Osann utsaga inför EFTA-domstolen

Betänkande 1992/93:JuU14

Justitieutskottets betänkande 1992/93:JUU14

Osann utsaga inför EFTA-domstolen m.m.

---

Innehåll

• Propositionen
• Motion
• Utskottet
• Hemställan

1992/93
JuU14

Propositionen

I proposition 1992/93:81 har regeringen
(Justitiedepartementet)

dels föreslagit att riksdagen antar ett av Lagrådet
granskat förslag till lag om ändring i brottsbalken,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om frågan om sanktioner mot tredskande
vittnen (prop. avsnitt 3).

Lagförslaget har fogats till betänkandet, se bilaga.

Motion

1992/93:Ju8 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå proposition 1992/93:81 om osann utsaga inför
EFTA-domstolen.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll m.m.

I propositionen föreslås att det införs en ny
straffbestämmelse i brottsbalken (BrB) om osann eller
ovarsam utsaga inför en internationell domstol. Vidare
föreslås att bestämmelsen i 2 kap. 3 § BrB om domstols
behörighet ändras så att den täcker också de nya brotten.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den dag regeringen
bestämmer.

Till grund för lagförslaget ligger en i Justitiedepartementet
upprättad promemoria (Dnr 92-1836) som har remissbehandlats.

Bakgrund

Sverige har tillsammans med övriga sex EFTA-stater
undertecknat ett omfattande avtal med EG och dess medlemsstater
om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES-avtalet), som
nyligen antagits av riksdagen (prop. 1991/92:170, 1992/93:EU1,
rskr. 18).

Enligt artikel 108.2 i EES-avtalet åtar sig EFTA-staterna att
inrätta en domstol (EFTA-domstolen) som skall vara behörig att i
fråga om tillämpningen av EES-avtalet avgöra bl.a. mål och
ärenden som rör övervakningsförfarandet avseende EFTA-staterna,
överklaganden av beslut på konkurrensområdet som fattas av
EFTA:s övervakningsmyndighet samt tvister mellan två eller flera
EFTA-stater. EES-avtalet innehåller endast grundläggande
bestämmelser om EFTA-domstolens behörighet; i avtalet förutsätts
att EFTA-staterna sinsemellan skall träffa ett särskilt avtal om
EFTA-domstolen. Så har skett i det s.k. övervakningsavtalet där
frågor om bl.a. EFTA-domstolens behörighet, sammansättning och
domförhet regleras. I anslutning till övervakningsavtalet har
ett antal protokoll upprättats, bl.a. protokoll 5 om
EFTA-domstolens stadga. Riksdagens ovannämnda beslut om
EES-avtalet innebär att övervakningsavtalet i sin helhet
inkorporeras med svensk rätt. Protokollet om EFTA-domstolens
stadga inkorporeras däremot inte, vilket medför att särskilda
lagstiftningsåtgärder behövs i vissa hänseenden.

Överväganden

Sverige har gjort folkrättsligt förpliktande åtaganden som
aktualiserar ändringar i svensk rätt. Bl.a. har Sverige enligt
artikel 26 i EFTA-domstolens stadga åtagit sig att behandla
tredskande vittnen eller mened som begåtts av ett vittne eller
en sakkunnig som om motsvarande brott begåtts inför nationell
domstol i tvistemål; vid brott mot bestämmelserna skall den
berörda EFTA-staten väcka åtal mot gärningsmannen vid behörig
nationell domstol (se prop. s. 5).

De angivna förpliktelserna såvitt avser mened uppfylls
genom regeringens förslag till lag om ändring i BrB, och
utskottet tillstyrker bifall till propositionen i den delen. Det
sagda innebär att utskottet avstyrker bifall till motion Ju8.

När det sedan gäller frågan om lagändringar också krävs för
att uppfylla förpliktelsen beträffande tredskande vittnen
kommer regeringen fram till slutsatsen att det svenska
sanktionssystemet inte behöver ändras. Här konstateras (prop. s.
12 f) att vittnesplikten enligt svensk rätt inte är
straffrättsligt sanktionerad. För tredskande vittnen finns i
stället regler om vite, hämtning och häktning (se 36 kap. 7, 20
och 21 §§ rättegångsbalken). Regeringen konstaterar vidare att
förpliktelsen inte kan anses omfatta någon skyldighet att
införa straff för tredskande vittnen utan endast att tredska
inför EFTA-domstolen skall behandlas på samma sätt som tredska
inför en svensk domstol. I sammanhanget erinrar regeringen om
att det i EFTA-domstolens stadgar är föreskrivet att ett vittne
eller en sakkunnig på begäran av domstolen skall kunna höras vid
en nationell domstol i någon av EFTA-staterna. När det sker
blir, konstaterar regeringen, resp. lands regelsystem
beträffande tredskande vittnen tillämpligt i sin helhet (se 16 §
lagen (1992:000) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde,
prop. 1991/92:170 del 1 s. 143, 1992/93:EU1, rskr. 18).

Utskottet delar bedömningen att det inte finns någon anledning
att ändra de svenska reglerna om hämtning, vite och häktning
eller att i den svenska lagstiftningen införa straffrättsliga
sanktioner mot tredskande vittnen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mened
att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ju8 antar det i
proposition 1992/93:81 framlagda förslaget till lag om ändring i
brottsbalken,

2. beträffande tredskande vittnen
att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförs i
propositionen om sanktioner mot tredskande vittnen.

Stockholm den 26 november 1992

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

I beslutet har deltagit: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik
Lövdén (s), Göthe Knutson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Birthe
Sörestedt (s), Nils Nordh (s), Göran Magnusson (s), Karl Gustaf
Sjödin (nyd), Sigrid Bolkéus (s), Kent Carlsson (s), Christel
Anderberg (m), Liselotte Wågö (m), Karl-Göran Biörsmark (fp),
Kjell Eldensjö (kds) och Lars Petersson (c).

Bilaga