Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Kirgizistan

Betänkande 1995/96:UU20

Utrikesutskottets betänkande 1995/96:UU20

Partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Kirgizistan

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1995/96
UU20

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande
regeringens förslag (prop. 1995/96:137)
om godkännande av partnerskaps- och
samarbetsavtal mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater
och Kirgizistan. Inga motioner har
väckts med anledning av propositionen.

Propositionen

I proposition 1995/96:137 föreslår
regeringen att riksdagen godkänner
partnerskaps- och samarbetsavtalet
mellan Europeiska gemenskaperna och
deras medlemsstater, å ena sidan, och
Republiken Kirgizistan, å andra sidan.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen
godkänner partnerskaps- och
samarbetsavtalet mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater
och Kirgizistan.

Syftet med avtalet är att skapa en bas
för en politisk dialog och att främja
handel och investeringar mellan parterna
samt att ge en ram för ett bredare
samarbete mellan Kirgizistan och
gemenskaperna. Vidare syftar avtalet
till att understödja Kirgizistans
ansträngningar att befästa demokratin
och utveckla och fullborda sin
marknadsekonomi.

Avtalet ingås för en inledande
tidsperiod om tio år. Det förnyas
därefter automatiskt ett år i taget om
inte någon part skriftligen säger upp
avtalet senast sex månader innan det
upphör att gälla. Avtalet träder i kraft
den första dagen i den andra månaden som
följer efter den dag då parterna anmält
att avtalet godkänts.

Bakgrund

När det kommunistiska systemet bröt
samman, sovjetimperiet upplöstes i
femton nya stater, det kalla kriget
upphörde och en ny Europakarta
framträdde blev det för gemenskaperna en
viktig uppgift att utforma en ny politik
för relationerna med de nya staterna i
Oberoende staters samvälde, OSS. Ett
avtal om handel och ekonomiskt- och
kommersiellt samarbete som
undertecknades av Europeiska
gemenskaperna och Sovjetunionen den 18
december 1989 har tillämpats
övergångsvis.

Med länderna i Central- och Östeuropa
har gemenskaperna ingått s.k.
Europaavtal, vilka är associationsavtal
som syftar till medlemskap i EU. Sådana
avtal har tecknats med Bulgarien, Polen,
Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern
samt med Estland, Lettland och Litauen.
Ett Europaavtal med Slovenien har
paraferats.

För de forna sovjetrepublikerna, med
undantag av Estland, Lettland och
Litauen, tillämpas en annorlunda
avtalsmodell än Europaavtalen. Avtalen
kallas partnerskaps- och samarbetsavtal.
De syftar inte till en associering eller
ett medlemskap, men innehåller i stort
samma element som återfinns i
Europaavtalen. I avtalen finns
föreskrifter om politisk dialog,
varuhandel, affärsverksamhet och
investeringar, betalningar och kapital,
konkurrens- och immaterialrättsliga
regler samt brottsförebyggande,
kulturellt, ekonomiskt och finansiellt
samarbete. I det handelspolitiska
avsnittet tillerkänner parterna varandra
mest-gynnad-nation-behandling, dock med
sedvanliga undantag.

Partnerskaps- och samarbetsavtalen
anpassas efter OSS-ländernas ekonomiska
och politiska utvecklingsnivå. Ryssland,
Ukraina, Vitryssland och Moldova kommer
därför att få de mest avancerade
avtalen. I dessa avtal finns en
utvecklingsklausul om att ett framtida
upprättande av ett frihandelsområde
mellan gemenskaperna och respektive land
skall övervägas. Övriga OSS-länder,
inklusive Kirgizistan, utgör en grupp
med enklare avtal.

Mandat för Europeiska kommissionen att
inleda förhandlingar om ett avtal om
partnerskap och samarbete mellan
Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsländer och Kirgizistan
fastställdes av rådet i oktober 1992.
Förhandlingarna med Kirgizistan
avslutades sommaren 1994, dvs. innan
Sverige blev medlem i EU. Avtalet
undertecknades i Bryssel den 9 februari
1995 också av de nya medlemmarna.

Utvecklingen i Kirgizistan

Sedan självständigheten har Kirgizistan
bedrivit ett målmedvetet politiskt och
ekonomiskt reformarbete. Landets
strävanden har erhållit starkt stöd från
det internationella samfundet i form av
finansiellt och tekniskt bistånd. Detta
har medfört att landet kunnat göra
framsteg vad gäller att rekonstruera sin
ekonomi i marknadsekonomisk riktning.

Landet har tagit viktiga steg mot ett
mer demokratiskt styrelseskick genom att
allmänna val har hållits till
presidentposten och parlamentet. En
konstitutionell kris i september 1994
ledde till att parlamentet upplöstes och
direkt presidentstyre infördes. I
oktober hölls folkomröstning om tillägg
till konstitutionen, och i februari 1995
genomfördes val till ett nytt parlament.
Landet deltar aktivt i regionalt
samarbete med grannländerna och är
medlem i Partnerskap för fred-
programmet, Förenta nationerna och
Europeiska
säkerhetskonferensen/Organisationen för
samarbete och säkerhet i Europa
(ESK/OSSE).

Sverige och Kirgizistan

De bilaterala kontakterna med
Kirgizistan är ännu mycket begränsade
liksom handeln.

Avtalets innehåll

Avtalet innehåller föreskrifter om
samarbete på en rad områden, bl.a.
politik, ekonomi och handel. Ett
samarbetsråd upprättas för att förvalta
avtalet.

Partnerskaps- och samarbetsavtalet
omfattar sammanlagt 99 artiklar, två
bilagor och ett protokoll om
tullsamarbete. Dessutom har fyra
gemensamma förklaringar och en ensidig
deklaration från Frankrike avgivits,
vilka bilagts slutakten.

Kompetensfrågor

I avtalet är det Europeiska gemenskapen,
Europeiska kol- och stålgemenskapen,
Europeiska atomenergigemenskapen och
medlemsländerna som är avtalsparter på
den ena sidan. Avtalet är därmed ett
s.k. blandat avtal. Vad beträffar
kompetensfördelningen har gemenskapen
exklusiv kompetens i vissa frågor t.ex.
beträffande de bestämmelser i avtalet
som rör gränsöverskridande
tjänstehandel. Avtalet reglerar
emellertid även förhållanden som ligger
utanför gemenskapens kompetens och
därmed inom medlemsstaternas kompetens.
Avtalet innehåller sålunda bestämmelser
som innebär åtaganden för Sverige bl.a.
inom områdena politisk dialog, socialt
och finansiellt samarbete samt
brottsbekämpning.

Godkännande av avtalet

Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner partnerskaps- och
samarbetsavtalet med Kirgizistan. Som
skäl härför anför regeringen att
partnerskaps- och samarbetsavtalens
syfte är att ge en ny dimension till
gemenskapens relationer med republikerna
i det forna Sovjetunionen och att
understödja den politiska, ekonomiska
och sociala utvecklingen i dessa länder.
Avtalet ger ramar för en politisk
dialog, definierar ett brett spektrum av
samarbetsområden och skapar
förutsättningar för ökad handel mellan
parterna. Regeringen anför vidare att
det ur svensk synvinkel, med hänsyn till
de allt intensivare politiska och
kulturella relationerna med länderna i
det forna Sovjetunionen, är av stor vikt
att avtalet ingås med Kirgizistan och
att ytterligare steg därmed tas för att
främja en stabil utveckling i landet.
Genom avtalet underlättas också
bilateral handel.

Utskottets överväganden

Vad avser den politiska utvecklingen i
Kirgizistan noterar utskottet att sedan
regeringens proposition skrevs, har
presidentval och ny folkomröstning
genomförts i december 1995 respektive i
februari 1996.

Utskottet tillstyrker att riksdagen
godkänner partnerskaps- och
samarbetsavtalet mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater
och Kirgizistan.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner det i
proposition 1995/96:137 föreslagna
partnerskaps- och samarbetsavtalet
mellan Europeiska gemenskaperna och
deras medlemsstater, å ena sidan, och
republiken Kirgizistan, å andra sidan.

Stockholm den 18 april 1996

På utrikesutskottets vägnar

Göran Lennmarker

I beslutet har deltagit: Göran
Lennmarker (m), Inga-Britt Johansson
(s), Nils T Svensson (s), Yvonne
Sandberg-Fries (s), Berndt Ekholm (s),
Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Lena Klevenås (s), Eva Zetterberg
(v), Urban Ahlin (s), Lars Hjertén (m),
Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid
Näslund (kds), Carina Hägg (s), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Anna
Corshammar-Bojerud (c).