Övergång från hyresrätt till bostadsrätt, m.m.

Betänkande 1991/92:BoU22

Bostadsutskottets betänkande 1991/92:BOU22

Övergång från hyresrätt till bostadsrätt, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1991/92
BoU22

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1991/92:160 om
ändringar i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt, m.m. Lagförslagen syftar främst
till att underlätta en omvandling från hyresrätt till
bostadsrätt. Utskottet behandlar också tre motioner som väckts
med anledning av propositionen samt två motioner som väckts
under den allmänna motionstiden 1992.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lagändringar.
Samtliga motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats fem reservationer (s) samt en
meningsyttring (v).

Propositionen

Regeringen har i proposition 1991/92:160

dels föreslagit riksdagen att anta de i propositionen
framlagda förslagen till

1. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

2. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,

3. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m.m.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om

4. outhyrda lägenheter (avsnitt 2.6),

5. underrättelse om lediga lägenheter (avsnitt 2.7).

Motionerna

I betänkandet behandlas
dels de under allmänna motionstiden 1992 väckta motionerna

1991/92:Bo224 av Dan Eriksson i Stockholm (nyd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att hyresgäster i allmännyttan skall
beredas samma hembudsrätt som hyresgäster i privatägda hyreshus
samt att lagen om rätt till fastighetsförvärv skrivs om.

1991/92:Bo403 av Marianne Carlström och Britta Sundin (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
en översyn av lagen (1982:35) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt bör göras, såvitt avser överlåtelser
av aktier och andelar i fastighetsbolag m.m.

dels de med anledning av proposition 1991/92:160 väckta
motionerna

1991/92:Bo7 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1991/92:160.

1991/92:Bo8 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition
1991/92:160 om att det skall vara tillräckligt med enkel
majoritet av hyresgästerna för att beslut skall tas om förvärv
(och intresseanmälan) av hyresfastighet för ombildning till
bostadsrätt,

2. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition
1991/92:160 om att slopa en kommuns rätt att enligt
ombildningslagen köpa en hyresfastighet trots att hyresgästerna
har gjort en intresseanmälan,

3. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition
1991/92:160 om att slopa bostadsrättsföreningars rätt till
återköps- eller lösningsförbehåll,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inte införa ytterligare möjligheter
att vidta sanktioner mot fastighetsägare som underlåter att hyra
ut bostadslägenheter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det inte skall finnas skyldighet att
underrätta den kommunala bostadsförmedlingen när en lägenhet
blivit ledig till följd av en rättslig prövning.

1991/92:Bo9 av Fredrik Reinfeldt och Karin Pilsäter (m, fp)
vari yrkas att riksdagen beslutar att antalet lägenheter som
skall krävas i ett hus inför ombildning från hyresrätt till
bostadsrätt fastställs till tre.

Utskottet

Ombildningslagens tillämpningsområde

Lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning
till bostadsrätt (ombildningslagen) ger hyresgäster rätt att
före andra köpare förvärva den fastighet de bor i för ombildning
till bostadsrätt. I lagen regleras bl.a. de åtgärder
hyresgästerna skall vidta för att få företräde till ett
fastighetsförvärv och vilka skyldigheter fastighetsägaren har i
sammanhanget.

En första förutsättning är att hyresgästerna bildar en
bostadsrättsförening och att föreningen gör en s.k.
intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten för anteckning i
fastighetsboken. Till en intresseanmälan skall fogas ett intyg
från styrelsen att minst två tredjedelar av hyresgästerna i de
uthyrda lägenheterna skriftligen förklarat sig intresserade av
en ombildning. Hyresgästerna skall vara medlemmar i föreningen.
Intresseanmälan gäller i två år och kan förnyas.

Så länge intresseanmälan gäller får fastighetsägaren som
huvudregel inte överlåta fastigheten till annan köpare om inte
föreningen genom ett hembud först erbjudits fastigheten och fått
tid på sig att överväga hembudet. Om hembudet inte antas inom
föreskriven tid får fastighetsägaren sälja till annan men inte
förmånligare än hembudet.

Lagen gäller inte vid överlåtelse av hyresfastighet som ägs av
staten, en kommun, ett landsting, ett kommunalförbund, ett
allmännyttigt bostadsföretag eller ett aktiebolag som helt ägs
av en kommun eller ett landsting. Den gäller inte heller om
egendomen innehåller färre än fem lägenheter.

I regeringsförslaget föreslås att ombildningslagen skall gälla
alla hyresfastigheter som innehåller minst fem lägenheter. Det
anses vara ett allmänt rättvisekrav att hyresgäster i
fastigheter som ägs av t.ex. ett allmännyttigt bostadsföretag
har samma möjligheter som andra att få till stånd en ombildning
till bostadsrätt. Vissa överväganden om att kravet på minsta
antalet lägenheter kan sänkas har även gjorts.

Frågan om lagens tillämpningsområde har tagits upp i fyra
motioner. I motion Bo7 (s) yrkas avslag på propositionen. Det
anförs bl.a. att regeringsförslaget kan innebära att en kommun
som vill överföra direktägda fastigheter till ett eget
allmännyttigt bostadsföretag inte kommer att kunna göra det utan
att de boende skulle få företrädesrätt. Även omstrukturering av
ett allmännyttigt bostadsföretag till flera bolag, vilket enligt
motionen har diskuterats på en del håll, skulle omöjliggöras
eftersom företaget skulle kunna tvingas att sälja fastigheterna
till de boende. Kommunernas möjligheter att ta sitt ansvar för
bostadsförsörjningen förutsätter enligt motionärerna att
kommunerna också har ett lagskyddat inflytande över sina
fastigheter. De hänvisar till att frivilliga överenskommelser
kan träffas där så är lämpligt.

I motion Bo224 (nyd) yrkande 5 föreslås att hyresgäster i
allmännyttan ges samma hembudsrätt som hyresgäster i privatägda
hyreshus. Vidare anses att lagen bör ses över när det gäller
fastighetsägarens möjligheter att efter avvisat hembud sälja
till annan än bostadsrättsföreningen till ett högre pris.

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av att
ändringar i lagstiftningen genomförs som underlättar en
omvandling från hyresrätt till bostadsrätt. Denna övergripande
målsättning är utgångspunkten för utskottets ställningstagande i
det följande.

Utskottet vill med anledning av avslagsförslaget i motion Bo7
(s) därutöver anföra följande. Ombildningslagen syftar till ett
ökat boendeinflytande inom bostadsrättens ram. Ett skäl till att
fastigheter som ägs av det allmänna undantogs från lagens
tillämpningsområde var att boendeinflytandet skulle utvecklas
utan anknytning till ägandet. Ett annat var att sådana
fastigheter inte såldes i någon större omfattning varför en
intresseanmälan inte skulle få någon betydelse. Dessa skäl har
inte samma styrka som tidigare. Försäljning av fastigheter som
tillhör de allmännyttiga bostadsföretagen är inte längre
särskilt ovanligt. Enligt utskottets mening finns inga bärande
skäl för att inte också hyresgäster i t.ex. allmännyttans
fastigheter skall kunna delta i en ombildning. Utskottet delar
alltså uppfattningen i propositionen att det måste anses vara
ett rättvisekrav att också hyresgästerna i fastigheter ägda av
sådana bostadsföretag skall ha samma möjligheter som andra att
åstadkomma en ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. De
skäl som s-motionärerna anför för avslag på förslaget i denna
del är inte förenliga med denna uppfattning. Motion Bo7 (s)
avstyrks i denna del. Utskottet tillstyrker den ändring av
ombildningslagens tillämpningsområde som regeringens förslag
till lag om ändring i 2 § ombildningslagen innebär.

Vid ett riksdagens bifall till utskottets ställningstagande
till att allmännyttiga bostadsföretag skall omfattas av
ombildningslagens regler blir förslaget i motion Bo224 (nyd)
yrkande 5 om att även hyresgäster i fastigheter ägda av
allmännyttan skall ges möjligheter att delta i en ombildning
tillgodosett. Vad avser den andra frågan som tas upp i motionen
om rätten för fastighetsägaren att sälja till annan än
bostadsrättsföreningen gäller följande. Fastighetsägaren är i
princip oförhindrad att sälja till annan än
bostadsrättsföreningen om föreningen inte antagit hembudet eller
inte svarat inom föreskriven tid. Så länge en intresseanmälan
gäller får fastighetsägaren emellertid inte erbjuda annan än den
bostadsrättsförening som har gjort intresseanmälan att förvärva
fastigheten till ett förmånligare pris eller avsevärt
förmånligare villkor än vad som angavs i hembudet. Inte heller
får en överlåtelse ske om ett villkor i hembudet är uppenbart
oskäligt mot föreningen. Så länge intresseanmälan gäller och
något undantag från hembudsskyldigheten inte föreligger måste
hyresnämndens tillstånd till överlåtelsen inhämtas. Någon
ändring i dessa regler bör inte göras. Yrkande 5 i motion Bo224
(nyd) om en översyn av ombildningslagen avstyrks med
hänvisning till det anförda.

I motion Bo9 (m, fp) föreslås att riksdagen beslutar att det
krav som uppställs i lagen att ett hus skall innehålla fem
lägenheter för att ombildning skall få ske ändras till tre
lägenheter.

Bestämmelsen har såsom framgått uppmärksammats i
propositionen. Det finns enligt propositionen mycket som talar
för att kravet på minsta antalet lägenheter i
bostadsrättslagen och ombildningslagen kan sänkas till tre.
Frågan anses emellertid behöva analyseras närmare och får enligt
propositionen tas upp i ett senare sammanhang. Enligt vad
utskottet erfarit pågår inom justitiedepartementet en utredning
om bl.a. vilka krav som bör ställas på antalet lägenheter och på
antalet medlemmar i en bostadsrättsförening. Resultatet av
pågående överväganden bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför
motion Bo9 (m, fp).

I motion Bo403 (s) förordas en översyn av ombildningslagen i
syfte att utvidga tillämpningsområdet till att gälla även vid
överlåtelse av aktier och andelar i fastighetsbolag m.m. Enligt
motionärerna finns ett berättigat intresse av ombildning även
hos de hyresgäster som bor i hus som ägs t.ex. av
kommanditbolag. Regeringen bör enligt motionärerna ges i uppdrag
att närmare överväga hur detta problem skulle kunna lösas.

Vid ombildningslagens tillkomst ansågs den i motionen
aktualiserade frågan svår att reglera. Utskottet delar den
bedömningen. Även om det i och för sig finns skäl att ge också
hyresgästerna i dessa fastigheter möjlighet att få en ombildning
till stånd anser utskottet, på grund av bl.a. de administrativa
komplikationer som finns, det inte meningsfullt att göra en
översyn av frågan. Med det anförda avstyrker utskottet motion
Bo403 (s) om översyn av ombildningslagen när det gäller
försäljning av aktier och andelar i fastighetsbolag m.m.

Övriga lagstiftningsfrågor i propositionen

Enligt bestämmelser i bostadsrättslagen krävs att minst två
tredjedelar av hyresgästerna i de uthyrda lägenheterna som
omfattas av förvärvet på föreningsstämma går med på att en
hyresfastighet förvärvas för ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt. Samma majoritetskrav ställs för att en
intresseanmälan skall få antecknas i fastighetsboken.
Hyresgästerna skall vara medlemmar i bostadsrättsföreningen. För
s.k. folkrörelsekooperativa bostadsrättsföreningar gäller
angivna majoritetskrav endast om fastighetsförvärvet sker enligt
ombildningslagen.

I propositionen föreslås att nuvarande majoritetsregler ändras
till ett krav på enkel majoritet för ombildning. En sådan
förändring bör enligt regeringsförslaget inte innebära några
allvarliga nackdelar för föreningen eller de boende. Den
förändrade majoritetsregeln avses gälla alla
bostadsrättsföreningar, dvs. även de s.k.
folkrörelsekooperativa. För beslut om förvärv av hyresfastighet
och för att få en intresseanmälan antecknad i fastighetsboken
bör det enligt förslaget vara tillräckligt att mer än hälften av
hyresgästerna i de uthyrda lägenheterna är med på beslutet
eller, för intresseanmälan, skriftligen har förklarat sig
intresserade av en ombildning.

En annan fråga som behandlas i propositionen är kommunens
företrädesrätt enligt ombildningslagen. Denna rätt, som
tillkommer kommunen även om hyresgästerna har gjort en
intresseanmälan, har motiverats med kommunens ansvar för
bostadsförsörjningen. I syfte att underlätta för de hyresgäster
som vill genomföra en ombildning av fastigheten till bostadsrätt
föreslås i propositionen att den kommunala företrädesrätten
slopas. Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen anses inte
väga lika tungt som hyresgästernas intresse av att förvärva
fastigheten för att få en ombildning till stånd.

Även bestämmelserna om återköps- och lösningsrätten i
bostadsrättslagen tas upp i propositionen. I syfte att förhindra
spekulation med bostadsrätter infördes i bostadsrättslagen år
1985 en möjlighet att ta in ett förbehåll i stadgarna om
återköps- eller lösningsrätt i vissa fall. Denna möjlighet
tillkommer bostadsrättsföreningar som är anslutna till de s.k.
folkrörelsekooperativa organisationerna, dvs. HSB och
Riksbyggen. Återköps- eller lösningsrätten får gälla vid en
övergång av bostadsrätten inom tre år från
bostadsrättsupplåtelsen. I propositionen föreslås att denna rätt
avskaffas. Förbehåll som gäller vid ikraftträdandet får dock
fortsätta att gälla.

Särreglerna för s.k. folkrörelsekooperativa organisationer i
lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.
(tillståndslagen) behandlas också i propositionen. De föreslås
slopas. En folkrörelsekooperativ riksorganisation, en regional
folkrörelsekooperativ organisation av bostadsrättsföreningar
eller en bostadsrättsförening som är ansluten till en sådan
organisation får enligt gällande rätt förvärva en hyresfastighet
utan att krav på förvärvstillstånd ställs, medan Sveriges
Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC), som inte är
en sådan organisation, inte omfattas av denna bestämmelse. Nu
föreslås att undantaget från tillståndskravet skall gälla även
SBC. Härigenom likställs alla riksorganisationer för
bostadsrättsföreningar och regionala sådana organisationer. I de
fall en bostadsrättsförening, oavsett vilken organisation den
tillhör, förvärvar en hyresfastighet utan att ombilda den till
bostadsrätt bör enligt regeringsförslaget förvärvstillstånd
krävas. Samma regler för förvärvstillstånd föreslås således
gälla för alla bostadsrättsföreningar.

De nu refererade förslagen till ändringar i lagstiftningen tas
upp i motion Bo7 (s), vari förordas avslag på propositionen även
i dessa delar. I motion Bo8 (v) yrkandena 1--3 förordas avslag
på förslagen om ändring av majoritetskravet samt slopandet av
kommunens företrädesrätt och återköps- och lösningsrätten. Den i
propositionen föreslagna majoritetsregeln befaras leda till
bl.a. ekonomiska och praktiska svårigheter. Även
rättssäkerhetsaspekter framhålls. Enligt s-motionärerna visar
erfarenheterna att det råder en stor brist på rättssäkerhet och
trygghet för de hyresgäster som inte vill medverka i en
bostadsrättsombildning. V-motionären anser att kommunens
företrädesrätt bör bibehållas för att kommunen skall kunna ta
sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Motionärerna vill också
slå vakt om återköps- och lösningsrätten i bostadsrättslagen för
att förhindra spekulation och oskäliga prisstegringar.

Utskottet har ovan givit uttryck för uppfattningen att
ändringar bör vidtas i lagstiftningen för att underlätta en
övergång från hyresrätt till bostadsrätt. De nu refererade
lagförslagen har huvudsakligen detta syfte. Beträffande SBC
delar utskottet bedömningen i propositionen om att SBC numera
måste anses ha karaktär av riksorganisation för
bostadsrättsföreningar. Några bärande skäl att i tillståndslagen
behandla SBC på annat sätt än vad som gäller för HSB och
Riksbyggen finns inte enligt utskottets mening. Utskottet
tillstyrker med det anförda lagförslagen i övrigt och
avstyrker motionerna Bo7 (s) i denna del och Bo8 (v) yrkandena
1--3.

Outhyrda lägenheter m.m.

I propositionen behandlas två frågor som riksdagen tagit upp i
betänkandena 1989/90:BoU6 och 1990/91:BoU15. Riksdagen
tillkännagav genom en anslutning till det förstnämnda
betänkandet att regeringen borde överväga möjligheten att t.ex.
genom ett vitesförfarande ingripa mot fastighetsägare som
underlåter att hyra ut bostadslägenheter. I det sistnämnda
betänkandet förordades ett tillkännagivande om att en hyresnämnd
eller bostadsdomstolen borde åläggas en skyldighet att
underrätta den kommunala bostadsförmedlingen när en
bostadslägenhet blivit ledig till följd av en rättslig prövning.
Även detta utskottsförslag vann riksdagens gillande. I
propositionen ifrågasätts om ett vitesförfarande mot icke
seriösa fastighetsägare skulle vara ett verksamt medel och
tillföra bostadsmarknaden något större antal lägenheter. Att
påföra hyresnämnderna och bostadsdomstolen ytterligare
arbetsuppgifter när frågan om den kommunala bostadsförmedlingen
är under översyn anses enligt propositionen inte lämpligt. Vad
nu redovisats har riksdagen beretts tillfälle att ta del av.

I motionerna Bo7 (s) och Bo8 (v) yrkandena 4 och 5 tas dessa
uttalanden upp. Motionärerna godtar inte regeringens inställning
till dessa frågor utan anser att behov av lagstiftningsåtgärder
när det gäller problemen med outhyrda lägenheter och
underrättelse om lediga lägenheter kvarstår.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i propositionen
att det kan ifrågasättas om ett vitesförfarande skulle ge annat
än högst marginellt tillskott av bostadslägenheter. Ett
vitesförfarande skulle med största sannolikhet bli
resurskrävande utan att ge särskilt mycket i utbyte. Utskottet
delar också uppfattningen i propositionen att det med hänsyn
till de överväganden som pågår om bostadsförmedlingsverksamheten
i framtiden inte är lämpligt att ålägga hyresnämnderna och
bostadsdomstolen upplysningsskyldighet om lediga lägenheter.
Utskottet förordar att riksdagen med avslag på motionerna Bo7
(s) i denna del och Bo8 (v) yrkandena 4 och 5 lägger
propositionen såvitt avser frågan om outhyrda lägenheter
m.m. till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ombildningslagens tillämpningsområde
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Bo7 i denna del
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:352)
om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
såvitt avser 2 §, med den lydelse som framgår av bilaga till
detta betänkande,
res. 1 (s)

2. beträffande översyn av ombildningslagen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo224 yrkande 5,

3. beträffande antalet lägenheter
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo9,
res. 2 (s) - motiv.

4. beträffande försäljning av aktier och andelar i
fastighetsbolag m.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo403,
res. 3 (s)

5. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Bo7 i denna del
och 1991/92:Bo8 yrkandena 1--3 antar, med den lydelse som
framgår av bilaga till detta betänkande, regeringens förslag
till
a) lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt utom såvitt
avser 2 §,
b) lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) och
c) lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m.m.,
res. 4 (s)

6. beträffande outhyrda lägenheter m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Bo7 i denna del
och 1991/92:Bo8 yrkandena 3 och 4 lägger propositionen i denna
del till handlingarna.
res. 5 (s)

Stockholm den 14 maj 1992
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist
(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson
(s), Erling Bager (fp), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s),
Ulf Björklund (kds), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta
Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Lars
Stjernkvist (s) och Nils T Svensson (s).

Lars Stjernkvist (s) har inte deltagit i besluten under mom. 1
och 2.

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Ombildningslagens tillämpningsområde (mom. 1)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Rune Evensson, Britta Sundin,
Marianne Carlström och Nils T Svensson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Inledningsvis vill" och slutar med "ombildningslagen
innebär" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis slå fast att bostaden är en
grundläggande social rättighet. Målsättningen för
bostadspolitiken måste vara att erbjuda alla en bra bostad i en
god miljö och i en social gemenskap. Samhället och de boende
måste ha ett avgörande inflytande över bostadsförsörjningen.
Genom förslagen i propositionen ges ett fåtal människor
möjlighet att öka inflytandet över sitt boende medan kommunernas
möjligheter att fullgöra sitt ansvar för bostadsförsörjningen
försämras. Det är enligt utskottets mening viktigare att sträva
efter att utveckla inflytandet och möjligheterna till
ansvarstagande inom hyresrätten, den upplåtelseform som är sämst
tillgodosedd i detta avseende. Det förslag om att fastigheter
som ägs av allmännyttiga bostadsföretag skall omfattas av
ombildningslagens bestämmelser ökar naturligtvis vissa
hyresgästers möjligheter att påverka sitt boende men leder också
till svårigheter för kommunerna att uppfylla sitt ansvar för
bostadsförsörjningen. Såsom motionärerna påpekat kommer
överlåtelser av fastigheter mellan kommun och allmännyttiga
bostadsföretag eller omstrukturering av sådana bolag inte att
kunna genomföras eftersom hyresgästerna skulle få förköpsrätt.
Regeringsförslaget om en utvidgning av ombildningslagens
tillämpningsområde bör med hänvisning till vad ovan anförts
avslås. Motion Bo7 (s) tillstyrks i denna del.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande ombildningslagens tillämpningsområde
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo7 i denna del
avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrättslag såvitt avser 2§,

2. Antalet lägenheter (mom. 3, motiv.)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Rune Evensson, Britta Sundin,
Marianne Carlström, Lars Stjernkvist och Nils T Svensson (alla
s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Bestämmelsen har" och slutar med "Bo9 (m, fp)" bort ha
följande lydelse:

Enligt bostadsrättslagen krävs att en bostadsrättsförening har
minst fem medlemmar och att det i föreningens hus kommer att
finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med
bostadsrätt. Ombildningslagen omfattar inte hyresfastigheter som
har färre än fem lägenheter. Bestämmelsen om antalet medlemmar
har bl.a. motiverats med att föreningens verksamhet är
kooperativ och därför inte kan bestå av alltför få medlemmar och
att det måste vara möjligt att få till stånd en fungerande
styrelse. Mot bakgrund av bestämmelserna om minsta antalet
medlemmar har ansetts följa att föreningen bör förfoga över
minst fem lägenheter. Enligt utskottets mening är de skäl som
legat till grund för utformningen av lagstiftningen alltjämt
gällande. Någon lagändring om att sänka kravet på minsta
antalet lägenheter i bostadsrättslagen och ombildningslagen
bör därför inte aktualiseras. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Bo9 (m, fp).

3. Försäljning av aktier och andelar i fastighetsbolag m.m.
(mom. 4)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Rune Evensson, Britta Sundin,
Marianne Carlström, Lars Stjernkvist och Nils T Svensson (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Vid ombildningslagens" och slutar med "fastighetsbolag
m.m." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns
anledning att överväga en ändring av lagstiftningen så att
hyresgäster i en fastighet som ägs av ett bolag får möjlighet
till ombildning om bolaget säljer sina aktier och andelar. Även
om det kan vara en komplicerad fråga att reglera anser utskottet
att hyresgästernas intresse att få en ombildning till stånd är
så starkt att problemet bör utredas och analyseras. Regeringen
bör därefter i lämpligt sammanhang lämna riksdagen sin syn på
frågan, eventuellt i förening med förslag till lagstiftning. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion Bo403
(s) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
4. beträffande försäljning av aktier och andelar i
fastighetsbolag m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo403 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Lagförslagen i övrigt (mom. 5)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Rune Evensson, Britta Sundin,
Marianne Carlström, Lars Stjernkvist och Nils T Svensson (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet har" och på s. 7 slutar med "yrkandena 1--3" bort
ha följande lydelse:

Ett av de viktigaste målen för den sociala bostadspolitiken är
att kunna erbjuda alla en bra bostad i en god miljö och i en
social gemenskap. En förutsättning för att nå detta mål är att
det finns olika upplåtelseformer. En annan är att de boende
oavsett upplåtelseform har rätt att påverka och ta ansvar för
sitt boende och sin boendemiljö. Den största andelen av bostäder
utgörs av bostads- och äganderätter. För att nå valfrihet i
boendet och för att motverka ett segregerat boende måste
hyresrätten bevaras, förstärkas och utvecklas. Det är nödvändigt
för att klyftorna i boendet inte skall öka. Det kommer alltid
att finnas hushåll som inte vill ta på sig det ansvar för
förvaltning och ekonomi som innehavet av bostadsrätt för med
sig. Genom propositionens förslag om ändrade majoritetsregler
kommer lagstiftningen att sakna det starka skydd som behövs för
att dessa människor skall känna trygghet i sitt boende. Några
sakliga skäl för att ändra majoritetskraven i lagstiftningen
redovisas inte. Inte heller har frågan analyserats närmare.
Enligt utskottets mening bör därför kravet på två tredjedels
majoritet för beslut och intresseannmälan finnas kvar i
lagstiftningen. Regeringsförslaget att kommunerna inte skall ha
företrädesrätt vid en fastighetsöverlåtelse när det finns en
intresseanmälan bör avvisas. Företrädesrätten är ett medel för
kommunerna för att fullgöra sitt ansvar för
bostadsförsörjningen. Även regeringsförslaget om att ta bort
återköps- och lösningsrätten i bostadsrättslagen bör avvisas.
Dessa regler är bra instrument för att motverka oskäliga
prisstegringar och spekulation i boendet. Reglerna möjliggör
också en överlåtelse av lägenheten till nästa bosparande medlem
i stället för en försäljning på marknaden. Särreglerna för de
folkrörelsekooperativa riksorganisationerna ger förutsättningar
för att vidareutveckla de kooperativa idéerna och bör därför
finnas kvar i lagstiftningen.

Med hänvisning till vad ovan anförts förordar utskottet med
anledning av motionerna Bo7 (s) i denna del och Bo8 (v)
yrkandena 1--3 att riksdagen avslår lagförslagen såvitt nu är i
fråga.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
5. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Bo7 i denna
del och 1991/92:Bo8 yrkandena 1--3 avslår regeringens förslag
till
a) lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt utom såvitt
avser 2 §,
b) lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) och
c) lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m.m.,

5. Outhyrda lägenheter m.m. (mom. 6)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Rune Evensson, Britta Sundin,
Marianne Carlström, Lars Stjernkvist och Nils T Svensson (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "till handlingarna" bort ha
följande lydelse:

Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen förutsätter att
kommunen inte bara bygger bostäder utan även har möjlighet att
förmedla tomma lägenheter. Det är väl känt att det finns
fastighetsägare som låter bostadslägenheter stå outhyrda. Som
utskottet framhållit tidigare (1989/90:BoU6) måste möjligheterna
förbättras att ingripa mot de fastighetsägare som utan
godtagbara skäl undanhåller lägenheter från bostadssökande.
Utskottet kan därför inte godta att regeringen avser att inte
lägga fram något lagstiftningsförslag i frågan. Även utskottets
uttalanden i betänkande 1990/91:BoU15 om införande av en
underrättelseskyldighet för en hyresnämnd eller bostadsdomstolen
om lediga lägenheter är en angelägen fråga som bör utredas och
regleras i lag. Inte heller i denna fråga kan utskottet
acceptera regeringens ställningstagande. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen med anledning av motionerna Bo7 (s) i denna del
och Bo8 (s) yrkandena 4 och 5 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
6. beträffande outhyrda lägenheter m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1991/92:Bo7 i denna del och 1991/92:Bo8 yrkandena 4
och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Eva Zetterberg (v) anför:

Jag instämmer i de till detta betänkande fogade
reservationerna 2--5 (s) och vill därutöver tillägga följande.

Målsättningen för bostadspolitiken måste vara att alla kan
erbjudas en bra bostad i en god miljö och i en social gemenskap.
Detta är en grundläggande social rättighet. Det är därför
viktigt att samhället och de boende har ett avgörande inflytande
över bostadsförsörjningen och att de boende ges rätt och
möjlighet att välja boendeform.

Det är bra att det finns olika former av boende på marknaden.
Det ökar rörligheten och valfriheten, vilket leder till ett
större utbud och ökad flexibilitet inom bostadssektorn.
Balansen mellan olika upplåtelseformer måste emellertid
bibehållas. Det är också viktigt att blanda olika former av
bostäder i samma område för att motverka segregation i boendet.
Hyresrätten som upplåtelseform måste stärkas. Möjligheterna att
utöva inflytande och att ta ansvar för sitt boende inom
hyresrätten, som är den sämst tillgodosedda i dessa avseenden,
måste förbättras.

Av regeringen framlagda och av utskottet tillstyrkta
lagförslag

Bilaga