Östersjösamarbetet

Betänkande 1991/92:UU23

Utrikesutskottets betänkande 1991/92:UU23

Östersjösamarbetet

---

Innehåll

• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
UU23

Motionerna

1991/92:U506 av Pierre Schori m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bildandet av ett Östersjöråd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en fördjupning av Östersjösamarbetet.

1991/92:U526 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en databas för kunskap om Östersjön och länderna
däromkring.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av samarbetet för att
återställa Östersjöns miljö,

Inriktningen av Östersjösamarbetet

Motionen

Enligt motion U506 (s) yrkandena 1 och 2 bör initiativ tas för
att fördjupa Östersjösamarbetet och upprätta ett Östersjöråd.
Formerna för det samarbete som nu växer fram i regionen går i
huvudsak ut på ett flexibelt och pragmatiskt samarbete mellan
regeringar utan en tyngande byråkratisk apparat. Ett samarbete i
ett Östersjöråd kan omfatta allmänpolitiska frågor, liksom
ekonomiska. Det gäller t. ex. infrastrukturinvesteringar,
miljöinsatser, utveckling av forskarnätverk samt att skapa goda
förutsättningar för samarbete mellan folkrörelser och fackliga
organisationer liksom för kultursamarbetet. Det är, enligt
motionärerna, viktigt att den svenska regeringen fullföljer den
tidigare regeringens arbete genom att aktivt delta med svenska
initiativ för att åstadkomma en fördjupning av
Östersjösamarbetet genom upprättande av ett Östersjöråd.

Utskottet

De senaste årens dramatiska förändringar i Europa har öppnat
nya möjligheter för samarbete i Östersjöregionen. Genom
järnridåns avlägsnande har ett stort hinder för handelsutbyte,
resor och annan samverkan försvunnit. Hotet mot miljön i
regionen, inte minst havsföroreningar och säkerheten i
kärnkraftsverken, föranleder gemensamma åtgärder. I en tid när
man förutser ett regionaliserat Europa är det också naturligt
att samarbeta för att förhindra att området kring Östersjön, som
inte omfattas av EG:s infrastrukturplanering, marginaliseras.
Vidare har förändringarna skapat förutsättningar för en
demokratisk utveckling och ekonomisk tillväxt i hela regionen.

Under de senaste åren har samarbete etablerats i
Östersjöregionen på en rad områden. På miljöområdet inleddes ett
mellanstatligt samarbete på Ronnebykonferensen 1990 och följdes
upp vid miljöministermötet i Helsingfors den 8--9 april i år.
Transportministrarna har ett liknande samarbete. På
ministerkonferensen i Szczecin, Polen, den 16--18 mars i år
beslöts att samarbetet fortsättningsvis skulle koncentreras till
tre nyckelområden: infrastrukturutveckling, åtgärder för att
skydda miljön och utveckling av trafiksäkerheten. För vart och
ett av dessa områden skall en arbetsgrupp sammankallas och inom
ett år framlägga förslag till handlingsprogram. Sverige åtog sig
att sammankalla och leda miljögruppen.

Ars Baltica -- samlingsbegreppet för serier av utställningar,
musikgästspel, seminarier och konferenser kring Östersjöområdet
-- spelar en viktig roll på kulturområdet. Ett samarbete mellan
universiteten har resulterat i Baltic Sea University där
tusentals studenter i regionen kan ta del av föreläsningar via
TV från något av universiteten. Den ökade friheten att resa och
samarbetet inom the Baltic Tourist Association öppnar regionen
för nya former av turism. På det ekonomiska området har porten
öppnats för frihandel. För näringslivet är
handelskammarsamarbetet väsentligt liksom ökande privata
näringslivskontakter med de länder kring Östersjön med vilka nya
handelsmöjligheter har öppnats. Det växande fackliga samarbetet
i regionen har bl.a. resulterat i att ett nordiskt-baltiskt
kontaktforum bildats. Även kommuner runt Östersjön har varit
aktiva för att främja kontakter på en rad områden, bl.a. genom
vänortsutbyte. Östersjöstädernas förbund, med sekretariat i
Gdansk, är ett samarbete mellan 32 städer runt Östersjön.

Mot bakgrund av det ökade intresset för samarbete i
Östersjöregionen grundades Östersjörådet vid
utrikesministerkonferensen i Köpenhamn den 5--6 mars i år. Rådet
skall, i enlighet med den deklaration som antogs, vara ett
regionalt forum för samverkan mellan Östersjöstaterna. Några
fasta institutioner upprättades emellertid inte. Samarbetet
kommer att få formen av traditionellt mellanstatligt samarbete,
där värdlandet svarar för sekretariatservice. Mellan
ministermötena, som skall hållas en gång om året, arbetar en
ämbetsmannakommitté.

Östersjörådet skall ägna särskild uppmärksamhet åt sex olika
områden. För det första skall man stödja nya demokratiska
institutioner. Vidare skall rådet samarbeta inom ekonomi och
teknologi för att främja tillväxt i Östersjöregionen. I rådet
skall man också behandla humanitära frågor och hälsa. Samarbete
inom miljövård och energi liksom transport och kommunikationer
har redan tagit form bl. a. genom ministermöten. Slutligen skall
man även samarbeta inom områdena kultur, utbildning, information
och turism.

Vid sidan av det regeringssamarbete som inletts i
Östersjörådet har även ett parlamentarikersamarbete etablerats.

Utskottet välkomnar det intensifierade Östersjösamarbetet och
upprättandet av Östersjörådet. Östersjörådet har en praktisk
betydelse som begynnelsen för ett samarbete som grundar sig på
gemensamma värden. Rådet kommer även att vara ett viktigt
övergripande forum för samordning och meningsutbyte på en rad
områden. Det är den första gemensamma mötesplatsen för samråd i
hela regionen och kommer därigenom att fylla en viktig funktion.

En viktig aspekt av Östersjösamarbetet är att regioner knyts
samman över nationsgränser. Östersjösamarbetet är inte endast
ett samarbete mellan länder. Flera samarbetsinitiativ har tagits
på delstatlig och kommunal nivå. Till de förslag om hur
Östersjösamarbetet skall kunna utvecklas hör idén om den "Nya
Hansan" som fördes fram av regeringen i Schleswig-Holstein. Vid
Köpenhamnskonferensen lyftes regionernas betydelse fram bl.a.
genom att regionala företrädare var medlemmar i ländernas
delegationer. Vidare framhålls i punkt 16 i rådets stadga att
särskild uppmärksamhet skall ges till regioner, underregioner
och internationella organisationer när särskilda deltagare,
gäster eller observatörer bjuds in. Utskottet ser regionala
företrädares närvaro och medverkan som ett välkommet inslag i
Östersjörådets verksamhet.

Det förslag som framförs i motion U506 (s) om att fördjupa
Östersjösamarbetet genom att ta initiativ till ett Östersjöråd
har tillgodosetts genom utvecklingen.

Med det ovan anförda förklaras yrkandena 1 och 2 i motion U506
besvarad.

Östersjöns miljö

Motionen

På Ronnebykonferensen, som sammankallades på initiativ av
Sverige och Polen, enades länderna kring Östersjön om att
gemensamt arbeta fram en plan för hur Östersjöns miljö skall
återställas och för hur detta skall finansieras.
Socialdemokraterna anser i motion Jo612 att regeringen måste
driva på för att fullfölja dessa ambitioner.

Utskottet

I Östersjödeklarationen, som antogs vid Ronnebykonferensen i
september 1990, räknas en rad områden upp inom vilka länderna
deklarerar sina avsikter att återställa Östersjön i en sund
ekologisk balans. En arbetsgrupp gavs i uppdrag att koordinera
analysen av miljöproblemen och att förbereda ett gemensamt
program. Vidare skulle gruppen, i samverkan med internationella
finansinstitutioner, analysera de finansiella förutsättningarna
och förbereda investeringsprojekt.

Vid uppföljningsmötet i Helsingfors den 8--9 april antogs en
ny konvention, en ministerdeklaration och ett åtgärdsprogram.
Underlag för åtgärdsprogrammet var en rapport från
arbetsgruppen där drygt etthundra hot mot havsmiljön (hot spots)
beskrevs och där en strategi lades upp för det framtida arbetet.

Jordbruksutskottet har i sitt yttrande till utrikesutskottet
beträffande yrkande 13 i motion Jo612 (1991/92:JoU8y) refererat
till tidigare ställningstaganden angående Östersjöns
miljösituation. Våren 1991 konstaterade utskottet
(1990/91:JoU30) att ett konsekvent och målmedvetet arbete måste
göras för att minska dagens hot mot våra hav, i nära samarbete
med övriga strandstater. Som ett led i detta aktiva arbete
framhöll utskottet bl.a. det nu aktuella åtgärdsprogrammet.
Utskottet ansåg att det multilaterala miljösamarbetet i
Östersjöområdet bör ha sin bas i Helsingforskommissionen men att
det knappast kan vara riksdagens uppgift att i detalj reglera
hur verksamheten inom kommissionen skall utformas och hur de
enskilda staterna skall genomföra de överenskommelser som
träffas inom kommissionen.

I sitt yttrande erinrar jordbruksutskottet vidare om att
regeringen i årets budgetproposition föreslår att medel avsätts
för insatser inom ramen för programmet under
utrikesdepartementets anslag för samarbete med Central- och
Östeuropa. Jordbruksutskottet pekar även på det planerade
tvärvetenskapliga projektet vid Östersjöinstitutet och för vars
ändamål regeringen har avsatt 325 000 kr. Med det i yttrandet
anförda fann utskottet inte anledning till något särskilt
uttalande med den inriktning som föreslås i motionen.

Utskottet delar jordbruksutskottets syn och erinrar också om
vad miljöministern anför i budgetpropositionen om samarbetet i
regionen. Sverige skall, anför han, aktivt medverka till att
utveckla miljösamarbetet i hela Europa och ge stöd för att rena
Östersjön. Under de kommande åren fordras stora insatser för att
förbättra miljösituationen i Öst- och Centraleuropa. Genom
samarbete med grannfolken bl.a. i Estland, Lettland, Litauen och
Polen kan Sverige bidra med såväl konkreta miljöåtgärder som
stöd för unga demokratier som nu utvecklar sitt miljöansvar.

Därmed betraktas yrkande 13 i motion Jo612 som besvarat.

En Östersjödatabas

Motionen

Mot bakgrund av det ökade intresset för Östersjöregionen
framträder ett behov av en uppsamling av all kunskap om
Östersjön och länderna däromkring. Därför föreslås i motion U526
(s) att en Östersjödatabas upprättas. Enligt motionären är det
emellertid varken möjligt eller önskvärt att samla allt vetande
på ett ställe. Däremot borde det gå att skapa en bank med
kunskap om kunskapen, en databas med uppgifter om vart man kan
vända sig i olika frågor. En sådan databas måste ha goda
kontakter med lärosäten, forskningsstationer, statliga
förvaltningar, näringsliv osv. i alla länder med Östersjökust
och bör, anser motionären, placeras på Gotland.

Utskottet

Det ökade samarbetet mellan länderna kring Östersjön kommer
att medföra ett ökat behov av information och kunskap om
förhållandena i regionen. Utskottet anser att samlad information
av det slag som nämns i motionen är värdefull. Det faller
emellertid i första hand på verkställande myndigheter att samla
in och tillhandahålla relevanta data, däribland SCB. Dessutom
innebär Östersjösamarbetet i den form det nu tar goda
möjligheter för informationsinsamling. Den
miljöproblemkartläggning som görs inom ramen för miljösamarbetet
är ett sådant exempel. Utskottet ser därför ingen anledning för
riksdagen att besluta om en särskild Östersjödatabas.

Med det ovan anförda avstyrks motion U526.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen av Östersjösamarbetet
att riksdagen förklarar motion 1991/92:U506 yrkandena 1 och 2
besvarad med vad utskottet anfört,

2. beträffande Östersjöns miljö
att riksdagen förklarar motion 1991/92:JoU612 yrkande 13
besvarad med vad utskottet anfört,

3. beträffande en Östersjödatabas
att riksdagen avslår motion 1991/92:U526.

Stockholm den 28 april 1992

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit:
Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Mats Hellström (s), Maj
Britt Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils
T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Viola Furubjelke (s),
Göran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s), Peeter Luksep (m),
Håkan Holmberg (fp), Birgitta Hambraeus (c) och Richard
Ulfvengren (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.