla Hoffmann (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Fö242
yrkande 2.
Ställningstagande
Möjligheten att höja nivåerna för de totalförsvarspliktigas pensionsgrundande
inkomst bör prövas. Det skulle vara rimligare att det pensionsgrundande
beloppet motsvarar hela, och inte som nu hälften av, befolkningens
genomsnittliga pensionsgrundande inkomst.

6. Makars pensionsrättigheter, punkt 6 - motiveringen (m)
av Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna Lilliehöök (m).
Ställningstagande
Pensionsfrågan är komplicerad inom äktenskapet, främst på grund av att
makarna beroende på arbetsfördelningen i förhållandet inte alltid tjänar
in lika stora pensionsrätter. Det kan leda till mycket ojämlika
förhållanden vid såväl skilsmässa som dödsfall. Såväl jämställdhetsaspekter
som skyddet för familjebildningen och barnen talar för en förändring.
Vid
en skilsmässa bör pensionsrätter intjänade under äktenskapet ingå i
giftorättsgodset och värdet därmed delas lika. Några ingrepp i
pensionssystemet behöver inte göras utan den make som tjänat in mindre
pensionsrätt kan få kompensation i form av annat giftorättsgods eller
eventuellt genom en separat kapitalpensionsförsäkring.
Vid dödsfall är efterlevandeskyddet i det allmänna pensionssystemet
ytterst svagt. Efterlevandeskyddet i kollektivavtalen på den privata
sektorn är däremot generellt sett bra, till skillnad från motsvarande
inom den offentliga sektorn. Huvudregeln bör enligt vår uppfattning
vara att premiepensionen alltid skall vara på "två liv" och därmed ge
ett avsevärt bättre efterlevandeskydd. Vi anser att denna fråga bör
överlämnas till Genomförandegruppen.

7. Makars pensionsrättigheter, punkt 6 - motiveringen (kd)
av Kenneth Lantz (kd).
Ställningstagande
Pensionsfrågor har och kommer fortsättningsvis att vara av stort
känslomässigt värde. Dessutom blir det ekonomiska värdet betydande efter
ett helt livs intjänandetid.
Inkomstfördelningen inom äktenskapet är oftast inte lika. Orsaken kan
vara förvärvsarbetets tvång på ena parten. Tanken med äktenskap är dock
lika delning av gemensamma tillgångar och arbetsinsatser. Därför torde
en lika delning av intjänad pensionsrätt vara värdefull för makarna.
Vi anser att makar bör ha samma rätt till fördelning av pensionstillgångar
som till övriga, ofta betydligt mindre värda, ägodelar. Rätten till
lika delning av pensioners värde bör gälla såväl under pågående äktenskap
som vid bodelning.
Frågan bör beaktas i Genomförandegruppens kommande arbete.

8. Fonderna i premiepensionssystemet, punkt 7 (v)
av Ulla Hoffmann (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf362
yrkandena 10-14 och avslår motion 2004/05:Sf230 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande
Fördelen med den statliga förvaltningen av Sjunde AP-fonden är att den
ger möjlighet till demokratisk styrning av fondens förvaltning och en
garanti för allmänhetens insyn. Av denna anledning bör människor aktivt
få välja Premiesparfonden.
Dagens situation på börsen visar hur vanskligt det nya pensionssystemet
är för framtidens pensionärer. Bland annat innebär införandet av
premiepension att pensionen i större utsträckning än tidigare är avhängig
av börsens utveckling, olika kapitalförvaltares skicklighet och individens
kännedom om aktiemarknaden. Alla måste därför ha möjlighet att välja
bort det risktagande som aktiefonder innebär. Realräntefonder som
placerar i svenska realränteobligationer är skyddade mot både inflation
och växelkursutveckling. Sjunde AP-fonden bör därför ges möjlighet att
erbjuda en realräntefond.
Sjunde AP-fonden bör även ges möjlighet att erbjuda placering i ideella
fonder. Människor skall även erbjudas generationsfonder. Sjunde AP-fonden
skall få utöva rösträtt vid bolagsstämmor där den har aktieinnehav.
Vidare anser vi att antalet fonder i premiepensionssystemet bör minskas
radikalt, och regeringen bör återkomma med förslag på hur en sådan
minskning kan utformas.

Särskilda yttranden

1. Makars pensionsrättigheter, punkt 6 (fp, c)
Bo Könberg (fp), Linnéa Darell (fp) och Birgitta Carlsson (c)
anför:

Inom ramen för 1994 års pensionsuppgörelse gjordes förbättringar vad
gäller en jämnare fördelning av makars och därmed jämställdas
pensionsrättigheter. En ändring gällde ökade möjligheter att vid skilsmässa
beakta snedfördelning av pensionsrättigheter mellan makarna. En annan
ändring gällde att privat pensionsförsäkring och pensionssparande enligt
lagen om individuellt pensionssparande skulle medräknas i samband med
skilsmässor. Ytterligare en ändring var att möjlighet öppnades för
frivillig överföring av premiepensionsrätt mellan makarna. Detta infördes
av bland annat tekniska skäl i stället för en möjlighet till frivillig
delning av pensionsrätterna. En fördel med denna möjlighet var att den
kunde öppnas även för dem födda före år 1954. Möjligheten till frivillig
överföring av premiepensionsrätt har endast använts i mycket liten
utsträckning. En orsak är säkert att möjligheten inte är särskilt känd.

Det är enligt vår mening angeläget att Genomförandegruppen analyserar
resultatet av de nämnda förändringarna och diskuterar åtgärder för att
åstadkomma en jämnare fördelning mellan makars pensionsrättigheter.
Särskilt angeläget är detta inför skilsmässor och dödsfall.

2. Fonderna i premiepensionssystemet, punkt 7 (mp)
Mona Jönsson (mp) anför:
Miljöpartiet anser att det i hela premiepensionssystemet bör vara
tillåtet att placera i s.k. ideella fonder, dvs. fonder där en del av
avkastningen går till ideella ändamål. Att inte tillåta placering i
ideella fonder innebär en begränsning av människors önskan att verka
solidariskt och ideellt.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Fö242 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att pröva möjligheten att höja nivåerna för de
totalförsvarspliktigas pensionsgrundande inkomst.
2004/05:Sf218 av Lennart Hedquist och Stefan Hagfeldt (båda m):
Riksdagen begär att regeringen ingår avtal om överföring av värdet av
pensionsrättigheter till och från Europeiska patentverket (EPO).
2004/05:Sf230 av Jörgen Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av det enskilda deltagandet i uppbyggnaden av
pensionssystemen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att göra en översyn av premiepensionssystemet i syfte
att höja systemets legitimitet.
2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att låta premiepensionen tillfalla efterlevande
make/maka utan särskild ansökan.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om möjligheten att fördela pensionsrättigheter mellan
makar och låta pensionen tillfalla efterlevande make/maka även i
inkomstpensionssystemet.
2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om hur förändringar vad gäller pensionssystemet bäst kan
genomföras.
3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppdrag att lägga fram förslag på hur det nya pensionssystemets
intjänandegrunder kan göras jämställt mellan kvinnor och män.
4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning angående
vad i motionen anförs om pensionssystemets verkningar utifrån ett
klassperspektiv.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förbättrad pensionsrätt vid studier.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att riksdagens samtliga partier skall ges nödvändig
information om vad som kvarstår av Genomförandegruppens uppdrag och ge
riksdagens samtliga partier fortlöpande insyn i dess arbete.
8. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till aktiv
automatisk balansering i enlighet med vad i motionen anförs.
10. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
ändring enligt vad i motionen anförs om placering i realräntefonder.
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring
enligt vad i motionen anförs om Sjunde AP-fonden och möjlighet till
placering i ideella fonder.
12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring
enligt vad i motionen anförs om ökat utbud i Sjunde AP-fonden.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Sjunde AP-fonden skall ges möjlighet att utöva
rösträtt vid bolagsstämmor där de har aktieinnehav.
14. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på hur
en minskning av antalet fonder bör utformas.
2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

19. Riksdagen begär att regeringen ger genomförandegruppen för det
nya pensionssystemet i uppdrag att utreda utformningen av reglerna för
delad premiepension, i enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring
i premiepensionssystemet så att pensionspoängen automatiskt delas mellan
föräldrarna, i enlighet med vad som anförs i motionen.