Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt m.m.

Betänkande 1998/99:BoU10

Bostadsutskottets betänkande 1998/99:BOU10

Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1998/99

BoU10

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition
1998/99:101 Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt
m.m. jämte med anledning av denna proposition väckta
motioner. Regeringen föreslår att en
bostadsrättsförening får besluta om förvärv av ett
hus för ombildning till bostadsrätt, om minst två
tredjedelar av hyresgästerna i de uthyrda
lägenheterna går med på beslutet. Samma krav på
majoritet föreslås gälla för en s.k. intresseanmälan
för fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt. I propositionen lämnas också förslag
till lag om ändring av tillstånd att bedriva
verksamhet med kooperativ hyresrätt.

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag och
avstyrker samtliga motionsförslag.

Till betänkandet har tre reservationer och ett
särskilt yttrande fogats.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1998/99:101 att
riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

2. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,

3. lag (1999:000) om ändring av tillstånd att
bedriva verksamhet med kooperativ hyresrätt.

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning av
propositionen väckta motionerna

1998/99:Bo15 av Yvonne Ångström och Kerstin
Heinemann (fp) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag om ändringar i 9 kap. 19 §
bostadsrättslagen (1991:614) och ändringen i lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt.

1998/99:Bo16 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om krav på
kvalificerad majoritet för beslut om förvärv av
fastighet för ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt samt för intresseanmälan för sådant
förvärv i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen, i händelse av avslag på yrkande
1, hos regeringen begär förslag till övergångsregel
som tar sikte på de bostadsrättsföreningar som,
enligt nu gällande lagstiftning, har gjort en
intresseanmälan för förvärv av fastighet för
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1998/99:Bo17 av Rigmor Ahlstedt m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag
till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.

1998/99:Bo18 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en mångfald av boendeformer.

1998/99:Bo19 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om kvalificerad
majoritet för beslut om förvärv av fastighet för
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt samt för
intresseanmälan för sådant förvärv,

2. att riksdagen, i händelse av bifall till
propositionen, hos regeringen begär förslag
till övergångsregel som garanterar
bostadsrättsföreningar som, enligt nu
gällande lagstiftning, redan lämnat
intresseanmälan för förvärv av fastighet
för ombildning till bostadsrätt att
fullfölja ombildningen i enlighet med enkel
majoritet.

Bakgrund

Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt

I bostadsrättslagen (1991:614) regleras
förutsättningarna för en bostadsrättsförenings
beslut om att förvärva ett hus för ombildning av
hyresrätt till bostadsrätt. Beslutet är giltigt, om
hyresgästerna i mer än hälften av de uthyrda
lägenheterna som omfattas av förvärvet har gått med
på beslutet. Dessa hyresgäster skall vara medlemmar
i föreningen. Innan beslutet fattas, skall en
ekonomisk plan upprättas och hållas tillgänglig för
medlemmarna. Ett beslut som fattats i strid med
lagens bestämmelser är ogiltigt (9 kap. 19-21 §§
bostadsrättslagen). Inskrivningsmyndigheten skall
beakta ogiltighetspåföljden vid prövningen av
föreningens ansökan om lagfart. En ansökan skall
avslås om det är uppenbart att förvärvet är ogiltigt
(20 kap. 6 § 10 jordabalken).

Hyresgästerna har före andra köpare rätt att
förvärva den fastighet de bebor för ombildning till
bostadsrätt. En förutsättning för att hyresgästerna
skall kunna utnyttja sin rätt är att de har bildat
en bostadsrättsförening och att föreningen har gjort
en intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten för
anteckning i fastighetsboken
(inskrivningsregistret). En sådan intresseanmälan
kan göras om hyresgästerna i mer än hälften av de
uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat sig
intresserade av en ombildning. Så länge en sådan
anmälan gäller, får fastighetsägaren normalt inte
överlåta fastigheten till någon annan köpare, om
inte föreningen genom ett hembud först har erbjudits
att förvärva fastigheten (lagen, 1982:352, om rätt
till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt - den s.k. ombildningslagen).

De regler som nu föreskriver en enkel majoritet för
ombildning har gällt sedan den 1 juli 1992.
Dessförinnan gällde krav på kvalificerad majoritet.
Lagändringen år 1992 avsåg att underlätta en
ombildning till bostadsrätt (prop. 1991/92:160, bet.
1991/92:BoU22).

Den hyresgäst som inte vill delta i ombildningen
skyddas på olika sätt. Hyresgästen får bo kvar i
lägenheten med bostadsrättsföreningen som ny
hyresvärd. Föreningen kan inte upplåta bostadsrätt
till lägenheten så länge hyresförhållandet består.
Hyresgästens besittningsskydd består liksom dennes
rätt att använda lägenheten för att genom byte få en
annan bostad. Också i övrigt har hyresgästen samma
rättigheter gentemot bostadsrättsföreningen som
vilken hyresgäst som helst.

Kooperativ hyresrätt

Upplåtelseformen kooperativ hyresrätt infördes på
försök den 1 januari 1987. Lagen (1986:1241) om
försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt som
reglerade detta försök gällde fram till utgången av
år 1998. Enligt en särskild övergångsbestämmelse
till den lagen gäller tillstånd som meddelats enligt
lagen även efter utgången av lagens giltighet. Sedan
lagen upphört finns det inte längre någon möjlighet
för regeringen att ge tillstånd till förändring av
en förenings verksamhet eller att bevilja den
dispenser från hyreslagen och
hyresförhandlingslagen.

Utskottet

Ombildning av hyresrätt till bostadsrätt

Regeringen har föreslagit att det skall krävas att
hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda
lägenheterna går med på bostadsrättsföreningens
beslut om förvärv av ett hus för ombildning till
bostadsrätt för att beslutet skall vara giltigt.
Även kravet för att en intresseanmälan skall få
göras föreslås ändrat så att hyresgästerna i minst
två tredjedelar av de uthyrda lägenheterna
skriftligen skall ha förklarat sig intresserade av
en ombildning.

I motionerna 1998/99:Bo16 (m) yrkande 1,
1998/99:Bo19 (kd) yrkande 1, 1998/99:Bo17 (c)
yrkandena 1 och 2 samt 1998/99:Bo15 (fp) föreslås
avslag på regeringens förslag. I m-motionen
yrkande 2 och kd-motionen yrkande 2 föreslås, för
det fall att motionärernas nyss nämnda yrkanden inte
vinner bifall, att riksdagen hos regeringen skall
begära ett förslag som innebär att föreningar som
enligt nu gällande regler gjort en intresseanmälan
med en enkel majoritet av hyresgästerna bakom sig,
skall få fullfölja sitt förvärv med de
majoritetsregler som gällde vid tiden för
intresseanmälan.

Motionärerna bakom motion 1998/99:Bo18 (mp)
föreslår att riksdagen genom ett tillkännagivande
skall uttala sig om behovet av en mångfald
boendeformer.

I likhet med regeringen anser utskottet att
utgångspunkten för bedömningen av regelsystemet är
att det är viktigt att slå vakt om både hyresrätt
och bostadsrätt som upplåtelseformer. Regeringen har
i sin proposition redovisat några
lagstiftningsprojekt som avser att stärka och på
andra sätt förbättra de båda upplåtelseformerna.

Möjligheten till ombildning av hyresrätter till
bostadsrätter har av lagstiftaren sedan länge varit
föremål för särskild reglering. Ett viktigt ändamål
har varit att underlätta en sådan ombildning.
Utskottet anser att den särskilda rätt till hembud,
eller om man så vill förköpsrätt, som hyresgästerna
har när hyresvärden önskar överlåta sin fastighet,
är ett viktigt inslag när det gäller de boendes
inflytande. Bostadsrättslagens regler avser att på
olika sätt skydda bostadskonsumenterna bl.a. genom
att förhindra uppkomsten av ekonomiskt osunda
föreningar. Lagen ställer i detta syfte upp bl.a.
krav på att en ekonomisk plan upprättas innan en
bostadsrätt upplåts. Lagen avser också att under
föreningens fortsatta bestånd på olika sätt
garantera att verksamheten inte äventyras och att
boendeformen blir framgångsrik. Frågan om vilken
majoritet som skall krävas för föreningens
förvärvsbeslut och för en intresseanmälan måste
bl.a. ses ur det perspektiv dessa regler ger uttryck
för. I likhet med regeringen anser utskottet att det
är naturligt att utgå från att ju fler av de boende
som deltar i ombildningen, desto större är
möjligheten att övergången till bostadsrätt blir
lyckad.

Det finns även andra viktiga skäl för att införa
krav på kvalificerad majoritet. Ett första sådant
är, såsom regeringen också konstaterar, av
boendedemokratisk natur. Det kan inte anses rimligt
att en ombildning skall få genomföras om ett stort
antal, kanske närmare hälften, av hyresgästerna inte
önskar en ombildning. Utskottet delar också
regeringens uppfattning att det ibland kan finnas
vissa motsättningar i ett hus med blandade
boendeformer och att det finns skäl att anta att ju
fler hyresgäster som deltar i ombildningen, desto
mindre blir risken för sådana motsättningar.
Utskottet ställer sig också bakom vad regeringen i
övrigt redovisar som skäl för att ett krav på
kvalificerad majoritet åter skall införas.

Under remissbehandlingen har förslaget mött
invändningar om att det skulle innebära en
begränsning av den kommunala självbestämmanderätten.
Invändning har också riktats mot förslaget om att
det skulle innebära en begränsning i den
grundlagsskyddade föreningsfriheten och strida mot
bestämmelserna om föreningsfrihet i artikel 11 i
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
Frågeställningarna berörs också av vissa motionärer.

Beträffande frågan om den kommunala
självbestämmanderätten anser regeringen att det inte
är fråga om någon begränsning. Regeringen anför att
de föreslagna reglerna är av civilrättsligt slag och
att de inte gör skillnad mellan kommunernas och
enskilda fastighetsägares möjligheter att sälja sina
fastigheter till bostadsrättsföreningar. Utskottet
delar denna bedömning.

Enligt regeringen lägger varken grundlagen eller
Europakonventionens bestämmelser om föreningsfrihet
hinder i vägen för att genomföra dess lagförslag.
Lagrådet har inte ens ansett det nödvändigt att
kommentera förslaget ur detta perspektiv. Utskottet
delar regeringens bedömning.

De skäl som talar för att det skall införas krav på
en kvalificerad majoritet väger betydligt tyngre än
skälen emot. Riksdagen bör därför med bifall till
propositionens lagförslag i motsvarande del avslå
motionerna 1998/99:Bo16 (m) yrkande 1, 1998/99:Bo19
(kd) yrkande 1, 1998/99:Bo17 (c) yrkandena 1 och 2
samt 1998/99:Bo15 (fp) beträffande kravet på
kvalificerad majoritet vid ombildning till
bostadsrätt.

Enligt propositionens lagförslag skall de nya
reglerna träda i kraft den 1 juli 1999. Någon
särskild övergångsreglering har inte föreslagits.
Lagrådet har påpekat att det av allmänna
rättsgrundsatser följer att ett giltigt beslut på en
föreningsstämma om att förvärva ett hus för
ombildning till bostadsrätt som fattats före
lagstiftningens ikraftträdande inte kan förlora sin
giltighet på grund av att kravet på viss majoritet
skärps genom den nya lagstiftningen. Regeringen har
delat denna uppfattning. Lagrådet har i sitt
yttrande även berört frågan om den verkan en
intresseanmälan som gjorts med stöd av en enkel
majoritet kommer att få efter ikraftträdandet av de
nya reglerna. En sådan anmälan torde enligt Lagrådet
bevara sin verkan så att hembud måste ske även efter
ikraftträdandet. Det får sedan utrönas om det finns
behövlig majoritet enligt bostadsrättslagen, när
bostadsrättsföreningen på föreningsstämman skall ta
ställning till förvärvet. Regeringen delar Lagrådets
bedömning. Enligt utskottets mening talar de skäl
som motiverar en ändring av majoritetsreglerna för
att dessa skall tillämpas efter lagens
ikraftträdande även i de fall ett förvärv är
resultatet av en intresseanmälan som gjorts i tiden
dessförinnan. Till detta kan läggas att en
intresseanmälan endast avspeglar opinionsläget bland
de hyresgäster som fanns i huset när den gjordes och
att den inte är bindande för någon av hyresgästerna
eller på något annat sätt binder till ett förvärv.
Utskottet avstyrker motionerna 1998/99:Bo16 (m)
yrkande 2 och 1998/99:Bo19 (kd) yrkande 2 i fråga om
en särskild övergångsreglering.

Vad gäller mp-motionens förslag till ett
tillkännagivande om behovet av en mångfald av
boendeformer kan utskottet ställa sig bakom den
principiella tanken bakom motionen om att det skall
finnas ett flertal boendeformer som möter människors
olika behov. Hur denna tanke närmare skall
konkretiseras får avgöras i de skilda sammanhang där
den gör sig gällande. Det finns enligt utskottet
inte skäl för riksdagen att i detta sammanhang göra
ett tillkännagivande i enlighet med motion
1998/99:Bo18 (mp) i frågan.

Tillstånd att bedriva kooperativ hyresrätt

Enligt propositionens lagförslag skall föreningar
som fått tillstånd att bedriva verksamhet med
kooperativ hyresätt ges möjlighet att få tillstånd
till en utvidgning eller annan ändring av
föreningens verksamhet. Regeringen skall också kunna
ge föreningarna nya dispenser från vissa
bestämmelser i hyreslagen och
hyresförhandlingslagen. Enligt utskottets mening bör
regeringen åter ges möjlighet att fatta sådana
beslut. Också den hithörande redaktionella ändringen
i bostadsrättslagen bör genomföras. Regeringens
lagförslag, som inte heller mött några invändningar
i motioner, bör därför genomföras. Utskottet
tillstyrker således propositionens förslag i
motsvarande del om ändring av tillstånd att bedriva
verksamhet med kooperativ hyresrätt m.m.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kravet på kvalificerad
majoritet vid ombildning

att riksdagen med bifall till propositionen antar
regeringens lagförslag i motsvarande del i
enlighet med bilagan till detta betänkande och
avslår motionerna 1998/99:Bo15, 1998/99:Bo16
yrkande 1, 1998/99:Bo17 och 1998/99:Bo19 yrkande
1,

res. 1 (m, kd, c, fp)

2. beträffande en övergångsreglering

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Bo16 yrkande 2 och
1998/99:Bo19 yrkande 2,

res. 2 (m, kd, c, fp) -
villk. mom. 1

3. beträffande behovet av en mångfald av
boendeformer

att riksdagen avslår motion 1998/99:Bo18,

res. 3 (mp)

4. beträffande ändring av tillstånd att
bedriva verksamhet med kooperativ hyresrätt
m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen antar
regeringens lagförslag i motsvarande del i
enlighet med bilagan till detta betänkande.

Stockholm den 11 maj 1999

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart
Nilsson (s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v),
Ulf Björklund (kd), Sten Andersson (m), Carina
Moberg (s), Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s),
Siw Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v), Ulla-Britt
Hagström (kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar
Rosenqvist (mp), Rigmor Ahlstedt (c), Yvonne
Ångström (fp) och Carina Adolfsson (s).

Reservationer

1. Kravet på kvalificerad majoritet vid
ombildning (mom. 1)

Knut Billing (m), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson
(m), Inga Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kd),
Carl-Erik Skårman (m), Rigmor Ahlstedt (c) och
Yvonne Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4
börjar med "I likhet" och på s. 5 slutar med "till
bostadsrätt" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inte regeringens uppfattning i
fråga om behovet av att införa nya majoritetsregler.
Det gör inte heller en förkrossande majoritet av de
remissinstanser som hörts över förslaget. Regeringen
har i propositionen angivit i huvudsak fyra skäl för
att till riksdagen föra fram sitt förslag. De
omfattar att säkerställa att en omvandling till
bostadsrätt blir framgångsrik, att skapa demokrati
bland de boende, att förhindra motsättningar mellan
bostadsrättshavare och hyresgäster och att motverka
att bostadsrättsföreningar blir hyresvärdar eftersom
de inte är bra hyresvärdar. Utskottet vill för sin
del anföra följande om de skäl som åberopats.

För det första. Varje ombildning som vilar på sunda
ekonomiska grundvalar kan bedömas vara framgångsrik.
Bostadsrättslagens regler om bl.a. ekonomiska planer
avser att garantera att endast sunda ekonomiska
företag kommer till stånd. De enskilda hyresgästerna
har med den ekonomiska planen som grund (eller i
vissa fall en kalkyl) att ta ställning till om han
eller hon vill bli bostadsrättshavare. En viktig
faktor för detta beslut är storleken på de
ekonomiska åtaganden den enskilde
bostadsrättshavaren måste göra. Åtagandena är bl.a.
beroende av hur många av hyresgästerna som önskar
förvärva sin lägenhet med bostadsrätt. Är det för få
kommer ombildningen inte att bli genomförbar. Ett
krav på att en kvalificerad majoritet skall gå med
på föreningens beslut att förvärva fastigheten har
inte någon funktion för att säkerställa att
omvandlingen blir framgångsrik. Än mindre gör sig
denna typ av skäl gällande för ett krav på
kvalificerad majoritet som förutsättning för att
föreningen skall kunna göra en intresseanmälan för
ett förvärv. Som ordet i sig anger är det ju endast
fråga om att föreningen visar sitt intresse. Flera
remissinstanser har anfört att några ekonomiska
problem inte uppstått i för-eningar som efter
sänkningen av majoritetskraven år 1992 har bildats
genom ombildning.

För det andra. Utskottet har svårt att förstå att
en regel som i sin grund tar ställning mot en
ombildning - vilket en regel om kvalificerad
majoritet gör - kan motiveras från demokratiska
synpunkter. Den fördel som den föreslagna regeln ger
de hyresgäster som är emot en ombildning och som
vill förbli hyresgäster är svårförståelig också mot
bakgrund av att deras rättsliga ställning inte
förändras genom bostadsrättsföreningens förvärv.
Efter förvärvet fortsätter de att vara hyresgäster
med ett oförändrat besittningsskydd och samma rätt
att använda sin lägenhet för byte till annan bostad
som tidigare. De har också kvar alla sina övriga
rättigheter mot bostadsrättsföreningen, deras nya
hyresvärd.

För det tredje. Det kan naturligtvis uppstå
motsättningar i ett hus efter en ombildning. De
kvarvarande hyresgästernas intresse kan komma i
konflikt med bostadsrättsföreningens intresse. Det
är inte heller ovanligt att intressekonflikter
uppstår mellan hyresgäster och hyresvärdar i
hyreshus. Lagstiftaren har i syfte att lösa tvister
inom det hyresrättsliga området ställt upp ganska
detaljerade och omfattande lagregler med syfte att
skydda hyresgästerna. Dessa regler utgör självfallet
ett lika gott skydd för hyresgästerna i
bostadsrättshus som för andra hyresgäster.

För det fjärde. Enligt regeringen torde de flesta
bostadsrättsföreningar uppfylla sina skyldigheter
mot kvarvarande hyresgäster på ett
tillfredsställande sätt. Samtidigt finns enligt
regeringen en risk för att föreningarna sätter
medlemmarnas intresse framför hyresgästernas och att
de därför skulle vara en sämre typ av hyresvärdar.
Lagstiftaren har i olika sammanhang tagit
hyresgästernas parti mot dåliga hyresvärdar. Visar
hyresvärden dåliga egenskaper finns möjligheter för
hyresgästerna att tillgripa olika former av
sanktioner. Enligt utskottets mening förefaller det
orimligt att på det sätt regeringen faktiskt gör
underkänna gällande regelsystem när man söker motiv
för att införa ett krav på en kvalificerad
majoritet. Det är inte godtagbart att dra alla
bostadsrättsföreningar över en kam.

Som utskottet konstaterat är regeringens lagförslag
dåligt motiverat. Det kan ha att göra med att det
verkliga motivet står att finna på annat håll än i
propositionen, även om det möjligen antyds där. Två
av remissinstanserna har under ärendets beredning
uppfattat att förslaget skulle utgöra en
inskränkning i den kommunala självbestämmanderätten.
I de tilläggsdirektiv regeringen lämnat 1997 års
hyreslagstiftningsutredning återkallas dess uppdrag
att utvärdera effekterna av de gällande
majoritetskraven. Regeringen konstaterar i
direktiven att intresset för att ombilda hyresrätt
till bostadsrätt den senaste tiden ökat kraftigt,
och att inte minst för lägenhetsbeståndet hos vissa
allmännyttiga bostadsföretag förbereds omfattande
ombildningar. Regeringen ansåg med hänvisning till
detta att översynen av majoritetskraven skulle ske
inom Regeringskansliet. Det är enligt utskottet
uppenbart att regeringen ogillar det mandat väljarna
i en del kommuner givit sina förtroendemän att till
de boende sälja kommunens bostadsfastigheter.
Anledningen till att regeringen inte velat föra fram
det verkliga skälet bakom sitt förslag kan stå att
finna i att lagstiftningen då inte skulle kunna
motiveras fullt ut, dvs. i den del den kommer att
reglera bostadsrättsföreningars förvärv från privata
fastighetsägare. Utskottet anser att också det
verkliga motivet för regeringens förslag bör
underkännas eftersom det bör vara kommunerna själva
som fullt ut skall bestämma över sin egendom.
Kommunen är dessutom den som i särklass bäst avgör
frågan om vilket bestånd av bostäder den själv bör
äga och vilken blandning av upplåtelseformer som är
eftersträvansvärd mot bakgrund av de förhållanden
som gäller lokalt.

Utskottet vill beröra ytterligare några av de
märkliga konsekvenser ett bifall till regeringens
förslag skulle föra med sig. Kravet på kvalificerad
majoritet innebär att en fastighet som inte kan
överlåtas till en bostadsrättsförening i stället
kommer att överlåtas till andra spekulanter, även
om mer än hälften av hyresgästerna skulle föredra
bostadsrättsföreningen som förvärvare. Tanken
strider enligt utskottets mening mot den innebörd av
begreppet boendedemokrati som regeringen själv
åberopar.

En annan konsekvens av propositionens förslag är
att ombildningen kommer att fortsätta i de mest
attraktiva delarna av våra städer medan den
effektivt kommer att stoppas, eller i vart fall
avsevärt försvåras, i förortsområdena där den kan
utgöra ett verksamt medel för att göra områdena
mindre utsatta, bl.a. genom att motverka
segregation.

Utskottet har tidigare berört den brådska med
vilken regeringen behandlat frågan. Skäl saknas för
att anse den så brådskande att det varit befogat att
lyfta den från en sittande utredning, vilket skedde
genom ett regeringsbeslut den 11 mars. Den i stället
inom Regeringskansliet genomförda översynen saknar
en utrednings kvaliteter. Regeringens
remissbehandling har ägt rum vid ett remissmöte som
i hast hållits den 2 mars. Lagrådets yttrande
inhämtades efter ett beslut den 18 mars, och
propositionen beslutades den 8 april. Handläggningen
har skett på ett sätt som äventyrar viktiga
principer i en demokratisk arbetsordning. Utskottet
lämnar med detta påpekande frågan om hur ärendet
beretts.

Med bifall till motionerna 1998/99:Bo16 (m) yrkande
1, 1998/99:Bo19 (kd) yrkande 1, 1998/99:Bo17 (c)
yrkandena 1 och 2 samt 1998/99:Bo15 (fp) avstyrker
utskottet regeringens förslag i motsvarande del
beträffande kravet på kvalificerad majoritet vid
ombildning till bostadsrätt.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande kravet på kvalificerad
majoritet vid ombildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Bo15,
1998/99:Bo16 yrkande 1, 1998/99:Bo17 och
1998/99:Bo19 yrkande 1 avslår propositionens
lagförslag i motsvarande del,

2. En övergångsreglering (mom. 2)

Under förutsättning av bifall till mom. 1

Knut Billing (m), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson (m), Inga
Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Carl-Erik
Skårman (m), Rigmor Ahlstedt (c) och Yvonne Ångström
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Enligt propositionens" och slutar med
"särskild övergångsreglering" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är det inte rimligt att de
bostadsrättsföreningar som gjort en intresseanmälan
enligt dagens regler med en majoritet av
hyresgästerna bakom sig stoppas av
bostadsrättslagens nya regel om att en kvalificerad
majoritet skall stå bakom föreningens beslut att
förvärva fastigheten när de fullföljer sina
förvärvsintentioner. Utskottet förordar i stället
att en övergångsregel införs som innebär att en
förening i ett sådant fall skall kunna besluta om
förvärv med tillämpning av bostadsrättslagen i dess
äldre lydelse. Regeringen bör till riksdagen
återkomma med ett lagförslag med denna innebörd.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
motionerna 1998/99:Bo16 (m) yrkande 2 och
1998/99:Bo19 (kd) yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet nu anfört i
fråga om en övergångsreglering

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande en övergångsreglering

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Bo16 yrkande
2 och 1998/99:Bo19 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Behovet av en mångfald av boendeformer
(mom. 3)

Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Vad gäller" och slutar med "i frågan"
bort ha följande lydelse:

Statens reglering av de olika boendeformerna,
liksom bostadspolitiken i övrigt, bör utgå från att
det skall finnas en mångfald av boendeformer
omfattande bostadsrätt, traditionell hyresrätt,
kooperativ hyresrätt och egna hem. Riksdagen har
nyligen förordat en utredning om ägarlägenheter som
får utvisa om utbudet av boendeformer skall breddas
ytterligare. Olika människor har olika behov, och
behoven skiftar i livets olika skeden. För de
hyresgäster som önskar ta över sin lägenhet med
bostadsrätt skall det finnas goda möjligheter till
detta. Samtidigt får detta inte äventyra ett bra,
fungerande bestånd av hyresrätter. De allmännyttiga
bostadsföretagens del av detta bestånd är viktigt. I
våra storstäder, särskilt i de centrala delarna,
minskar antalet hyresrätter i snabb takt genom
ombildning till bostadsrätter. Detta utgör ett
särskilt bekymmer eftersom det bör finnas en
mångfald av boendeformer även i storstädernas
centrum. Enligt utskottets mening bör riksdagen med
anledning av motion 1998/99:Bo18 (mp) som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört om
behovet av en mångfald av boendeformer.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande behovet av en mångfald av
boendeformer

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Bo18 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Särskilt yttrande

Majoritetskraven för ombildning

Knut Billing (m), Ulf Björklund (kd), Sten Andersson
(m), Inga Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kd),
Carl-Erik Skårman (m), Rigmor Ahlstedt (c) och
Yvonne Ångström (fp) anför:

Under remissbehandlingen av regeringens lagförslag
restes invändningar om att förslaget inte stod i
överensstämmelse med grundlagens skydd av för-
eningsfriheten. En motsvarande invändning gjordes
beträffande förslagets förenlighet med
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och
det skydd föreningsfriheten där åtnjuter. Vi anser
att regeringen tagit alltför lättvindigt på dessa
frågeställningar. Ett skärpt majoritetskrav kan -
såsom regeringen själv medger - minska möjligheterna
för bostadsrättsföreningar att förvärva fastigheter.
Därigenom hindras föreningens medlemmar effektivt
att verka gemensamt inom ramen för sin
sammanslutning. Föreningens verksamhet - att med
bostadsrätt tillhandahålla medlemmarna bostäder i
huset - kan inte fullföljas. Särskilt bör i detta
sammanhang beaktas att beräkningen av den
kvalificerade majoriteten knyts till de utanför
föreningen stående hyresgästerna, som därmed ges ett
avgörande inflytande på föreningens verksamhet. Inga
andra sammanslutningar eller enskilda hindras på
motsvarande sätt i sina respektive verksamheter. Det
finns anledning att begrunda hur denna reglering
ställer sig i förhållande till föreningsfriheten. Vi
anser att frågan om grundlagens bestämmelser blir
kränkta, om regeringens förslag genomförs, måste bli
föremål för noggranna överväganden, eftertanke och
diskussion. För detta behövs ett tidsmässigt utrymme
som inte blivit tillgodosett vid regeringens
forcerade behandling av lagstiftningsärendet. Vi
avser därför att vid kammarbehandlingen av förslaget
begagna den möjlighet till vilandeförklaring av
ärendet som det stadgas om i 2 kap. 12 § tredje
stycket regeringsformen.

Vi vill redan nu klargöra, för det fall att
regeringens förslag skulle vinna riksdagens bifall,
att vi i framtiden kommer att verka för att de nya
bestämmelserna upphävs.

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i
bostadsrättslagen (1991:614)

2 Förslag till lag om ändring i lagen
(1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt

3 Förslag till lag (1999:000) om ändring
av tillstånd att bedriva

verksamhet med kooperativ hyresrätt