Ombordsanställdas beskattning

Betänkande 2000/01:SkU22

1, Förslag
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Avslutat, Genomförd

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC

PDF

Webbsida

Betänkande 2000/01:22 Ombordsanställdas beskattning

Beslut

Beskattning av ombordanställda på färjor Sverige-Danmark (SkU22)

Anställda ombord på färjor mellan Sverige och Danmark ska vid 2002 års taxering inte beskattas i Sverige. Undantaget gäller inkomst som uppbärs av en i Sverige obegränsat skattskyldig person med anställning hos dansk arbetsgivare för arbete ombord på dansk färja som är registrerad i det danska internationella skeppsregistret (DIS).

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Bifall till utskottets hemställan

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 2
Propositioner: 1

Från regeringen

Beskattningen av anställda ombord på färjor mellan Sverige och DanmarkProposition 2000/01:89

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-05-08
Justering: 2001-05-15
Trycklov: 2001-05-20
Trycklov: 2001-05-21

Betänkande 2000/01:SkU22

Alla beredningar i utskottet

2001-05-08

Beskattning av ombordanställda på färjor Sverige-Danmark (SkU22)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att anställda ombord på färjor mellan Sverige och Danmark vid 2002 års taxering inte ska beskattas i Sverige. Undantaget gäller inkomst som uppbärs av en i Sverige obegränsat skattskyldig person med anställning hos dansk arbetsgivare för arbete ombord på dansk färja som är registrerad i det danska internationella skeppsregistret (DIS).

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-05-30

Debatt om förslag 2000/01:SkU22

Webb-tv: Ombordsanställdas beskattning

Dokument från debatten

2001-05-30Protokoll 2000/01:117

Protokoll från debatten

ROLF KENNERYD (C)

Anf. 144 ROLF KENNERYD (C)

Herr talman! Detta betänkande, TU14, behandlar Riksdagens revisorers skrivelse och förslag angående Bilprovningen, fordonskontrollen och trafiksäkerhe- ten. Jag vill börja mitt anförande med att citera en me- ning från reservation 1 av Per-Richard Molén m.fl. Det står: "Enligt vår uppfattning hänger Bilprovning- ens problem i allt väsentligt samman med bolagets ensamrätt att utföra periodiska fordonskontroller." Jag är inte förvånad över texten. Den ligger väl helt i linje med Moderaternas gamla schlager att allt som kan förknippas med statligt ansvar eller ägande bör avvecklas. Vi har nyligen hört Jan-Evert Rådhström framföra den här schlagern på klingande värmlandsmål. Det är en moderatdänga som inte fått, och knappast kommer att få, det genomslag som Beatles en gång fick. Mikael Niemi beskriver i sin bok Populärmusik från Vittula hur han för första gången stötte på Beatles. Han skriver: "Vi kunde inte tala på en lång stund. Vi bara låg där och blödde, tomma och lyckliga i den ringande tystnaden. Sedan reste jag mig och spelade den igen." Eftersom jag knappast tror att reservationen når denna höjd borde därför reservanterna lämna den eviga enkla visan och i stället analysera problemen med sikte på att förbättra den modell som finns. Vi i Vänsterpartiet anser att det är av stor vikt att behålla den nuvarande modellen, framför allt av tra- fiksäkerhets- och miljöskäl. Att vår svenska modell, trots sina brister, bidrar till trafiksäkerheten visar väl den studie som VTI gjort. Revisorerna pekar i betän- kandet på denna studie när de framför sina motiv för en utglesning av de periodiska kontrollbesiktningar- na. Studien visar att det i en mycket liten andel av trafikolyckorna är fordonsfel som bidragit till upp- komsten av olyckan. Detta om något borde väl vara en indikator på att kontrollbesiktningarna fungerar ganska väl, även om bilparkens status är ett resultat av många delposter. Det vore också intressant att höra av reservanterna vilket underlag eller vilken forskning som ger vid handen att en avveckling av bilprovningsmonopolet ger bättre effektivitet eller främjar trafiksäkerheten. Herr talman! Det är naturligtvis så att allt går att göra bättre, så även när det gäller Bilprovningen. Utskottet går också därför revisorerna till mötes med att ge regeringen till känna vad som anförts i frågan om effektivitet samt att SWEDACS:s tillsynsansvar för Bilprovningens verksamhet bör klarläggas. Vissa förbättringar har dessutom genomförts. Bl.a. har man minskat väntetiderna till besiktningen genom att ändra inställelse för viss slutsiffra. På så sätt har man kunnat slippa långa kötider, framför allt under våren. Bilprovningen har också inlett försök med ändrade rutiner för kallelse. Det är åtgärder som förhoppningsvis ska leda till att väntetiderna ned- bringas. Jag vill också nämna något kort om den del av betänkandet som handlar om flygande inspektioner och ökad trafiksäkerhet. Utskottet föreslår att riksda- gen med anledning av revisorernas förslag ger rege- ringen till känna behovet av en analys av bl.a. orsa- kerna till att verksamheten med flygande inspektioner inte nått den omfattning den skulle och att verksam- hetsutfallet uppvisar stora länsvisa skillnader. Vi i Vänsterpartiet har i motioner och debatter ofta påtalat att dessa inspektioner är en viktig del i trafiksäkerheten. Vi har också vid ett flertal tillfällen uttryck vår oro inför neddragningen av antalet in- spektörer. Vi anser att deras verksamhet och kompe- tens är en mycket viktig nyckel till en ökad trafiksä- kerhet. Verksamheten är inte minst viktig när det gäller t.ex. kontrollen av utländsk tung trafik. Därför anser vi att det är ett bra första steg att utskottet nu begär att regeringen analyserar de problem med fly- gande inspektioner som utskottet och Riksdagens revisorer påtalat. Vänsterpartiet förutsätter att detta sker snarast. Skulle det visa sig att regeringens analys hamnar i någon form av långbänk kommer vi i Vänsterpartiet att aktualisera frågan i någon form. Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till för- slagen i betänkande 14 i dess helhet.

ARNE KJÖRNSBERG (S)

Anf. 145 ARNE KJÖRNSBERG (S)

Herr talman! Jag har förvisso frågat Miljöpartiet, och de kommer väl att förklara sina miljöskäl till att monopolet ska finnas kvar lite längre fram i debatten. Men Vänsterpartiet tog ju upp miljöskälen som en anledning till att ni tycker att det är viktigt med mo- nopol. Jag vill givetvis inte dra några paralleller med tidigare kommunistiska och monopolistiska öststater när det gäller miljön. Det skulle jag aldrig kunna tänka mig att nämna. Därför avstår jag. Men jag tyck- er att det vore väldigt intressant att få höra Vänster- partiets skäl. Ni säger ju att ett svenskt bilprovnings- monopol är viktigt av miljöskäl.

ROLF KENNERYD (C)

Anf. 146 ROLF KENNERYD (C)

Herr talman! Det är mycket enkelt, Jan-Evert Rådhström. En del av kontrollen på bilbesiktningen är ju att se till att bilen inte släpper ut alltför stora mängder avgaser. Där mäter man halten CO2 osv. Det är en del i det. En annan viktig del som jag också framhöll är tra- fiksäkerheten. Jag tycker att det finns delar i VTI:s forskning som visar att vi har en relativt bra kontroll- besiktning av vår fordonspark. Jag hoppas att vi kan fortsätta med det och göra den ännu bättre.

ARNE KJÖRNSBERG (S)

Anf. 147 ARNE KJÖRNSBERG (S)

Herr talman! Jag förmodar, men jag måste ändå ställa frågan, att Vänsterpartiet känner till att alla de verkstäder vi har i dag mäter avgasutsläpp på bilarna. Det är inget unikt för Svensk Bilprovning. Det klarar de flesta verkstäder av. Om vi hade ackrediterade verkstäder skulle de ha samma krav på sig. Jag ser ingen skillnad där. Konkurrensverket säger att det vore bra av miljö- skäl att konkurrensutsätta Svensk Bilprovning. Vilka argument finns det mot detta? Är det bättre av miljö- skäl att åka två gånger på besiktning och att åka be- tydligt längre till besiktningen? Jag kommer själv från glesbygden, och jag tror att Vänsterpartiet vet vad jag pratar om. Vilka miljöskäl finns det för att ha monopolet kvar?

Avslutat, Genomförd

Ärendet är avslutat

Protokoll med beslut

2001-05-31Protokoll 2000/01:118

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.