Titel saknas
Betänkande 2003/04:SKU33
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 28 maj 2004
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Kryphål i inkomstskattelagen täpps till (SkU33)
Ett kryphål i inkomstskattelagen täpptes till. Lagändringarna gäller retroaktivt från och med den 30 januari 2004. Kryphålet har funnits i de regler som gäller vid ombildning av fysiska personer näringsverksamheter till aktiebolag.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen. Skrivelsen läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottet
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 1
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Överföring av periodiseringsfond och expansionsfond vid ombildning till aktiebolag, m.m.Proposition 2003/04:133
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2004-05-06
Justering: 2004-05-13
Trycklov till Gotab och webb: 2004-05-17
Trycklov: 2004-05-17
Trycklov: 2004-05-21
Justering: 2004-05-13
Trycklov till Gotab och webb: 2004-05-17
Trycklov: 2004-05-17
Trycklov: 2004-05-21
Reservationer: 1
Betänkande 2003/04:SKU33
Betänkande 2003/04:SKU33
Alla beredningar i utskottet
2004-05-06
Kryphål i inkomstskattelagen täpps till (SkU33)
Skatteutskottet förslår att riksdagen godkänner ett förslag om att täppa till ett kryphål i inkomstskattelagen. Förslaget föreslås att gälla retroaktivt från och med den 30 januari 2004. Kryphålet finns i de regler som gäller vid ombildning av fysiska personers näringsverksamheter till aktiebolag.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2004-05-28
Debatt om förslag 2003/04:SKU33
Webb-tv: Titel saknas
Dokument från debatten
- 2004-05-28Protokoll 2003/04:124
Protokoll från debatten
Anf. 50 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Det finns ingen större anledning för mig att breda ut mig över det här ärendet, utan jag nöjer mig med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på den reservation som finns. Vi får se om det är någon mer som anmäler sig. Då får jag väl återkomma.
Anf. 51 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Det är väl många som sitter på sina kammare nu, ivriga att kasta sig ut i slutdebatten inför EU-valrörelsen. Eller så kanske de vill åka hem och fira pingst och mors dag - jag vet inte.
Det här är ett litet betänkande men ack så viktigt. Kristdemokraterna anser att arbete och företagande är grunden för vår gemensamma välfärd och att vi är beroende av att arbetstillfällen skapas inte bara i offentlig sektor utan också i privat sektor. Dessa två kan helt enkelt inte leva utan varandra.
De flesta företag har en blygsam men modig början. Det kanske bästa exemplet är Bill Gates, som på 70-talet på egen hand byggde upp ett litet företag som i dag är ett av världens viktigaste och största: Microsoft. Ett svenskt exempel är Salvatore Grimaldi, som invandrade till Sverige och på sin fritid började göra affärer från sitt garage. I dag är hans Grimaldi Industrier en rad cykelföretag, och 1997 betalade Salvatore Grimaldi 14,5 miljoner kronor i skatt.
Herr talman! Vad jag vill säga med dessa ord är att dessa herrar en gång började i liten skala - vi får hoppas att det också blir kvinnor som börjar i samma skala - och företagen fick växa. Nästan alla stora företag har en gång börjat i liten skala med kanske bara en grundare som anställd eller en grundare som har anställt någon annan. Det är viktigt att riksdagen stöder den här typen av personer i stället för att hindra dem. I dag har riksdagen att besluta i just en sådan fråga som berör den här typen av framgångssagor. Det kanske man inte tänker på till en början.
Utskottsmajoriteten har funnit att när man omvandlar en enskild firma till ett aktiebolag så kan en orimlig skattevinst uppstå när de obeskattade reserverna flyttas med. Även vi kristdemokrater inser problemet. Det ska givetvis inte vara möjligt att dra sig undan beskattning genom ett laborerande med den juridiska formen för företaget.
Men å andra sidan är det viktigt att vi här i riksdagen avhåller oss från att i vår iver att täppa till alla kryphål faktiskt slänga ut barnet med badvattnet. Här anser vi kristdemokrater därför att försiktighetsprincipen måste gälla. Man bör inte ändra reglerna med mindre än att man vet att det inte drabbar svensk företagsamhet.
Vi kristdemokrater har därför väckt en motion med anledning av regeringens proposition, eftersom den inte tar tillräcklig hänsyn till de likviditetsproblem som kan uppstå för de företagare som vill ombilda sin enskilda näringsverksamhet till ett aktiebolag genom så kallad apportemission. Vi föreslår därför att regeringen ska återkomma med ett förslag som inte riskerar att innebära likviditetsproblem i samband med företagsombildningarna. Vi pekar på ett alternativ som förespråkas av Svenskt Näringslivs skattedelegation, vilket går ut på att man ska behandla negativa belopp vid företagsomvandlingar som kapitalvinst det år då ombildningen sker medan skatten fördelas över en femårsperiod.
Det skulle innebära att företagaren får tid på sig att betala av skatteskulden, som uppstår när han eller hon bildar aktiebolag. Det skulle göra att uppfinnare och andra som vill ta steget till att bli företagare i aktiebolag också kan göra det även om de har en del obeskattade reserver.
Härmed yrkar jag bifall till reservationen.
Anf. 52 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! Lars Gustafsson har väl beskrivit innehållet i den reservation som föreligger här som ju utgår från den motion han nämnde. Jag vill hänvisa till vad han nyss angav, men jag vill också göra kammaren uppmärksam på att det här kan tyckas vara en relativt liten fråga, men den är på sitt sätt en temperaturmätare på företagsklimatet i vårt land.
Är det så att regeringen försummar påpekanden som kommer om att det här kan ha negativa verkningar för småföretag som vill växa och utvecklas bör man rätta till de problem som kan uppstå när man nu genomför den av regeringen i och för sig kanske motiverade ändringen. Jag utgår från att man, även om socialdemokraterna i utskottet nu har sagt nej till den här motionen, ändå noggrant studerar effekten av att man inte har åstadkommit samtidiga förändringar som tar hänsyn till de likviditetsproblem som kan uppstå när ett växande mindre företag ombildas från enskilt bolag till aktiebolag. Jag utgår från att regeringen, även om man nu avslår motionen, som jag yrkar bifall till genom att yrka bifall till reservationen, ändå återkommer i ärendet.
Anf. 53 Anna Grönlund Krantz (Fp)
Herr talman! Än en gång befinner sig skatteutskottets ledamöter i kammaren för att diskutera frågor som rör företagandet och dess villkor. Lennart Hedquist sade i talarstolen för en stund sedan att det här var en liten fråga, och jag håller med Lennart. På det stora hela kan det här verka vara en liten fråga. Men jag tror att man ska vara medveten om att alla de frågor som vi är inne och petar i, som vi gör detaljförändringar i och som vi kan tycka verkar vara små, påverkar den enskilda företagaren på ett sätt som faktiskt kan vara avgörande.
Jag har sagt det förr i den här talarstolen, men jag tycker att det förtjänar att sägas igen. Det finns ett grundproblem i svensk företagarpolitik, och det är faktiskt att det har hänt alltför lite, för att inte säga inget, positivt för svenska företagare de senaste åren. Nu står vi här med ytterligare ett nytt lagförslag, och det här lagförslaget går ut på att täcka hål i nuvarande lagstiftning vad gäller överföring av periodiseringsfonder vid ombildningar till aktiebolag.
Från Folkpartiets sida tycker vi att den korrigering som man nu gör för att täppa till det här överutnyttjandet av systemet är bra, men jag tycker precis som Kristdemokraterna har framfört i sin motion att det också är viktigt att se till att det här förslaget inte slår in öppna dörrar för dem som vill gå från en enskild firma till att ombilda sitt företag till ett aktiebolag. Därför, herr talman, ställer också vi oss bakom den motion som kd har skrivit, och jag vill med detta yrka bifall till den reservation som finns.
Anf. 54 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! För Sverige är det viktigt att näringslivet har förmågan att skapa starka och livskraftiga företag. Det är det här ett exempel på. Skattepolitiken måste utformas på ett sätt som så långt möjligt bidrar till just det. En viktig ingrediens i en sådan politik är att skattesystemet är neutralt och likformigt, att reglerna behandlar olika företag och företagsformer på ett sätt som inte leder till att konkurrensen snedvrids.
Det är precis ett sådant förslag som vi tar ställning till i dag när regeringen och skatteutskottet vill täppa till en lucka i lagstiftningen som innebär att vissa företag kan sänka sin skatt i samband med en ombildning av bolaget trots att en sådan ombildning i sig inte alls var tänkt att ge någon skatteeffekt. De nuvarande bestämmelserna kan alltså användas på ett sätt som det inte var tänkt. Risken är förstås då stor att vi får företagsombildningar som enbart motiveras av skatteskäl. Risken är dessutom överhängande att verksamheter ombildas gång på gång, att man sätter det i system, och att det i sin tur innebär att staten går miste om skatteintäkter och att konkurrensen i näringslivet snedvrids.
Som vi har hört har de borgerliga partierna en gemensam reservation. Där vill man ha en annan teknisk lösning på problemet. Bekymret med deras förslag är att det inte leder till neutralitet och likformighet eftersom det ger upphov till en skattekredit för de företag som har möjlighet att använda den här typen av regler. Det är också skälet till att vi har yrkat bifall till vårt förslag i utskottets betänkande och avslag på reservationerna.
Anf. 55 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Det är mycket teknik här. Problemet är lite grann att skatteutskottet vid det förra förslaget 1997/98 påtalade att man inte tog hänsyn till likviditetsproblemen. Det var därför man skickade det tillbaka och ville ha en annan lösning. Som det nu är har man inte löst det likviditetsproblem som kan uppkomma. Företaget måste ju tillskjuta 100 000 för att över huvud taget få bilda ett aktiebolag. Det förslag som vi har till översyn skulle motverka att man bara av okynne, om man säger så, skulle skaffa sig skattefördelar.
Det andas lite av att man misstänkliggör alla som vill göra någonting, att det bara görs ur skattefiffelsynpunkt. Vi har i en tidigare valkampanj pratat om att man ser hela svenska folket som någon sorts fifflare, företagare också. Det framställs så. Jag är lite rädd för att man försöker strypa varenda kryphål till vilket pris som helst, att man hellre ser till att ingen verksamhet kommer i gång än att man ska hålla sig till statuterna. De riskerna tar man alltid. Det ligger på det moraliska området.
Det skulle inte ha varit omöjligt för utskottsmajoriteten att överväga de tilläggsförslag som vi hade i vår motion. Man skulle ha kunnat se över detta. Jag brukar ta en liknelse med min mor som jobbade i en järnhandel och sålde dammsugare. Hon sålde östtyska dammsugare. De var väldigt billiga, de fungerade nästan aldrig, men alla hade råd att köpa dem.
Anf. 56 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Jag förstod inte riktigt den sista kopplingen till ärendet, men det är antagligen mitt problem och inte någon annans.
Det kan naturligtvis bli så, som också Lennart Hedquist påpekade i sitt anförande, att det blir problem med likviditetsfrågorna. Då får vi återkomma med förslag som kan lösa det. Men som vi ser det i dag tror vi inte att det blir ett särskilt allvarligt problem.
Det är ett större bekymmer att vissa företagare tillåts utnyttja den här typen av skatterabatter medan andra inte får det. Det är alltså inte bara en statsfinansiell fråga att få in så många kronor till staten som möjligt. Det handlar också om att ha ett neutralt och likformigt skattesystem som inte snedvrider konkurrensen i näringslivet. Det är viktigt för effektiviteten i ekonomin och naturligtvis också för de småföretagare som inte får den möjlighet som Lars Gustafsson vill ge andra småföretagare.
Anf. 57 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Man brukar säga att man inte vill blanda in trosfrågor i politik. Till syvende och sist handlar det om hur vi tror att det ska bli. Vi tror att det behövs en liten morot och en liten banan att ge företagare för att de ska utvecklas. Vi har också fått ta del av Företagarföreningens undersökning bland svenska folket om vad de tror är det bästa sättet att utvecklas. Jag är väldigt glad att 66 av hallänningarna tror att det sker bäst genom att stimulera småföretagare, för där har vi den bästa tillväxten. Jag och min medkombattant här har lite olika uppfattning om vad vi tror skulle vara bäst. Vi vill gärna ha enhetliga lagstiftningar, men vi tror att vårt förslag skulle täppa till de värsta hålen och dessutom gynna företagsamhet. Vi får väl se vad framtiden utvisar, om det är du eller jag som får rätt.
Anf. 58 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Det förslag som ni har räcker inte till för att både täppa till hålet i lagstiftningen och göra skattesystemet neutralt och likformigt, det vill säga att det blir rättvist mellan olika företag och företagsformer. Vissa kan faktiskt få en rejäl skattekredit med ert förslag medan andra företag inte får samma möjligheter. Därför ställer vi inte upp på ert förslag. Vi tror att det som utskottets majoritet nu föreslår både innebär att vi får ett rättvisare system och, vilket inte är minst viktigt och som ofta diskuteras, att regelsystemet blir enklare.
Anf. 58 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Det förslag som ni har räcker inte till för att både täppa till hålet i lagstiftningen och göra skattesystemet neutralt och likformigt, det vill säga att det blir rättvist mellan olika företag och företagsformer. Vissa kan faktiskt få en rejäl skattekredit med ert förslag medan andra företag inte får samma möjligheter. Därför ställer vi inte upp på ert förslag. Vi tror att det som utskottets majoritet nu föreslår både innebär att vi får ett rättvisare system och, vilket inte är minst viktigt och som ofta diskuteras, att regelsystemet blir enklare.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2004-05-28
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2004-05-28Protokoll 2003/04:124
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Överföring av periodiseringsfond och expansionsfond vid ombildning till aktiebolag, m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen godtar regeringens förslag om att med verkan fr.o.m. den 30 januari 2004 slopa särbestämmelserna för apportemission vid överföring av periodiseringsfond och expansionsfond i samband med ombildning av enskild näringsverksamhet och handelsbolag till aktiebolag.
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
3. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:133, avslår motion 2003/04:Sk34 och lägger skrivelse 2003/04:63 till handlingarna.- Reservation 1 (m, c, fp, kd)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 111 0 1 32 m 0 38 0 17 fp 0 40 0 8 kd 0 22 0 11 v 24 0 0 6 c 0 15 0 7 mp 12 0 0 5 Totalt 147 115 1 86
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.