Övergrepp i rättssak, m.m.

Betänkande 2001/02:JUU12

Justitieutskottets betänkande2001/02:JUU12

Övergrepp i rättssak, m.m.

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett
regeringsförslag som innebär att straffet för
övergrepp i rättssak höjs genom att straffskalorna
anpassas till dem som gäller för mened.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli
2002.
Förutom en motion väckt med anledning av
propositionen tar utskottet också upp fyra motioner
väckta under den allmänna motionstiden år 2001.
Motionerna handlar i huvudsak om frågor om brott mot
homo-, bi- och transsexuella.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag och avslår motionerna.
I ärendet finns ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Övergrepp i rättssak
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i brottsbalken såvitt avser 17 kap. 10 §.
Därmed avslår riksdagen motion 2001/02:K28
yrkande 1 i denna del.

2. Brott mot homo-, bi- och transsexuella

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:L371
yrkandena 4, 6 och 7 samt 2001/02:A388 yrkande 3.

3. Myndighetsåtgärder

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ju342,
2001/02:L367 yrkande 8 och 2001/02:L371 yrkandena
9–11.

4. Registrering

Riksdagen avslår motion 2001/02:A388 yrkande 2.

Stockholm den 19 februari 2002

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Fredrik Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s),
Margareta Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar
Vänerlöv (kd), Maud Ekendahl (m), Ann-Marie
Fagerström (s), Helena Zakariasén (s), Yvonne
Oscarsson (v), Ragnwi Marcelind (kd), Anita Sidén
(m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Göran
Norlander (s), Lennart Bolander (m), Yilmaz Kerimo
(s) och Helena Bargholtz (fp).

2001/02

JuU12

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlar utskottet ett förslag från
regeringen, i proposition 2001/02:59 Hets mot
folkgrupp, m.m., om ändring i brottsbalken avseende
bestämmelsen om övergrepp i rättssak (17 kap. 10 §).
Övriga förslag i propositionen behandlas av
konstitutionsutskottet i betänkande 2001/02:KU23 i
vilket justitieutskottet har yttrat sig i de delar
som avser utskottets beredningsområde (se yttrande
2001/02:JuU4y).

Förslaget i här aktuell del bygger på de förslag
som Kommittén om straffansvar för organiserad
brottslighet, m.m. avlämnade i oktober 2000 i
betänkandet Organiserad brottslighet, hets mot
folkgrupp, hets mot homosexuella, m.m. –
straffansvarets räckvidd (SOU 2000:88) och
remissbehandlingen av betänkandet (Ju 2000/5820/L5).
Lagförslaget har granskats av Lagrådet och har
inte föranlett några synpunkter.
Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Utöver regeringens förslag behandlar utskottet en
motion som väckts med anledning av propositionen och
fyra motioner som väckts under den allmänna
motionstiden år 2001.

Propositionens huvudsakliga
innehåll, m.m.

I propositionen behandlas frågor om det
straffrättsliga ansvaret för brottslighet med
rasistiska, homofobiska och liknande inslag samt
vissa frågor med anknytning till organiserad
brottslighet. I propositionen föreslås, såvitt här
är av intresse, att straffet för övergrepp i
rättssak höjs genom att straffskalorna anpassas till
dem som gäller för mened.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli
2002.
I propositionen föreslås även ändringar bl.a.
avseende brottet hets mot folkgrupp. Här föreslås en
särskild straffskala för grova fall och
tillämpningsområdet för bestämmelsen utvidgas så att
också hets med anspelning på sexuell läggning
omfattas. Vidare förtydligas straffskärpningsregeln
i 29 kap. 2 § 7 brottsbalken så att det uttryckligen
framgår att kränkningar på grund av sexuell läggning
omfattas. Propositionen i denna del behandlas i
konstitutionsutskottet. Justitieutskottet har yttrat
sig till konstitutionsutskottet i dessa delar och
därvid tillstyrkt regeringens förslag (se bet.
2001/02:JuU4y).

Utskottets överväganden

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att straffskalan
för övergrepp i rättssak ändras. För övergrepp i
rättssak skall alltså enligt förslaget dömas till
fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa,
till böter eller fängelse i högst sex månader. För
grovt brott skall dömas till lägst två och högst
åtta år. Härigenom kommer straffskalan för övergrepp
i rättssak att överensstämma med den som enligt 15
kap. 1 § brottsbalken gäller för mened.

I motion K28 (m) yrkas avslag på propositionen i
denna del.
Genom regeringens förslag tillgodoses ett gammalt
önskemål från riksdagen (se bet. 1999/2000:JuU7,
rskr. 1999/2000:129). Det är därför med
tillfredsställelse som utskottet nu kan konstatera
att regeringen lagt fram ett förslag helt i linje
med vad utskottet tidigare uttalat. Utskottet
föreslår att riksdagen bifaller propositionen och
avslår motionen.

Övriga frågor

Brott mot homo-, bi- och transsexuella

I motion att A388 (kd) yrkas att de bestämmelser i
bl.a. brottsbalken som i dag ger homosexuella skydd
bör utvidgas så att de även omfattar sexuell
läggning och sexuell identitet. I motion L371 (v, s,
c, fp, mp) begärs att sexuell läggning och identitet
skall omfattas av brottet olaga diskriminering och
av åtalsbestämmelsen i 5 kap. brottsbalken om
ärekränkningsbrotten. I sistnämnda motion begärs
också att en översyn görs av tillämpningen av
straffskärpningsbestämmelsen i 29 kap. 2 § 7
brottsbalken.

I 29 kap. 2 § 7 brottsbalken finns alltså
straffskärpningsbestämmelser för brott som begåtts
med motiv att kränka en person, en folkgrupp eller
annan sådan grupp av personer på grund av ras,
hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung,
trosbekännelse eller annan liknande omständighet.
Enligt förarbetena till bestämmelsen omfattas en
persons sexuella läggning av uttrycket “annan
liknande omständighet” (prop. 1993/94:101 s. 22).
Det finns även särskilda åtalsregler i 5 kap. 5 §
brottsbalken som skall tillämpas om någon begår
brottet förolämpning och det anspelar på någon
annans homosexuella läggning.
I 16 kap. 9 § brottsbalken förbjuds näringsidkare
att diskriminera någon på grund av hans eller hennes
homosexuella läggning. Förbudet gäller även för den
som anordnar allmän sammankomst eller offentlig
tillställning och för den som är anställd i
näringsverksamhet eller annars handlar på en
näringsidkares vägnar samt för den som är anställd i
allmän tjänst eller innehar allmänt uppdrag.
Straffet är böter eller fängelse i högst ett år.
I den del av propositionen som behandlas i
konstitutionsutskottet föreslår regeringen alltså
bl.a. att hets mot homosexuella skall kriminaliseras
genom en utvidgning av bestämmelsen om hets mot
folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken. Där föreslås
också, utan att någon saklig förändring är avsedd,
att i 29 kap. 2 § 7 brottsbalken skall, i
förtydligande syfte och i konsekvens med de
föreslagna ändringarna i bestämmelsen om hets mot
folkgrupp, särskilt anges sexuell läggning. Som
framgår av justitieutskottets yttrande ställer sig
utskottet bakom regeringens bedömningar i dessa
delar. Vad som nu sagts innebär att utskottet delar
uppfattningen att sexuell läggning bör omfattas av
bestämmelsen om hets mot folkgrupp. I fråga om
åtalsbestämmelsen i 5 kap. 5 § 4 brottsbalken är så
delvis redan fallet. Såtillvida är alltså syftet med
motionerna tillgodosett genom gällande lag och de
förslag som läggs fram i propositionen.
Här bör tilläggas att sexuell läggning i
propositionen definieras som homo-, hetero- eller
bisexuell läggning. Avsikten är att uttrycket
sexuell läggning skall användas med denna innebörd
på ett enhetligt och konsekvent sätt i
lagstiftningen (prop. s. 40). Härigenom görs ett
klarläggande som riksdagen tidigare efterlyst (se
bet. 1997/98:JuU20 s. 24, rskr. 276).
När det gäller det straffrättsliga skyddet för den
sexuella identiteten och den sexuella läggningen i
övrigt kan nämnas att regeringen den 17 juni 1999
tillkallade en särskild utredare med uppgift att
göra en översyn av bestämmelsen om olaga
diskriminering (dir. 1999:49). I uppdraget ingick
bl.a. att göra en analys av rättsväsendets
tillämpning av bestämmelsen.
I februari 2001 begränsades uppdraget genom
tilläggsdirektiv (dir. 2001:14). Enligt de nya
direktiven skulle utredningen, som antog namnet 1999
års diskrimineringsutredning, inte längre ha till
uppgift att lämna konkreta förslag till
författningsändringar eller andra åtgärder.
Utredningen skulle i stället övergripande redovisa
sina resultat och ställningstaganden i de frågor
uppdraget omfattade samt lämna förslag till
inriktning på det fortsatta arbetet i dessa frågor.
Anledningen till begränsningen av uppdraget var att
regeringen avsåg att ge en ny utredning uppdrag att
studera möjligheterna till en mer generell
lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla
eller flertalet samhällsområden och
diskrimineringsgrunder. Frågor som exempelvis vilka
sanktionsformer som är lämpligast i syfte att
åstadkomma en effektiv lagstiftning mot
diskriminering borde lämpligen behandlas vidare inom
ramen för en sådan bredare översyn. I denna översyn
skall 1999 års diskrimineringsutrednings
ställningstaganden ingå som ett underlag.
1999 års diskrimineringsutredning redovisade sitt
uppdrag till regeringen i juni 2001 i betänkandet
Ett effektivt diskrimineringsförbud (SOU 2001:39).
Regeringen beslutade därefter den 31 januari 2002
att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdrag
att överväga en gemensam lagstiftning mot
diskriminering som omfattar alla eller flertalet
diskrimineringsgrunder och samhällsområden (dir.
2002:11). I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att
överväga om ett skydd mot diskriminering av alla
s.k. transpersoner bör införas och att överväga om
det, mot bakgrund av vad den i övrigt kommer fram
till, finns skäl att ersätta straffbestämmelsen om
olaga diskriminering med någon annan typ av
reglering. Kommittén skall lämna de förslag till
författningsändringar och andra åtgärder som
uppdraget kan ge anledning till. Uppdraget skall
redovisas till regeringen senast den 1 december
2004.
Vad särskilt gäller den del av uppdraget som avser
transpersoner anges i direktiven att kommittén skall
kartlägga och analysera behovet av och formerna för
en reglering av ett förbud mot diskriminering av
alla transpersoner. Kommittén skall belysa fördelar
och problem med att införa en sådan reglering. Den
skall vidare ta ställning till vilken personkrets
som skall omfattas av ett eventuellt förbud och hur
ett sådant förbud lämpligen kan avgränsas och
sanktioneras samt hur det skall förhålla sig till
förbudet mot könsdiskriminering. Kommittén skall
överväga om någon myndighet skall ha till uppgift
att särskilt ta till vara transpersoners rättigheter
och om en eventuell lagstiftning mot diskriminering
av transpersoner skall ingå i en gemensam
diskrimineringslagstiftning.
Utskottet vill först konstatera att det
naturligtvis inte är acceptabelt att enskilda
individer utsätts för diskriminering eller våld på
grund av att de är homosexuella, bisexuella eller
att de tillhör gruppen transpersoner. Det är därför
viktigt att samhället i stort uppmärksammar
förekomsten av och ökar kunskapen om kränkande
handlingar som riktar sig mot dessa grupper. Det är
positivt att en översyn nu kommer att ske i dessa
avseenden inom ramen för den ovan redovisade
parlamentariska utredningen. Utredningen har också i
uppdrag att lämna förslag till lagstiftning m.fl.
åtgärder och dess ställningstaganden bör inte
föregripas.
Sammantaget innebär vad som anförts att utskottet
avstyrker motionerna L371 och A388 i nu berörda
delar.

Myndighetsåtgärder

I motion Ju342 (s) framhålls att bestämmelserna om
hets mot folkgrupp bör tillämpas vid rasistiska
brott och i motion L367 (fp) begärs särskilda
insatser från myndigheter avseende brott riktade mot
homosexuella m.fl.

I motion L371 efterfrågas speciella utredare i
HBT-frågor hos polisen och ett utökat samarbete
mellan HBT-organisationer och polisen. Motionärerna
efterlyser också utbildning i HBT-frågor inom
rättsväsendet.
I budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1
utg.omr. 4 s. 26 f) anför regeringen att polisen
bl.a. skall utveckla sin förmåga att förebygga och
bekämpa brott med rasistiska eller
främlingsfientliga, antisemitiska och homofobiska
inslag. Även åklagarna skall ytterligare utveckla
sin kapacitet att bekämpa sådana brott och
rättsväsendet skall höja sin kompetens på området.
Rättsväsendets anställda skall ha god kunskap såväl
om grunden för brottslighet med sådana inslag som om
situationen för de grupper som utsätts för sådana
brott. Den kunskapen kan också motverka de fördomar
som kan finnas om de grupper som utsätts för sådana
brott. En förbättrad grundutbildning och ökad
fortbildning i dessa frågor bör kunna medverka till
ökad samverkan mellan rättsväsendets myndigheter,
liksom också till förbättrad metodutveckling för att
förebygga och bekämpa denna brottslighet. Samtliga
myndigheter inom rättsväsendet har upprättat
strategier för att garantera att personalen har en
god kunskap på dessa områden och skall
återrapportera de insatser som vidtagits enligt vad
som anges i regleringsbreven för år 2001.
I budgetpropositionen (s. 125 f) anför regeringen
vidare att Brottsförebyggande rådet, som ett led i
kampen mot brott med rasistiska, främlingsfientliga
eller homofobiska inslag, i regleringsbrevet för år
2000 fick i uppdrag att upprätta en strategi för att
medverka till att säkerställa att rättsväsendets
personal har god kunskap om såväl grunden för dessa
brott som situationen för dem som utsätts för sådana
brott. Brottsförebyggande rådet har i samarbete med
övriga myndigheter inom rättsväsendet utvecklat en
gemensam utbildningsstrategi. För det fortsatta
arbetet har en gemensam arbetsgrupp bildats med
representanter från Brottsförebyggande rådet,
Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten,
Rättsmedicinalverket, Kriminalvården,
Domstolsverket, Brottsoffermyndigheten och
Rikspolisstyrelsen inklusive Säkerhetspolisen för
utbyte av erfarenheter och för att planera
gemensamma aktiviteter.
Av regleringsbrevet för polisen för år 2002 följer
att Rikspolisstyrelsen skall redovisa det
brottsbekämpande arbete som har bedrivits när det
gäller brott med rasistiska, främlingsfientliga,
antisemitiska eller homofobiska inslag samt olaga
diskriminering. Redovisningen skall innehålla en
sammanhållen nationell beskrivning och analys av hur
verksamheten har utvecklats och dess resultat.
Vidare har Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag att
förstärka utbildningen av personalen i frågor om
mänskliga rättigheter.
Av studiehandbok för polisprogrammet läsåret
2001/2002 framgår (s. 19 f) att det i kursplanen för
polisutbildningen ingår moment som tar upp bl.a.
främlingsfientlighet och homofobi.
Frågor om insatser för homosexuella m.fl. har
tidigare behandlats av utskottet bl.a. i
betänkandena 2000/01:JuU11 s. 19 f. och
2000/01:JuU14 s. 12 f. Utskottet avstyrkte där
yrkanden liknande de nu aktuella bl.a. med
hänvisning till att det pågick arbete med den
inriktning som motionärerna efterfrågade.
Utskottet kan med tillfredsställelse konstatera
att det pågår ett omfattande arbete med den
inriktning som efterfrågas i motionerna. Något behov
av uttalanden av riksdagen finns alltså inte.
Utskottet avstyrker motionerna L367 och L371 i nu
behandlade delar samt motion Ju342.

Registrering

I motion A388 (kd) föreslår motionären att det i
polisdatalagen skall införas ett förbud mot
registrering enbart på grund av sexuell identitet.

Av 5 § första stycket polisdatalagen (1998:622)
följer att uppgifter om en person inte får behandlas
enbart på grund av vad som är känt om personens ras
eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa
eller filosofiska övertygelse, medlemskap i
fackförening, hälsa eller sexuella läggning.
Av andra stycket framgår att om uppgifter om en
person behandlas på annan grund får uppgifterna
kompletteras med sådana uppgifter som avses i första
stycket, om det är oundgängligen nödvändigt för
syftet med behandlingen.
Utskottet konstaterar att polisdatalagen redan i
dag innehåller en sådan begränsning som motionären
efterfrågar. Motion A388 i nu behandlad del
avstyrks.
Särskilt yttrande

Insatser inom rättsväsendet rörande homo-, bi-
och transsexuella

av Alice Åström (v), Yvonne Oscarsson (v), Kia
Andreasson (mp) och Helena Bargholtz (fp).

I dag är det tyvärr en realitet att många av dem som är
homo-, bi- eller transsexuella utsätts för brott enbart
på grund av sin sexuella läggning eller identitet. I
arbetet med att förhindra och utreda sådan brottslighet
spelar polisen självfallet en mycket viktig roll.
Polisens insatser är också av ovärderligt slag vad
gäller att på ett adekvat sätt ta hand om brottsoffer
ur denna grupp. Enligt vår mening finns det dock mycket
som kan göras för att detta arbete skall bli än mer
effektivt. Det pågår också ett omfattande arbete med
den inriktningen. Det är viktigt att detta arbete
fortsätter och att alla möjligheter till samarbete med
berörda grupper tas till vara.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:59 Hets mot folkgrupp, m.m.
föreslår regeringen (Justitiedepartementet) att
riksdagen, såvitt nu är i fråga, skall anta
regeringens förlag till lag om ändring i 17 kap. 10
§ brottsbalken.

Följdmotion

2001/02:K28 av Anna Kinberg m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar avslå proposition 2001/02:59.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ju342 av Nikos Papadopoulos m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att lagen om hets mot
folkgrupp bör tillämpas vid rasistiska brott.

2001/02:L367 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om särskilda insatser
mot den riktade brottsligheten mot homosexuella,
bisexuella och transpersoner.

2001/02:L371 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp,
mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
översyn av tillämpningen av brottsbalkens
bestämmelse om försvårande omständighet, 29 kap. 2
§ 7 brottsbalken.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sexuell
läggning och könsidentitet skall omfattas av 16
kap. 9 § brottsbalken som rör olaga
diskriminering.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sexuell
läggning och könsidentitet skall omfattas av 5
kap.
3 § 4 brottsbalken som rör ärekränkning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta
speciella utredare i HBT-frågor hos polisen för
att polisen skall kunna bemöta brott som har
homofobisk eller liknande karaktär.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa ett
samarbete mellan HBT-organisationer och polisen
för att bättre förebygga brott med homofobisk
karaktär.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de som verkar
inom rättsväsendet har kompetens i HBT-frågor.

2001/02:A388 av Magda Ayoub (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbud av
registrering enbart på grund av sexuell identitet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om användandet av
begreppen sexuell läggning och sexuell identitet.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

2.2 Förslag till lag om ändring i
brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 8 §, 17 kap. 10 §
och 29 kap. 2 § brottsbalken skall ha följande
lydelse.
-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
17 kap.

10 §[1]2
-----------------------------------------------------
Den som med våld eller Den som med våld eller
hot om våld angriper hot om våld angriper
någon för att denne gjort någon för att denne gjort
anmälan, fört talan, anmälan, fört talan,
avlagt vittnesmål eller avlagt vittnesmål eller
annars vid förhör avgett annars vid förhör avgett
utsaga hos en domstol utsaga hos en domstol
eller annan myndighet eller annan myndighet
eller för att eller för att
hindra någon från en hindra någon från en
sådan åtgärd, döms för sådan åtgärd, döms för
övergrepp i rättssak till övergrepp i rättssak till
böter eller fängelse i fängelse i högst fyra år
högst två år. Detsamma eller, om brottet är
skall gälla, om man med ringa, till böter eller
någon annan gärning, som fängelse i högst sex
medför lidande, skada månader. Detsamma skall
eller olägenhet, eller gälla, om man med någon
med hot om en sådan annan gärning, som medför
gärning angriper någon lidande, skada eller
för att denne avlagt olägenhet, eller med hot
vittnesmål eller annars om en sådan gärning
avgett utsaga vid förhör angriper någon för att
hos en myndighet eller denne avlagt vittnesmål
för att hindra honom från eller annars avgett
att avge en sådan utsaga. utsaga vid förhör hos en
myndighet eller för att
Är brottet grovt, döms hindra honom från att
till fängelse, lägst ett avge en sådan utsaga.
och högst sex år.
Är brottet grovt, döms
till fängelse, lägst två
och högst åtta år.
-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 i
fråga om 16 kap. 8 § och i övrigt den 1 juli 2002.

**FOOTNOTES**
[1]:2 Senaste lydelse 1997:389.