Partnerskaps- och samarbetsavtal med Moldova

Betänkande 1997/98:UU6

Utrikesutskottets betänkande 1997/98:UU06

Partnerskaps- och samarbetsavtal med Moldova

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1997/98
UU6

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag (prop.
1996/97:178) om godkännande av anpassningsprotokollet till avtalet om
partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras
medlemsstater å ena sidan och Moldova å andra sidan samt en förklaring om
provisorisk tillämpning av protokollet.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Propositionen

I proposition 1996/97:178 föreslår regeringen att riksdagen godkänner
protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet som upprättar ett
partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena
sidan och Moldova å andra sidan och förklaringen om provisorisk tillämpning av
protokollet.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll och bakgrund
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner anpassningsprotokollet till
avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och
deras medlemsstater å ena sidan och Moldova å andra sidan samt en förklaring
om provisorisk tillämpning av protokollet.
Syftet med anpassningsprotokollet är att de nya medlemsstaterna i Europeiska
unionen dvs. Sverige, Finland och Österrike, skall bli parter i avtalet om
partnerskap och samarbete mellan EG, deras medlemsstater och Moldova.
Partnerskaps- och samarbetsavtalet innehåller bestämmelser om former för
politisk dialog och främjande av handel och investeringar. Avtalet syftar till
att stärka den demokratiska och marknadsekonomiska utvecklingen i Moldova och
ger en ram för ett bredare samarbete mellan parterna.
Enligt anpassningsprotokollets slutbestämmelse skall protokollet godkännas
av parterna i enlighet med deras respektive interna förfaranden och träda i
kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då alla parter har
anmält att de har godkänt protokollet.

Bakgrund
När Sovjetunionen upplöstes, det kalla kriget upphörde och en ny Europakarta
trädde fram blev det för gemenskapen en viktig uppgift att utforma en ny
politik för relationerna med de nya staterna i Oberoende staters samvälde
(OSS). Ett avtal om handel och ekonomiskt och kommersiellt samarbete som
undertecknades av EG och Sovjetunionen den 18 december 1989 har tillämpats
övergångsvis men skall upphöra att gälla då partnerskaps- och samarbetsavtalet
träder i kraft.
Med länderna i Central- och Östeuropa har gemenskaperna ingått s.k.
Europaavtal. Dessa är associeringsavtal som syftar till medlemskap i EU.
Sådana avtal har tecknats med Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien,
Slovenien, Tjeckien och Ungern samt med Estland, Lettland och Litauen.
För de länder som numera ingår i OSS har EG valt en annorlunda avtalsmodell
än Europaavtalen. Avtalen kallas partnerskaps- och samarbetsavtal (s.k.
partnerskapsavtal). De syftar inte till associering eller medlemskap, men
innehåller i övrigt i stort sett samma element som återfinns i Europaavtalen.
I avtalen finns bestämmelser om politisk dialog, varuhandel, affärsverksamhet
och investeringar, betalningar och kapital, konkurrens- och immaterialrätt
samt brottsförebyggande, kulturellt, ekonomiskt och finansiellt samarbete. I
det handelspolitiska avsnittet tillerkänner parterna varandra mest-gynnad-
nationsbehandling, dock med sedvanliga undantag.
Partnerskapsavtalen är anpassade efter OSS-ländernas ekonomiska och
politiska utvecklingsnivå. Moldova, Ryssland, Vitryssland och Ukraina kommer
därför att få de mest avancerade avtalen. I dessa avtal finns en bestämmelse
om att ett framtida upprättande av ett frihandelsområde mellan gemenskapen och
respektive land skall övervägas. Övriga OSS-länder utgör en grupp med enklare
avtal.
Ett avtal om partnerskap och samarbete mellan EG och deras medlemsstater å
ena sidan och Moldova å den andra undertecknades den 28 november 1994. Avtalet
träder i kraft när parterna har underrättat generalsekreteraren för Europeiska
unionens råd om att de konstitutionella kraven för ikraftträdande har
uppfyllts.
Till följd av Sveriges, Finlands och Österrikes anslutning till Europeiska
unionen (EU) den 1 januari 1995 och efter förhandlingar som kommissionen har
fört i samråd med medlemsstaterna har ett anpassningsprotokoll till avtalet om
partnerskap och samarbete upprättats. Genom protokollet blir de nya
medlemsstaterna parter i detta avtal. Synpunkter har inhämtats från den
närmast berörda myndigheten, Kommerskollegium. Protokollet undertecknades den
15 maj 1997. Partnerskaps- och samarbetsavtalet finns fogat som en bilaga till
protokollet. Enligt artikel 4 i protokollet skall det godkännas av parterna i
enlighet med deras respektive förfaranden och träda i kraft den första dagen i
den andra månaden efter den dag då parterna anmäler till varandra att de
nödvändiga förfarandena har slutförts.
En förklaring om provisorisk tillämpning av anpassningsprotokollet har
utarbetats inom EU.

Utvecklingen i Moldova
Moldova blev självständigt i augusti 1991. Landet har sedan dess genomgått en
rad politiska och ekonomiska förändringar. Statsledningen har fört en klart
uttalad politik med ambition att genomföra reformer som syftar till demokrati,
marknadsekonomi och en liberalisering av utrikeshandeln. Trots att
reformarbetet endast pågått några år, har Moldova av de internationella
organisationerna i många avseenden kommit att betraktas som en ?mönsterelev?.
Landet har med hjälp av bl.a. Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken
och Förenta nationernas utvecklingsprogram UNDP fått en stabil valuta. Detta
har dock skett till priset av ekonomisk stagnation, vilken fått svåra effekter
för befolkningen.
Det första fria parlamentsvalet ägde rum sommaren 1994. I valet deltog ett
tjugotal partier av mer eller mindre utvecklat slag. Hösten 1996 genomfördes
presidentval. Den nye presidenten väntas föra en politik som syftar till en
fortsatt balansgång mellan öst och väst. En prioritering är dock att vårda
förbindelserna med Moskva. Presidenten bekänner sig till ett slags europeisk
socialdemokrati. En komplicerande inrikespolitisk faktor är den konflikt som
alltsedan Moldova blev självständigt pågått kring den s.k. transnistriska
republiken som utropat sig som självständig. I maj 1997 undertecknade dock
parterna ett avtal som markerar en vilja att komma överens och som innebär ett
steg framåt i den ditills låsta fredsprocessen.
Moldovas status på den internationella arenan har konsoliderats genom
medlemskap i Förenta nationerna, Organisationen för samarbete och säkerhet i
Europa (OSSE) och Europarådet. Moldova är medlem i Partnerskap för fred-
programmet (PFF) och i NATO:s samarbetsråd för Östeuropa, NACC.

Sverige och Moldova
De bilaterala relationerna med Moldova har hittills varit begränsade.
Diplomatiska förbindelser upprättades i juni 1992.
Svenskt bistånd till Moldova går främst multilateralt genom Förenta
nationernas utvecklingsprogram, UNDP. Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete, Sida, har genomfört vissa mindre, bilaterala
biståndsinsatser. Biståndsinsatser genomförs också via gemenskapens
utvecklingsprogram Tacis.
Handeln mellan Sverige och Moldova är ännu försumbar. Svensk export till
Moldova uppgick under år 1996 till 28 miljoner kronor och importen uppgick
till 3 miljoner kronor. Ett investeringsskyddsavtal är under förhandling.

Anpassningsprotokollets innehåll

Anpassningsprotokollet
Anpassningsprotokollet innebär att Sverige på samma sätt som gemenskapens
övriga medlemsstater skall anta och beakta avtalstexten, de gemensamma och
ensidiga förklaringar och de skriftväxlingar som utgör bilagor till slutakten.
Anpassningsprotokollet skall godkännas av parterna i enlighet med deras
interna förfaranden.

Partnerskapsavtalet
Partnerskapsavtalet innehåller bestämmelser om samarbete på en rad områden,
bl.a. inom politik, ekonomi och handel. Ett samarbetsråd upprättas för att
förvalta avtalet.
Partnerskapsavtalet omfattar sammanlagt 106 artiklar, fem bilagor och ett
protokoll om tullsamarbete. Dessutom har åtta gemensamma förklaringar och en
ensidig förklaring från Frankrike avgivits, vilka bilagts slutakten.

Kompetensfrågor
I anpassningsprotokollet är det Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och
stålgemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen och medlemsstaterna som är
avtalsparter på den ena sidan. Det är därmed fråga om ett s.k. blandat avtal.
Protokollet jämte partnerskapsavtalet, reglerar bl.a. frågor inom den
gemensamma handelspolitiken och gränsöverskridande tjänstehandel. Enligt
artikel 113 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och EG-
domstolens praxis har gemenskapen exklusiv kompetens när det gäller dessa
områden. Kompetensen att ingå associeringsavtal är också i princip exklusiv.
Det nu aktuella anpassningsprotokollet reglerar emellertid också
förhållanden som ligger utanför gemenskapens kompetens och därmed inom
medlemsstaternas kompetens. Avtalet innehåller sålunda bestämmelser som
innebär åtaganden för medlemsstaterna och därmed också för Sverige. Detta
gäller bl.a. inom områdena politisk dialog, socialt och finansiellt samarbete
samt brottsbekämpning.
Partnerskapsavtalet innehåller ett protokoll om ömsesidigt administrativt
bistånd mellan administrativa myndigheter i tullfrågor. Information som lämnas
eller erhålls med stöd av detta tullsamarbetsprotokoll skall vara
konfidentiell (artikel 10 i tullsamarbetsprotokollet). Enligt 9 kap. 3 §
sekretesslagen (1980:100, aktuell lydelse 1992:1775) gäller sekretess i dylik
verksamhet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i den mån
riksdagen har godkänt avtal om det med främmande stat eller mellanfolklig
organisation. En anslutning till avtalet föranleder därför inte några
lagändringar för Sveriges del när det gäller dessa frågor.
I samband med att anpassningsprotokollet undertecknades av parterna avgav
såväl rådet som EU-medlemsstaternas regeringsrepresentanter församlade i rådet
förklaringen om provisorisk tillämpning. Enligt förklaringen, som måste
betraktas som en internationell överenskommelse i förenklad form, villkoras
den provisoriska tillämpningen av att Moldova lämnar en liknande utfästelse.
Parterna skall sedan underrätta varandra när de nödvändiga interna
förfarandena har fullgjorts för att anpassningsprotokollet skall kunna
tillämpas provisoriskt. Ikraftträdandet av partnerskapsavtalet skall enligt
förklaringen samordnas med den provisoriska tillämpningen av
anpassningsprotokollet. Det ankommer i första hand på gemenskapen att se till
att så sker.

Godkännande av anpassningsprotokollet
Regeringen anför att stabiliteten i Östersjöområdet sedan Sovjetunionens fall
har fått en ökad betydelse för Sverige. Partnerskapsavtalen syftar till att ge
en ny dimension till gemenskapens relationer med republikerna i f.d.
Sovjetunionen och att understödja den politiska, ekonomiska och sociala
utvecklingen i dessa länder. Inom ramen för dessa ansträngningar är 1994 års
partnerskapsavtal med Moldova - liksom avtalen med Ryssland, Vitryssland och
Ukraina - ett steg på vägen mot att etablera ett frihandelsområde mellan
gemenskapen och respektive land.
Avtalet ger ramar för en politisk dialog, definierar ett brett spektrum av
samarbetsområden och skapar förutsättningar för ökad handel mellan parterna.
Ur svensk synvinkel är det med hänsyn till Moldovas geografiska läge samt de
allt intensivare politiska, ekonomiska och kulturella relationerna med
länderna i Öst- och Centraleuropa av stor vikt att ett partnerskapsavtal ingås
och att ytterligare ett steg därmed tas för att främja stabilitet och en
positiv ekonomisk och social utveckling i Moldova. Genom avtalet underlättas
även bilateral handel.
I och med att Sverige, Finland och Österrike blev medlemmar i den europeiska
unionen den 1 januari 1995 upprättades ett anpassningsprotokoll till 1994 års
partnerskapsavtal med Moldova. Genom anpassningsprotokollet blir de nya
medlemsstaterna parter i 1994 års avtal som ännu inte har trätt i kraft.
För svenskt vidkommande finns det ett stort intresse av att
anpassningsprotokollet kan tillämpas provisoriskt under det att de interna
godkännandeprocedurerna genomförs, dvs. i avvaktan på att protokollet kan
träda i kraft.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att anpassningsprotokollet till
avtalet om partnerskap och samarbete samt förklaringen om provisorisk
tillämpning av protokollet godkänns av riksdagen.

Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner protokollet till partnerskaps-
och samarbetsavtalet som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Moldova å andra sidan
samt förklaringen om provisorisk tillämpning av protokollet.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:178 godkänner
protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet som upprättar ett
partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena
sidan och Moldova å andra sidan samt förklaringen om provisorisk
tillämpning av protokollet.

Stockholm den 18 september 1997

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga-
Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m),
Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Lars
Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd) och Magnus
Johansson (s).