Partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Azerbajdzjan

Betänkande 1996/97:UU18

Utrikesutskottets betänkande 1996/97:UU18

Partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Azerbajdzjan

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1996/97
UU18

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag (prop.
1996/97:77) om godkännande av partnerskaps- och samarbetsavtal mellan
Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Azerbajdzjan. Inga
motioner har väckts med anledning av propositionen.

Propositionen

I proposition 1996/97:77 föreslår regeringen att riksdagen godkänner avtalet
om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Azerbajdzjan, å andra sidan.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll och bakgrund
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner partnerskaps- och
samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater
å ena sidan och Azerbajdzjan å andra sidan.
Syftet med avtalet är att skapa ett forum för en politisk dialog, att främja
handel och investeringar, att stärka den demokratiska och marknadsekonomiska
utvecklingen i Azerbajdzjan samt att ge en ram för ett bredare samarbete
mellan parterna. Vidare är syftet med avtalet att skapa förutsättningar för
etableringsfrihet, tjänstehandel och kapitalrörelser.
Avtalet ingås för en inledande tidsperiod om tio år. Det förnyas därefter
automatiskt med ett år i taget om inte någon part skriftligen säger upp
avtalet senast sex månader innan det upphör att gälla. Enligt en bestämmelse i
avtalet får lämpliga åtgärder vidtas om en part har underlåtit att fullgöra
åtaganden enligt avtalet. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra
månaden som följer efter den dag då parterna anmält att avtalet godkänts.

Bakgrund
När Sovjetunionen upplöstes, det kalla kriget upphörde och en ny Europakar-
ta trädde fram blev det för gemenskapen en viktig uppgift att utforma en ny
politik för relationerna med de nya staterna som uppstod i det forna
Sovjetunionen. Ett avtal om handel och ekonomiskt och kommersiellt samarbete
som undertecknades av EG och Sovjetunionen den 18 december 1989 har tillämpats
övergångsvis.
Med länderna i Central- och Östeuropa har EG ingått s.k. Europaavtal, vilka
är associeringsavtal som syftar till medlemskap i Europeiska unionen (EU).
Sådana avtal har tecknats med Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien,
Slovenien, Tjeckien och Ungern samt med Estland, Lettland och Litauen.
För de länder som numera ingår i Oberoende staters samvälde (OSS) har
gemenskapen valt en annorlunda avtalsmodell än Europaavtalen. Avtalen kallas
partnerskaps- och samarbetsavtal (s.k. partnerskapsavtal). De syftar inte till
en associering eller medlemskap men innehåller i övrigt i stort samma element
som återfinns i Europaavtalen. I avtalen finns föreskrifter om politisk
dialog, varuhandel, affärsverksamhet och investeringar, betalningar och
kapital, konkurrens- och immaterialrättsliga regler samt brottsförebyggande,
kulturellt, ekonomiskt och finansiellt samarbete. I det handelspolitiska
avsnittet tillerkänner parterna varandra mest-gynnad-nationsbehandling, dock
med sedvanliga undantag.
Partnerskapsavtalen är anpassade efter OSS-ländernas ekonomiska och
politiska utvecklingsnivå. Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Moldova kommer
därför att få de mest avancerade avtalen. I dessa avtal finns en bestämmelse
om att ett framtida upprättande av ett frihandelsområde mellan gemenskapen och
respektive land skall övervägas. Övriga OSS-länder, inklusive Azerbajdzjan,
utgör en grupp med enklare avtal.
Europeiska gemenskapernas kommission inledde förhandlingar med Azerbajdzjan
i november 1995 om ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska
gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena sidan och Azerbajdzjan å den
andra. Sverige har deltagit aktivt i förhandlingarna och har därvid löpande
inhämtat synpunkter från den närmast berörda myndigheten, Kommerskollegium.
Avtalet undertecknades den 22 april 1996.

Utvecklingen i Azerbajdzjan
Sedan självständigheten har läget i Azerbajdzjan präglats av turbulens. Den
nuvarande presidenten kom till makten år 1993 genom ett militäruppror. Flera
kuppförsök mot honom har sedan dess ägt rum. År 1995 hölls parlamentsval och
en folkomröstning om en ny konstitution. Internationella observatörer från
Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) påpekade en rad
misshälligheter i samband med valet. Europeiska unionen konstaterade dock att
valet trots allt var ett steg framåt på vägen mot demokrati.
En ekonomisk och social kris har efter hand också fördjupats. Till landets
problem hör också konflikten om enklaven Nagorno-Karabach som inte vill
tillhöra Azerbajdzjan. Strider kring enklaven har skapat ett stort antal
internflyktingar. I konflikten, som man ärvde från Sovjetunionen, råder
visserligen sedan maj 1994 eldupphör, men något fredsavtal finns inte och
parternas positioner i fredsprocessen förefaller låsta.
Azerbajdzjan är medlem i Förenta nationerna och OSSE. Landet samarbetar i
varierande utsträckning med Ryssland, Iran, Turkiet och västländerna.
Regionalt samarbetar man också med Georgien medan man har förklarat Armenien i
blockad, då man anser att Armenien stödjer de separatistiska krafterna i
Nagorno-Karabach.

Sverige och Azerbajdzjan
Sverige erkände Republiken Azerbajdzjan den 16 januari 1992. Landet hade då
varit självständigt sedan den 30 augusti 1991.
Sveriges förbindelser med Azerbajdzjan har hittills varit begränsade. Landet
har dock genom sina stora energitillgångar en stor ekonomisk potential och
intresse för samarbete finns. En förutsättning är dock att reformprocessen i
landet accelererar.

Avtalets innehåll
Avtalet innehåller föreskrifter om samarbete på en rad områden, bl.a. inom
politik, ekonomi och handel. Ett samarbetsråd upprättas för att förvalta
avtalet.
Partnerskapsavtalet omfattar sammanlagt 105 artiklar, fem bilagor och ett
protokoll om tullsamarbete. Dessutom har nio gemensamma förklaringar och en
ensidig förklaring från Frankrike avgivits, vilka bilagts slutakten.

Kompetensfrågor
I avtalet är det Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen,
Europeiska atomenergigemenskapen och medlemsländerna som är avtalsparter på
den ena sidan. Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal. Avtalet reglerar
bl.a. frågor inom den gemensamma handelspolitiken och gränsöverskridande
tjänstehandel. Enligt artikel 113 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen och EG-domstolens praxis har gemenskapen exklusiv kompetens när
det t.ex. gäller dessa områden. Kompetensen att ingå associeringsavtal är
också i princip exklusiv.
Det nu aktuella avtalet reglerar emellertid också förhållanden som ligger
utanför gemenskapens kompetens och därmed inom medlemsstaternas kompetens.
Avtalet innehåller sålunda bestämmelser som innebär åtaganden för
medlemsstaterna och därmed också för Sverige, bl.a. inom områdena politisk
dialog, socialt och finansiellt samarbete samt brottsbekämpning.
Partnerskapsavtalet innehåller ett protokoll om ömsesidigt bistånd mellan
administrativa myndigheter i tullfrågor. Information som lämnas eller erhålls
med stöd av detta tullsamarbetsprotokoll skall vara konfidentiell (artikel 10
i tullsamarbetsprotokollet). Enligt 9 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100,
omtryckt 1992:1474, senast ändrad 1996:1586) gäller sekretess i sådan
verksamhet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i den mån
riksdagen har godkänt avtal om det med främmande stat eller mellanfolklig
organisation. En anslutning till avtalet föranleder därför inte några
lagändringar för Sveriges del när det gäller dessa frågor.

Godkännande av avtalet
Regeringen anför att stabiliteten i Östersjöområdet sedan Sovjetunionens fall
har fått en ökad betydelse för Sverige. Partnerskapsavtalen syftar till att ge
en ny dimension till gemenskapens och medlemsstaternas relationer med
republikerna i det forna Sovjetunionen och att understödja den politiska,
ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder. Avtalet ger ramar för en
politisk dialog, definierar ett brett spektrum av samarbetsområden och skapar
förutsättningar för ökad handel mellan parterna. Regeringen anför vidare att
det ur svensk synvinkel, med hänsyn till de allt intensivare politiska,
ekonomiska och kulturella relationerna med länderna i det forna Sovjetunionen,
är av stor vikt att avtalet med Azerbajdzjan ingås och att ytterligare ett
steg därmed tas för att främja en stabil utveckling i landet. Genom avtalet
underlättas även bilateral handel.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att partnerskaps- och
samarbetsavtalet godkänns av riksdagen.

Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner partnerskaps- och
samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och
Azerbajdzjan.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen godkänner det i proposition 1996/97:77 föreslagna
partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och
deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Azerbajdzjan, å andra
sidan.

Stockholm den 6 mars 1997

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga-
Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m),
Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta
Brendt (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund
(kd).