Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting
Betänkande 2009/10:KrU2
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 4 november 2009
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Överenskommelsen med idéburna organisationer inom det sociala området (KrU2)
Regeringen har lämnat en redogörelse för en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Överenskommelse upprättades under hösten 2008. Huvudmålet med överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare samt att stödja framväxten av en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Överenskommelsen ska tydliggöra de ideella aktörernas roll inom det sociala området och göra det möjligt för dem att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer. Riksdagen sa nej till en motion och avslutade ärendet utan att besluta något mer.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna, i övrigt avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 1
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2009-10-13
Justering: 2009-10-20
Trycklov till Gotab och webb: 2009-10-23
Trycklov: 2009-10-23
Trycklov: 2009-10-28
Justering: 2009-10-20
Trycklov till Gotab och webb: 2009-10-23
Trycklov: 2009-10-23
Trycklov: 2009-10-28
Reservationer: 1
Betänkande 2009/10:KrU2
Betänkande 2009/10:KrU2
Alla beredningar i utskottet
2009-10-13
Överenskommelsen med idéburna organisationer inom det sociala området (KrU2)
Regeringen har lämnat en redogörelse för en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Överenskommelse upprättades under hösten 2008. Huvudmålet med överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare samt att stödja framväxten av en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Överenskommelsen ska tydliggöra de ideella aktörernas roll inom det sociala området och göra det möjligt för dem att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer. Kulturutskottet föreslår att riksdagen avslår en motion och avslutar ärendet utan att besluta något mer.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2009-11-04
Dokument från debatten
- 2009-11-04Protokoll 2009/10:23
Protokoll från debatten
Anf. 71 Siv Holma (V)
Herr talman! Under hösten 2008 ingick regeringen en överenskommelse med idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Betänkandet behandlar regeringens skrivelse, där de redogör för denna överenskommelse. Man skriver i betänkandet: "Huvudmålet med överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare, samt att stödja framväxten av en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Överenskommelsen ska tydliggöra de ideella aktörernas roll inom det sociala området och möjliggöra för dessa att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer verksamma på området. Den pågående dialogen mellan regeringen och den sociala ekonomins aktörer som är verksamma inom det sociala området fortsätter med denna överenskommelse som grund."
Herr talman! Den citerade texten klargör syftet med överenskommelsen. Tyngdpunkten ligger på att möjliggöra de idéburna organisationerna som utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Man ska också göra det möjligt för dem att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer. Visserligen börjar man med att säga att man vill stärka de idéburna organisationernas självständighet och oberoende roll som röstbärare. Men vad betyder det i verkligheten, i praktiken? Vad händer med de idéburna organisationer som håller sig till att bara vara självständiga och oberoende? Hur kommer de att säkerställas ekonomiska resurser för sin verksamhet jämfört med dem som väljer att underordna sig det offentliga och bli leverantörer och utförare till det offentliga?
Herr talman! Vänsterpartiet är det enda parti som har utformat en motion utifrån dessa frågeställningar. Vänsterpartiet delar uppfattningen att de ideella organisationerna på det sociala området är mycket viktiga och att de gör en ovärderlig insats. Det är därför vi ställde oss bakom den gemensamma visionen. Men vi vill samtidigt framhålla att det är ett stort misstag att tro att man kan blanda ihop sociala företag med ideella organisationer utan att tydligt skilja på rollen som röstbärare och rollen som utförare och social entreprenör.
Så här i efterhand framstår det mer som att regeringen i det närmaste lockat organisationer i syfte att lägga över mer av det som vi anser är samhällets ansvar på frivilligkrafter. I stället för att syfta till att erkänna frivilliginsatsernas värde har man gjort överenskommelsen till ett redskap för att genomföra det högst ideologiskt betingade vårdvalet.
Herr talman! Nu kan någon invända att det har genomförts en så kallad dialog i ärendet med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet och att inga invändningar framkom. Det var en dialog som skedde i andan av att det var väldigt bråttom. Syftet med överenskommelsen sades vara att ge de ideella organisationerna ett erkännande för deras viktiga arbete. Resultatet av diskussionen, såväl med organisationerna som med de politiska partierna, är en framhastad produkt som egentligen inte kan anses bära prägeln av en verklig överenskommelse.
Flera av organisationerna som deltagit i diskussionerna inför överenskommelsen och som senare känt sig pressade att acceptera densamma har aviserat att man vill frånträda den, men är oroliga för konsekvenserna, för att de ska förlora det oundgängliga stöd som samhället står för eller ställas utanför fortsatt dialog.
Herr talman! Av respekt för de inblandade organisationerna och med hänsyn till det allmännas ansvar anser jag att den överenskommelse som ligger till grund för den aktuella skrivelsen snarast måste bli föremål för en oberoende utvärdering. Jag yrkar därför bifall till reservationen.
Det är viktigt att föreningar och organisationer på nytt får möjligheter att inkomma med synpunkter och kritik. En viktig fråga i sammanhanget är varför så många av dem som deltagit i dialogen inte upplevt att de kan ställa sig bakom den presenterade överenskommelsen. Många känner sig förbisedda och i värsta fall överkörda och lurade. Det är ingen bra utgångspunkt för ett framtida arbete.
Vi anser därför att hela överenskommelsen snarast ska utvärderas, något som inte minst är viktigt med anledning av att andra liknande överenskommelser håller på att tas fram på andra ideella områden. Vår efterfrågade utvärdering ska inte blandas ihop med den som regeringen beslutat om.
Herr talman! Utskottsmajoriteten hänvisar till att det ingår i överenskommelsen att systematiskt och kontinuerligt följa upp den. Frågan som man på detta sätt undviker är just utvärderingen av själva tillkomsten av överenskommelsen.
Utskottsmajoriteten skriver i utskottets ställningstagande att "Ersta Sköndals högskola har fått i uppdrag . att genomföra en uppföljningsstudie av hur överenskommelsen genomförs på statlig och kommunal nivå under de första tre åren". Uppföljningsdirektiven talar sitt tydliga språk med regeringens val av uppföljare. Upplägget är att utvärdera om överenskommelsen gett avsett resultat, det vill säga om fler idéburna organisationer blivit utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård och omsorg.
Jag kan inte utläsa att uppföljningen skulle ta upp det som vi efterfrågar i reservationen, det vill säga själva tillkomsten av överenskommelsen. Det finns inte heller i direktiven till uppföljningen något om att titta på vilka de ekonomiska konsekvenserna blir för de idéburna organisationerna av att blanda ihop uppdragen man har som röstbärare respektive socialt företag. Framför allt: Vilka blir konsekvenserna för de organisationer som koncentrerar sig och sin verksamhet till att endast vara en så kallad röstbärarorganisation?
Anf. 72 Per Lodenius (C)
Herr talman! Överenskommelsen mellan regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting, som vi här i dag tar upp, är en bra och viktig överenskommelse. Den lyfter fram de ideella aktörerna och den allt viktigare roll de spelar, inte minst som utförare av tjänster inom välfärdsområdet.
Inom vården och omsorgen bidrar de idéburna organisationerna med flexibilitet, valfrihet och lokalt anpassade lösningar. Det är lika viktigt i områden i vårt land där servicen är gles och befolkningsunderlaget begränsat som i storstadsområden och tätorter att det medmänskliga engagemanget bättre tas till vara än vad som skett hittills.
Det handlar alltså om att ta till vara det engagemang och den idérikedom som människor har och som också ger en större valfrihet och kvalitet i välfärdsområdet. Det här är något Centerpartiet tydligt värnar om: att öka valfriheten och att ta till vara människors engagemang.
De idéburna organisationerna öppnar möjligheter för den enskilda människan att på olika sätt bidra till och engagera sig i samhällsarbetet. En grundsten för demokratin är just möjligheten att vara med och påverka samhällsutvecklingen utifrån de förutsättningar man själv har.
Därför är det viktigt att ta till vara det engagemang och den kunskap som finns i dessa organisationer. Det gör man bland annat genom denna överenskommelse där man enats om ett antal principer som ska utveckla relationerna och tydliggöra rollerna mellan staten, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting.
Herr talman! Överenskommelsen är som sagt en bra och viktig överenskommelse. Men inte bara för att den lyfter fram de ideella aktörerna och den allt viktigare roll de spelar, inte minst som utförare av tjänster inom välfärdsområdet, som vi här har sett, utan också för den process som föranledde överenskommelsen och hur den utvecklades och växte fram under arbetets gång.
Regeringen valde ett arbetssätt där dialogen har varit en bärande del och där de idéburna organisationerna till stor del har kunnat påverka, utveckla och styra processen. Viktigt att poängtera är också att dialogen fortsätter och att överenskommelsen kontinuerligt följs upp med bland annat en årlig konferens och rapport.
Om vi ser till kulturutskottets verksamhetsområde kan jag lyfta fram den ideella sektorn inom kulturområdet. Väldigt många människors engagemang och skapande förmåga är förutsättningen för ett rikt kulturliv. Många i vårt land är engagerade i och gör stora ideella insatser för att bygga upp kulturell verksamhet. Både professionella och amatörer lägger ned mycket arbete och stort engagemang.
Den infrastruktur med vars hjälp både professionella och amatörer erbjuds arenor att agera på bärs i väldigt stor utsträckning av ett ideellt arrangörskap. De är de yttersta kapillärerna i det som vi skulle kunna kalla kulturens blodomlopp. Lokala teaterföreningar, bygdegårdar och biografer drivs nästan utan undantag med krafter från ideella entreprenörer.
Regeringen lyfter i propositionen
Tid för kultur
fram behovet av ett fördjupat erfarenhetsutbyte och samarbete på kulturområdet mellan ideella sektorn, landstingen och kommunerna samt staten. Centerpartiet ser styrkan i det arbete med dialoger man har använt när regeringen har tagit fram överenskommelsen med de idéburna organisationerna inom det sociala området och ser gärna att ett liknande arbetssätt också används när det gäller utvecklingen av samarbetet mellan kommunerna och landstingen, regeringen och de ideella och idéburna organisationerna och nätverken inom kulturområdet.
Herr talman! Jag stannar där och yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionen.
Anf. 73 Dan Kihlström (Kd)
Herr talman! Detta är ett kort men ändå intressant betänkande som har haft sin speciella väg i riksdagen. Nu är det vi i kulturutskottet som ska behandla ärendet med anledning av den reservation som finns.
I en bilaga i skrivelsen finns en uppräkning av 80 mer eller mindre kända organisationer som inbjöds att delta i dialogen mellan regeringen och idéburna organisationer inom det sociala området. Det handlar om organisationer som under många år gjort stora insatser i samhället. Jag ska bara ta några exempel från den listan. Två av dessa organisationer har sedermera också skrivit på överenskommelsen.
Det första exemplet är Hela Människan. Om man går in på dess hemsida kan man läsa att det är en ideell organisation med en kombination av tusentals frivilliga och över 400 anställda i förebyggande, behandlande och rehabiliterande arbete. I de ca 90 lokala enheterna försiggår en mängd olika verksamheter. De vänder sig till människor som på grund av missbruk, hemlöshet, kriminalitet eller brist på fungerande nätverk befinner sig i social utsatthet.
Det andra exemplet som finns i listan är Demensförbundet. Det startades 1984 och är i dag Sveriges största anhörigorganisation med 11 000 medlemmar och 130 demensföreningar runt om i hela Sverige.
Det tredje exemplet jag vill ta som också finns med i listan är Sverigefinska Riksförbundet. Det har 130 lokalavdelningar i 100 kommuner, 15 000 medlemmar och tio distriktsorganisationer. Det skriver på sin hemsida att det är pådrivande i alla frågor som rör sverigefinnarna på samhällslivets alla områden.
Så skulle jag kunna fortsätta att räkna upp vad vi egentligen talar om. Det är dessa organisationers plats och insatser som det handlar om när vi talar om det regeringen har satt i gång med överenskommelsen.
Precis som har sagts tidigare här kan den ideella och sociala sektorn inte överskattas. Inom den ideella sektorn görs många gånger i det fördolda storartade insatser som räddar människoliv, ger människor en mening med livet eller, som jag nämnde nyss, förebygger kriminalitet och missbruk.
Totalt motsvarar svenskarnas ideella arbete ca 400 000 årsarbetskrafter. Det ger en siffra på det enorma arbete som utförs och en förståelse för den ideella sektorns betydelse och omfattning. Tyvärr uppmärksammas det arbetet kanske inte tillräckligt. Det är inte alltid pengar och ekonomisk kompensation som behövs eller efterfrågas. Ibland handlar det bara om ett erkännande i form av uppmuntrande ord eller ett ökat samarbete.
Det är 90 procent av svenska folket som är medlemmar i en ideell förening, 80 procent av svenska folket utför någon form av frivilliginsatser och över hälften av svenskarna gör det i en omfattning motsvarande minst 30 minuter per dag. Svenskarna är ett folk som gillar föreningsliv och frivilligarbete. Det är något som vi politiker måste bli mycket bättre på att uppmuntra och uppskatta.
Jag skulle vilja påstå att det från politiskt håll gjorts en alltför stor gränsdragning mellan offentlig, privat och ideell sektor. Vissa har sett den ideella sektorn som något som inte ska konkurrera med den offentliga sektorn.
Att bilda föreningar och delta i gemenskaper och sociala nätverk skulle jag vilja karakterisera som en naturlig egenskap hos människor. Ett vitalt föreningsliv är av stor betydelse eftersom engagemang i föreningslivet innebär demokratisk fostran, normöverföring och att det personliga ansvarstagandet främjas.
Dessutom är föreningslivet en mötesplats där sociala kontakter skapas och utvecklas. Denna civila kultur är en förutsättning för en levande demokrati och även för samhällets ekonomiska utveckling. Det sociala kapital som finns i de naturliga nätverken har därmed stor betydelse för politiken och dess möjlighet att förändra samhället.
För att stärka organisationerna och det som vi nu talar om och som jag tog exempel från har regeringen inlett en dialog med den ideella sektorn och Sveriges Kommuner och Landsting. Den dialogen påbörjades i slutet av 2007 och resulterade i en överenskommelse mellan de tre parterna som presenterades våren 2008.
Organisationer har fått lämna synpunkter på överenskommelsen, och även oppositionspartierna har bjudits in till möten för att man på så sätt ska få en så bred politisk förankring som möjligt. Varje år under en treårsperiod ska en uppföljning av överenskommelsen ske i form av konferenser, rapporter och tematiska studier. På konferenserna ska varje part redogöra för hur de har genomfört överenskommelsen, och i rapporterna ska varje part redovisa sitt arbete och sin åtgärdsplan för att uppnå överenskommelsen.
Motivet till regeringens dialog med den ideella sektorn är bland annat att betona en oberoende ideell sektor som en garant för demokrati och mångfald. Andra motiv är att en utveckling av den sociala ekonomin kan bidra till minskat utanförskap och ökad ekonomisk tillväxt samt att fler aktörer inom offentligt finansierad verksamhet kan ge ökad valfrihet och högre kvalitet.
Det finns en reservation i betänkandet som jag något vill beröra. Ärligt talat förstår jag inte riktigt Vänsterpartiets motion och reservation i betänkandet. När jag läser texten i motionen och i reservationen är det som att Vänsterpartiet menar att regeringen har lockat organisationerna till överenskommelsen i syfte att lägga över mer av samhällets ansvar på frivilligkrafter. Överenskommelsen skulle också bli ett redskap för regeringen att genomföra vårdvalet.
Jag tycker att detta är ett konstigt resonemang. Regeringen har inga som helst ambitioner att vare sig locka eller lura in några organisationer i ett samarbete. Regeringen har helt enkelt bjudit in till en bred dialog med den ideella sektorn, vilket har varit mycket uppskattat av den inbjudna parten.
(Applåder)
Anf. 74 Ylva Johansson (S)
Herr talman! Ideella organisationer är en omistlig del av demokratin och välfärdssamhället. I det goda samhället har vi en mycket stark gemensamt finansierad välfärd. Men vi har också ett starkt medmänskligt engagemang människor emellan och ett stort utrymme för det ideella engagemang som kanaliseras via ideella organisationer. Det råder ingen motsättning mellan dessa.
I Sverige har det tvärtom varit så i vår historia att viktiga sociala reformer ganska sällan primärt har initierats av klokskaper i den här kammaren utan oftast startats av ett ideellt engagemang och oavlönat arbete för att ställa upp för medmänniskor och avhjälpa brister i samhället, något som senare har blivit en del av välfärdssamhället.
I stora delar är det så vårt välfärdssamhälle har byggts ut. Det har gällt mödrahälsovård och ambulansvården. Ganska nya exempel är kvinnojourerna som under många år drevs med ideellt engagemang. De är i dag en del av den gemensamt finansierade välfärden och en rättighet.
Vi har i dag verksamheter som pågår, till exempel vård för gömda, som kanske, hoppas jag, kommer att bli en del av den gemensamt finansierade välfärden och inte någonting som helt och hållet bygger på ideellt engagemang. Med en politik som vill förstärka och bygga ut välfärden finns det ingen motsättning mellan det ideella engagemanget och det som är den gemensamt finansierade välfärden.
Ideella organisationer förtjänar uppskattning, större utrymme och långsiktiga spelregler. Vi tycker därför att det är bra att regeringen har tagit initiativ till en överenskommelse med den ideella sektorn. Vi socialdemokrater välkomnar en sådan överenskommelse. Vi har också valt att samarbeta för att finna gemensamma formuleringar kring de grundläggande principerna trots att vi blev inbjudna mycket sent i den politiska processen kring överenskommelsen. Vi har gjort det därför att vi ser ett stort värde i att det finns en bred politisk förankring i de spelregler som gäller för den ideella sektorn. Men det är viktigt att påpeka att riksdagen inte är part i överenskommelsen. Oppositionspartierna är inte heller någon part i överenskommelsen, utan det är en överenskommelse mellan regeringen, den ideella sektorn och Sveriges Kommuner och Landsting.
Vi kommer därför förstås att rösta ja till förslaget i det betänkande som behandlar den skrivelse som redogör för överenskommelsen. Jag vill också vara tydlig och tala om att vi socialdemokrater står bakom principen om en överenskommelse. Men regeringens del av överenskommelsen innehåller självfallet också regeringens politik när det gäller vård och omsorg. Det är en politisk inriktning som vi socialdemokrater inte delar. Det är en politik som präglas av ideologiskt motiverad privatisering på område efter område inom välfärden. Det är en politik som har präglats av långtgående skattesänkningar både på nationell nivå och ute i kommuner och landsting ledda av allianspartierna. Det är en politik som vi inte delar, och det är en politik som jag är rädd för kommer att leda till att man tvingar in de ideella organisationerna i en roll där de ska bli företag och konkurrera på samma sätt som företag för att bli utförare i den offentligt finansierade välfärden.
Jag tror att det är mycket stor risk att det som är själva kärnan i det ideella engagemanget slarvas bort. Det är positivt med mångfald. De formuleringarna finns i överenskommelsen, och vi delar dem. Men det är också viktigt att säga att det är särskilt positivt när det är de som själva är engagerade som driver en verksamhet. Jag menar att det inte är jämförbart om det är RSMH eller Fontänhuset som driver en verksamhet för människor med psykiska funktionshinder eller om det är en internationell vårdkoncern som gör det. Det är inte riktigt samma sak.
Mångfald har ett värde i sig. Men det har också ett värde i sig att det finns ett utrymme för att utföra verksamheter inom en ram där det ideella engagemanget tas till vara.
Vi har haft många exempel på att ideella organisationer har agerat för att driva fram välfärdens verksamheter. Men det är också viktigt att komma ihåg att många ideella organisationer verkar inom verksamheter som inte har någon avsikt att någonsin bli en del av den offentligt finansierade välfärden. Man driver saker ideellt, och man vill fortsätta att driva dem ideellt. Ingen har egentligen någon önskan om att det ska vara på något annat sätt.
En annan viktig del för den ideella sektorn är att ge röst åt röstsvaga, att synliggöra osynliggjorda erfarenheter, att stärka och skydda den som är utsatt och att formulera krav på förändring för den som inte är van att kräva något för egen del. Det är också en viktig roll för den ideella och idéburna sektorn som riskerar att förminskas eller försvinna i en roll där man nästan uteslutande hänvisas till att bli utförare i den kommunala verksamheten. Det är det vi är rädda för.
Herr talman! Jag vill avsluta med att säga att vi socialdemokrater tycker att det är bra att ideella och idéburna organisationer kan och får utföra verksamhet i den skattefinansierade vården och omsorgen. De har mycket att bidra med. Det är viktigt att de får spelregler som inte tvingar in organisationerna i en mer företagsliknande form. De valde att vara ideella organisationer därför att de inte ville vara aktiebolag. Då ska man se till att man inte tvingar in dem i den rollen när de blir utförare.
Det är också viktigt att detta inte blir den enda rollen, utan att vi värnar de andra rollerna. Utrymmet för det ideella engagemanget på eget initiativ får inte förminskas. Organisationerna får inte reduceras till underleverantörer.
Herr talman! En rödgrön regering kommer fortsättningsvis att vilja ha en långsiktig överenskommelse med den ideella och idéburna sektorn. Men det politiska innehållet i regeringens del av en sådan överenskommelse med en ny rödgrön regering kommer självfallet att vara annorlunda. Jag hoppas att det framgår av mitt inlägg och av Vänsterpartiets och Miljöpartiets inlägg i debatten.
I detta anförande instämde, Ann-Kristine Johansson, Carina Ohlsson Leif Pettersson och Lars Wegendal (alla s).
Anf. 75 Mats Pertoft (Mp)
Herr talman! Från Miljöpartiets sida kan jag säga att vi välkomnar den överenskommelse som har slutits i dess huvuddrag. Vi tycker att det är bra att man lyfter fram de idéburna organisationerna. Framför allt är det bra att man arbetar för att skapa spelregler som tydliggör det mervärde och de positiva sidor som ideella organisationer har i vårt samhälle.
Samtidigt måste man tydligt klargöra att det aldrig får bli tal om att vältra över ansvarsområden eller verksamheter som åligger samhället på ideella organisationer. Det är en grundprincip i det hela. Det här är inte så lätt. Själv har jag länge varit verksam i idéburna och ideella organisationer, och jag tror att många i den här kammaren har en sådan bakgrund. Då vet man om hur svårt det är att dra de exakta skiljelinjerna.
När jag tänker på mitt eget engagemang i missbrukarvård för kvinnor, skolor och så vidare vet jag att det inte är helt enkelt att skilja mellan det som verkligen åligger samhället och det som man gör frivilligt. Samtidigt finns det ett mervärde i att vara engagerad och att brinna för de här sakerna och för engagemanget som det är självklart att vi måste ta till vara. Ideella organisationer är inte drivna av vinstintresse, utan det är just det ideella som driver dem i stället för vinsten. Om överenskommelsen på sikt kan leda fram till ett tydliggörande av detta - att både skapa stöd och klargöra skillnaderna - är det bra.
Men från Miljöpartiets sida kan jag instämma i den kritik som bland andra Siv Holma har framfört: Förankringsprocessen var inte den bästa. Det gick, milt uttryckt, ganska snabbt i den process när vi i oppositionspartierna blev tillfrågade. Det hade varit en fördel att kunna göra detta mer grundläggande och om förhållandena och relationerna hade varit tydligare från början.
Vi menar ändå att visionen är viktig. Precis som har sagts här ställer vi oss inte bakom regeringens politik på området, men vi ställer oss bakom visionen för detta. Det är det som är det viktiga.
Jag instämmer i kravet på och nödvändigheten av att utvärdera denna överenskommelse ordentligt. Om vi vet någonting om detta område är det att det är väldigt svårt. Det är mycket gungfly. Det finns olika problemområden, som jag har varit inne på nu, när det gäller definitionen av vad som är samhällets uppdrag och vad som är de ideella organisationernas uppdrag. Var går gränsdragningen för de ideella organisationer som utför uppdrag åt samhället? Hur förhindrar man att samhället drar tillbaka och minskar sitt ansvarstagande och dumpar det på ideella organisationer? Det är precis det som denna process handlar om, och jag hoppas att det kommer att bli tydligare i och med utvärderingen av överenskommelsen. Detta är någonting som Miljöpartiet kommer att följa med stort intresse.
Därför har vi valt att ställa oss bakom överenskommelsen men med de frågetecken som jag har nämnt. Vid ett maktskifte kommer vi naturligtvis också att följa det vidare. Samarbetet med de ideella organisationerna har alltid varit en punkt som har varit viktig för Miljöpartiet. Med de orden hoppas jag att kammaren fattar visa beslut.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2009-11-04
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2009-11-04Protokoll 2009/10:23
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Utvärdering av överenskommelsen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2008/09:Kr7.- Reservation 1 (v)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 114 0 1 15 m 82 0 0 15 c 26 0 0 3 fp 24 0 0 4 kd 20 0 0 4 v 0 16 0 6 mp 13 1 0 5 Totalt 279 17 1 52 Skrivelsen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2008/09:207 till handlingarna.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.